Lilla Torg. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Malmö stad, Skåne län

Transkript

1 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2006 Lilla Torg Dokumentation i samband med ledningsdragning för gas inom RAÄ 20 Malmö stad, Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:057 Therese Nilsson

2

3 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2006 Lilla Torg Dokumentation i samband med ledningsdragning för gas inom RAÄ 20 Malmö stad, Skåne län

4 Malmö Kulturmiljö Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning 2006 Lilla Torg dokumentation i samband med ledningsdragning för gas inom RAÄ 20 Malmö stad, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2006:057 Författare: Therese Nilsson Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Schakten i det sydvästra hörnet av Lilla torg med A.U Isbergs karta från 1875 som underlag ISSN: Malmö Kulturmiljö 2006

5 Innehåll Sammanfattning 6 Inledning 6 Syfte och metod 6 Topografi och fornlämningsmiljö 7 Undersökningsresultat 8 Fas 1, markberedning och Lilla Torgs tillkomst 8 Fas 2, stabilisering av verksamheten på Lilla torg 10 Fas 3, Saluhallen 10 Fas 4, det nuvarande Lilla torg 10 Utvärdering 10 Projektorganisation och kvalitetssäkring 10 Referenser 11 Tekniska och administrativa uppgifter 12 Årets rapporter 13

6 ÊÚ Malmö km N Figur 1. Malmös läge i södra Skandinavien. 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006: 057

7 r RAÄ 20 r Figur 2. Utdrag ur Malmö stadsbyggnadskontors primärkarta. Lilla Torg markerat med stjärna. Skala 1: (ovan) och 1: (nedan). Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006: 057 5

8 Sammanfattning Med anledning av ledningsdragning för gas genomfördes en förundersökning i form av schaktningsövervakning av Malmö Kulturmiljö på Lilla Torg, Malmö stad, på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (Lst dnr ). Exploateringsområdet berör Malmö äldre stadsområde, som är upptaget som fornlämning nr 20 i Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem (FMIS). Antalet arkeologtimmar uppgick till 20 och personal var Therese Nilsson. Dokumentationsmaterialet har tilldelats arkivnummer G042:07 och förvaras hos Malmö Kulturmiljö. Lilla Torg fick torgrättigheter 1592 när kreaturshandeln blev viktigare och krävde mer utrymme på Stortorget. På Lilla Torg skapades en plats för handel med livsmedel, här placerades bagare, slaktare, hökare och fiskhandlare. På den västra sidan av torget fanns slaktarna, på den östra fanns fiskhandlarna, på den södra fanns bagarna och i norr hade hökarna sina bodar. Denna undersökning genomfördes i det sydvästra hörnet av torget. Resultaten visade en utveckling i fyra faser: De äldsta lämningarna (det schaktades ej ända ner till bottensanden) inbegrep markberedningsaktiviteter inför iståndsättandet av Lilla Torg och den tidigaste torgverksamheten. Det finns få omnämnanden i det skriftliga materialet om platsen, men förmodligen har marken stått öde ett antal år innan den blev torg (Reisnert 2003: 74). De arkeologiska lämningarna som kunde relateras till dessa aktiviteter bestod av torviga lager och slaktavfall. Resultaten från undersökningen kunde bekräfta omnämnandet i det skriftliga materialet angående var på torget slaktarna hade sina bodar. Nästa fas innebar att man övergår från mobila försäljningsstånd till mer permanenta bodar. Bland annat påträffades ett stenblock som förmodligen fungerat som syllsten. Aktiviteterna som kunde knytas till den tredje fasen innebar att saluhallen uppfördes Arkeologiskt kunde detta konstateras i form av en nedgrävning just där den västra väggen på Saluhallen funnits. Efter det att saluhallen rivits återanlades torgytan. Inledning Med anledning av ledningsdragning för gas genomförde Malmö Kulturmiljö, på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (Lst dnr ), en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning på Lilla Torg i Malmö. Undersökningsytan är belägen inom Malmö äldre stadsområde, upptaget som fornlämning nr 20 i Riksantikvarieämbetets fornminnessystem (FMIS). Det berörda området är beläget på den sydvästra delen av torget och det gick även ett schakt utmed Larochegatan. Uppdragsgivare var E-on gas. Syfte och metod Ett långsmalt schakt, ca 115 löpmeter, grävdes med maskin under övervakning av arkeologisk personal. Djupet varierade mellan 0,7 och 1,1 m och bredden mellan 0,5 och 0,8 m. De översta massorna var omrörda, ca 0,5 m, inklusive gatstenen. Det smala schaktet gjorde det svårt att följa vilka massor som schaktats bort. Fokus låg istället på det som fanns kvar att dokumentera efter schaktningen. De lösfynd som framkom samlades in för att få en uppfattning och datering av 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006: 057

