Miljöredovisning 2012



Relevanta dokument
EMAS redovisning 2013

Miljöredovisning 2011

EMAS 2014 REDOVISNING

EMAS 2015 REDOVISNING

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Miljöpolicy Miljöpolicy

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2014

Miljöredovisning 2014

Grundläggande Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB

PLAN. Miljöplan. Grundläggande plan för lokala miljömål och miljöarbete i Vallentuna kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET

Miljöpolicy och miljömål Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden och miljömålen är antagna

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Miljöprogram

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Byråns interna miljöarbete

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola

Miljöarbete i Lunds kommun Lisiane Küller och Linda Birkedal, Miljöstrategiska enheten Mira Norrsell, Lunds skolförvaltningar

Miljöprogram , Region Gävleborg

Miljöledningssystem Nöjespoolen i Gävle AB. (Rev. 2018)

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Utformning av miljöledningssystem

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Miljöledningssystem/- arbete

Mål och handlingsplan för miljöarbete

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Miljöaspekter Stahrebolaget främsta miljöpåverkan är transport, avfall, elanvändning och kemikalier.

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel

Trollhättan & miljön

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun

Miljöredovisning 2015

Miljöhandlingsplan 2012

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

Göteborgs Symfoniker AB

MÅL FÖR KEMIKALIEANVÄNDNING Övergripande mål: Minska användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

6.1 Identifiering och värdering av miljöaspekter samt förteckning över miljöaspekter

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete

Miljöberättelse Organisation och verksamhet

Dokumentnamn Övergripande miljömål ISO-bet Sida nr 1. Datum

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

ANNEX BILAGA. till. kommissionens förordning

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

Beslut om Linköpings universitets miljömål

MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2015

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Miljö- och klimatprogram för Landstinget Sörmland

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola

Heini-Marja Suvilehto

Ledningens miljögenomgång Primärvården

Bilaga 5 Miljöbedömning

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008


Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009

Miljödiplomeringssystemet Laxå kommun. Kommunledningens verktyg för miljöarbetet

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

1

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

Regenber g & Hansson

Miljöledningssystem Sammanfattande punkter

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2004 MILJÖPOLICY

Dnr SU FV Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

Göteborgs Symfoniker AB

Transkript:

Miljöredovisning 2012 19 juni 2013

2/14 Innehåll 2 Om miljöredovisningen 3 Miljöorganisation 4 Miljöledningssystemet och revisioner 5 Direkt och indirekt miljöpåverkan 6 Miljöpolicy 6 Miljölagstiftning och andra krav 7 Miljömål och utfall 2012 10 Miljömål 2013 12 Kärnindikatorer enligt EMAS III Om miljöredovisningen Miljöredovisningen för 2012 utgör en kombination av denna sammanställning och GöteborgsOperans årsredovisning för 2012. Detta kan alltså betraktas som en bilaga till årsredovisningen, vilka tillsammans innehåller det som behövs enligt krav i EMAS förordningen på en komplett, transparant och kvalitetsgranskad miljörapport. Denna miljöredovisning med tillhörande kärnindikatorer avseende år 2012 har granskats och godkänts av ackrediterad miljökontrollant nummer 1002, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. I årsredovisningen finns bland annat en förvaltningsberättelse med information om verksamheten under året, dess omfattning, besökssiffror, info om tillgänglighets- och jämställdhetsarbete, samt flera sidor (sid 21-23) med beskrivning av miljöarbetet som har genomförts under 2012. Med detta vill vi på GöteborgsOperan visa hur centralt vårt engagemang är i hållbar utveckling för vår verksamhet. Denna sammanställning innehåller information om förändringar inom GöteborgsOperans miljöorganisation, miljöledningssystem med dess styrande dokument och rutiner, samt miljömålsuppföljning, redovisning av kärnindikatorer enligt EMAS och miljöplan med miljömål för verksamheten under 2013.

