HÄNDELÖ GÅRD fd S:T JOHANNES SOCKEN, NORRKÖPINGS KOMMUN KULTURHISTORISK UTREDNING

HÄNDELÖ GÅRD fd S:T JOHANNES SOCKEN, NORRKÖPINGS KOMMUN KULTURHISTORISK UTREDNING Stadsbyggnadskontoret i Norrköping 20080901 /MONIKA JERNELIUS ARKITEKT KTH/KKH, BOX 2143, 600 02 Norrköping, 011 36 37 00

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning och syfte Sammanfattning Värdebeskrivning Översiktlig historik och ägarlängd Översiktliga beskrivningar av byggnader och anläggningar Slutsats Bilagor Kartor och planer: Bilaga 1A och 1.B Karta över Norrköping med omgivningar av Robert Weisse, 1908. Karta över område som ska skyddas, 2008 Monika Jernelius Bilaga 2. Karta från arkeologisk utredning, Etapp 1, utredningsområdets östra del, 2003. Bilaga 3. Charta öfwer Hendelö sätesgård med ett hamman frälse uti Melby, Mattias Wallberg, 1757. Bilaga 4A och B. Planritningar av huvudbyggnad, 2 st Odaterade. Bilaga 5. Karta över egendomar Hendelö, Lindö, Westerbyholm med underlydande hemman, 1852. Bilaga 6. Konceptblan till ekonomisk karta, fältmätning av Rikets kartverk, 1868 77. Planritning av huvudbyggnad. Odaterad. Bilaga 7A och 7B. Förklaringstext och Plankarta för ordnandet av Park och Trädgård till Hendelö, av S Lindh, 1874. Bilaga 8. Händelö gård, situationsplan, Norrköpings stadsingenjörskontor, John E. Pettersson, 1932. Denna plan finns i Händelö gård i S:t Johannes socken av Lösings härad, Norrköpings kommun, Bo Stafstedt. Bilaga 9. Skiss, Alternativ 1, från Norrköpings Stadsbyggnadskontor med förslag på dragning av järnvägsspår, med kommentarer utifrån vad som framkommit i denna utredning. Bilaga 10. Skiss, Alternativ 2, från Norrköpings Stadsbyggnadskontor med förslag på dragning av järnvägsspår, med kommentarer utifrån vad som framkommit i denna utredning. Källor och medarbetare I denna utredning har diskussioner i samband med besök på Händelö, utförts tillsammans med stadsantikvarie Ann-Charlotte Hertz, som kommer att ta del av rapporten och bilägga synpunkter. Händelö gård i S.t Johannes socken av Lösings härad, Norrköpings kommun av Bo Stafstedt. 2003 11 06. En sammanställniing av Händelö gårds historia. Händelö, fd S:T Johannes socken, Norrköpings stad och kommun, Östergötlands län Rapport 78:2003, Östergötlands länsmuseum av Clas Ternström. 2003. Arkeologisk utredning, Etapp 1. 2

Arkivmaterial från Linköpings länsmuseum och Norrköpings stadsarkiv. Förklaringar RAÄ Obj En av Riksantikvarieämbetet registrerad fornlämning utmärkt på ekonomiska kartan. Möjlig fornlämning. Registrerad fornlämning men ej utmärkt på ekonomiska kartan. Inledning och syfte Händelö är belägen norr om Norrköping, längst in i Bråviken. Idag utgörs Händelö av en ö, avskild från fastlandet genom Bråviken i norr, Lindö kanal i öster, Höga Viken i väster och inloppet till Norrköpings stad i söder. Stadsbyggnadskontoret har fått i uppdrag att upprätta detaljplan för Händelö gård, Händelö 2:1. Syftet med detaljplanen är att utveckla området till en lokal miljöteknisk nod och samlingsplats som en del av och ett komplement till ett regionalt miljöteknikcentrum. Man har uppmärksammat det strategiska läget och gårdens historiska värde och planerar att på Händelö gård erbjuda bl.a. konferens-och utställningslokaler för kommunen och för miljötekniska företag. I detaljplanen prövas även dragning av nytt industrispår och tillskapande av nya upplagsplatser för hamnområdet. Det är då av största vikt att fastställa gårdens utbredning för att ej förstöra dess värde för framtiden. I denna utredning görs en värdebeskrivning för Händelö gård på fastigheten Händelö 2:1. Utredningen ska ansluta till planarbetet och redogöra för gårdens historiska bakgrund samt klargöra vilka kulturhistoriska bevarande-och utvecklingsvärden som finns. Syftet är att få ett planeringsunderlag för att identifiera de värden som behöver skyddas i detaljplan. Denna utredning har utförts av husbyggnads-och restaureringsarkitekt Monika Jernelius, Arkitekktgruppen GKAK AB/Bengt Groschop, på uppdrag av Stadsbyggnadskontoret i Norrköping. 3