9 markanvändandet. Med anledning av att fynden ej gick att knyta till specifika anläggningar eller kontexter togs de ej tillvara. Det förefaller dock vara goda bevaringsförhållanden, då det bl.a. framkom en del läder. Figur 3. Lilla torg med undersökningsschakten. Underlagskarta Malmö stadsbyggnadskontor. Topografi och fornlämningsmiljö Lilla Torg är beläget i Malmö äldre stadsområde, RAÄ 20. Inom området finns medeltida lämningar i form av kulturlager och bebyggelserester. I samband med tidigare ledningsgrävningar har en del arkeologiska iakttagelser gjorts. I det nordöstra hörnet av torget påträffades år 1939 en stensättning ca 0,8 m under markytan. Dessutom dokumenterades ett par trappstenar på torgets östra sida (Kalling 1939). I Larochegatan undersöktes 1937 en husgrund och en brunn (Kalling 1937). Vid en schaktning för fjärrvärme år 1980 påträffades gödsellager och fynd av yngre rödgodskeramik (Narde 1980). Kring Lilla Torg ligger flera äldre byggnader. Den äldsta, nummer 14, är en del av nuvarande Hedmanska gården, vilken härstammar från 1590-talet. Nummer 12, idag Faxeska gården, är byggd på 1760-talet. Larochegatans namn har sitt ursprung i mitten av 1700-talet, då en köpman, perukmakare och traktör, vid namn Leonard de la Roses, ägde en fastighet i kv. Blomman, där Faxeska gården nu ligger. Leonard de la Roses gata blev i folkspråket senare förvrängt till Larochegatan (Ljungberg 1960). I Lilla Torgs sydvästra hörn ligger Engelbrektsgatan, som under 1600-talet var en betydelsefull förbindelseled från infarten i söder till stadens nordliga delar. Torget idag är ett restaurangområde med en saluhall i det nordvästra hörnet. De omgivande kvarteren är; Stjärnan i väster, Lejonet i norr, Oscar i öster och Gyllenstjärna i söder. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006: 057 7

10 Under medeltiden markerades torgområdena av uppresta stenar, skallestenar. Det första kända torget i Malmö fanns på nuvarande Östergatan (4) där gränserna gick vid Kansligatan i väster och Kattsundsgatan i öster. Det fanns även ett torg vid den norra delen av Södergatan (3), dess södra gräns gick vid korsningen Baltzarsgatan/Skomakaregatan (Rosborn 1984:41). Dessa torg tappade sin betydelse när anläggandet av Stortorget (1) var klart 1542 (Ljungberg 1960:90). Figur 4. De olika torgen i Malmö. Underlagskarta Malmö stadsbyggnadskontor. Undersökningsresultat Med de skriftliga källornas hjälp och med stöd från äldre kartmaterial var det möjligt att utröna fyra olika faser av markanvändande. Schaktövervakningen genomfördes i det sydvästra hörnet av Lilla Torg och schakten var ca 0,7 m djupa, vilket innebar att det finns kulturlager bevarade under detta djup. En del av det som bortschaktades var förstört av tidigare ingrepp. Utmed Larochegatan och intill restaurangernas husväggar finns moderna rörschakt som även dessa förstört äldre lämningar. Det var också närmast husväggarna i väster som schakten var något djupare, ca 1,1 m. Kunskapen om markutnyttjandet före torgets anläggande är bristfällig. Vid schaktningen gick man inte tillräckligt djupt för att få svar om tidigare aktiviteter på platsen. Det framkom en del lösfynd, i de omrörda massorna påträffades keramik, läder, järn och ben. Fas 1, markberedning och Lilla Torgs tillkomst I schaktbotten fanns det en del skillnader i lagerkompositionen. Bland annat framkom torvigare lager längst i söder, varav de översta ca ,3 m schaktades bort (se figur 7 och markering på schakt 2). Detta kan antingen tyda på att lagren bildats i en miljö med stillastående vatten. Detta skulle tyda på att det funnits en nordsydligt orienterad kärrvik från sjöarna närmast söder om stadsområdet, något som även kunnat dokumenteras vid undersökningar i närliggande kvarter (se figur 7 och rektangel i schakt 1). Namnet på den anslutande nordsydliga gatan, Hjulhamnsgatan, har härrörts till en kärrvik som skurit in i sandåsen (Ljungberg 1960: 56). Ett annat alternativ är att torvlagren representerar fyllnadslager som ditförts för att bereda marken till bebyggelse eller torgyta. 8 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006: 057

