SAMRÅDSUNDERLAG Väg E14, stigningsfält i Hålland Åre kommun, Jämtlands län 2015-08-26, reviderat 2015-12-04 Projektnummer: 150208
Trafikverket Postadress: Trafikverket, Ärendemottagningen Region Mitt Investering, Box 810, 781 28 Borlänge E-post: investeringsprojekt@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.2.0 Dokumenttitel: Samrådsunderlag E14, stigningsfält Hållandsbacken Författare: Jessica Raftsjö Lindberg, Annika Tegeback, Sweco Dokumentdatum: 2015-08-25, 2015-12-04 Ärendenummer: TRV 2015/55503 Kontaktperson: Majid Nasrollah 2
Innehåll SAMMANFATTNING 5 1. BESKRIVNING AV PROJEKTET 6 1.1. Planläggningsprocessen 6 1.2. Bakgrund 6 1.3. Åtgärdsvalsstudie (eller motsvarande) 7 1.4. Ändamål och projektmål 7 1.5. Beskrivning av befintlig väganläggning 7 1.6. Föreslagna åtgärder 8 1.7. Åtgärdsförslag 10 1.8. Angränsande planering 10 2. AVGRÄNSNINGAR 11 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 12 3.1. Markanvändning 12 3.2. Miljöintressen 13 3.3. Miljöbelastning 15 3.4. Naturresurser 15 3.5. Risker 15 4. EFFEKTER OCH DERAS TÄNKBARA BETYDELSE 17 4.1. Nollalternativet 17 4.2. Trafik och markanvändning 17 4.3. Miljöintressen 17 4.4. Miljöbelastning 17 4.5. Naturresurser 18 4.6. Risker 18 4.7. Byggtiden 18 5. FORTSATT ARBETE 19 5.1. Planläggning och projektering 19 5.2. Eventuella kommande prövningar 19 KÄLLOR 20 3
4
Sammanfattning Idag är väg E14 en viktig del av det nationella vägnätet och även av riksintresse som en viktig del av det nationella-och det transeuropeiska vägnätet. Den binder ihop Sveriges östkust vid Sundsvall med Norges kust vid Stjördal och är därför en viktig transportled för både människor och gods. E14 är i dagsläget smal med branta stigningar från Hålland upp mot Undersåker. Omkörningstillbud förekommer ofta och långtradare kör vintertid fast vid stigningen. Vägförslaget innebär breddning av befintlig väg med stigningsfält. Åtgärderna bedöms medföra positiva effekter på framkomligheten och trafiksäkerheten och gynnar både näringslivets och turismens trafik. Inga Natura 2000-områden berörs direkt, men Indalsälven som ligger cirka 150 meter från vägen utgör ett Natura 2000-område. Hela området är ett riksintresse för kulturmiljö och ligger cirka 100 meter från ett riksintresse för vattendrag, samt naturvård. Miljöpåverkan bedöms främst vara knuten till byggtiden, eftersom ombyggnaden ska ske i befintlig sträckning. Frågor som särskilt behöver belysas i kommande skede är eventuell påverkan på vägkantsflora och vattendrag. 5
1. Beskrivning av projektet 1.1. Planläggningsprocessen Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan. I början av planläggningen tar vi fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Samrådsunderlaget ligger till grund för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det beslutet har betydelse för kraven på miljöredovisning i den fortsatta processen. Figuren nedan visar ett schema över en förenklad planeringsprocess som följs om länsstyrelsen beslutar att projektet inte medför betydande miljöpåverkan. Om beslutet blir att miljöpåverkan är betydande ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram och godkännas av länsstyrelsen innan planens granskningshandling kungörs och granskas. Alternativa sträckningar kommer inte att bli aktuella i detta projekt. Figur 1. Schemat visar de olika formella stegen i planeringen av ombyggnad av vägen. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. 1.2. Bakgrund E14 är i dagsläget smal med branta stigningar från Hålland upp mot Undersåker. Omkörningstillbud förekommer ofta och långtradare kör fast vintertid vid stigningen. Det finns därmed ett behov av stigningsfält. Ett stigningsfält är ett extra körfält i backe till vänster om ordinarie körfält i stigningens riktning, avsett att underlätta omkörning på väg som frånsett stigningsfältssträckor endast har ett körfält per riktning. Detta samrådsunderlag utgör underlag för stigningsfält från Hålland upp mot Undersåker. 6