Sammanfattning Händelö gård har mycket höga kulturhistoriska och antikvariska värden. Urgamla boplatser som Hädelö gård kan uppvisa är av sådan dignitet att bevarandet av den måste säkras och förses med ett oinskränkt skydd i och med framtagandet av detaljplan. Enligt vad som framkommit i denna utredning, visas området och byggnader som ska skyddas, på karta i Bilagorna 1A och 1B. Händelö gård har under 1900-talet behandlats styvmoderligt av Norrköpings kommun. Skulle Händelö gård och marken i dess omgivning exploateras för nytt ändamål, utan hänsyn till dess historia, kommer värdet som finns att försvinna för all framtid. Gården har stor potential, kan väckas ur sin törnrosasömn och utvecklas till en plats för rekreation, inspiration och utbildning. Omgivningarna kring byggnaderna är väsentliga för att kunna sätta in platsen i sitt historiska och politiska sammanhang. Den historia som området besitter kan utvecklas pedagogiskt till ett historiskt utflyktsmål för norrköpingsbor eller förbiresande. Händelö gårds historia är ett konkret exempel på Sveriges historia! Arkitektoniskt utgör byggnaderna tidstypiska exempel och är i huvudbyggnaden, flygeln och läkarvillan väl bevarade som sådana. Läkarvillans läge är betydelsefull i sitt förhållande till huvudbyggnaden och trädgårdsmästarebostaden. Byggnaderna på Händelö Säteri kan endast förstås på rätt sätt i sitt sammanhang med allén, axeln med utsikt mot Bråviken, fruktträdgården och den Engelska Parken. Värdebeskrivning 2000-TALET Den mark som tillhörde Händelö gård är markerad på Ekonomiska kartan som RAÄ 85, bytomt och har status som fornminne enligt Fornminnesregistret. Händelö gård utgörs idag till stora delar av industrimark, men stora åkerytor, bergknallar och partier med ekskog, annan lövskog och viss blandskog finns fortfarande kvar på Händelö. Trycket på exploatering av Händelö har varit stort under förra seklet och det ser ut att fortsätta under 2000-talet med de planer som Norrköpings kommun har att utveckla Händelö till ett transport-och logistikcentrum med plats för järnväg, hamn och omlastningsplatser. Därför är det mycket viktigt att ge Händelö gård med omgivningar ett långsiktigt skydd, så att det kulturhistoriska värdet inte går förlorat. Genom att utveckla gården till en lokal miljöteknisk nod och samlingsplats, som en del av och ett komplement till ett regionalt miljöteknikcentrum ges möjligheter att bevara Händelö gård. Målsättningen måste givetvis vara att bevara det kulturhistoriska värdet. Därför måste skyddet utformas så att utvecklingen går hand i hand med bevarandet och tydliggörandet av dess historiska värde. Det är av största vikt att gården inte blir en solitär i ett transport, lager - och omlastningslandskap. Den måste omges av ett landskap där dess historia går att avläsa! Kring herrgården behövs ett omland som markerar platsens dignitet. 2000-talet får inte tränga sig på. Det behövs mark kring byggnaderna för att kunna göra dem rättvisa. Många gamla fruktträd finns kvar. Päronträd, olika gamla sorters äppelträd och körsbärsträd. På alla kartorna finns fruktträdgården inritad. Se bilagor! 4

