Det marina Malmö översiktlig analys av befintliga marinbiologiska värden

Det marina Malmö översiktlig analys av befintliga marinbiologiska värden Malmös Marina miljö Ålgräsängar i centrala Malmö. Foto Michael Palmgren Upprättad Datum: Version: Författare: Förvaltning: Kontaktperson: 2014-03-25 1.0 Anna Särnblad Miljöförvaltningen Rasmus Fredriksson

Innehållsförteckning Introduktion... 3 Metod... 3 Större aktörer... 4 Öresunds Vattenvårdsförbund... 4 Malmö kommun - Miljöförvaltningen... 4 Lillgrund... 4 Öresundsverket... 5 Sammanställning av rapporter 1997-2013... 5... 5 Fisk... 6 Fisk och miljögifter... 7... 7 Hårdbottenfauna... 8 Hårdbottenfauna och miljögifter... 8 Miljögifter... 8 Hydrografi... 9 Inventering av Malmös havsområde 2012... 9 Malmö stads uppdrag kring den marina miljön... 9 Översiktplanen... 10 Kommunens miljöprogram... 11 Länsstyrelsen... 11 Havsplanering... 11 Kunskapsluckor... 12 Referenser... 14 Rapporter - Malmös Marina Miljö... 21 2

Introduktion Över hälften av Malmö kommuns totala yta består av hav (18 000 av 34 000 ha), en miljö som för de flesta Malmöbor är både okänd och outforskad. Under den blå ytan döljer sig en myllrande värld som sjuder av liv och som på många sätt är unik. Tillsammans med resten av Öresund utgör Malmös havsområde ett unikt och känsligt område. Här möter det salta vattnet från Skagerrak och Kattegatt innanhavet Östersjöns bräckta vatten samtidigt som de trängs ihop genom det smala sundet. Projektet Förstudie - Malmös Marina Miljö är Malmö stads första steg i att etablera ett långsiktigt arbete med marina frågor inom Malmö kommun. Syftet med förstudien är att analysera den nuvarande situationen och kunskapsläget kring den marina miljön i kommunens havsområde och lägga grunden för ett framtida hållbart och framgångsrikt marinekologiskt arbete. Denna rapport sammanställer det rådande kunskapsläget om kommunens marinekologiska värden samt belyser kunskapsluckor. Nedan följer en översikt av rapporter och publikationer från undersökningar genomförda från 1997 till 2013 som rör marina biologiska värden inom Malmös havsområde. Under denna tidsperiod har det gjorts regelbundna undersökningar och inventeringar av Öresunds Vattenvårdsförbund, enskilda undersökningar av olika aktörer samt flera undersökningar och inventeringar inom ramen för miljö- och kontrollprogrammet vid anläggningen av Lillgrunds vindkraftpark. Vi har även sammanställt materialet i en interaktiv karta för att på ett lättöverskådligt sätt kunna hantera informationen och samla rapporterna. Vår förhoppning är att kartan skall utvecklas och kompletteras löpande och därmed fungera som ett redskap i det marinekologiska arbetet inom kommunen. Den interaktiva kartan har skapats av stadsbyggnadskontoret och kan nås via projektets hemsida: www.malmo.se/malmosmarinamiljo Metod Vi har aktivt sökt efter marinbiologiska undersökningar som helt eller delvis är genomförda inom Malmö kommuns havsområde. Vi har kontaktat berörda parter, t.ex. Länsstyrelsen, Lunds universitet, Lunds tekniska högskola, Hav och vattenmyndigheten, Lillgrunds vindkraftpark, Öresundsbro-konsortiet samt flertalet konsultfirmor. Vi har även sökt information via internet och i SEA-U Marint Kunskapscenters och Malmö Miljöförvaltnings befintliga arkiv. De rapporter och undersökningar som ansetts relevanta för förstudien har försetts med ett unikt rapport-id och, om möjligt, klassificerats till en eller flera av kategorierna; vegetation, hårdbottenfauna, mjukbottenfauna, hydrografi, miljögifter och fisk. Totalt ingår 86 rapporter i denna sammanfattning, alla finns samlade i appendix 1. För rapporter där provtagningsplatser eller transekter finns positionsangivna har en separat databas skapats som ligger till grund för den interaktiva kartan. För rapporter där provtagningsplatser finns utmärkta på karta, men exakt positionsangivelse saknas, har en uppskattning av positionen använts. Då detta är en översiktlig analys av kunskapsläget av de marinbiologiska värdena inom Malmö kommun, i form av en förstudie, har vi inte satt några specifika krav eller kriterier för de undersökningar som inkluderats. Vi har 3

inom ramen för denna förstudie ej heller gjort någon bedömning av de enskilda studiernas kvalité. Större aktörer Öresunds Vattenvårdsförbund Öresunds Vattenvårdsförbund (härefter kallat ÖVF) har sedan 1985 samordnat och administrerat ett kontrollprogram för den svenska Öresundskusten. Förbundet utgörs av kommunerna längs Öresund samt ett antal företag och förbund med relevant koppling till Öresunds vatten. År 1997 genomfördes en större omarbetning av ÖVF:s kontrollprogram som sedan dess omfattar fyra årliga delprogram; hydrografi, växtplankton klorofyll och primärproduktion, ålgräs, samt bottenfauna och sediment. Kontrollprogrammen omfattar hela Öresund och av totalt 31 provtagningsstationer finns sex stycken inom eller i anslutning till Malmö kommuns havsområde (figur 1). Från 1997 fram till 2002 presenterades ÖVF:s undersökningar i en sammanfattande rapport för respektive år. Från och med 2003 delas rapporteringen upp och respektive delprogram presenteras som ett separat dokument. Utöver det årliga kontrollprogrammet genomför ÖVF upprepade undersökningar av miljögifter i sediment (1998, 2005 och 2011) och miljögifter i biota (1999, 2002, 2006 och 2010). Man har även från 1997 fram till 2005 årligen granskat belastningen av biologiska syreförbrukande substanser och närsalter till Öresund från den svenska sidan av sundet. I denna förstudie har vi valt att inkludera rapporter från samtliga delprogram från 1997 förutom delprogrammet växplankton klorofyll och primärproduktion samt belastningskontrollerna. Det skall noteras att vi enbart beskriver de delar av rapporterna som rör de sex stationer stationerna inom eller i anslutning till Malmö kommuns havsområde. Malmö kommun - Miljöförvaltningen Malmö har ambitionen att vara en ledande miljöstad och bedriver ett aktivt miljöarbete utifrån stadens miljöprogram. Det senaste miljöprogrammet är nummer tre i ordningen och sträcker sig från 2009 till 2020. Här framhålls att naturresurserna, däribland havet, är en värdefull tillgång som år 2020 skall skyddas och brukas på ett hållbart sätt samt att den biologiska mångfalden skall bevaras och utvecklas genom skydd och skötsel av naturen. I slutet av denna rapport finns en mer detaljerad sammanfattning av de dokument som styr Malmö kommuns marinekologiska arbete. Under tidsperioden för denna rapport har Malmö miljöförvaltning varit initiativtagare och uppdragsgivare för ett antal undersökningar inom Malmös havsområde. Bland annat genomfördes från 2003 till 2008 årliga inventeringar av ålgräs och man har även undersökt miljögifter i fisk och sediment. Miljöförvaltningen var även uppdragsgivare och initiativtagare till den marina kartläggning av Malmös havsområde som genomfördes 2012 (Jonsson et al. 2012). Lillgrund Byggnationen av Lillgrunds vindkraftpark påbörjades 2006 och parken togs i drift i december 2007. För att identifiera eventuell påverkan på den omgivande 4