11 Figur 5. Schakten med markeringar som nämns i texten. Underlagskarta Malmö stadsbyggnadskontor. Figur 6. Schakten med markeringar som nämns i texten. Underlagskarta Malmö stadsbyggnadskontor. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006: 057 9

12 På det nya torget fanns det från början en bestämd uppdelning med hökarna i norr, fiskförsäljning i öster, bagare i söder och slaktare i väster. I dessa torviga lager fanns det i söder en del slaktavfall som bekräftar slaktarnas position. Det keramikmaterial som framkom bestyrker att det pågått verksamheter under talet och framåt. Keramikskärvorna som påträffades under schaktövervakningen återfanns mestadels i det område där slaktavfallet påträffades (se figur 6 och det markerade området i schakt 2). Fas 2, stabilisering av verksamheten på Lilla torg Den andra fasen innebär att man förändrar sin verksamhet och gör den mer permanent. I de smala schakten var det svårt att se några spår efter bodarna. Bodarna var troligtvis mobila från början för att så småningom få en mer stadigvarande karaktär. Spår av detta fanns i form av ett större stenblock (se figur 6 och cirkel i schakt 1) och i dess närhet fanns tre mindre stenar, dessa var delvis placerade på stenblocket (den togs ej bort). Eventuellt kan man tolka blocket som fundament till en slaktarbod. Stenblocket hade en flat överyta. I de omrörda massorna framkom raseringkomponenter i form av en stor mängd lerklumpar och lerfläckar, vilket möjligen kan tolkas som att husen haft klinade väggar och/ eller lergolv. Enligt äldre kartmaterial fanns byggnader på torget. Äldre kartor visar hus i en eller två våningar. Fas 3, Saluhallen Fas 3 omfattar de kommande århundradena efter fas 2 då det blev för trångt på Lilla Torg och det ställdes nya krav på hanteringen av produkter. Under andra hälften av 1800-talet ansåg man att man av hygieniska skäl skulle sälja livsmedel inomhus, detta innebar att bodbebyggelsen på torget revs och en ny saluhall uppfördes. Den stod klar 1903 för att sedan rivas på 1960-talet då den gamla torgmiljön, utan bodar, återskapades (Reisnert 2003: 74). Denna saluhall finns benämnd i skriftligt material och den finns även inritad på kartor från denna tid. De arkeologiska spåren bestod av en långsmal dikesformad nedgrävning i nordsydlig riktning, den var nedgrävd i gul sand vilket möjligen var underlag (se figur 6 det gråmarkerade i schakt 1). Nedgrävningen sammanfaller med den västra väggen av byggnaden. Det resterande området var delvis torvigt men hade större inslag av rostfärgad sand och grus, detta främst i den norra delen. Fas 4, det nuvarande Lilla torg Den sista fasen representerar lämningar efter aktiviteter som är närliggande i tid. Dessa representerar saluhallens raserande och sedan ett skapande av det nya torget som man ser det idag, dvs. från 1960-tal fram till nutid. Detta visas arkeologiskt i form av fundaments- och sättsandslager till den nuvarande torgbeläggningen. Utvärdering Undersökningen fortskred under några dagar i mars, under vädermässigt gynnsamma förhållanden. Bevaringsförhållandena för de arkeologiska lämningarna är goda även för organiskt material och därmed även förutsättningen att få ut mer information vid eventuella framtida undersökningar. Projektorganisation och kvalitetssäkring Den arkeologiska undersökningen vid Lilla torg bedrevs inom enheten för Arkeologi på Malmö Kulturmiljö. Enhetschef och ansvarig för den arkeologiska verksamheten var Per Sarnäs. Petter Linde ansvarade för digital utrustning och upprättandet av Intrasisprojekt. Joakim Thomasson var projektledare och ansvarade för projektets genomförande och vetenskapliga kvalitet, samt kontakter med 10 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006: 057

