Komparativ rätt r. - en introduktion. Anna Jonsson

Relevanta dokument
PERSPEKTIV OCH METOD RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS (LAGF03) ELSA TROLLE ÖNNERFORS och PER NILSÉN

Juristernas nära förflutna: 1. Teorikapitlen. Rättshistoria Lund Vårterminen 2014 Kjell Å Modéer

UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Terminskurs 1 och Juridisk grundår HT Kompletterande instruktion för PM

- A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav. För godkänd examination på kursen skall studenten kunna visa

JUCN32, Health Law, 15 högskolepoäng Health Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Johan Bärlund Professor (pro tem.) i nordisk rätt. Symposium om författningsöversättning / Prof.

JUCN24, Generationskonflikter i rätten, 15 högskolepoäng Intergenerational Conflicts in Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden

Jorgen Hettne och Ida Otken Eriksson (red.) EU-rattslig metod. Teori och genomslag i svensk rattstillampning NORSTEDTSJURIDIK

Familjerätt i ett komparativt och EU-rättsligt perspektiv är en fördjupningskurs i juristutbildningen.

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter

KURSPLAN. Dnr J 2010/

EU-rätt Vad är EU-rätt?

Uppgift 2. Redogör kort för följande begrepp:

Kursplan. Mål 1(6) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan.

EU-rättens påverkan på Sverige

Kursplan. Mål 1(6) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

Komparativ studie om surrogatmoderskap i EU:s medlemsstater

INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2

JUCN20, Individuell arbetsrätt, 15 högskolepoäng Individual Labour Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

EU, ARBETSRÄTTEN OCH NORMGIVNINGSMAKTEN

JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET MED INTERNATIONELL INRIKTNING, 120/160 POÄNG Legal Science Programme with International Approach, 120/160 points

Kursplan. Europa och världen, 30 högskolepoäng Europe and the World, 30 Credits. Mål 1(6) Mål för utbildning på grundnivå.

EU-rätten och förvaltningsprocessen. JUAN01 Förvaltningsprocessrätt den 29 april 2017 Torvald Larsson, doktorand i offentlig rätt

Förvaltningspolitik - sammanfattning

Komparativrätt. Varför komparativ rätt? Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar

RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET MED INTERNATIONELL INRIKTNING, 180 HÖGSKOLEPOÄNG

EU-rätt III. Innehåll. Integrationsmetoder. 11 februari 2015 / 5 mars 2015 Maria Bergström

Kursens mål. Juridiska fakulteten. Undervisningsspråk: Svenska och Engelska. Introduktion till juristutbildningen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Den komparativa rättens betydelse för det nordiska samarbetet i konstitutionell rätt

Kulturantropologi A1 Föreläsning 5. En värld i förändring? Möten, globalisering och antropologins roll

Utvärderingsrapport ang. kursen European Tax Law, 15 poäng, VT 2012 (Bperioden)

Associationsrättslig introduktion

Den externa dimensionen av Lissabonstrategin: Vilka intressen vill EU främja och hur? Anna Michalski Sieps

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001

Rådets rambeslut om bekämpning av organiserad brottslighet: Vad kan göras för att stärka EU-lagstiftningen på detta område?

FÖRSLAG TILL RAPPORT

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Kursplan. Europa och världen, 30 högskolepoäng Europe and the World, 30 Credits. Mål 1(6) Mål för utbildning på grundnivå.

FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

Fem seminarier i komparativ rättshistoria

13 Inlämnande och. England och Wales Legal Services Commission ansvarar för att denna artikel efterlevs, i synnerhet punkt 4.

Allmän rättskunskap. Internationell rätt Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ) EU- rätt Fördragen och internationella överenskommelser

Industriell ekonomi (TDEI04)

Kursen ingår som en obligatorisk kurs på juristprogrammets grundnivå och upptar programmets fjärde termin.

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU

Kursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar

JUDN18, Internationell beskattning, 15 högskolepoäng International Taxation, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

SASOL, Masterprogram i rättssociologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Sociology of Law, 120 credits

Demokrati utan utland

Tio budord om funktionshinderpolitiken. Lars Lindberg

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Juridiska fakulteten

EU-förordning om civilrättsliga skyddsåtgärder

EU-terminologi. Terminologiska utmaningar i arbetet med EU-texter

A. Masterprogram i rättssociologi (Master of Science (120 credits) Programme in Sociology of Law)

NJM Lars Hjortnæs, Danmark

JAEHA, Masterprogram i europeisk handelsrätt, 120 högskolepoäng Master Programme in European Business Law, 120 credits

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1

REMISSVAR Rnr Lilla Nygatan 14 Box STOCKHOLM Tel 08/ Fax 08/

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor PE v01-00

Juristernas nära förflutna 3. Föreläsning i rättshistoria Vårterminen 2014 Kjell Å Modéer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION GRÖNBOK

LAGC02, Civilrättens sociala dimension, 20 högskolepoäng The Social Dimension of Private Law, 20 credits Grundnivå / First Cycle

LAGC01, Associations- och konkurrensrätt, 10 högskolepoäng Company Law and Competition Law, 10 credits Grundnivå / First Cycle

Fem seminarier i komparativ rättshistoria

Svensk författningssamling

Det svenska domstolsväsendet

Kommittédirektiv. Kartläggning av hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen. Dir. 2018:20

Kursplan. Mål 1(6) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2013

Kursplan. Europa och världen, 30 högskolepoäng Europe and the World, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå.