miljön omfattade anläggningen flera miljö- och kontrollprogram som löpte såväl före, som under och efter byggnationen (Davy 2009). Avsikten med programmen var att säkerställa att det inte skulle bli någon negativ inverkan på miljön. De program som berör Malmös marina miljö och är relevanta för denna rapport är främst de som undersökt fisk och fiske samt marin flora och fauna. I övrigt har fåglar, fladdermöss, muddring och sedimentspill, arkeologi, ljud och den närliggande kustlinjen övervakats. Det har även gjorts studier i anslutning till Lillgrund inom kunskapsprogrammet Vindval, som är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Vindval bedriver forskning om vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö. Samtliga miljö- och kontrollprogram finns sammanfattade i rapporten Environmental monitoring Lillgrund (Davy 2009). I anslutning till anläggningen av Lillgrund genomfördes även en större underökning av marin vindkrafts påverkan på bottensamhällen mellan 2005-2009 (Malm & Engkvist 2011). Utöver Lillgrund så ingick ytterligare fyra lokaler från mellersta Kattegatt till Centrala Östersjön där vindkraftparker planerades. Studien omfattar replikat både före och efter anläggningen samt kontroller i flera referensområden. Öresundsverket I samband med modernisering av värmekraftverket Öresundsverket har ett antal undersökningar av bottenfauna, vegetation och fisk i anslutning till intag och utlopp av verkets kylvatten genomförts. Öresundsverket ligger i östra hamnen inom Malmös hamnområde och var fram till 1993 kol- och oljeeldat men har byggts om till gasdrift och är sedan 2008 naturgaseldat. I den första studien, som genomfördes 2002, gjordes en bedömning av eventuell påverkan på bottenfauna, vegetation och fisk vid fyra tänkbara lägen för utlopp och intag av kylvatten (Eklöv et al. 2002). Den efterföljande studien 2007, före driftsstart, undersökte flora och fauna vid kylvattenintag och utlopp samt i ett referensområde utanför hamnområdet (Eklöv & Palmgren 2008). År 2011 genomfördes en uppföljande studie efter driftsstart med samma upplägg som studien före driftstart (Eklöv et al. 2012). Sammanställning av rapporter 1997-2013 På uppdrag av Malmö Miljöförvaltning genomfördes från 2003 till 2008 årliga inventeringar av ålgräs (Carlson & Palmgren 2003-2004, Carlson 2005 2008). Med hjälp av videodokumentation undersöktes ålgräsets täckningsgrad vid olika djupintervall, samt dess djuputbredning längs tre transekter inom Malmö kommuns havsområde. De undersökta transekterna är något längre, men motsvarar i övrigt de som undersöktes inom kontroll- och övervakningsprogrammet för Öresundsbroförbindelsen från 1996-2000, vilket ger möjlighet att följa ålgräsets täckningsgrad och djuputbredning från 1997 fram till 2008 (Semac 1997-2000). Inom ÖVF:s kontrollprogram tar man årligen prover på ålgräs vid fyra stationer i Öresund varav ÖVF 5:4 ligger inom Malmö havsområde (Leander 1998-2003, Olsson 2004a, b, 2005, 2007a, b, 2009-2013). Provtagningen sker 5

på två djup (ca 1,8 och ca 4,4 meter) och de parametrar som undersöks är; siktdjup, djuputbredning, skottäthet, bladbiomassa samt förekomst av påväxt. Inom miljöövervakningsprogrammet för anläggningen av Lillgrunds Vindkraftpark, delprogram marin flora och fauna, övervakades ålgräsängar för att kontrollera om sedimentspill från anläggningsarbetet påverkade dem negativt (Örestads vindkraftspark AB 2006a, 2006b, 2007, Lundgren 2010a). Denna övervakning skedde i tre faser; baslinje, anläggning och uppföljning, med provtagning av ålgräs vid fem stationer; två inom byggnationsområdet och tre referensstationer utanför byggområdet. Man tittade på skottäthet, skottbiomassa och kolhydrater i rhizom och dessa parametrar fick inte minska med mer än 25% inom byggnationsområdet jämfört med referensområdet. Ett fåtal studier har även inkluderat annan vegetation än ålgräs. Undersökningarna i samband med moderniseringen av Öresundsverket (Eklöv et al. 2002, Eklöv & Palmgren 2008, Eklöv et al. 2012) samt studierna av bentiska processer runt artificiella strukturer i Sveriges kustvatten vid anläggningen av Lillgrund (Malm & Engkvist 2011) undersökte båda visuellt (dykare och videofilm) och kvantitativt (bottenprover) artsammansättningen av vegetationen. Vid Lillgrund tittade man även på algbiomassa och biodiversitet. I Marinbiologiska undersökningar längs Malmökusten 2008 karteras både makroalger och kärlväxter från Öresundsbrons brofäste till Västra Hamnen (Göransson & Karlsson 2008). Fisk Det finns flera undersökningar som på olika sätt rör fisk och fiskpopulationer inom Malmö kommuns havsområde. Flertalet har genomförts i samband med anläggningen av Lillgrunds vindkraftpark men även ÖVF undersöker fisk inom delprogrammet miljögifter i biota. Inför byggnationen av Lillgrunds vindkraftpark genomförde Fiskeriverket från 2002 till 2005 provfisken, hydroakustiska undersökningar och telemetriundersökningar i området. Syftet var att få ett jämförelsematerial för att kunna studera vindkraftparkens inverkan på botten- och frilevande fisk samt fiskvandring. Denna baslinjestudie finns sammanställd i rapporten Fiskundersökningar vid Lillgrund baslinjestudier vid Lillgrunds vindkraftpark 2002-2005 (Lagenfeldt et al. 2006). I Fiskundersökningar vid Lillgrund kontrollprogram för Lillgrunds vindkraftpark följs baslinjestudierna upp med undersökningar utförda under vindkraftsparkens första driftsår (Bergström et al. 2008). Även inom ramen för kunskapsprogrammet Vindval genomfördes flera studier av fisk. I rapporten Effekter av en havsbaserad vindkraftpark på fördelningen av bottennära fisk presenteras provfisken med ryssjor vid vindkraftverket mellan 2008 och 2010. Resultaten har kombinerats med data från kontrollprogrammet under motsvarande år med syfte att klargöra hur anläggningen kan ha påverkat förekomsten av bottennära fisk (Bergström et al. 2012). Det genomfördes även undersökningar av fiskförekomst av juvenila fiskar och småväxta fiskarter under anläggningen av Lillgrunds gravitationsfundament (Hammar et al. 2008). Detta som en delstudie i projektet Miljömässig optimering av fundament för havsbaserad vindkraft. I studien Ljud från vindkraftverk i havet och dess påverkan på fisk undersöks undervattensljudet från Lillgrunds vindkraftpark och dess påverkan på fisk 6