3/14 Miljöorganisation VD Peter Hansson Miljökonsult Natalja Koniouchenkova Miljöchef Teknisk chef Maths Nyström Miljösamordnare Fastighetschef Arne Sahlstedt Assistent Magdalena Fadum Magasinet Peter Strand Transport Berndt Stenholm Turné/Sköv Thomas Johansson Scenen Joel Björberg Ljus Sarah Carleson Restaurang Linda Rullander Verkstäder Jan-Erik Nilsson Snickeriet Markus Rehn Mask/Peruk Lill Dahlgren Projekt Kristoffer Pålman Projekt Jessica Fjelkegård Rekvisita Lennart Hessle Scenen Lars Ehnebuske Kostym Tatiana Bjarne Kostym Yvonne Ryberg Kostym Karin Johansson Marknad Katarina Hydén Mask/Peruk Frida C Jarl Miljöombuden är representanter för organisationens olika funktioner och är viktiga kommunikatörer inom organisationen. Flera av miljöombuden har chefspositioner och har därför mandat inom sina respektive avdelningar. Några av miljöombuden har även kemikalieansvar inom sina respektive inköpsområden. Under 2012 har miljögruppen ökat med flera nya representanter och idag finns det 18 miljöombud på GöteborgsOperan. Miljögruppen har under 2012 haft regelbundna möten, ungefär en gång i månaden. Protokollen läggs ut på intranätet och fungerar som redovisande dokument i miljöledningssystemet. Möten handlar ofta om uppföljning av åtgärder och olika förslag på förbättringar av GO:s miljöprestanda och kommunikation. Miljögruppen har under året arbetat fram förslag till miljömål och underlag för förbättrade interna rutiner. Miljösamordnaren har löpande ansvar för miljöledningssystemet, flödet av energi och avfall, men också säkerhet. Miljösamordnaren är också den som samlar in och rapporterar miljödata till Västra Götalandsregionens miljösekretariat. Miljöchefen, som också är ledningens representant, sammankallar till miljögruppsmöten och leder miljöstrategin. Extern kompetens anlitas regelbundet, med miljöchefens godkännande, i form av konsult för administration av miljöledningssystemet, KLARA kemikaliedatabas, samt för intern miljöutredning och kommunikation.

4/14 Miljöledningssystemet och revisioner Göteborgs Operan har sedan 2001 aktivt arbetat med miljöfrågor och har sedan 2004 ett fullt infört miljöledningssystem baserat på ISO14001 standarden. Under 2012 har vi gjort en förnyad miljöutredning och blivit miljöcertifierade enligt ISO 14001:2004 och EMAS III registrerade. Certifieringen och registreringen omfattar GO:s verksamhet på Christina Nilssons gata, operahuset i centrala Göteborg, samt de funktioner som direkt styrs av verksamheten: turnéverksamhet, gästspel, externa koncerter etc. Skövdescenen och Magasinet i Skandiahamnen omfattas i dagsläget inte av certifieringen och EMAS registreringen. Det innebär bland annat att kärnindikatorerna t.ex. omfattar inte energiförbrukningen i dessa lokaler. Dock gäller miljöpolicyn, resepolicyn och egenkontrollen med avseende på miljölagstiftningen även inom dessa verksamhetsområden. Internrevisionen genomfördes under augusti 2012. Huvudsyfte var att kontrollera verksamhetens och miljöledningssystemet inför certifieringsrevisionen enligt ISO 14001 och EMAS. Resultatet från internrevisionen ledde till förbättringsåtgärder inom förebyggande av avvikelser, förtydligande av handlingsplaner, flera dokument och rutiner hade uppdaterats och aktualiserats. Den externa revisionen med syfte att miljöcertifiera vår verksamhet genomfördes under september 2012 av SP. I samband med detta hade vi två granskare närvarande från ackrediteringsorganet, Swedac. Inga större avvikelser hittades. De åtta mindre avvikelser och sex observationer från certifieringsrevisionen har lett till åtgärder inom följande områden: * Miljöaspektsbedömningen tydligare * Avfallskärlens märkning korrigerad * Tillgång till säkerhetsdatablad i ett visst utrymme där kemikalier hanteras * Resurstilldelning tydlig i handlingsplaner * Redovisande dokument vid kompetens- och utbildningsinsatser * Dokumentstyrning på intranätet * Rutin, kommunikation med entreprenörer * Tydligare protokoll från Ledningens genomgång Årlig uppföljning och miljöredovisning till VGR Miljösekretariat genomfördes januari 2013.

