Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Larochegatan och Lilla torg Dokumentation i samband med ombyggnad av VA-nät inom RAÄ 20 Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:038 Håkan Assarsson
Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 44 75 Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 www.malmo.se/kulturmiljo Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Larochegatan och Lilla torg dokumentation i samband med ombyggnad av VA-nät inom RAÄ 20 Malmö stad. Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2006:038 Författare: Håkan Assarsson Grafisk form: Anders Gutehall ISSN: 1653-4948 Malmö Kulturmiljö 2006
Figur 1. Malmös läge i södra Skandinavien. Figur 2. Undersökningens läge i förhållande till fornlämning RAÄ 20, Malmö stad. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:038
Undersökningens bakgrund Med anledning av ombyggnad av VA-nätet i Larochegatan och på Lilla torg har Malmö Kulturmiljö genomfört en arkeologisk förundersökning. Detta skedde i form av en övervakning av markarbetena, utförda av Gatukontoret, Malmö. Arbetet genomfördes under mars och april 2004. Arbetet utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (d.nr 431-4273-04). Ombyggnadsarbetena av VA-nätet i Larochegatan och på Lilla torg sker inom Malmös äldre bebyggelseområde, registrerat som fornlämning nr 20. Inom området finns medeltida lämningar i form av bebyggelserester och kulturlager. Arbetet berörde dels ledningsschakt i Larochegatan och dels ytor utmed husen vid Lilla torg (fig. 3). Lilla torg anlades på 1590-talet som en ny plats för handel med livsmedel då Stortorget tog över den allt viktigare kreaturshandeln. Platsen hade tidigare varit bebyggd med bostadshus. På det nya salutorget fanns ursprungligen torgstånd där olika kategorier av näringsidkare höll till. Med tiden blev handeln alltmer permanent och de enkla torgstånden ersattes av byggnader där flertalet var korsvirkeshus i en eller två våningar. Dessa hus låg kvar fram till slutet av 1800-talet då myndigheterna ställde nya hygieniska krav på livsmedelshanteringen. Bebyggelsen på Lilla torg revs och ersattes med en saluhall som stod färdig 1903. Saluhallen, som upptog hela torgets yta, var i bruk fram till 1960-talet då konkurrensen från de nya varuhusen blev för svår och handeln upphörde. Saluhallen revs slutligen 1968 då man kunde återskapa den gamla torgmiljön (Reisnert 2003). Kring Lilla torg ligger flera äldre byggnader. Den äldsta, nummer 14, är en del av nuvarande Hedmanska gården, vilken härstammar från 1590-talet. Nummer 12, idag Faxeska gården, är byggd på 1760-talet (fig. 5). Larochegatans namn har sitt ursprung i mitten av 1700-talet, då en köpman, perukmakare och traktör, vid namn Leonard de la Roses, ägde en fastighet i kv. Blomman där Faxeska gården nu ligger. Leonard de la Roses gata blev i folkspråket senare förvrängt till Larochegatan (Ljungberg 1960). I Lilla torgs sydvästra hörn ligger Hjulhamnsgatan, som tidigare var en betydelsefull förbindelseled från infarten i söder till stadens nordliga delar. I samband med tidigare ledningsgrävningar har en del arkeologiska iakttagelser gjorts. År 1939 påträffades i Lilla torgs nordvästra hörn en stensättning 0,8 m under markytan och ett par trappstenar har dokumenterats på torgets östra sida (Kalling 1939). I Larochegatan undersöktes 1937 en husgrund och en brunn (Kalling 1937). Vid en schaktning för fjärrvärme år 1980 påträffades gödsellager och fynd av yngre rödgodskeramik (Narde 1980). Undersökningsresultat I samband med upprustningen och omläggningen av VA-nätet togs ett 20-tal schakt upp i trottoaren längs byggnaderna i Larochegatan och på Lilla torg. Omläggningen av VA-rör pågick under en längre tid men bevakades då nya schakt grävdes. Ledningsschakten togs upp med maskin, kontrollerades och lades igen efter hand som arbetet fortskred. I stort sett samtliga schakt löpte i tidigare ledningsnedgrävningar dvs. schaktkanterna var omrörda efter tidigare gatuarbeten. Schaktens djup var generellt 1,50 meter och bredden drygt 1 meter. Endast vid ett fåtal fördjupningar kunde den förmodat orörda bottensanden observeras. Den sammanlagda uppschaktade ytan uppskattades till 240m 2 (fig. 3 och 4). 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:038