(Andersson & Sigray 2011). Man har även med telemetri följt märkta blankålars vandring och beteende vid Lillgrunds vindkraftspark i en undersökning av storskaliga vindkraftparkers påverkan på lekvandrande ål (Lagenfeldt et al. 2012). Inför moderniseringen av Öresundsverket genomfördes 2002 provfisken med syfte att beskriva fiskfaunans artsammansättning i potentiella områden för utlopp och intag av kylvatten (Eklöv et al. 2002). Dessa studier följdes före driftsstart upp med provfiske i anslutning till planerat kylvattenutsläpp samt i ett referensområde utanför hamnen (Eklöv & Palmgren 2008). År 2011 genomfördes en motsvarande studie som uppföljning efter driftsstart (Eklöv et al. 2012). Det gjordes även en undersökning av grund mobil epibentisk fauna (på havsbotten levande djur) längs Malmökusten under 2008 med syfte att värdera uppväxt och födosöksområden för fiskar (Göransson & Karlsson 2008). Fisk och miljögifter Ett antal studier har tittat på förekomsten av miljögifter i fisk. Inom delprogrammet miljögifter i biota undersöker ÖVF miljögifter i skrubbskädda vid stationen ÖVF 4:12 (figur 1). Undersökningar har genomförts 1999, 2002, 2006 och 2010 och de ämnen som analyseras är metaller, kvicksilver och organiska miljögifter (Leander 2000, 2003 Lundgren 2007a, Lundgren 2011a). Det har även genomförts ett antal undersökningar av miljögifter i fisk på uppdrag av Malmö Miljöförvaltning. Med syfte att undersöka miljögifter i fiskarter som fångas och försäljs inom kommunen analyserade man halterna av metaller och PCB i fiskmuskel från skrubbskädda, sill och torsk fångade 1997 och 1998 (Toxicon 1999). Man har även undersökt miljögifter i skrubbskädda 2005 och 2007 och i dessa studier analyserades flamskydds- och/eller stabiliseringsmedel, ftalater, organiska tennföreningar, och kvicksilver (Toxicon 2006, Toxicon 2007a). I ÖVF:s delprogram bottenfauna och sediment tar man årligen bottenprover i Öresund och inom Malmö havsområde sker detta på station (figur 1). n undersöks med avseende på artantal, individtäthet, biomassa samt diversitets- och jämnhetsindex. Inom kontrollprogrammet undersöks även sedimentet med avseende på dess egenskaper (torrsubstans och glödförlust) och hur väl syresatt det är (redoxpotential) (Leander 1998-2003, Lundgren 2004, 2005a, 2006a, 2007b, 2008, 2009, 2010b, 2011b, 2012a, 2013). Man genomförde även provtagning av mjukbottenfaunan och tittade på artsammansättning och abundans i undersökningarna inför och under moderniseringen av Öresundsverket (Eklöv et al. 2002, Eklöv & Palmgren 2008, Eklöv et al. 2012). I studien Marinbiologiska undersökningar längs Malmökusten undersöks mjukbottenfaunan på tre grunda lokaler mellan Lernacken och Klagshamn såväl vår som höst (Göransson & Karlsson 2008). Utöver artsammansättningen tittar man här på biomassa (som våtvikt) och gör jämförelser med andra lokaler längs Öresundskusten. 7

Hårdbottenfauna Inom tidsramen för denna rapport har ett fåtal studier som behandlar hårdbottenfauna genomförts. I studien Bentiska processer på och runt artificiella strukturer i Sveriges kustvatten togs i samband med anläggningen av Lillgrunds vindkraftpark prover på hårdbottensubstrat såväl före som efter byggandet (Malm & Engkvist 2011). I studien analyserades skillnader i samhällsstruktur, biomassa och diversitetsindex mellan olika platser och djup. Studien genomfördes inom kunskapsprogrammet Vindval som redan 2005 gjorde en studie av bentisk samhällsstruktur på hårdbottnar i områden där vindkraftsutbyggnad planerades (Malm 2006). I den studien tittade man på skillnader i samhällsstruktur både mellan och inom områdena baserat på biomassan och Lillgrund ingår som ett av fem områden. På uppdrag av Vattenfall utfördes även undersökningar av blåmusselbestånden i anslutning till Lillgrund med syftet att undersöka eventuell övertäckning av sediment från grävarbeten i samband med anläggningen. Denna effektscreening genomfördes i tre steg i maj, juli och oktober 2006 (Lundgren 2006b, c, Olsson 2006) Hårdbottenfauna och miljögifter Inom delprogrammet miljögifter i biota provtar ÖVF, förutom skrubba, även blåmusslor vid stationerna ÖVF 4:13 och ÖVF 5:6 (figur 1, Leander 2000, 2003, Lundgren 2007a, 2011a). Även för blåmusslor analyseras halterna av metaller, kvicksilver och organiska miljögifter. Miljögifter Utöver de studier av miljögifter i fisk och hårdbottenfauna som beskrivs ovan så analyseras miljögifter även inom ÖVF:s delprogram miljögifter i sediment år 1998, 2005 och 2011 (Leander 1999, Lundgren 2005b, 2012b). Inom programmet tas sedimentprover vid sju stationer i Öresund varav 5:2 ligger inom Malmö kommuns havsområde. Proverna analyseras med avseende på metaller och organiska miljögifter men även sedimentets egenskaper (torrsubstans, glödförlust och kornstorleksfördelning) och syresättning (redoxpotential) undersöks. Malmö Miljöförvaltning har analyserat miljögifter i sediment på 16 platser inom Malmö kommuns hamnområden. Den första studien genomfördes 1993 med uppföljningar 2001 och 2007 (Toxicon 1993, 2001, 2007b). Proverna, som togs i Oljehamnen, yttre och inre hamnen, Industrihamnen, Frihamnen, Nyhamnen, Kockumsbassängen, Limhamns södra hamnbassäng och Limhamns småbåtshamn, analyserades med avseende på tungmetaller. Öresundsvattensamarbetet, ett samarbetsavtal mellan Danmark och Sverige som verkar för en god vattenmiljö i Öresund, gav 2005 ut en sammanställning av danska och svenska övervakningsdata för miljöfarliga ämnen i Öresund (Nerpin et al. 2005). Rapporten ger, förutom en beskrivning av olika miljöfarliga ämnen och dess verkningar, en översikt av det regelverk och gränsvärden som gäller i respektive land, en beskrivning av belastningen av miljögifter till Öresund samt dess källor och en sammanställning av förekomsten av tungmetaller och organiska miljögifter. 8