5/14 Direkt miljöpåverkan Göteborgs Operans verksamhet innebär en rad olika typer av miljöpåverkan, föranledda av våra direkta miljöaspekter. Dessa är t.ex. klimatpåverkande utsläpp, olika luftföroreningar, farligt avfall m.m. Delar av verksamhen som ger upphov till dessa direkta miljöaspekter kan sammanfattas till fem kategorier eller målområden: 1. TRANSPORTER 2. ENERGI 3. INKÖP/RESURSANVÄNDNING 4. KEMIKALIER och 5. AVFALL Energin används till uppvärmning och kylning av lokaler, samt elanvändningen inom fastigheten och för verksamheten. Klimat- och miljöpåverkande utsläpp till luft kommer också från godstransporter, tjänsteresor och turné. Restaurangens livsmedelsval är en viktig del av GöteborgsOperans miljöarbete som närmare berör besökarna och publik. Vattenanvändning, inköp av kemiska produkter och uppkomst av farligt avfall är andra exempel på miljöpåverkande verksamhet. Materialinköp till produktion ger upphov till miljöpåverkan inom olika delar av livscykeln, inte minst vid uppkomsten av avfall avfall. Indirekt påverkan Vi har självklart en viktig roll då vi ställer krav på och utvecklar samarbeten med våra leverantörer och entreprenörer, vars miljöprestanda och rutiner är viktiga för oss. Där vi har störst möjlighet att påverka är våra egna produktioners livscykelaspekter där återanvändning och återvinning blir nyckelbegrepp. Utformning av våra tjänster, vårt produktutbud och repertoar är ännu ett indirekt sätt att försöka styra miljöpåverkan. GöteborgsOperan är också en arbetsplats där medarbetarnas engagemang, kompetens och kunskap är avgörande, även när de cyklar hem, till lokal livsmedelbutik för att köpa middag eller när de agerar som samhällsmedborgare. GöteborgsOperan har också en roll som en samhällsaktör och är en del av Västra Götalandsregionen där vi kan vara med och påverka miljö- och hållbarhetskrav som ställs vid centrala upphandlingar. Vi nätverkar och samarbetar med andra aktörer inom kultursektorn för att effektivisera våra processer och resurshantering tillsammans, men också dela med oss av kunskaperna och hämta inspiration hos varandra för att kunna komma längre. GöteborgsOperan är också en mötesplats, samt en aktör som har möjlighet att influera på hållbarhet under turnéer och besök på andra platser. Bi-drag till biologisk mångfald Medarbetarnas engagemang och intern drivkraft har gjort det möjligt för GöteborgsOperan att under sommaren 2012 börja bidra till den biologiska mångfalden även på lokal nivå. Med två stycken bikupor på taket blev det en liten mängd egen honung till personalen, ökad trivsel och möjlighet att på ett konkret sätt hitta positiva miljöaspekter att arbeta med. Glädje har väckts inta bara inom personalgruppen utan också varje gång vi berättar om dessa små flitiga liv vi har i egenhändigt snickrade bikupor. Detta är vårt sätt att bidra till ett av de 16 nationella miljömål: ett rikt växt- och djurliv.

6/14 Göteborgs Operans miljöpolicy I vår verksamhet ska vi vara sparsamma med ändliga och förnyelsebara resurser. Vi ska följa lagar och andra krav och ge våra medarbetare goda miljökunskaper. I vår strävan efter hållbar utveckling ska arbetet präglas av ständiga förbättringar. Därför skall vi på GöteborgsOperan: - alltid ha frågan om miljöpåverkan högt prioriterad vid planering, inköp och beslut inom verksamheten. - vid all tillverkning sträva efter metod- och materialval som gör det möjligt att återanvända eller återvinna produkter och material. - ha ett bra utbud av ekologiska råvaror i vårt restaurangkök och aktivt minska mängden avfall. - använda oss av marknadens ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt bästa färger, lim och andra kemikalier. - planera resor och transporter för att minimera användandet av fossila drivmedel. - målmedvetet arbeta med att minimera energiförbrukningen. - regelbundet och öppet kommunicera och följa upp miljöarbetet. Miljölagstiftning och andra krav Miljöbalken och flera europeiska förordningar och direktiv styr GöteborgsOperans verksamhet inom miljöområdet. Förutom de grundläggande kraven finns också myndigheternas föreskrifter inom områden som till exempel reglerar avfallshantering, kemikaliehantering, livsmedel, kosmetika och förebyggande av olyckor som också berör GöteborgsOperan. Varje år genomförs en intern kontroll av efterlevnaden av relevanta miljö- och säkerhetslagkrav omfattande hela Göteborgs Operans verksamhet. Under 2012 har egenkontrollen genomförts under augusti månad och dokumenterats med hjälp av en egen framtagen checklista som underlättar uppföljningen. Resultatet visade att GöteborgsOperans verksamhet sker inom de befintliga lagkrav och att det är väldigt viktigt för verksamheten att våra leverantörer bidrar med att hålla sin kompetens på topp. Detaljerad information om vilka lagar och andra krav som berör verksamheten och hur dessa efterlevs finns i Göteborgs Operans miljöledningssystem.