Figur 2. Översiktskarta. E14 Hålland i Åre kommun, Jämtlands län. 1.3. Åtgärdsvalsstudie (eller motsvarande) Inga tidigare studier är utförda. 1.4. Ändamål och projektmål Ändamålet med projektet är att öka framkomligheten och trafiksäkerheten för både näringslivets och turismens trafik samt boende på orten. 1.5. Beskrivning av befintlig väganläggning Den aktuella sträckan längs E14 ligger i Hålland, cirka 3 km från Undersåker. E14 eller Europaväg 14 är en europaväg som börjar i Stjördal i Sør-Trøndelag fylke i Norge och slutar i korsningen med E4 i Sundsvall i Västernorrlands län i Sverige. Vägen är belagd och har en hastighetsbegränsning på 80 km/h. På vägsträckan finns ett fåtal anslutningar som studeras närmare i kommande projektering. Vägens närområde består av relativt kuperad terräng. 7
Figur 3. Område för stigningsfält Vägbredden är 8 m och den aktuella sträckan för stigningsfält är ca 3000 m. Årsdygnstrafik (2010) 4147, varav 485 tunga fordon. Figur 4. Vägens närområde Kollektivtrafik Förbi Hålland trafikeras sträckan under högsäsong (skoltid) av ca 60 turer (30 åt vardera hållet). Under övrig period trafikeras sträckan av ca 20 turer. Danielssons och Saxvallen kör åt Centrala buss som har avtalet med länstrafiken. 1.6. Föreslagna åtgärder Vägförslaget innebär breddning av befintlig väg med stigningsfält i västgående riktning. Med stigningsfält avses ett extra körfält i en backe, placerat till vänster om ordinarie 8
körfält i stigningens riktning. Stigningsfält underlättar omkörning av tunga och långsamtgående fordon i den långa uppförsbacken. Breddningen kan utföras på antingen höger eller vänster sida om befintlig väg (enkelsidig breddning) alternativt att man breddar lite på båda sidorna (dubbelsidig breddning). Det är ännu inte klarlagt vilken lösningen blir. Anslutande vägar kommer att påverkas av åtgärden. Figur 5. Typsektion med breddning på höger sida 1.6.1. Generella principer Ett stigningsfält ska utformas enligt figur 6 och figur 7. Den genomgående trafiken ska ledas till det yttre körfältet så att stigningsfältet endast används för omkörning.. För stigningsfält gäller motsvarande principer som för omkörningsfält. Stigningsfältet ska utformas med samma bredd som genomgående körfält, dock högst 3,5 m. Figur 6. Princip figur, Stigningsfält Figur 7. Princip figur, omkörningssträcka 9
1.7. Åtgärdsförslag Den planerade åtgärden är att bygga ett 3000 meter långt stigningsfält från Nyland/Slagsån upp mot Hålland. 1.8. Angränsande planering Projektering av gång-och cykelväg Vik-Frönäset och stigningsfält i Rännbergsbacken pågår på E14 inom Åre kommun. 10
2. Avgränsningar Projektering av vägen och samråd beräknas pågå under cirka ett år, 2015-2016. byggstarten planeras tidigast bli 2017. Utredningsområdet ligger i Åre kommun, Jämtland. Området har avgränsats till en cirka 3 km lång korridor längs vägsträckan. Figur 8. Utredningsområde 11
3. Förutsättningar 3.1. Markanvändning 3.1.1. Riksintressen och Natura 2000-områden Inget Natura 2000-område finns inom eller i närheten av utredningsområdet. Hela området är ett riksintresse för kulturmiljön och friluftsliv enligt 3 kap 6. Inom 100 meter från det planerade stigningsfältet finns en vattentäkt, samt riksintresse för naturvård. Riksintresset utgörs av en del av Indalsälven, som även är ett skyddsvärt vattendrag samt Natura 2000 område. 3.1.2. Befolkning och bebyggelse I Åre kommun bor drygt 10 000 personer. Enligt SCB (2010) bor cirka 450 fast boende i närmaste tätort som är Undersåker. Kommunens befolkningsprognos för 2013-2022 visar att en befolkningsökning kommer ske längs E14 stråket mellan Mörsil och Duved samt i tätorterna Duved och Åre. Bebyggelsen i utredningsområdet består av ett fåtal gårdsbildningar och bostadshus. I övrigt är det åker-och skogsmark i området. 