I parken finns mycket stora, gamla ekar som står som solitärer bland sly och aspar. Idag är de slingrande gångvägarna som man kan se på kartor knappt skönjbara. Endast vägen mellan läkarvillan och bryggan går att följa, som en stig som slutar i en gammal stenbro vid strandvägen - kanske var det bryggan. Stallet väster om grinden är välbyggd, återuppbyggd på gammal grund på 1900-talet och i mycket gott skick. Spiltor finns bevarade, vackra fönster och till viss del vackert smide. Den går utmärkt att använda som utställningslokal eller liknande, där grafikens hus vid Mariefred kan utgöra en förebild. Vagnslidret intill står som en inramning av en gårdsplan bakom ladan, som idag är helt gräsbeväxt. Vagnslidret i sig behöver inte mycket åtgärder, för att stå kvar. Det är ett öppet vagnslider som endast kräver underhåll av taket. Magasinet vid grinden kräver däremot till hälften ett nytt tak och en sanering av den ohyra som har angripit byggnadens ena hörn. Grönskan, som växer alldeles för nära huset, måste omedelbart bort. Utan omland är Händelö säteri vingklippt. Kanske det här i framtiden kan bli en oas ett rekreationscentrum och utflyktsmål även för Norrköpingsbor. Kanske kan det bli ett Rosendals trädgård med plats för växthus vid läkarvillan och får på bete i den engelska parken. Skolbarn kan komma till Händelö och få lära om gårdens historia i det gamla magasinet och besöka en utställning i den stora ladan. Man får inte glömma att gården historiskt sett alltid haft ett mycket strategiskt läge mellan havsviken Bråviken och de inre sjölederna med Motala ström. Därför har Händelö gård en så spännande, politiskt intressant historia att berätta. Sveriges historia i ett nötskal! Översiktlig historik Ur Arkeologisk utredning etapp 1, Händelö, fd S:t Johannes socken Norrköpings stad och kommun Östrgötlandslän av Claes Ternström 2003. Ur Händelö gård i S:t Johannes socken av Lösings härad, Norrköpings kommun av Bo Stafstedt. Texten kompletterad. Något om Händelö gårds historia. Händelö gård benämns som urgammalt säteri, urgammalt herresäte, gammalt adelsgods etc. Man kan utläsa en för Sverige tidstypisk historia genom att ta del av Händelö gårds ägarlängder. 5

FORNTID Landskapsbild Mot norr, blandskog i sluttning mot Bråviken med inslag av mycket gamla ekar, gran och asp. Ett före detta parklandskap, igenvuxet av sly och täta snår. Närmare Bråviksstranden sumpskog och sankmark. Mot söder och öster,en igenvuxen fruktträdgård, hagmark och öppna odlingsytor. Mot väster, mindre bergknallar bevuxna övervägande av enar och mindre lövskogsvegetation som sträcker sig ner mot ett sankmarksområde. Detta var under yngre järnåldern vikar som delade Händelö i två öar, sammanbundna med ett näs. Se Bilaga 2. Inom gårdsområdets parkdel dominerar lövträd, exempelvis lönn, kastanj, ask, ek och lind. Från ö till halvö till ö. Fram till 1600-talet var Händelö avskild från fastlandet genom ett smalt sund, men förvandlades med tiden till en halvö genom landhöjningen. Gården som uppfördes här, tog sitt namn efter ön. 6