7/14 Miljömål och utfall 2012 Grön indikation i tredje kolumnen innebär god framgång inom målområdet. Målet är antingen uppfyllt eller kommer att uppfyllas inom angiven tid. Gul indikation innebär att fler insatser behövs inom målområdet för att uppnå målet och/eller uppnå önskvärd miljöprestanda. Röd indikation innebär att trenden pekar åt ett motsatt håll jämfört med målsättningen. TRANSPORTER Antalet resta mil med bil och flyg i tjänsten per ska minska jämfört med 2011. Resande med privata bilar i tjänsten ska minska jämfört med 2011. Andel egna fordon (3) som drivs med förnybara bränslen Utfall Antal körda mil med tjänstebilar (1) per 2012: 13 mil/. Tjänsteresor med flyg per 2012: 244 mil/ Andelen tjänsteresor med privata bilar 2012: 1086 mil, utgör 15 % av alla bilresorna i tjänsten. År 2012 finns en personbilregistrerad tjänstebil som drivs med Kommentar minskning jämfört med 2011, 15 mil/åa Kraftig ökning, med 146 % jmf 2011: 78 mil/åa. Flygresor i tjänsten berör nästan uteslutande vårt Danskompani och gästande produktionsteam. Under 2012 har Danskompaniets turnéverksamhet varit mer omfattande än år 2011 (se årsredovisningen för ytterligare information). Minskning jmf 2011: 1430mil (16%). Enligt VGR ska uppgå till max 35 % av bilresorna (1) i tjänsten. Oförändrat jämfört med 2011. Förändrade kriterier för miljöbilsklassningen kommer leda till att bilen upphör vara en miljöbil under 2013. ska öka. biogas. Förtydligande: Kärnindikator för miljöpåverkan från transporter totalt visar på ökning mellan 2011 och 2012 (se bilaga). Det som grön färg indikerar är att inom vissa delmål för transporter har miljöpåverkan kunnat minska. ENERGI Långsiktigt mål: Minska energiförbrukningen totalt per ytenhet (kwh/m 2 BTA) med 20 % fram till år 2020 (ref.år 1996) (4) Användningen av el per ytenhet (kwh/m 2 BTA) ska minska jämfört men 2009 års nivå. Utfall År 2012 var den totala energiförbrukningen 191 kwh/m 2, vilket är 17 % minskning jämfört med 230 kwh/m 2 år 1996. År 2012 var förbrukningen av el 122,87 kwh/m 2 Tot. mängd förbrukad el 2012: 3 726 MWh Kommentar Trenden har sedan 1996 varit en stadig minskning av energiförbrukningen för varje år. Minskningen för 2012 är en kilowattimme per kvadratmeter jämfört med år 2011. Däremot blir insatserna svårare och svårare ju närmare målet. Elförbrukningen har minskat med 16 % jämfört med 146 kwh år 2009. Vi köper endast el märkt Bra Miljöval. 2011: 123 kwh/m 2, tot 3 738 MWh (1) personbilregistrerade tjänstebilar, ej förmånsbilar (2) mätningarna påbörjades 2010 (54115 mil, 99mil/åa), data för tidigare ej tillgänglig (3) gäller personbilregistrerade bilar, lättlastbilar och tunga fordon (4) Ett nationellt mål antogs av Sveriges riksdag 2006 med ref. året 1995 anpassats och applicerats på vår verksamhet. Energianvändningen anges för bruttoarea (BTA) vilket lämpar sig bättre för typer av lokaler som används av GöteborgsOperan. Mätdata finns f.o.m. år 1996, vilket gäller som referensår.