Hydrografi Inom delprogrammet hydrografi genomför ÖVF 14 provtagningar per år vid fyra stationer i Öresund varav station ligger inom Malmö kommuns havsområde (figur 1, Leander 1998 2003, Larsen et al. 2004, Larsen & Gustafsson 2005, Svensson & Alexandersson 2006, Lindkvist et al. 2007, 2008, Lindkvist & Lindow 2009, Lindow 2010, Edman 2011, Kronsell 2012, 2013). De parametrar som undersöks är temperatur, salthalt, siktdjup, närsalter, fosfathalter, partikulärt organiskt kol, syrgas och syremättnad. I varje rapport ges även en beskrivning av väderförhållandena samt strömförhållandena i Öresundsregionen för det aktuella året. Inventering av Malmös havsområde 2012 Inom ramen för projektet Förstudie Malmös Marina Miljö har SEA-U Marint Kunskapscenter tillsammans med avdelningen för teknisk geologi vid Lunds Tekniska högskola och Malmö Museer gjort en översiktlig kartläggning av Malmö kommuns havsområde (Jonsson et al. 2012). Utrustad med en specialbyggd video som släpas efter båt har man kört en sammanlagd sträcka på över 65 sjömil för att inventera havsbotten från ca 2 meters djup ut till kommungränsen (figur 2). På särskilt intressanta ställen har även kompletterande högupplöst video- och fotodokumentation utförts. En detaljerad beskrivning av metoden och det samlade resultatet från inventeringen finns att läsa i rapporten Marin inventering av Malmös havsområde (Jonsson et al. 2012). Inventeringen omfattar såväl marinbiologiska som geologiska observationer och man har tittat på täckningsgrad av; blåstång (Fucus vesiculosus) och sågtång (Fucus serratus), ålgräs (Zostera marina), fintrådiga alger, skräppetare (Laminaria saccharina), blåmussla (Mytilus edulis), lösdrivande organiskt material samt geologiska karaktärer; block > 600mm, grovt grus och sten, sand och finsand, vågmärken, berg i dagen. Resultaten presenteras i form av kartor som visar procentuell förekomst längs varje transekt. Resultaten av inventeringen finns även med i den interaktiva kartan som tagits fram inom projektet. Inventeringen visar på flera intressanta och unika platser inom Malmö kommuns havsområde som skulle behöva ytterligare och mer ingående undersökningar. Tre speciellt viktiga områden tas upp; de stora blåmusselbankarna runt Öresundsbron, områdena med skräppetare kring grundområdet Sjollen samt de stora ålgräsängarna inom Malmö havsområde. Malmö stads uppdrag kring den marina miljön Denna sammanställning och översiktliga analys av befintliga marinbiologiska värden inom Malmös havsområde är det första av flera viktiga steg mot en generell kunskapshöjning inom Malmö stads organisation kring kommunens marina delar. Kunskapen kommer till användning inom såväl planering som värdering och användning av havet och kusten. Den kan också fungera som underlag till en långsiktig strategi för miljöövervakning av kommunens marina miljö. Den är en central del i förstudien Malmös Marina Miljö vars syfte är att lägga grunden för och utveckla ett långsiktigt marinekologiskt arbete inom kommunen. Förstudien utgör grundanalysen och syftar till att hitta prioriteringar och formen för kommunens fortsatta arbete där en mera omfattande strategi och handlingsplan för den marina miljön formuleras. Syftet 9

med en sammanställning av kunskapsläget är bland annat att identifiera eventuella kunskapsluckor vilket även kräver en beskrivning och översikt av Malmö kommuns uppdrag kring den marina miljön. Översiktplanen Kommunens övergripande styrdokument för strategier och planering av den fysiska miljön är översiktsplanen. Den gällande översiktsplanen är ÖP2000 men en ny, ÖP2012, är under arbete. Till skillnad från ÖP2000 så består ÖP2012 av två dokument; planstrategin, som beskriver Malmö stads långsiktiga stadsbyggnadsvision och övergripande mål med prioriterade inriktningar och strategier för att nå dessa, samt ett digitalt kartverktyg med planeringsriktlinjer. Det övergripande målet i ÖP2012 är att Malmö ska vara en socialt, miljömässig och ekonomiskt hållbar stad och en attraktiv plats att bo, besöka och verka i. Havet och kusten tas upp som ett av alla de områden som behöver samverka och vars strategier fullföljas för att det övergripande målet skall nås. Här påpekas bl.a. att Malmös vattenområden är viktiga resurser att värna, såväl i naturhänseende som ekonomisk och socialt samt att Havet är en viktig naturresurs och hemvist för en stor mängd arter, är grund för näringsliv av olika slag (fiske, sjöfart, vindkraft) och har ett stort rekreativt värde. Detta förtydligas i fyra strategier; Inriktningen på kommunens planering ska vara att värna de ekosystemtjänster havet och kusten levererar och utnyttja kommunens speciella läge. Planeringen ska verka för att Öresund är ett friskt och levande hav där ett rikt växt- och djurliv och möjligheter till rekreation och upplevelser kombineras med fiske, sjöfart och energiproduktion. Ekologiska intressen, kommersiella hamnverksamheter, stadsutveckling och fritidsaktiviteter måste samsas på en relativt begränsad yta. Malmös marina miljö ska värnas med särskild hänsyn till marinekologiska värden. Malmö har en delvis outnyttjad potential för kustrelaterad fritidsaktivitet, rekreation och annan verksamhet som kan utnyttjas bättre. Malmös vattenkontakt ska i betydligt högre grad än idag tas tillvara och aktiveras. Hela kommunens kuststräcka ska vara ett naturligt och attraktivt besöksmål med stora kvaliteter för såväl kommuninvånare som besökare. En positiv och tillåtande syn på kustberoende fritidsaktiviteter stärker Malmös attraktivitet och profil som kuststad. En tydlig satsning på kustnära aktiviteter skulle också utgöra ett stöd för folkhälsan genom ökade möjligheter till fysisk aktivitet. Havet kan också vara en plats för energiproduktion, i första hand vindkraft. Det finns även stor potential för produktion av biomassa till biogasproduktion. Kust och hav är en begränsad resurs med många konkurrerande intressen där det krävs samsyn och samarbete med både grannkommuner, Danmark och de andra Östersjöländerna. Exempel på områden där ett regionalt angreppssätt är särskilt viktigt och kan nå synergieffekter är vindkraft, fiske samt natur- och kulturvård. 10

Kommunens miljöprogram Kommunens miljöarbete har sin utgångspunkt i miljöprogrammet där den senaste upplagan antogs 2009 och sträcker sig till 2020. Här formuleras fyra övergripande miljömål; Sveriges klimatsmartaste stad, Framtidens stadsmiljö finns i Malmö, Naturtillgångar brukas hållbart och I Malmö är det lätt att göra rätt. Det är främst under Naturtillgångar brukas hållbart som den marina miljön nämns och här framhålls att Malmös naturresurser, i form av marken, havet, kalkberggrunden, grundvattnet och den biologiska mångfalden, är värdefulla tillgångar som år 2020 skyddas och brukas på ett hållbart sätt. Miljöarbetet konkretiseras i Handlingsplan för klimat- och miljöarbetet i Malmö stad 2011-2014 som pekar på 26 prioriterade åtgärder varav den marina miljön främst berörs i två; # 17. En utvecklingsstrategi för Malmös hav, kust och landsbygd med avseende på exempelvis näringsliv och verksamhetsutövning, rekreation, biologiska värden samt lokalisering av vindkraft ska tas fram och ett forum för frågor om landsbygdsutveckling ska etableras. (Ansvarig: Stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen) # 18. Nya naturreservat ska bildas för att skydda de platser inom kommunen där de biologiska kvaliteterna är högst. (Ansvarig: Stadsbyggnadskontoret) Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Skåne anger i sitt program Skånska åtgärder för miljömålen de viktigaste åtgärderna för att de skånska miljömålen skall uppnås och flera av åtgärderna vänder sig direkt till kommuner för genomförandet. Det senaste åtgärdsprogrammet fastställdes 2012 och gäller för perioden 2012-2016. I delprogrammet som gäller åtgärder för hänsyn till Skånes hav, sjöar och vattendrag redovisas 17 åtgärder varav tre har direkt koppling till den marina miljön med kommunen som huvud- eller medaktör; # 11. Genomförandeorganisation för hållbart fiske en genomförandeorganisation bildas för att omsätta målsättningar och resurser till åtgärder för ett hållbart fiske i Skåne. (Kommunen medaktör) # 16. Skydd av marina områden existerande biologiska värden skyddas och förutsättningarna för att stressade arter ska öka sin återhämtningsförmåga och nå livskraftiga populationer förbättras. (Kommunen huvudaktör) # 17. Skydd av hav och kust den skånska kusten skyddas från exploatering och ökad stranderosion. Hänsyn tas till effekterna av en ökad havsnivå. Skånes kustkommuner ska tydligare beakta Riksintresse kustzon samt planering av havsområdena vid aktualisering av sina översiktsplaner i syfte att åstadkomma ett långsiktigt hållbart nyttjande av hav och kust. (Kommunen huvudaktör) Havsplanering På nationell nivå görs via regeringen en samlad insats för att skydda havet som en långsiktig resurs. Havsplaneringen är en statlig planering för de svenska havsområdena för att möjliggöra ett långsiktigt hållbart användande av havets resurser. Det förslag som lämnats på remiss innebär att havsplaner skall tas fram för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för att ta fram planerna i nära samverkan med länsstyrelser, myndigheter och kommuner. Havsplanerna skall tillämpas vid 11