Genom Lindökanalens tillkomst 1962 blev Händelö återigen en ö och har idag även sammanväxt med den forna ön Grymön. På Händelö finns, enligt Claes Ternströms antikvariska undersökning 2003, 22 lämningar varav 5 fasta fornlämningar och 17 kulturlämningar eller presumtiv fast fornlämning. Dessa ger karaktär i landskapet i form av stensamlingar eller endast som ojämnheter på marken. Inom området RAÄ 85 har inga närmare utredningar eller utgrävningar gjorts hittills men banverket har nyligen beställt en utredning, Etapp 2, som kommer att beröra Händelö gård. Se Bilaga 2. RIDDARTID, MEDELTID Tack vare ett gåvobrev som daterats och undertecknats på Händelö, kan vi sluta oss till att gården existerat i början av 1300-talet. Gåvobrevet är undertecknat 1322 av Ingegärd Svantepolksdotter, dotter till riddaren, lagmannen och riksrådet Svantepolk Knutsson. Svantepolk Knutsson var sonson till kung Valdemar II av Danmark och dennes älskarinna, Helena Jarl. Kung Valdemar II ägde förmodligen en stor mängd gods i Sverige och det är troligt att Svantepolk Knutsson ärvde en del av dessa. Om just Händelö gård varit i Valdemar II s ägo eller kommer från Folkungaätten vet vi inte. Svantepolk Knutsson var gift med Benedicta Sunesdotter och kom från den mäktiga Folkungaätten och kung Sverker d.y. i Danmark. Hennes farmors syster var Drottning Kristina av Sverige. Svantepolk Knutsson kom genom sin hustru även att ärva en avsevärd del av den Sverkerska familje förmögenheten och en stor del av Folkungaättens gods. Han blev därigenom en mycket förmögen man. Svantepolk Knutssons dotter, Ingegärd Svantepolksdotter. Hon kom att äga flera gods i Östergötland som hon ärde från olika håll och 1322 blev hon ägare av Händelö gård genom ovan nämnda gåvobrev. Vi vet inte vem som ärvde gården efter henne. Först 100 år senare, 1429 dyker en ny ägare upp. Birgitta Magnusdotter skrivs då som ensam ägare. Hon var dotter till Magnus Porse och Elin Gregersdotter. Kopplingen till Ingegärd Svantepolksdotter vet vi inte. Händelö var alltså tidigt adelsgods. Först 1470 blev det ett säteri en sätesgård, då riddaren Erland Pedersson (Bååt) tidvis var bosatt här. Sedan följer en rad ägare som avlöser varandra. Många av dess ägare har varit väl besuttna kvinnor som överlevt män i flera äktenskap. RENÄSSANS Många av Händelö gårds manliga ägare har deltagit i Sveriges politiska historia nära den kungliga makten och några har hamnat på fel sida om kungamakten. Bengt Abjörnsson, som halshöggs vid Stockholms blodbad, 1520, eftersom han var motståndare till Kristian Tyrann. Flera välkända adelsnamn figurerar som ägare under 1500-talet som Liljesparre, Bielke, Banér, Lillie. 1599 drogs gården kortvarigt in till kronan, men eftersom Sten Axelsson (Banér) redan skänkt gården till sin hustru Ingeborg Claesdotter (Tott) gick den tillbaka till henne. Sten Axelsson Banér var en av Sveriges främsta män. Han ansågs dock vara motståndare till hertig Karl och var en av de mäktiga fem män som halshöggs år 1600 i Linköpings blodbad. 7

STORMAKTSTIDEN Ätten Bååt kommer tillbaka som ägarnamn på 1620-30-talet. Bååt är en av de tre ätter som pryder Riksvapnet. 1632 ingick Ingeborg Bååt äktenskap med Johan Lilliehöök som sedan avled 10 år senare endast 44 år gammal efterkrigsskador i Gustaf II Adolfs fälttåg där han tjänstgjort som general vid infanteriet. Sonen till Ingeborg Bååt och Johan Lilliehööh, Anders Lilliehöök, president, friherre och landshövding ärvde Händelö som, vid slutet av 1600-talet beskrevs som ett välbyggd säteri av gammal allodialfrälse. 1700-TALET. (Rokoko och den gustavianska tiden) Den Sperlingska epoken började på Händelö 1696 i och med att Carin Horn, född Lilliehöök, ärvde säteriet. Hon var då gift med Kasper Otto Sperling. Hon fick behålla sin make i livet till 1709, då han stupade i krig. Tio år senare brände ryssarna gården. Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes, under den Sperlingska epoken, på den plats den står idag. Vi vet inte om det var samma plats som före ryssarnas härjningar 1719. En karta från1757, Charta över Hendelö sätesgård med hemman frälse uti Melby, avmätt av Mattias Wallberg, visar gården, förmodligen efter storskiftet, som vid denna tid genomfördes i Sverige. Se Bilaga 3. Nyströmska villan, se i texten nedan under översiktliga byggnadsbeskrivningar.., finns med på kartan. Den är där kringgärdad av två byggnader som kan ha varit en del av en större kringbyggd gård. Idag kan man hjälpligt ana var den låg genom att avläsa i vegetationen. Redan på den kartan finns även trädgårdsmästarens bostad, magasinet och en byggnad, där läkarvillan står idag. Det område som nu är en förfallen fruktträdgåd, finns också med på kartan på samma ställe som idag men med en större utbredning ner mot vattnet. Den siste Sperling, Catharina Gustaviana, sålde till brukspatron Christian Eberstien 1789, som omnämnes som Norrköpings rikaste medborgare år 1801. 1800-TAL Johan Gustaf Norstedt kom så småningom genom arv och inlösen att äga Händelö gård till sin död 1846. Under hans tid moderniserades förmodligen gården. Man kan se på Bilaga 5, Karta över egendomar Hendelö, Lindö och Westerbyholm med underlydande hemman 1852, att de utskjutande flyglarna på huvudbyggnaden inte längre finns. (Se även Bilaga 4A och B.) Inte heller finns vid denna tid några fristående flyglar. Den tredubbla allén verkar har sträckt sig ända fram till huvudbyggnaden, platsen på husets norrsida är markerad och finns där även idag. Som i den tidens anda intresserade man sig mycket för trädgården. Man behöll den gamla rutnätsplanen i den befintliga trädgården och byggde på, ända ner mot vattnet med en Engelsk Park som hade slingrande gångar, en åttkantig paviljong och träd i parklandskap. Se även Konceptblad till den ekonomiska kartan av Rikets allmänna kartverk. Fältmätning 1868-1877. Bilaga 6. Så kom ånyo ett adelsnamn in i ägarlängden, nämligen en friherre Stjerneld, som köpte Händelö säteri 1846-1847. 8