8/14 Miljömål och utfall 2011 - fortsättning INKÖP LIVSMEDEL Andelen ekologiska livsmedel av den totala livsmedelsbudgeten ska öka jmf med 2011. Utfall Andel ekologiska livsmedel utgör 37 % år 2012. Kommentar Kraftig ökning jmf 28 % år 2011. Enligt VGR mål ska regionens totala andel utgöra minst 30% år 2011 (35% år 2013). KEMIKALIER År 2012 ska användningen av utfasningsämnen enligt VGR kemikaliestrategin ha minskat med 25 % jämfört med 2009 (1). År 2012 ska antalet använda utfasningsämnen enligt VGR kemikaliestrategin ha minskat med 25 % jämfört med 2009. Säkrare kemikaliehantering, fokusområde för 2012: Kompetensinsatser inom områden kemikalier i textilier och risker inom arbetsmiljön vid kemikaliehantering. Utfall Mängden utfasningsämnen enl. kemikaliestrategin som använts under 2012: 1 liter Mängd använda PVCprodukter, vinyldansmattor 2012: 2200 kg innehållande ftalater DINP tot 572 kg Antalet utfasningsämnen i kemiska produkter som används inom GöteborgsOperan 2012: 4 st Kostymavdelningen planerade och genomförde ett seminarium med inbjudna föreläsare ifrån textilbranschen, textillaboratorium och nationellt nätverk för kemikaliesubstitution. Flera teatrar och leverantörer var inbjudna. Kommentar 2011: 5,8 liter minskning med 97 % enheter jmf 14 liter år 2009. Oförändrat. Har kommunicerat frågan bland andra teatrar. Planerar påbörja offensiv kommunikation med branschen för dansmatteleverantörer och tillverkare. Minskning jmf med 11 st år 2009 och 7 st 2011. Seminarium är genomförd och en kontaktgrupp bildats. AVFALL År 2013 ska det källsorterade (5) avfallet vara minst 50 %. Utfall Andelen källsorterat avfall år 2012 utgjorde 37,8 %. Kommentar Den totala mängden avfall har minskat från 244 ton till 197 ton 2012. Däremot verkar källsorteringsgraden ha minskat jmf 2011 (41 %). Detta beror på att mängden materialåtervinning av glas visade sig vara felberäknad och i praktiken inte hade så stor vikt. Eftersom glas är en väldigt tung fraktion drar det verkliga vikten på glasåtervinningen ner den totala återvinningsgraden. (5) Det källsorterade avfallet innefattar ej fraktionen brännbart/energiåtervinning/hushållsavfall

9/14 Miljömål för 2013 Vi har fortsatt med att kontinuerligt förankra miljöarbetet inom organisationen genom att låta respektive avdelning ta fram egna handlingsplaner till de detaljerade miljömålen som kommer nedan. Fördelen med denna metod är att man på så sätt försäkrar sig om att åtgärderna känns relevanta för medarbetarna inom deras respektive expertis. Många delar av vår verksamhet med anknytning till betydande miljöaspekter har koppling till ett eller flera av de 16 nationella miljömålen. Här visar vi denna koppling i den högra kolumnen till våra egna detaljerade miljömål. Övergripande: Bredda miljöledningssystemets effekter. Särskilt prioriterade områden för 2013 Publikens resor Utarbeta och införa flera styrmedel för att minska fossilberoende för publikens resor till och från föreställningar. Relevanta nationella miljömål: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning God bebyggd miljö Medarbetarengagemang Integrera fler grupper i miljöarbetet. Magasinet Göra verksamheten i Magasinet och verkstan i Skandiahamnen klara för certifiering. för certifiering. TRANSPORTER: Minska klimatpåverkande utsläpp från transporter och tjänsteresor Klimatpåverkan utsläpp från tjänsteresor och transporter ska minska med 5 % per jämfört med 2012. Resande med privata bilar i tjänsten ska minska med 5 % jämfört med 2012. Relevanta nationella miljömål: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö God bebyggd miljö Andelen fordon som drivs med förnybara bränslen ska öka jämfört med 2012. ENERGI: Minska klimatpåverkande utsläpp från energiförbrukningen och minska den totala energiförbrukningen per ytenhet. y Minska energiförbrukningen med totalt 1 kwh/m 2 (BTA) jämfört med 2012. Användningen av el per ytenhet (kwh/m 2 BTA) ska minska med 4 % jämfört med 2012 års nivå. Relevanta nationella miljömål: Begränsad klimatpåverkan, genom att minska energianvändningen. Bara naturlig försurning Giftfri miljö God bebyggd miljö Skyddande ozonskikt Fortsättning på nästa sida