beslut om tillstånd för olika verksamheter i havet samt i den kommunala planeringen. Havsplanerna omfattar dock inte området närmast kusten och planeringen här sker istället genom kommunernas översiktsplanering. Malmö stad kommer att beröras av havsplanen för Östersjön vars planering samordnas och leds av länsstyrelsen i Kalmar. Kunskapsluckor Majoriteten av de undersökningar som rör marinbiologiska värden inom Malmö kommuns havsområde mellan 1997-2013 har genomförts inom ramen för ÖVF:s kontrollprogram. Långsiktighet, regelbundenhet och att samma protokoll följs varje gång ger ett bra underlag och förutsättningar för att upptäcka förändringar och följa utvecklingen i de aktuella områdena. Provtagningsplatserna är dock inte valda för att på ett optimalt sätt täcka Malmö havsområde och dess marinbiologiska värden utifrån en miljöövervakningsstrategi. Flera potentiellt viktiga områden finns inte representerade och provtagningsstationerna är alla relativt kustnära (figur 1). Utöver ÖVF:s kontrollprogram är det främst i samband med anläggningsarbetet av Lillgrunds vindkraftpark som marina undersökningar inom havsområdet genomförts. Ett antal undersökningar har även genomförts av Malmö miljöförvaltning som ett led i det marina miljöarbetet inom ramen för miljöprogrammet. År 2000 gjordes en sammanställning av undersökningar utförda inom Malmö stads havsområde för åren 1993-2000 (Toxicon 2000). Utöver själva sammanställningen gjordes även statistiska beräkningar på materialet, s.k. poweranalyser, där man tittar på hur många prover som behövs för att man med en viss säkerhet skall kunna detektera årliga förändringar på fem procent under fem respektive 10 år. Man belyser även ett antal kunskapsluckor samt ger förslag på hur Malmö stad bör prioritera för ett framtida marint kontrollprogram. De kunskapsluckor som påtalas delas in i kategorierna; tidsserier, undersökningstyper och parametrar. För tidsserier påpekas att faunan i både grundområden och djupare områden bara undersökts några få år. Miljögifter i sediment, mussla och fisk har enbart undersökts sporadiskt och man påpekar också att de parametrar man tittat på skiljer sig mellan studierna. Vad gäller undersökningstyper så påpekas att man för makroalger nästan helt saknar information. Vidare saknas information och kunskap om utbredning och biomassa för fintrådiga alger samt om hormonella störningar hos snäckor och fisk. Man saknar även vissa parametrar inom flera undersökningstyper, t.ex. biomassa, skottantal för de vattenlevande örterna nate (Potamogeton sp.) och särv (Zannichellia sp.) och kransalger (Chara sp.) samt djuputbredning för nate, nating (Ruppia sp.), särv och delvis för ålgräs (Zostera sp.). För miljögifter saknas information om bekämpningsmedel, ftalater och bromerade flamskyddsmedel i både sediment och biota. Vid en genomgång av de studier som genomförts sedan 2000 ser man att vissa undersökningar berör parametrar inom ramen för de kunskapsluckor som påtalas, men även att det fortsatt saknas data för flertalet av dem. För fauna, såväl hårdbotten som mjukbotten, har ett fåtal undersökningar genomförts men inga upprepade undersökningar har initierats. Täckningsgraden av makroalger och kärlväxter (nate, nating, särv och kransalger) undersöktes i den 12

marinbiologiska kartering som genomfördes längs Malmökusten 2008 (Göransson & Karlsson 2008) men mer detaljerad information såsom biomassa, skottantal och djuputbredning saknas och man kan konstatera att informationen om såväl makroalger som kärlväxter är mycket sparsam. Detsamma gäller för fintrådiga alger där information om utbredning och biomassa fortsatt saknas. När det gäller miljögifter så har man undersökt förekomst av bl.a. flamskyddsmedel och ftalater i skrubbskädda både 2005 och 2007 men för övrig biota och i sediment samt för bekämpningsmedel saknas information. Sammantaget kan man konstatera att de kunskapsluckor som påtalades 2000 till stor del fortfarande är aktuella. Den enda långsiktiga studien som genomförts sedan 2000, undantaget ÖVF:s kontrollprogram och miljöövervakningen i samband med anläggningen av Lillgrunds vindkraftpark, är de årliga ålgräsundersökningarna från 2003 till 2008 som genomfördes på uppdrag av Malmö kommun. När dessa undersökningar upphörde avslutades även en lång tidsserie (1997 2008 om kontroll och övervakningsprogrammet för Öresundsbroförbindelsen inkluderas) med data från en produktiv biotop med högt ekologiskt värde. Grunda ålgräsängar utgör en viktig lek- och uppväxtplats för flertalet fiskarter, är skydd och födoområde för fauna, är en betydande primärproducent och även en viktig indikatorart för biologisk mångfald (Blomqvist et al 2003). Videokarteringen av Malmö havsområde under den marina inventeringen 2012 visar på att ålgräset inom begränsade områden helt försvunnit och man påpekar i rapporten att de tidigare undersökningarna borde kompletteras med en uppföljning och ett eventuellt nytt kontrollprogram (Jonsson et al. 2012). Denna översikt av rapporter och publikationer som rör marina värden inom Malmös havsområde visar på saknaden av ett samlat grepp och tydliga mål för det marinekologiska arbetet inom kommunen. Arbetet som initieras här kan ses som ett viktigt steg i att formulera dessa mål som ett komplement till befintliga handlingsplaner och åtgärdsprogram. Med en kontinuerlig uppföljning av de insatser och undersökningar som genomförs och planeras inom Malmö havsområde, i kombination med en löpande dialog med såväl offentliga som kommunala och regionala aktörer, ges möjlighet att komplettera dessa med välriktade egna insatser. 13