3.1.3. Verksamheter och målpunkter Den näringsgren som sysselsätter allra flest i Åre kommun (över 20 procent av dagbefolkningen enligt SCB) är hotell och restauranger. Vård och omsorg, handel och utbildning sysselsätter också många. Närmaste utbud av handel och service finns i Undersåker och vård finns i Åre. 3.1.4. Ledningar och annan infrastruktur Inför projektet kommer samråd med Jämtkraft samt Skanova gällande eventuella ledningar genomföras. Ytterligare inventering, bland annat genom samråd med enskilda markägare och eventuella ytterligare ledningsägare, behövs för att undvika konflikt med befintliga kablar och ledningar. 3.1.5. Kommunala planer Översiktsplan Gällande översiktsplan (ÖP) för Åre kommun antogs 1991-02-13. Arbetet med en ny översiktsplan pågår och den nya planens samrådshandling är daterad 2015-03-26. Inom utredningsområdet finns ingen detaljplanelagd mark. 3.1.6. Byggnadstekniska förutsättningar Jordartskartan över Mittnorden i skala 1:750 000 visar att området för det planerade stigningsfältet ligger på isälvsavlagringar. Geotekniska undersökningar kommer att utföras inför projekteringen. Övriga aspekter att ta hänsyn till vid byggande är ledningar och brunnar i mark, stolpar för befintlig vägbelysning och kraftledning samt trånga passager intill bebyggelse. 12
3.2. Miljöintressen 3.2.1. Landskapsbild Den aktuella sträckan går längs framförallt åkermark men även viss skogsmark. Ett antal hus finns längs denna vägsträcka. Den aktuella sträckan kommer att uppgå till kring ca 3000 meter. 3.2.2. Kulturmiljö Registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar inom 100 meter från vägmitt redovisas i tabell 1. Fornlämningar skyddas av kulturmiljölagen (1988:950), det gäller både kända och okända fornlämningar. Lämningar med status övriga kulturhistoriska lämningar kan i vissa fall utgöras av fasta fornlämningar, kunskapsläget kan ha förändrats och lämningen kan nu bedömas vara en fornlämning. Därför krävs det samråd med länsstyrelsen om verksamhet planeras. Tabell 1. Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar inom 100 m från E14 RAÄ nr. Antikv. Bedömn. Typ 1 Underåker 78:1 2 Undersåker 79:1 3 Underåker 80:1 4 Undersåker 80:2 5 Undersåker 84:1 Gravhög Plats med tradition Hög Massgrav från 1719. Obestämbar Fångstgropsystem Fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Uppgift om Bevakningsobjekt 79:1 78:1 84:1 80:2 80:1 Figur 9. Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar inom 100 m från E14 Raä 78:1 utgörs av en gravhög från järnålder. Ingrepp i en sådan hög är tillståndspliktigt via länsstyrelsen. 13
Raä 79:1 utgörs av en tradition om att en kyrka ska ha funnits på platsen. Fornlämningen är huvudsakligen belägen söder om järnvägen och kommer därför inte att beröras. Raä 80:1 utgörs av en gravhög. Ingrepp i gravhögen kräver tillstånd från länsstyrelsen. Raä 80:2 avser en uppgift om en karolinsk massgrav. Om en sådan påträffas är den att betrakta som en fornlämning och kräver tillstånd från länsstyrelsen. En arkeologisk utredning etapp 2 måste utföras för att om möjligt lokalisera massgraven. Raä 84:1 utgörs av ett fångstgropsystem. Ingrepp kräver tillstånd från länsstyrelsen. 3.2.3. Naturmiljö Våtmarker och vatten Närmsta vattenförekomst är Indalsälven. Indalsälven utgörs av ett Natura 2000- område, samt är ett skyddsvärt vattendrag. Nylandsbäcken, ett inlopp till Indalsälven, passeras. Grumling ska undvikas och om en ny vägtrumma ska läggas så ska den inte utgöra vandringshinder för fisk och andra vattenlevande organismer. Anläggningsarbetet av en ny trumma utgör vattenverksamhet och hanteras genom anmälan i enlighet med miljöbalkens 11 kapitel (1998:808). Vägkantsflora Sträckan är utpekad för att ha artrika vägkanter enligt Vägverkets inventering från 1996. Generellt biotopskydd Det generella biotopskyddet enligt kapitel 7 11 i miljöbalken är främst knutet till odlingslandskapet och omfattar alléer, källor med omgivande våtmark, odlingsrösen, småvatten och våtmarker inklusive öppna diken, stengärdesgårdar samt vissa åkerholmar. Man får inte bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kan skada ett biotopskyddat objekt. Förbudet gäller dock inte byggande av allmän väg enligt fastställd vägplan. Inga områden längs den aktuella sträckan bedöms omfattas av biotopskyddet. 