Dagens huvudbyggnad och den västra flygeln uppfördes under åren 1850-53 i nyklassisk stil. 1874 köptes gården av Herman Wahren. Samma år utfördes en plankarta för utförandet av park och trädgård till Hendelö av S. Lindh, se Bilagorna 7A och B. Man planerade att utöka fruktträdgården mot öster och låta den Engelska Parken breda ut sig även över området rakt nedanför huvudbyggnaden, som förmodligen varit betesmark, för att hålla fri sikt ner mot Bråviken. Det är osäkert hur mycket av planen som genomfördes, men den ovala platsen framför huvudbyggnaden syns än idag. På Karta över Norrköping med omgivningar av Robert Weisse, se Bilagorna 1A och 1B, syns utbredningen av trädgården och den engelska Parken. Utöver huvudbyggnaden och den västraflygeln finns den Nyströmska villan inritad, men endast huvudbyggnaden. Trädgårdsmästarens bostad finns också, liksom växthuset och paviljongen i den äldre delen av Engelska parken. Herman Wahrens hustru Emelie, ärvde sin make och behöll Händelö till 1901. När den sedan såldes till C.Th du Rietz, skrevs det för Emelies räkning in en viss nyttjanderätt av boningshusen och parken i kontraktet. Kontraktet överfördes snart, med Pehr Swartz som mellanhand, till Norrköpings stad sommaren 1901. Emelie Wahran bodde dock kvar som hyresgäst till 1911. Hon beklagade sig över den ohyra som myrorna utgjorde. Enligt henne fanns de redan på Händelö när de övertog säteriet 1874. Från 1911 till 1986 utarrenderades huvudbyggnaden med mark. Flera andra byggnader hyrdes ut som sommarbostäder. Många ekonomibyggnader och stadsstugor revs. De som stod kvar fick förfalla och revs efter hand. De som finns kvar idag har mycket eftersatt underhåll. 1981 lämnade den siste private hyresgästen huvudbyggnaden. Mellan 1986 och 1999 hyrde Norrköpings stad ut huvudbyggnaden och flygeln till behandlingscenter för drogmissbrukare. Övriga byggnader hyrdes även fortsättningsvis ut till sommargäster tills helt nyligen. Idag står byggnaderna i princip tomma. Översiktliga beskrivningar av byggnader och anläggningar Numreringen av byggnaderna nedan överensstämmer med numreringen på Situationsplan i skala 1:4000, upprättad av John E. Pettersson, Norrköpings stadsbyggnadskontor, 1932. De byggnader som fanns kvar när denna utredning gjordes, är markerade med en färg. Byggnadsbeskrivningar är delvis hämtade från Händelö gård i S:t Johannes socken av Lösings härad, Norrköpings kommun av Bo Stafstedt. 9

1. Huvudbyggnad, Corps de logi På 1700-talet hade huvudbyggnaden två utskjutande flyglar och gårdsplanen vid entrén omgärdades av ytterligare två, fristående flyglar. En allé med träd i tre parallella rader, ledde fram till byggnaden. Vägen med allén följde en axel som pekade rakt mot huvudbyggnaden. Axeln fortsatte rakt genom byggnaden och ledde vidare genom ett öppet landskap med stora ekar, ner mot Bråviken. Det är efter dessa principer som huvudbyggnaden har sin plats i landskapet. I flera hundra år har omgivningarna öster om den bestått av en stor fruktträdgård och förmodligen även en köksträdgård. Idag är allén förkortad men finns till stora delar kvar. Hela entréplatsen är helt gräsbevuxen, men ovalen syns fortfarande. Platser och gångar i de engelska Parken är nästan helt igenväxta och axeln genom huset ner mot Bråviken är en knappt skönjbar uthuggning i lövskogen. Ryssarna brände ner gården 1719. Enligt en karta över Händelö 1757 visas huvudbyggnaden med två utskjutande flyglar, se även den odaterade planritningen med kakelugnar inritade. Se bilagor. Om denna byggnad uppfördes på samma plats som den ursprungliga, vet vi ej. Den nuvarande byggnaden ritades och uppfördes i nyklassisistisk stil under åren 1850-1853 av bröderna August och Johan Rober Nyström. De var både arkitekter och byggmästare. Enligt tidens anda från slutet av 1700-talet skulle flyglarna vara helt fristående byggnader. Man hade helt gått ifrån den slutna gårdsbebyggelse som härstammar från medeltid och Vasatiden. Se Bilaga 5 med Karta över egendomar Hendelö, Lindö, Westerbyholm med underlydande hemman 1852. På kartan har huvudbyggnaden inga framskjutande sidopartier. Några nya flyglar hade ännu inte uppförts. Ytterväggarna är timrade och putsade. Byggnaden kom att inrymma två våningsplan plus vind. 10