Referenser Andersson, M H., Sigray, P. (2011) Ljud från vindkraftverk och dess påverkan på fisk. Naturvårdsverket. Vindval rapport 6436 Bergström, L., Lagenfeldt, I., Sundqvist, F., Andersson, M. (2008) Fiskundersökningar vid Lillgrund, Kontrollprogram för Lillgrunds vindkraftpark. Fiskeriverkets årsrapport 2008, 30 s. Bergström, L., Sundqvist, F., Bergström U. (2012) Effekter av en havsbaserad vindkraftpark på fördelning av borttennära fisk. Naturvårdsverket. Vindval rapport 6485 Blomqvist, P., Kautsky, L., Dahlgren, S., Pihl, L., Wennhage, H. (2003) Förslag till inikatorer för biologisk mångfald i vatten. Naturvårdsverket rapport 5257 Carlson, L., Palmgren, M. (2003) Inventering av ålgräs, Zostera marina, inom Malmö kommuns havsområde. Rapport till Malmö Miljöförvaltning, 14 s. Carlson, L., Palmgren, M. (2004) Inventering av ålgräs, Zostera marina, inom Malmö stads havsområde. Rapport till Malmö Miljöförvaltning, 12 s. Carlson, L. (2005) Inventering av ålgräs, Zostera marina, inom Malmö stads havsområde. Rapport till Malmö Miljöförvaltning, 11 s. Carlson, L. (2006) Inventering av ålgräs, Zostera marina, inom Malmö stads havsområde. Rapport till Malmö Miljöförvaltning, 11 s. Carlson, L. (2007) Inventering av ålgräs, Zostera marina, inom Malmö stads havsområde. Rapport till Malmö Miljöförvaltning, 12 s. Carlson, L. (2008) Inventering av ålgräs, Zostera marina, inom Malmö stads havsområde. Rapport till Malmö Miljöförvaltning, 12 s. Davy, T. (2009) Environmental Monitoring Lillgrund Offshore Wind Farm. Lillgrund Pilot Project, Vattenfall, 46 s. Edman, A. (2011) Undersökningar i Öresund 2010, Hydrografi. ÖVF Rapport 2011:2, ISSN 1654-0689 Eklöv, A., Hebrand, M., Palmgren, M. (2002) Öresundsverket konsekvenser för flora och fauna samt fiskeriverksamhet i anslutning till intag och utlopp för kylvatten. Eklövs Fiske och Fiskevård, 32 s. Eklöv, A., Palmgren, M. (2008) Öresundsverket förundersökning av flora och fauna 2007. Eklövs Fiske och Fiskevård, 48 s. Eklöv, A., Palmgren, M., Andersson, K., Jonsson, P. (2012) Öresundverket uppföljning av flora och fauna i anslutning till Öresundsverket 2011. Eklövs Fiske och Fiskevård, 45 s. Göransson, P., Karlsson, M. (2008) Marinbiologiska undersökningar längs Malmökusten 2008. PAG Miljöundersökningar, 43 s. Hammar, L., Andersson, S., Rosenberg, R. (2008) Miljömässig optimering av fundament för havsbaserad vindkraft. Naturvårdsverket. Vindval rapport 5828 14

Jonsson, P., Andersson, K., Karlsson, M., Palmgren, M. (2012) Marin inventering av Malmös havsområde. Lunds Tekniska Högskola och SEA-U Marint Kunskapscenter, 27s. Kronsell, J. (2012) Undersökningar i Öresund 2011, Hydrografi. ÖVF Rapport 2012:2, ISSN 1654-0689 Kronsell, J. (2013) Undersökningar i Öresund 2012, Hydrografi. ÖVF Rapport 2013:2, ISSN 1654-0689 Lagenfelt, I., Sparrevik, E., Andersson, J., Lettevall, E., Bergström, U., Bergström, L. (2006) Fiskundersökningar vid Lillgrund, Baslinjestudier vid Lillgrunds vindkraftpark 2002 2005, 33 s. Lagenfeldt, I., Andersson, I., Westerberg, H. (2012) Blankålsvandring, vindkraft och växelströmsfält, 2011. Naturvårdsverket. Vindval rapport 6479 Larsen, M. M., Gustafsson, K. (2004) Hydrografiundersökning 2003, Öresunds Vattenvårdsförbunds övervakning av Öresund. Danmarks Miljøundersøgelser. 33 s. Arbejdsrapport fra DMU nr. 195. http://arbejdsrapporter.dmu.dk Larsen, M.M., Gustafsson, K. (2005) Hydrografiundersökning 2004. Öresunds Vattenvårdsförbunds övervakning av Öresund. Danmarks Miljøundersøgelser. 34 s. Arbejdsrapport fra DMU nr. 207. http://arbejdsrapporter.dmu.dk Leander, B. (1998) Undersökningar i Öresund 1997. ÖVF Rapport 1998:1, ISRN VBB1240005-R--98/1 SE. Leander, B. (1999) Undersökningar i Öresund 1998. ÖVF Rapport 1999:1, ISRN VBB1240005-R--99/1--SE Leander, B. (2000) Undersökningar i Öresund 1999. ÖVF Rapport 2000:1, ISRN VBB1240005-R--00/1--SE Leander, B. (2001) Undersökningar i Öresund 2000. ÖVF Rapport 2001:1, ISRN VBB12040216-R--01/1--SE Leander, B. (2002) Undersökningar i Öresund 2001. ÖVF Rapport 2002:1, ISRN VBB12040235-R--01/1--SE Leander, B. (2003) Undersökningar i Öresund 2002. ÖVF Rapport 2003:1, ISRN VBB12040235-R--02/1 SE Lindkvist, T., Lindow, H., Alexandersson, A. (2007) Undersökningar i Öresund 2006, Hydrografi. ÖVF Rapport 2007:2, ISSN 0284-4303 Lindkvist, T., Lindow, H., Helström, S. (2008) Undersökningar i Öresund 2007, Hydrografi. ÖVF Rapport 2008:2, ISSN 1654-0689 Lindkvist, T., Lindow, H. (2009) Undersökningar i Öresund 2008, Hydrografi. ÖVF Rapport 2009:2, ISSN 1654-0689 Lindow, H. (2010) Undersökningar i Öresund 2009, Hydrografi. ÖVF Rapport 2010:2, ISSN 1654-0689 Lundgren, F. (2004) Undersökningar i Öresund 2003, Bottenfauna och Sediment. ÖVF Rapport 2004:3, ISSN 1102-1454 15