3.2.4. Friluftsliv och rekreation Markerna i anslutning till det planerade stigningsfältet består av åker-och skogsmark, samt bebyggelse. I området kring E14 finns fotbollsplan. Möjligheterna till rekreation är stora i närområdet i och med närheten till skog, fjäll och vattendrag samt olika anläggningar för rekreation. Strandskydd Vid sjöar och vattendrag i utredningsområdet råder generellt strandskydd enligt miljöbalken kapitel 7 13. Det generella strandskyddet omfattar land- och vattenområde intill 100 meter från strandlinjen, det vill säga inte bara på land utan även ute i vattnet. Även små bäckar, småvatten och anlagda vatten omfattas av skyddet. Strandskyddet är till för att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång av strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Nylandsbäcken omfattas av strandskydd. Hamnar stigningsfältet inom 100 meter från Indalsälven gäller strandskydd även där. 14
3.3. Miljöbelastning E14 har i det aktuella området en årsdygnstrafik (ÅDT) 4147, varav 485 tunga fordon. 3.3.1. Buller Stigningsfältet i sig bedöms inte alstra något betydande tillkommande trafikbuller. Om bullerutredning behöver utföras avgörs i projekteringsskedet. 3.3.2. Luft- och markföroreningar Låga bakgrundshalter och liten trafikmängd gör att inga gränsvärden för luftföroreningar överskrids. Ingen utredning av luftföroreningar bedöms behövas i kommande planering av projektet. Avvattning av dagvatten sker huvudsakligen genom att dagvattnet avleds till vägslänt där det infiltrerar och därefter dräneras vatten fram i lågområden. Dräneringsvattnet leds sedan via diken ut i bäckar och andra vatten och därigenom bedömer Trafikverket att dagvattenåtgärder inte krävs. Enligt länsstyrelsens databas över potentiellt eller konstaterade förorenade områden, EBH-stödet, finns inga förorenade eller potentiellt förorenade områden nära vägen. 3.4. Naturresurser 3.4.1. Jord- och skogsbruk Projektet kommer inte innebära någon påverkan av betydelse för skogsbruk inom det aktuella området av E14. Jordbruk är traditionellt områdets huvudsakliga näring och i byn finns några jordbruksföretag. Åkermarken används främst för vallodling. 3.4.2. Rennäring Området ligger inte inom något område för sameby, men angränsar till Tåssåsens sameby. Enligt samebyns markanvändningskarta ingår marken runt E14 i det aktuella området inte i något betesland. 3.4.3. Vatten som resurs Brunnar I SGU:s brunnsarkiv finns uppgift om åtta energibrunnar inom 100 meter från det aktuella stigningsfältet. Dessa är framförallt lokaliserade vid skolan. 3.5. Risker E14 och stigningsfältet ligger nära järnvägen. Närheten till järnvägen beaktas i planering, bygg och driftsskede. 3.5.1. Farligt gods E14 är anvisad som lämplig väg för transport av farligt gods. Omfattningen av farligt gods-transporter på E14 är i jämförelse med andra län liten. 15
3.5.2. Översvämningar En möjlig konsekvens av klimatförändringarna är högre vattenflöden och eller periodvis högre vattenstånd. Trummor bör med utgångspunkt från detta dimensioneras för att kunna möta större vattenmängder. 3.5.3. Erosion, ras och skred Risksituationen för vägar påverkas av hur omgivande områden ser ut och hur de används. Även utformningen av ingående konstruktioner i väganläggningen påverkar riskerna. När det gäller omgivningen är topografi, jordart och påverkan av vatten de faktorer som har störst betydelse. Branta sluttningar, jordarter som silt, lera och sand samt påverkan från nederbörd och strömmande vatten kan påverka stabilitetssituationen negativt. Utformningen av vägen påverkar också risken för ras, skred och erosion. Det gäller utformning av avvattningsanläggningar såsom diken, trummor och dräneringar, erosionsskyddens utbredning och motståndskraft samt uppbyggnad av jordkonstruktioner. Risken för erosion, ras och skred längs vägavsnittet bedöms som liten, dock finns en viss risk när det rör isälvsavlagringar. 16