Beskrivning av planlösningen 1904 i brandförsäkringen: Nedre våningen: tambur, sal 8 rum och kök, 1 skänk, 3 garderober och ett kontor samt trappor till övre våningen som innehåller: 2 tamburer, salong, 8 rum, 4 garderober, kontor och en trappa till vinden, som har 2 rum och många kontor samt lanternin. Alla rum hafva målade golv, kakelugnar och innanfönster. Jämför Bilagorna 5 och 6, med huvudbyggnadens planlösning. Byggnaden renoverades 1912. Mindre förändringar i planlösningen skedde under 1900- talet. Då huvudbyggnaden övergick från enfamiljsbostad till behandlingscenter, förändrades ändamålet, rörelsemönstret mellan rummen blev ett annat och byggnaden förlorade ett värde som dock enkelt går att återställa. Efter 1999 har byggnaderna i princip stått tomma. Träden har vuxit sig stora alltför nära huset. Byggnadsteknisk beskrivning efteren översiktlig okulär besiktning: Fasaderna har renoverats under de senaste tio åren, men läckande stuprör har medfört vattenskador i putsen. I övrigt är byggnaden i tekniskt gott skick. Dess kraftiga timrade stomme verkar intakt, liksom takkonstruktionen. Ganska många rum har kakelugnar som kan vara från byggnadens uppförande, 1850-tal. Det finns även kakelugnar som förmodligen är från sekelskiftet. 11

Tamburen har golv av kolmårdsmarmor. Flera av trägolven har breda golvtiljor, är målade men i salongen och något rum har golven senare slipats och lackats. Fönstren har bytts ut till tvåglasfönster. Vinden har englasfönster som kan vara de ursprungliga.tamburerna och trapphallarnas väggar är marmorerade på typiskt 1700-talsmanér. Snickerierna är mycket välbevarade. I något rum finns höga socklar. Många beslag och gångjärn är av äldre typ. Salongen har mer påkostat listverk på väggarna än övriga rum. Taken är pappspända med mittrosett och hålkälslister. 12

Det är relativt enkelt att återställa värdet av huvudbyggnaden genom en restaurering av planen och vissa reparationer av målningarna, snickerier mm. Byggnaden betecknas som skyddsvärd bebyggelse enligt kulturkommiténs förslag 1976. 2. Flygelbyggnaden I Bo Stafstedts skrift står det: Efter branden 1719 var den östra flygeln förmodligen i någorlunda gott skick medan den västra var helt nerbränd. Vid mitten av 1800-talet ritades den västra flygeln samtidigt som den nya huvudbyggnaden. Flygeln har två våningar med källare. På kartan från 1757 redovisas endast en flygelbyggnad på den östra sidan. Förmodligen reparerades endast den flygeln efter branden. Den kan också ha varit den förra huvudbyggnaden. När en ny huvudbyggnad hade uppförts revs förmodligen den östra flygeln. Idag ligger en flygelbyggnad väster om huvudbyggnaden. Se Planarta för ordnandet av park och tädgård över Händelö, 1874. Här är den västra flygeln inritad. Bilagorna 7A och B. Se Konceptblad till ekonomisk karta. Fältmätning av Rikets allmänna kartverk, 1868-77. Bilaga 6. Vid mitten av 1800-talet ritades den västra flygeln samtidigt som den nya huvudbyggnaden. Den östra flygeln var då redan riven. Byggnaden renoverades 1912, samtidigt som huvudbyggnaden. I början av 1990-talet utsattes byggnaden för ombyggnad, men kan återställas i ursprungligt skick. 13