Lundgren, F. (2005a) Undersökningar i Öresund 2004, Bottenfauna och sediment. ÖVF Rapport 2005. Lundgren, F. (2005b) Undersökningar i Öresund 2005, Miljögifter i sediment. ÖVF rapport 2005. Lundgren, F. (2006a) Undersökningar i Öresund 2005, Bottenfauna och sediment. ÖVF Rapport 2006. Lundgren, F. (2006b) Vindkraftpark Lillgrund videoscreening av blåmussla, sedimentspillövervakning. Toxicon, 4 s. Lundgren, F. (2006c) Vindkraftpark Lillgrund videoscreening av blåmussla, sedimentspillövervakning effektscreening nr 3. Toxicon, 4 s. Lundgren, F. (2007a) Undersökningar i Öresund2006, Miljögifter i Biota. ÖVF Rapport 2007:7, ISSN 1102-1454. Lundgren, F. (2007b) Undersökningar i Öresund 2006, Bottenfauna och sediment. ÖVF Rapport 2007:4, ISSN 1654-0689 Lundgren, F. (2008) Undersökningar i Öresund 2007, Bottenfauna och sediment. ÖVF Rapport 2008:4, ISSN 1654-0689 Lundgren, F. (2009) Undersökningar i Öresund 2008, Bottenfauna och sediment. ÖVF Rapport 2009:4, ISSN 1654-0689 Lundgren, F. (2010a) Lillgrund Offshore Wind Farm, Environmental Monitoring of Marine Flora & Fauna. Toxicon report 019-10. Vattenfall, 26 s. Lundgren, F. (2010b) Undersökningar i Öresund 2009, Bottenfauna och sediment. ÖVF Rapport 2010:4, ISSN 1654-0689 Lundgren, F. (2011a) Undersökningar i Öresund2010, Miljögifter i Biota. ÖVF Rapport 20011:7, ISSN 1654-0689. Lundgren, F. (2011b) Undersökningar i Öresund 2010, Bottenfauna och sediment. ÖVF Rapport 2011:4, ISSN 1654-0689 Lundgren, F. (2012a) Undersökningar i Öresund 2011, Bottenfauna och sediment. ÖVF Rapport 2012:4, ISSN 1654-0689 Lundgren, F. (2012b) Undersökningar i Öresund 2011, Miljögifter i sediment. ÖVF rapport 2012:8. Lundgren, F. (2013) Undersökningar i Öresund 2012, Bottenfauna och sediment. ÖVF Rapport 2013:4, ISSN 1654-0689 Malm, T. (2006) Hur vindkraft påverkar livet på botten en studie före etablering. Naturvårdsverket. Vindval rapport 5570 Malm, T., Engkvist R. (2011) Bentiska processer på och runt artificiella strukturer i Sveriges kustvatten. Naturvårdsverket. Vindval rapport 6414 Nerpin, L., Nordell, O., Nielsen, J B., Hein, M.,Carlsson, C., Bjerre, F., Brøns- Hansen, J. (2005) Miljögifter i Öresund, en översikt. Öresundsvattensamarbetet. ISBN 87-90947-29-0 Olsson, P. (2004 a) Undersökningar i Öresund 2003, Ålgräs. ÖVF Rapport 2004:4, ISSN 1101-1454. 16

Olsson, P. (2004 b) Undersökningar i Öresund 2004, Ålgräs. ÖVF Rapport 2004. Olsson, P. (2005) Undersökningar i Öresund 2005, Ålgräs. ÖVF Rapport 2005. Olsson, P. (2006) Vindkraftpark Lillgrund videoscreening av blåmussla, sedimentspillövervakning effektscreening nr 2. Toxicon, 4 s. Olsson, P. (2007 a) Undersökningar i Öresund 2006, Ålgräs. ÖVF Rapport 2007:5, ISSN 1654-0697. Olsson, P. (2007 b) Undersökningar i Öresund 2007, Ålgräs. ÖVF Rapport 2008:5, ISSN 1654-0689. Olsson, P. (2009) Undersökningar i Öresund 2008, Ålgräs. ÖVF Rapport 2009:5, ISSN 1654-0689. Olsson, P. (2010) Undersökningar i Öresund 2009, Ålgräs. ÖVF Rapport 2010:5, ISSN 1654-0689. Olsson, P. (2011) Undersökningar i Öresund 2010, Ålgräs. ÖVF Rapport 2011:5, ISSN 1654-0689. Olsson, P. (2012) Undersökningar i Öresund 2011, Ålgräs. ÖVF Rapport 2012:5, ISSN 1654-0689. Olsson, P. (2013) Undersökningar i Öresund 2012, Ålgräs. ÖVF Rapport 2013:5, ISSN 1654-0689. Semac, JV. (1997) Myndigheternas kontrol-og overvågningsprogram før Øresundsforbindelsens kyst-til-kyst anlæg.tilstandsrapport 1996. Bentisk vegetation Semac, JV. (1998) Myndigheternas kontrol-og overvågningsprogram før Øresundsforbindelsens kyst-til-kyst anlæg.tilstandsrapport 1997. Bentisk vegetation Semac, JV. (1999) Myndigheternas kontrol-og overvågningsprogram før Øresundsforbindelsens kyst-til-kyst anlæg.tilstandsrapport 1998. Bentisk vegetation Semac, JV. (2001) Myndigheternas kontrol-og overvågningsprogram før Øresundsforbindelsens kyst-til-kyst anlæg.tilstandsrapport 2000. Bentisk vegetation Svensson, A., Alexandersson, H. (2006) Undersökningar i Öresund 2005, Hydrografi. ÖVF Rapport 2006:2, ISSN 0284-4303 Toxicon (1993) Bottenfauna- och sedimentundersökningar i Malmö hamnar och angränsande havsområden. Rapport till Miljöförvaltningen, Malmö stad Toxicon (1999) Undersökning av metaller och PCB i tre fiskarter inom Malmö kommuns havsområde. Toxicon rapport 145/98, 19 s. Toxicon (2000) Marinekologisk planeringsunderlag Malmö Stad 2000. Toxicon rapport 109/00, 23 s. Toxicon (2001) Undersökningar av sediment i Malmö hamnområden analys av tungmetaller. Toxicon rapport 135/01, 13 s. Toxicon (2006) Undersökningar av miljögifter i skrubbskädda inom Malmö stad. Toxicon rapport 170/05, 10 s. 17

Toxicon (2007a) Undersökningar av miljögifter i skrubbskädda inom Malmö stad. Toxicon rapport 089/07, 11 s. Toxicon (2007b) Undersökningar av sediment i Malmö hamnområden analys av tungmetaller. Toxicon rapport 063/07, 16 s. Örestads Vindkraftpark AB (2006a) Lillgrund Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund, Ålgräs feedback 1 2006. Toxicon rapport 080-05. Örestads Vindkraftpark AB (2006b) Lillgrund Baslinjeundersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund, Ålgräs feedback 2-2006. Toxicon rapport 138-06. Örestads Vindkraftpark AB (2007) Lillgrund Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lilllgrund, Ålgräs feedback 3 2007. Toxicon rapport 052-07. 18

Figur 1. Karta över Öresunds Vattenvårdförbunds sex provtagningsstationer inom och i anslutning till Malmö kommuns havsområde. 19

Figur 2. Karta som visar Malmö kommungräns samt de 13 transekter som inventerats med släpvideokartering under september oktober 2012 inom studien Marin inventering av Malmös havsområde. 20