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

Internationell privat- och processrätt En introducerande föreläsning

Vad ska vi med filosofi i rättsdogmatiken? - Om användningen av allmän filosofi i rättsvetenskapliga avhandlingar

JUDN09, Allmän företagsbeskattning, 15 högskolepoäng General Business Taxation, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Områden. Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Mareike Persson /

Den internationella privaträtten ömsar skinn och blir en europeisk processrätt Lidgard, Hans Henrik

Juridisk argumentation

SV Förenade i mångfalden SV A8-0055/30. Ändringsförslag. Louis Aliot för ENF-gruppen

EUROPARÄTTSLIGA PRINCIPER FÖR VATTENVERKSAMHETER..?

Föreskrifter och anvisningar 8/2015

Svensk författningssamling

Samhällskunskap Demokrati

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

Juridisk metod. Socionomer, VT Per-Ola Ohlsson

JURISTPROGRAMMET, 270 HÖGSKOLEPOÄNG

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR I HELA. Rättsliga frågor

Utbildningssystem för jurister i EU Slovenien

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Regional mineralstrategi Sápmi (Norr- och Västerbotten)

Digitaliseringens transformerande kraft

Dags av runda av. Hur har snacket gått? Folkbildningens roll i en värld i rörelse

JUFN30, International Legal Structure, 15 högskolepoäng International Legal Structure, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Fem seminarier i komparativ rättshistoria

Transkript:

Komparativ rätt r - en introduktion Anna Jonsson Anna.jonsson@jur.uu.se

Dagens förelf reläsning Vad är r komparativ rätt? r Den komparativa rättens r funktioner Komparativ metod Den komparativa rättens r utmaningar

Vad är r komparativ rätt? r En jämfj mförelse mellan minst två undersökningsobjekt av juridisk karaktär Normer och principer, institutioner, argumentationsmönster, nster, rättskr ttskälleläror, juridiska aktörer Problemorienterad jämfj mförelse Funktionell jämfj mförelse Kontextuell jämfj mförelse

Vad? Rättssystem makro Juridiska institutioner Rättsregler mikro Rättsliga begrepp Rättshistoria och rättskulturr

Varför? r? Harmonisering av lagar, ex. EU- anpassning Europarättslig konstitutionell utveckling På jakt efter den bästa b lösningen l på p ett problem! Förstå rättsutvecklingen i en given stat eller region kontext Rättsliga reformer - rättsbistånd Ökad förstf rståelse för f r den egna rättsordningen

Hur? Problemorienterad - hur ett visst samhällsproblem har löstsl Funktionell - funktioner kopplade till ett visst rättsinstitut r eller rättsregelr Identifiera likheter och skillnader Vertikal och horisontell komparation Praktiskt tillvägag gagångssätt?

Vem? Lagstiftaren Domare, domstolar Advokaten, Stanford v. Kentucky (US Supreme Court) Åklagaren Affärsjuristen MR-juristen Rättsvetaren

Komparativ rätt r och lagstiftning Rättspolitiska idéer Harmonisering Integration Implementering av EU-rättsliga akter i nationella rättsordningar, r direktiv

Domstolar Komparativ rätt r eller utländsk rätt r som rättskälla? Varför r känsligt k att använda nda utländsk rätt r i nationella domstolar, särskilt s i tolkning av konstitutionellrättsliga ttsliga frågor? Konstitutionen funktionellt instrument eller manifest för f r nationalstaten? Nationell exceptionalism eller universell värden?

Domstolar forts. Europadomstolen EU-domstolen Nationella författningsdomstolar, f högre h domstolar Internationella domstolar

Praktikerperspektivet Effekterna av globalisering Ökat internationell samarbete Gräns nsöverskridande rättstvisterr Transnationalism, transnationell rättr

Funktionell komparation Komparation på p mikronivå Problemlösande och praktikerorienterad Främjar europeisk rättslig r integration

Europeiska koder, ex. civil code, skadeståndsr ndsrätt, familjerätt Gemensamma standards, ex. rätten r till partsinsyn i brottmål Gemensamma principer, ex. familjerätten The common core,, minsta gemensamma nämnaren

Kritik mot funktionalism Ytlig, kan leda till missförst rstånd eller olyckliga tolkningar Kulturella skillnader, samhällelig moral? Politisk ideologi Historia

Inom den konstitutionella rätten r tydlig trend att lära l från n varandra Varför? r? Hur kan vi lära l från n varandra? Organisk tillväxt v. konstitutionell ingenjörskonst

Den moderna rättens r olika nivåer Ytstrukturen Rättskultur Djupstrukturen Legal transplants Kritik mot legal transplants

Rättsliga familjer

Globalisering och rättsvetenskapr Utgångspunkter ngspunkter: - Nationalstaten som den moderna rättens moder - Ömsesidigt beroende mellan nationalstaten och rätten - Folkrätten som nationalstaternas rätt - Nationalstaten som rättsteorisk utgångspunkt given

Globalisering och rättsvetenskapr Effekter av globaliseringen: - Det lokala är globalt och det globala lokalt - Nationalstatens rättsliga autonomi och suveränitet begränsad - Relationen mellan internationell och nationell rätt

Nationalstatens rättsliga monopol Nationalstaten som lagstiftare: internationalisering, europeisering, delegering, privatisering, självreglering Rättskällor: pluralistiska och diversifierade Tillämpning och verkställning Demokratisk och konstitutionell legitimitet

Mellan internationell och nationell rätt Global rätt Transnationell rätt Bryter dikotomin mellan internantionell och nationell rätt Normbildning och normtillämpning mpning bortom nationalstaten Europeisk människorätt, lex mercatoria

Krav på p komparativisten Språk Intresse för f r politisk och rättslig r historia Förmåga till kontextuell analys Abstrakt tänkande t - konceptualisering Systematisk Metodologiskt medveten