Byggnadsteknisk beskrivning efter en översiktlig okulär besiktning: Byggnaden i mycket gott skick. Dess stomme av timmer verkar intakt, liksom takkonstruktionen. Vissa rum har kakelugnar varav en kan vara en inmonterad 1700- talskakelugn, några verkar vara från byggnadens uppförande och något rum har en öppen spis. Flera av trägolven är målade. Fönstren har bytts ut till tvåglasfönster. Vinden har englasfönster och de kan vara de ursprungliga. Snickerierna är mycket välbevarade. I något rum finns höga socklar, något annat har bröstpanel. Många beslag och gångjärn är av äldre typ. Taken är pappspända med hålkälslister. Byggnaden betecknas som skyddsvärd bebyggelse enligt kulturkommiténs förslag 1976. 3. Läkarvillan 14

Villan uppfördes som sommarbostad åt dottern till ägaren av Händelö säteri, Herman Wahren, som köpt Händelö 1874. Hon var gift med lasarettsläkaren Hugo von Unge, därav namnet läkarvillan. Villan måste varit uppförd någon gång mellan 1874 och 1892 och är typisk för sin tid men med ovanligt fina träpaneler helboasering i två rum. Villans övriga snickerier är mycket fina och vackert målade. Den är placerad vinkelrätt rakt österut från huvudbyggnaden på en plats där det tidigare legat en byggnad, se Bilaga 3, Charta...1757. Mellan huvudbyggnaden och villan finns en stor fruktträdgård med en stor fruktträdgård emellan. I riktning mot huvudbyggnaden finns så många gamla äppel- päron- plommon- och körsbärsträd kvar att man lätt kan avläsa fruktträdgårdens tidigare utbredning. Byggnadsteknisk beskrivning efter en översiktlig okulär besiktning: Byggnadens takkonstruktion vid trapptornet är delvis rutten. Övriga tak inspekterades inte. Taket är plåtbeklätt med skivtäckning, delvis rostangripet. Syllen är till stora delar upprutten. Byggnaden verkar angripen av ohyra myror. 15

Golvbjälklag och väggar verkar huvudsakligen i gott skick. Trägolven är i gott skick. Fönstren är englasfönster. Snickerierna är mycket välbevarade och synnerligen vackert utförda. I något rum finns höga socklar, något annat har bröstpanel. De flesta beslag av sent 1800-tal och tidigt 1900-tal, gångjärn är ursprungliga. Idag har vegetationen krupit nära inpå huset. 4. Förråd/hemlighus tillhörande läkarvillan Byggnaden finns kvar och är ovanligt fin i sin sort. Den är dock i det närmaste inbäddad i vegetation och är i behov av rensning och uppfräschning. 5. Trädgårdsmästarebostaden Denna byggnad har funnits före huvudbyggnaden, kanske före kakelugnarnas tid, som var i mitten på 1700-talet. På kartan från 1757 finns denna byggnad inritad, se Bilaga 3. Byggnadens tre entréer leder till en bostad med ett rum och kök, en enklare bostad med 16

endast ett rum, en vindstrappa till en stor torkvind och en vind för förvaring av frukter från trädgården. Under bostaden finns en mindre källare. Alla bostadsrum har öppna spisar (inga kakelugnar), köket har en spis och bakugn. Takhöjden i bostaden är låg. Byggnadsteknisk beskrivning efter en översiktlig okulär besiktning: En viss upprustning skedde i början av 1900-talet vad gäller tak, fasader, fönster och en utvändig trappa, enligt Arne Carstens ritningar från 1992. Fram till 1992 användes byggnaden som sommarbostad. Vegetationen närmast byggnaden behöver tas bort. Vid besök på platsen var alla dörrar uppbrutna. Nya dörrar med lås behöver sättas dit och taket ses över. På sikt kan byggnaden restaureras pietetsfullt och då beskådas som en relativt enkel 1700-talsbostad för trädgårdsmästaren och hans jon. Fruktträdgården bestod vid en inventering 1911 av: 316 stamträd, varav 228 äpple-och päronträd, 16 plommonträd och 17 körsbärsträd. Dessutom fanns 25 st dvärgträd. Här finns även vinbärsbuskar och hallon. Idag syns tydliga spår av fruktträdgården och dess utbredning. 17