Rapporter - Malmös Marina Miljö Titel Inventerings Rapport Författare år ID (GIS) Utgivare Innehåll Geografiskt område Attribut Inventering av ålgräs, Zostera marina, inom Malmö stads havsområde. 2003 2004 2005 1 2 3 Lena Carlsson Miljöförvaltningen Malmö Ålgräsinventering. Täckningsgrad och djuputbredning Västra hamnen, söder om Lernacken och norr om Klagshamn. Malmö 2006 4 2007 5 2008 6 Bentiska processer på och runt artificiella strukturer i Sveriges kustvatten 2005-2009 7 Torleif Malm, Roland Engkvist Vindval Naturvårdsverket Undersökning av bentisk samhällsstruktur på hårdbottnar före och efter anläggning av vindkraftparker. Lillgrund Hårdbottenfauna Blankålsvandring, vindkraft och växelströmsfält, 2011 2008-2010 8 Ingvar Lagenfelt, Ingemar Andersson, Håkan Westerberg Telemetri av märkta ålar för att följa vandring och beteende av blankål vid Lillgrund samt vid en 130kV växelströmskabel utanför Öland. Lillgrund Fisk Vindval, Naturvårdsverket Effekter av en havsbaserad vindkraftspark på fördelningen av bottennära fisk 2008-2010 9 Lena Bergström, Frida Sundqvist, Ulf Bergström Vindval, Naturvårdsverket Provfiske med ryssjor 2008-2010 vid Lillgrund. 40 stationer per år (ytterligare 40 stationer 2010). Tittar på hur anläggningen påverkat förekomsten av bottennära fisk, effekter i närområdet för enskilda vindkraftverk. Lillgrund Fisk Hur vindkraft påverkar livet på botten en studie före etablering 2005 10 Torleif Malm Vindval, Naturvårdsverket Undersökning av bentisk samhällsstruktur på hårdbottnar som skall nyttjas för vindkraftsutbyggnad. Lillgrund (som en av 5 undersökta parker) Hårdbottenfauna Marin inventering av Malmös havsområde 2012 11 Martin Karlsson, Mikael Palmgren, Kjell Andersson, Peter Jonsson Kartläggning av bottenhabitat. Släpvideo linjetransekt. Förekomst, täckningsgrad och utbredning av bl.a. musslor, ålgräs och makroalger samt geologiska karaktärer. Malmö

Öresundsverket - Förundersökning av flora och fauna 2007 2007 12 Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Beställare E.ON. Undervattensvegetation, bottenfauna och fiskfauna i Malm hamn. Malmö hamn Fisk Öresundsverket - Uppföljning av flora och fauna i anslutning till Öresundsverket 2011 2011 13 Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Beställare E.ON. Undervattensvegetation, bottenfauna och fiskfauna i Malm hamn. Malmö hamn Fisk Undersökningar i Öresund 1997 (ÖVF 1998:1) Undersökningar i Öresund 1998 (ÖVF 1999:1) 1997 18 SMHI, PAG, VBB VIAK Sammanfattning av de undersökningar som gjorts av ÖVF under 1997 1998 19 SMHI, PAG, VBB VIAK Sammanfattning av de undersökningar som gjorts av ÖVF under 1998 Hydrografi Miljögifter Hydrografi Undersökningar i Öresund 1999 (ÖVF 2000:1) 1999 14 SMHI, PAG, Toxicon AB VBB VIAK Sammanfattning av de undersökningar som gjorts av ÖVF under 1999 Fisk Hydrografi Hårdbottenfauna Miljögifter

Undersökningar i Öresund 2000 (ÖVF 2001:1) 2000 20 SMHI, PAG, SWCO VBB VIAK Sammanfattning av de undersökningar som gjorts av ÖVF under 2000 Hydrografi Undersökningar i Öresund 2001 (ÖVF 2002:1) 2001 21 SMHI, PAG, SWECO VIAK Sammanfattning av de undersökningar som gjorts av ÖVF under 2001 Hydrografi Undersökningar i Öresund 2002 (ÖVF 2003:1) 2002 15 SMHI, PAG, Toxicon AB SWECO VIAK Sammanfattning av de undersökningar som gjorts av ÖVF under 2002 Fisk Hydrografi Hårdbottenfauna Miljögifter Hydrografiundersökning 2003 (DMU AR-195) 2003 22 DMU Hydrografiundersökningar för ÖVF 2003 gjorda av DMU Hydrografi Hydrografiundersökning 2004 (DMU AR-207) 2004 23 DMU Hydrografiundersökningar för ÖVF 2004 gjorda av DMU Hydrografi Hydrografi Årsrapport 2005 (ÖVF 2006-2) 2005 24 SMHI Hydrografiundersökningar för ÖVF 2005 gjorda av SMHI Hydrografi Hydrografi Årsrapport 2006 (ÖVF 2007-2) 2006 25 SMHI Hydrografiundersökningar för ÖVF 2006 gjorda av SMHI Hydrografi

Hydrografi Årsrapport 2007 (ÖVF 2008-2) 2007 26 SMHI Hydrografiundersökningar för ÖVF 2007 gjorda av SMHI Hydrografi Hydrografi Årsrapport 2008 (ÖVF 2009-2) 2008 27 SMHI Hydrografiundersökningar för ÖVF 2008 gjorda av SMHI Hydrografi Hydrografi Årsrapport 2009 (ÖVF 2010-2) 2009 28 SMHI Hydrografiundersökningar för ÖVF 2009 gjorda av SMHI Hydrografi Hydrografi Årsrapport 2010 (ÖVF 2011-2) 2010 29 SMHI Hydrografiundersökningar för ÖVF 2010 gjorda av SMHI Hydrografi Hydrografi Årsrapport 2011 (ÖVF 2012-2) 2011 30 SMHI Hydrografiundersökningar för ÖVF 2011 gjorda av SMHI Hydrografi Hydrografi Årsrapport 2012 (ÖVF 2013-2) 2012 86 SMHI Hydrografiundersökningar för ÖVF 2012 gjorda av SMHI Hydrografi Undersökningar i Öresund 2006 16 Toxicon AB Miljögifter i blåmussla och skrubbskädda. ÖVF 4:12 Fisk Miljögifter i Biota 2010 17 ÖVF ÖVF 4:13 Hårdbottenfauna Miljögifter Bottenfauna och sediment 2003 (ÖVF 2004-3) 2003 31 Toxicon AB Undersökningar av bottenfauna i sediment 2003 gjorda av Toxicon AB för ÖVF Bottenfauna och sediment 2004 2004 32 Toxicon AB Undersökningar av bottenfauna i sediment 2004 gjorda av Toxicon AB för ÖVF Bottenfauna och 2005 33 Toxicon AB Undersökningar av bottenfauna i sediment

sediment 2005 2005 gjorda av Toxicon AB för ÖVF Bottenfauna och sediment 2006 (ÖVF 2007-4) 2006 34 Toxicon AB Undersökningar av bottenfauna i sediment 2006 gjorda av Toxicon AB för ÖVF Bottenfauna och sediment 2007 (ÖVF 2008-4) 2007 35 Toxicon AB Undersökningar av bottenfauna i sediment 2007 gjorda av Toxicon AB för ÖVF Bottenfauna och sediment 2008 (ÖVF 2009-4) 2008 36 Toxicon AB Undersökningar av bottenfauna i sediment 2008 gjorda av Toxicon AB för ÖVF Bottenfauna och sediment 2009 (ÖVF 2010-4) 2009 37 Toxicon AB Undersökningar av bottenfauna i sediment 2009 gjorda av Toxicon AB för ÖVF Bottenfauna och sediment 2010 (ÖVF 2011-4) 2010 38 Toxicon AB Undersökningar av bottenfauna i sediment 2010 gjorda av Toxicon AB för ÖVF Bottenfauna och sediment 2011 (ÖVF 2012-4) 2011 39 Toxicon AB Undersökningar av bottenfauna i sediment 2011 gjorda av Toxicon AB för ÖVF Bottenfauna och sediment 2012 (ÖVF 2013-4) 2012 85 Toxicon AB Undersökningar av bottenfauna i sediment 2012 gjorda av Toxicon AB för ÖVF Ljud från vindkraftverk i havet och dess påverkan 2009-2010 40 Mathias H. Anersson, Peter Sigray, Leif KG. Persson Studie om vilken typ av ljud och vilka ljudnivåer som en vindkraftspark genererar under olika Lillgrund Fisk