10/14 Miljömål för 2013 - fortsättning INKÖP: Minska miljöbelastningen en på grund av inköp Andelen ekologiska livsmedel av den totala livsmedelsbudgeten ska öka med 2 % jämfört med 2012. Kartlägga användningen av PVC-produkter. Se även detaljerade mål inom Kemikalier och Avfall Relevanta nationella miljömål: Levande sjöar och vattendrag Ett rikt växt- och djurliv Ingen övergödning Giftfri miljö Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Hav i balans samt levande kust och skärgård Grundvatten av god kvalitet KEMIKALIER: Minska riskerna med kemikalieanvändningen Genomföra en behovsanalys för all kemikalieanvändning inom GO och ta fram inköpsrutin för kemiska produkter. Säkrare kemikaliehantering, fokusområde för 2013: KLARA-användningen för risk- och produktbedömning ska öka vid inköp av nya kemiska produkter. Relevanta nationella miljömål: Begränsad klimatpåverkan Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning - tvättmedel Giftfri miljö Grundvatten av god kvalitet AVFALL: Minska miljöbelastningen på grund av avfallsgenerering År 2013 ska det källsorterade avfallet vara minst 50 % av den totala mängden avfall år 2013. Relevanta nationella miljömål: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Levande sjöar och vattendrag Bara naturlig försurning Giftfri miljö God bebyggd miljö Grundvatten av god kvalitet Skyddande ozonskikt

11/14 Kärnindikatorer enligt EMAS III Varje kärnindikator består av följande: Ett värde i kolumnen A anger sammanlagd årlig tillförsel/påverkan inom det givna området. Värdet i kolumnen B anger organisationens sammanlagda årliga produktion (antal produktioner) eller annan relevant enhet för kvantifiering av kärnindikatorn t.ex. ytenhet för energianvändning. För icke-produktionsinriktade delar av verksamheten (förvaltning) kan siffran ange organisationens storlek uttryckt i antalet anställda. GöteborgsOperan redovisar i sådant fall antalet. Kolumnen R anger kvoten A/B för året 2012. Kolumnen 2011 visar jämförelsetalet från föregående års miljöredovisning. Energieffektivitet A B R 2011 a. Total direkt samt indirekt energianvändning inkl el (MWh) b. Total elanvändning exkl fjärrkyla (MWh) 5778 BTA 30325 m 2 191 kwh/ m 2 5810 MWh BTA 30325 m 2 192 kwh/m 2 3726 BTA 30325 m 2 122,86 kwh/m 2 3738 MWh BTA 30325 m 2 123,26 kwh/m 2 Materialeffektivitet a. Mängd PVCplast (ton) b. Mängd kanalplast (ton) c. Mängd trävaror (limträ, plywood, masonit), exkl. möbler och rekvisita (ton) d. Mängd aluminium (ton) e. Mängd stål (ton) 2,2 0,4 ton/pr 2200 kg 400,0 (kg/pr) 2,0 0,364 ton/pr 2000 kg 363,6 (kg/pr) 5,0 0,909 ton/pr 3250 kg 590,9 (kg/pr) 2,0 0,364 ton/pr 4000 kg 727,3 (kg/pr) 13,0 2,364 ton/pr 9000 kg 1636,4 (kg/pr)