Ett längre ledningsschakt togs upp i nordöstra hörnet av Lilla torg i gattet mot Stortorget (fig. 4, schakt 2). Stora delar av schaktet var skadat av tidigare grävningar, men i norra schaktsidan, mot hörnhuset till Stortorget, framkom ett utjämningslager. Detta lager bestod av tegelflis, tegelpannor och kalkbruk. Några daterande fynd påträffades ej men lagret härrör förmodligen från nedrivningen av de hus som legat här under 17-1800 talet. I ledningsschaktets västra kortända låg en trävattenledning på 1,80 meters djup i östvästlig riktning. I ett schakt i sydvästra hörnet av Lilla torg dokumenterades flera grundstenar. Stenarna var tillhuggna naturstenar som låg 0,85 meter under nuvarande gatunivå. Grundstenarna bedömdes ligga i ursprungligt läge även om fyllningen strax intill bestod av omrörda massor. Under och mellan några av grundstenarna låg ett gödsellager som innehöll djurben och tegelkross, men inga daterande fynd. Grundstenarna hör troligen till ett av de korsvirkeshus som låg kvar på torget fram till slutet av 1800-talet då de revs och ersattes av saluhallen (fig. 5). I Larochegatan påträffades inga lämningar av arkeologiskt intresse. Alla lager och schaktkanter var förstörda efter tidigare gatuarbeten. Stortorget ROSEN LEJONET Landbygatan Lilla torg OSCAR STJÄRNAN Larochegatan Skomakaregatan Hjulhamnsgatan GYLLENSTJÄRNA N 0 1020304050 M Figur 3. Schaktens läge på torget. BLOMMAN Arkeologiska undersökningar Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:038 5
Figur 4. Schaktöversikt. N 0 5 10 15 20 25 M Schakt 21 Schakt 18 Schakt 17 Schakt 20 Schakt 19 Schakt 16 Schakt 15 Schakt 12 Schakt 14 Schakt 8 Schakt 11 Schakt 13 Schakt 10 Schakt 1 Schakt 2 Schakt 5 Schakt 9 Schakt 3 Schakt 4 Schakt 6 Schakt 7 Figur 5. Bodlängorna på Lilla torg. Grundstenarna i schakt 6 härrörde förmodligen från den bod som markerats som nr 10 på Kartan. Kartan är upprättad av Pehr Sommar år 1784. (Från Malmös kartor, s. 75). 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:038
Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer:...431-4273-04 Malmö Kulturmiljös diarienummer:... KN-KFÖ 589/2004-731 Inventarienummer:...MK 186 Arkivnummer:... G 39:05 Län:... Skåne Kommun:... Malmö Socken:... Malmö Fornlämningsnummer:...RAÄ 20 Ekonomiska kartans blad:...2c:23 Koordinatsystem:...RT 90 2,5 Gon V X koordinat:...6167,54 Y koordinat:...1323,14 M ö.h.:...ca 4,0 Fältarbetstid:...2004-03-02 2004-04-26 Antal arbetsdagar:... 38 Antal arkeologtimmar:... 83 Undersökt yta:...240 m 2 Platschef:... Håkan Assarsson Personal:... Håkan Assarsson Uppdragsgivare:... Gatukontoret Malmö Referenser Isberg, Anders Ulrik. J:r. 1923. Handbok med uppgifter och förklaringar till A. U. Isberg S:rs historiska karta över Malmö stad av år 1875. 2.a uppl. Malmö. Kalling. Sten. 1937. Schaktning i Larochegatan. Malmö Museum. G 39:02 Kalling, Sten. 1939. Schaktövervakning, Lilla Torg. Malmö Museum. G 42:02 Ljungberg, Leif. 1960. Gatunamnen i Malmö. Malmö. Narde, Eva. 1980. Rapport över fjärrvärmeschakt, Lilla Torg. Stadsantikvariska avdelningen Malmö Museer. G 42:04 Reisnert, Anders. 2003. Lilla Torg. Malmös Kartor. Från 1500-talet till idag. Red. T. Tykesson. Lund, s. 74 75. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:038