4. Effekter och deras tänkbara betydelse 4.1. Nollalternativet Bedömningen av konsekvenser jämförs med ett nollalternativ. Nollalternativet innebär att inga åtgärder förutom normalt vägunderhåll görs. Detta skulle innebära att nuvarande problem med bristande trafiksäkerhet och omkörningstillbud kvarstår. Nollalternativet förändrar inte vägens miljöpåverkan. 4.2. Trafik och markanvändning Den föreslagna åtgärden, att bygga stigningsfält, bedöms ge positiva effekter för trafiksäkerhet och tillgänglighet. Framkomligheten blir samtidigt bättre. Stigningsfältet tar mark i anspråk utanför nuvarande vägområde. Vägen gränsar främst till åker-och skogsmark vilket gör att stigningsfältet kommer att ta en viss areal produktiv mark i anspråk. Enskilda fastighetsägare ersätts för intrånget och stigningsfältet ska byggas så att eventuell påverkan för brukandet blir så liten som möjligt. De åtgärder som vidtas för att minimera påverkan beskrivs i kommande vägplan. 4.3. Miljöintressen Åtgärderna förändrar till viss del landskapsbilden eftersom infrastrukturen tar mer plats i landskapet. Den huvudsakliga påverkan på miljön bedöms utgöra effekter av den breddning som ska göras i samband med stigningsfältet i och med att breddningen innebär att markintrång måste göras. Projektet kommer att påverka de nuvarande vägslänterna med dess skyddsvärda flora och fauna och även den mark utanför som behövs tas i anspråk. Det finns dock goda möjligheter att ta tillvara vägkantsfloran och återskapa liknande miljöer, t.ex. kan avbaningsmassor tas tillvara och läggas ut i de nya slänterna. Om detta ska utföras får utredas mer i det fortsatta arbetet med vägplanen. Inga riksintressen bedöms påverkas av åtgärden. Eventuellt kan vattendrag temporärt påverkas av grumling vid förlängning av trumma (om trumåtgärder behövs visar sig i detaljprojekteringen). Åtgärder för att förhindra grumling och riktlinjer vid utformning av trumman kommer i så fall att tas fram och om dessa följs bedöms påverkan på vattendraget inte bli bestående. Flera fornlämningar finns registrerade i anslutning till det planerade stigningsfältet. Eventuellt behov av ytterligare arkeologiska utredningar eller tillstånd avgörs i samråd med länsstyrelsen. 4.4. Miljöbelastning Åtgärderna innebär inga betydande förändringar av miljöbelastningen i området. Biltrafiken bedöms inte minska. Stigningsfältet i sig alstrar inget betydande nytt 17
trafikbuller. Om det i projekteringen visar sig att det är uppenbart att åtgärderna medför ett tillkommande trafikbuller för närliggande fastigheter, till exempel om hastighetsbegränsningen höjs eller om väg hamnar närmare hus, kommer bullerutredning att utföras. Bullerberäkning utförs i så fall och eventuella bullerstörda bostäder åtgärdas utifrån gränsvärden för befintlig miljö. 4.5. Naturresurser I och med tillkomsten stigningsfält kommer en viss areal ny mark tas i anspråk för vägområdet. Intrånget bedöms dock bli relativt litet. 4.6. Risker Risken för olyckor i samband med omkörningar längs vägen bedöms minska. Riskbilden för olyckor med farligt gods bedöms inte påverkas av vägprojektet. Avvattningen utförs enligt Trafikverkets riktlinjer som tagits fram för att möta framtida klimatförändringar. Det tillkommande stigningsfältet bedöms inte göra vägen mer sårbar för eventuell översvämning samt ras och skred. 4.7. Byggtiden Byggtiden innebär störningar för trafiken och boende, såsom sämre framkomlighet, buller och damning. Vägen bör kunna hållas öppen under byggtiden. De fornlämningar som ligger nära vägen bör märkas ut inför byggskedet. Om tidigare ej kända fornlämningar, eller misstanke om sådana, upptäcks ska kontakt tas med länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Markarbeten i vägens sidoområde skadar växtligheten, i alla fall tillfälligt. Troligtvis kommer de arter som finns i vägområdet att kunna återetablera sig på sikt med rätt skötsel i vägområdet, men det kan ta lång tid innan floran helt har kommit tillbaka. Om något tidigare känt eller nyupptäckt förorenat område berörs av arbeten i mark ska uppmärksamhet riktas mot förändringar av lukt och/eller utseendet på marken. Ifall förändringar upptäcks ska tillsynsmyndigheten tillkallas. Det kan även bli aktuellt med undersökning av marken ifall tillsynsmyndigheten anser det befogat. Tillfälliga störningar för rennäringen kan uppstå under byggtiden varför kontinuerlig information till samebyarna är viktig. 18