12/14 Materialeffektivitet forts. A B R 2011 f. Mängd scentextil (ton) 3,25 0,59 ton/pr 3250 kg 590,0 (kg/pr) g. Mängd färg (ton) h. Mängd lim (ton) 1,0 0,182 ton/pr 1000 kg 181,8 (kg/pr) 0,5 0,091 ton/pr 465 kg 84,5 (kg/pr) Vatten a. Sammanlagd årlig vattenförbrukning (m 3 ) 12 030 557 2159 lit/åa 11872 2045 (l/åa) Avfall a. Sammanlagd årlig avfallsproduktion, exkl farligt avfall (ton) 193,083 557 0,348 ton/åa 239 339 kg 412 (kg/åa) b. Sammanlagd årlig produktion av farligt avfall (kg) 3 283 557 5,89 kg/åa 4896 kg 8,43 (kg/åa) c. Sammanlagd mängd källsorterat [2] avfall (ton) 74,646 197,086 ton total mängd avfall 37,8 % andel källsorterat avfall 142 375 kg 244 235 kg tot 41 % andel källsorterat avfall Biologisk mångfald a. Markanvändning i bebyggt område (m 2 ) 8059 557 14,47 m 2 /åa Felaktigt värde 2011: 28700 m 2 anger nettoarea, ej bebyggd yta som inte har ändrats. 13,88(m 2 /åa, korr.)

13/14 Biologisk mångfald forts. A B R 2011 b. Inköp av ekologiska livsmedel (kr) 2294050 6 293 715 tot. livsmedelsbud get 37 % 1 788 817 kr 6 467 765 kr tot 28 % (varav mat 24 % och dryck 39 %) Kemikalier a. Mängd utfasningsämnen* använda inom verksamheten (liter) 1,0 14 liter år 2009 (basår) 0,07 (minskning med 97,5 % enheter) 5,8 liter 14 liter år 2009 (basår) 0,414 (minskning med 59 % enheter) b. Antal utfasningsämnen* i verksamheten (st) 4 11 st år 2009 (basår) 0,363 (minskning med 63 % enheter) 7 st 11 st år 2009 (basår) 0,636 (minskning med 36 % enheter) Transporter a. Totala utsläpp av CO 2 -e från transporterna (ton) 154,23 557 276,9 kg/åa 110,85 ton 190,9 (kg/åa) 33 4,67 ton/pr 32 produktioner [4] produktioner [3] 3,46 (ton/pr) b. Utsläpp av CO 2 -e från godsoch person transporter inkl. turné (ton) c. Utsläpp av CO 2 -e från personresor med flyg (ton) 30,5 557 123,7 557 54,8 kg/åa 24,18 ton 41,6 (kg/åa) 222, 1 kg/åa 86,67 ton 149,3 (kg/åa)

14/14 Utsläpp A B R R2011 a. Sammanlagda (energi och transporter) utsläpp av växthusgaser (ton CO 2 -e) 204,7 557 367,5 kg/åa 160,65 ton 277,7 (kg/åa) 33 6,18 ton/pr 32 produktioner [4] produktioner [3] 5,02 (ton/pr) b. Sammanlagda utsläpp av växthusgaser från energianvändning (ton CO 2 -e) 49,5 557 88,9 kg/åa 49,8 ton 580,6 åå 85,7 (kg/åa) 33 1,5 ton/pr Ny indikator produktioner [3] för 2012 c. Sammanlagda utsläpp av SO 2 (ton) [5] d. Sammanlagda utsläpp av NO x (ton) [5] e. Sammanlagda utsläpp av PM (ton) [5] 0,831 557 1,4678 557 0,083 557 0,0015 ton/åa 889,5 kg 1,53 (kg/åa) 0,0026 ton/åa 1627,9 kg 2,80 (kg/åa) 0,00015 ton/åa 80,7 kg 0,14 (kg/åa) *enl. VGR Kemikaliestrategin, målåret 2012 [1] Antal produktioner år 2012 (5,5 st) där materialberäkningar är relevanta. [2] Källsorterat avfall exkl restavfall (energiåtervinning och grovt brännbart), deponi och osorterat avfall. [3] Total antal produktioner år 2012 (Årsredovisningen 2012). [4] Total antal produktioner år 2011 till 32 produktioner, korrigerad i jämförelse med miljöredovisningen 2011 (27 produktioner). Rättad efter årsredovisningen 2011, sid 23. [5] Sammanlagda utsläpp av andra luftföroreningar än CO 2 -e (som svaveldioxid, kväveoxider och partiklar) består av utsläpp från både energianvändningen och transporter, men omfattar inte flygresor. Detta beror på att utsläppen inte kan beräknas utifrån antal resta flygmil. Detaljerad information om flygplansmodeller, antal start och landningar, flygbränsleförbrukning m.m. går inte att få tag på. Schablonvärden saknas. Detta gäller även 2011.