1. Spannmålsmagasin Magasinet är byggt av timmer, resvirke och bräder. Den är troligtvis uppförd på1700-talet. Källaren kan vara ännu äldre. Den är intressent med sina små gluggar i den mycket kraftiga gråstensmuren, över en meter tjock. Byggnadsteknisk beskrivning efter en översiktlig okulär besiktning: Taket som vetter mot söder har renoverats, men taket mot norr har rasat in, varför det råder fara för allmänheten att gå in i byggnaden. Vidare krävs en omedelbar sanering av den ohyra som har angripit byggnadens ena hörn. Grönskan, som växer alldeles för nära huset, måste omedelbart bort. Byggnaden betecknas som skyddsvärd bebyggelse enligt kulturkommiténs förslag 1976. 18

7. Uthus typ hönshus Byggnad till hälften ett timrat hus, till hälften resvirke. Den timrade delen har troligtvis använts som förråd, då den har ett brädgolv. Om vegetationen rensas från huset och taket ses över, kan det bevaras som ett gammal enkelt uthus. Det gör att området blir mer intakt, mer spännande och det blir lättare att föreställa sig hur man levt här. 8. Hemlighus Byggnad uppförd i två delar som uthuset intill, med timmer och resvirke. I den enklare delen finner man ett hemlighus med två dass i samma rum. Om vegetationen rensas från huset, och taket ses över, kan det bevaras som det är. 19

9.Stallbyggnad Se bilagda karta över egendomar från 1852. Där finns en byggnad på den plats som stallet ligger idag. Nuvarande stall är uppfört 1912-13, alltså förmodligen på gammal grund. Golvet består av gatsten och betong. Betongsockeln verkar hel likaså stommen. På taket behöver en och annan tegelpanna kompletteras. Frånluftshuven med vindflöjel och stativet för vällingklockan är fint utformade. Själva klockan saknas. Panelen verkar intakt och har en viss bearbetning, så ock fodren kring fönstren. 20

10. Vangskövle/redskapsbord Uppförd 1912-13. Byggnaden är i tämligen gott skick. Vegetationen kring byggnaden måste rensas. 12. Ekonomibyggnad. 17. Vattenreservoar av betong med överbyggnad av trä, vindsmotor och pump. Överbyggnaden är ej kvar. 32. Allé av lönnträd. Dubbelallén mot huvudbyggnaden behöver delvis föryngras. Alléträdet vid magasinet behöver tas bort, för att rädda magasinet. 33. Vårdträd. Hög ädelgran. 34. Grindstolpar och vägbom. Senare tillkomst. 21

Byggnader som fanns med i Stafstedts utredning men rivits efter 2003: 11. Väderria/luftria. Byggnader som redan demonterats före Stafstedts utredning men som fanns med på kartan från 1932: 13. Smedja/snickareverkstad. Grunden finns kvar. 14. Transformatorstation. Flyttad. 15. Nyströmsvillan. Villan disponerades av arkitekterna och byggmästarna August och Johan Robert Nyström som bostad och kontor under uppförandet av de nya herrgårdsbyggnaderna, huvudbyggnaden och flygeln. Vid den tiden hade de två flankerande husen rivits, se bilagda kartor. 16. Ekonomibyggnad med vagnsskjul, redskapsbod och vedbod till Nyströmsvillan. Grundstenar finns. Platsen övervuxen av vegetation. 18. Växthus med eldstad, murade värmekanaler och 2 skorstenar av klinker. 19. Växthus. 20. Ladugårdsbyggnad för kreatur med två uppkörsbroar av granit. 21. Redskapsskjul. 22, 23, 24, 25. Byggnader tillhörande Nybygget med två bostadshus uthus och potatiskällare. 26. Svinhus/fotogenbod. Grundstenar finns. Platsen övervuxen av vegetation 27. Vid Granskog.Stadsbyggnad. 28. Vid Granskog. Uthus (vedbod, svinhus och avträde) 29. Ångbåtsbrygga med badhus och paviljong. Beskrivning av byggnaden 1903: Badhus med ett 5,5 m högt torn, byggt på pålar och av resvirke och bräder, i Bråviken. Taket är täckt av galvaniserad plåt på bräder. Planen är åttkantig med en diameter av 5 m och innehöll omklädningsrum, badsump och duschrum. En brygga leder ut till badhuset. Badhuset är målat och bryggan tjärad. Ångbåtsbryggan var förfallen och utdömdes år 1909. 30. Mindre brygga. 31. Balustrad till läkarvillan. 22