5. Fortsatt arbete 5.1. Planläggning och projektering Detta samrådsunderlag skickas på remiss till länsstyrelsen, Åre kommun och övriga myndigheter och organisationer som berörs. Även allmänheten bjuds in till samråd genom annonsering i dagspressen och att samrådsunderlaget hålls tillgängligt i kommunhus eller medborgarkontor samt hos Trafikverket. En fullständig beskrivning av genomförda samråd i projektet finns i samrådsredogörelsen, som är ett eget dokument. Samrådsunderlaget tillsammans med samrådsredogörelsen ligger till grund för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Hur den fortsatta planläggningsprocessen ser ut beror bland annat på det beslutet. 5.2. Eventuella kommande prövningar Om det visar sig att fridlysta växter måste flyttas eller tas bort kommer Trafikverket att ansöka om dispens från artskyddsförordningen. Vid eventuell förlängning/nyläggning av trummor bedöms vattenverksamhet hanteras genom anmälan i enlighet med miljöbalkens 11 kapitel (1998:808). Anmälan/samråd inför upplag av massor sker enligt miljöbalken kapitel 12 6. Om förorenade massor framkommer under arbetet ska det anmälas till tillsynsmyndigheten enligt 10 kapitlet 11 miljöbalken. Sanering av eventuella förorenade jordmassor utförs enligt 28 (1998.899) förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 5.2.1 Dispens genom fastställd vägplan Anmälan/samråd inför upplag av massor enligt miljöbalken kap. 12 6 gäller inte vid byggande av allmän väg om verksamheten eller åtgärden anges i en fastställd vägplan enligt väglagen 1971:948, exempelvis som område med tillfällig nyttjanderätt. Eventuella objekt med generellt biotopskydd enligt miljöbalken kap. 7 11, kan genom fastställd vägplan undantas från förbudet att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kan skada ett sådant objekt. Bäckar som korsas omfattas av strandskydd i enlighet med miljöbalkens 7 kapitel. Ingen särskild ansökan om dispens från strandskyddet behövs om motiven i vägplanen bedöms som tillräckligt starka samt om eventuella skyddsåtgärder har övervägts. Då ges dispens från strandskyddet när vägplanen fastställs. 19
Källor Tryckta källor Länsstyrelsen i Västernorrlands län 2010: Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor Länsstyrelsen Jämtlands län 2010: Länstransportplan 2015-2025 för Jämtlands län Länsstyrelsen i Jämtlands län 2013: Översvämning utifrån ett förändrat klimat Länsstyrelsen i Jämtlands län 2013: Ras och skred utifrån ett förändrat klimat Riksantikvarieämbetet 2014: Lista med lämningstyper och rekommenderad antikvarisk bedömning, version 4.1. Sametinget 2010: Irenmark, Rennäringens markanvändningsdata, pdf:kartor. Översiktsplan för Åre kommun, antagen 1991. Websidor och databaser Företagarregister: http://forreg.nu/are/search.aspx/are Geodataportalen: https://www.geodata.se/geodataexplorer/index.jsp?loc=sv&site=advanceduser Länsstyrelsens GIS-data: www.gis.lst.se Natur- och kulturguide i Åre kommun: www.arenaturguide.se Naturvårdsverket: Kartverktyget skyddad natur NVDB: https://nvdb2012.trafikverket.se/setransportnatverket Riksantikvarieämbetet FMIS: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html TRV rådsdokument. Vägdagvatten Råd och rekommendationer för val av miljöåtgärd. 2011:112. Vägtrafikflödeskartan Åre kommun: www.are.se Åre kommuns skoterkarta: http://swp.cartesia.se/are/default.aspx?karta=skoterkartan 20
Trafikverket Region Mitt Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243-750 90 T www.trafikverket.se 21