13 Länsstyrelse och uppdragsgivare. Den vetenskapliga kvaliteten säkrades av Projektledarråd och FoU-funktionen. Ansvarig för FoU-funktionen är Elisabeth Rudebeck och Nils Björhem. I Projektledarrådet ingår Enhetschef, projektledare och FoU-ansvarig. Platschefen Therese Nilsson svarade för att genomförandeplanen och målsättningarna i undersökningsplanen efterlevs, ansvarade för arbetsplatsen, och för rapportarbetet. Referenser Litteratur Isberg, Anders Ulrik. J:r Handbok med uppgifter och förklaringar till A. U. Isberg S:rs historiska karta över Malmö stad av år a uppl. Malmö. Ljungberg, Leif Gatunamnen i Malmö. Malmö Reisnert, Anders Lilla Torg. Malmös kartor. Från 1500-talet till idag. Tyke, Tykesson (red.). Malmö Rosborn, Sven Malmö. Den medeltida staden och dess omland. Rapport Medeltidsstaden 67. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. Stockholm. Opublicerat material Kalling. Sten Schaktning i Larochegatan. G 39:02, Arkivrapport, Malmö Kulturmiljö. Kalling, Sten Schaktövervakning, Lilla Torg. G 42:02, Arkivrapport, Malmö Kulturmiljö. Narde, Eva Rapport över fjärrvärmeschakt, Lilla Torg. G 42:04, Arkivrapport, Malmö Kulturmiljö. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:

14 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer: Malmö Kulturmiljös diarienummer:... KN-KFÖ Inventarienummer:... MK 317 Arkivnummer:...G042:07 Län:... Skåne Kommun:... Malmö Socken:... Malmö Fastighet:...Lilla torg Kvarter:... Lilla torg, nr 50 Fornlämningsnummer:...RAÄ 20 Ekonomiska kartans blad:...2:23 Koordinatsystem:... RT 90 2,5 Gon V X koordinat: ,1 Y koordinat: ,64 M ö.h.:...ca 4,7 Fältarbetstid: Antal arbetsdagar:...4 Antal arkeologtimmar: Exploateringsyta:... ca 55 m 2 Undersökningsområde:... ca 55 m 2 Undersökt yta:... ca 55 m 2 Platschef:...Therese Nilsson Personal:...Therese Nilsson Uppdragsgivare:...E-on gas 12 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006: 057

15 Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Kulturmiljös rapportserie Enheten för Arkeologi Rapport: Enheten för Arkeologi Rapport 2006:001 Hanna Dahlström Arkeologisk förundersökning. Flensburgska huset Kv. Oscar 25 & 26 inom fornlämning 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:002 Arkeologisk slutundersökning Kv. Liljan 2 och 22, Malmö RAÄ 20, Malmö stad, Skåne län. (Utgiven i samarbete med Riksantikvarieämbetet UV Syd) Enheten för Arkeologi Rapport 2006:003 Joakim Frejd Arkeologisk förundersökning Lindängelund etapp 4 Bunkeflo RAÄ 76, RAÄ 104, Lockarp RAÄ 50. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2006:004 Karina Hammarstrand Dehman Arkeologisk förundersökning. Bunkeflostrand 15:1. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:005 Kristian Brink & Tobias Johansson Arkeologisk förundersökning. Gyllins trädgård - område A, B, D, E samt del av område C. Husie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:006 Bengt Jacobsson, Mats Riddersporre Väg E6 Trelleborg-Vellinge. Arkeologisk utredning steg Skåne, Trelleborgs och Vellinge kommuner, Maglarp, Skegrie, Håslöv och Vellinge socknar. (Utgiven i samarbete med Riksantikvarieämbetet UV Syd) Enheten för Arkeologi Rapport 2006:007 Ilona Carlson Arkeologisk förundersökning. Kv. Draken 1. Husie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:008 Karina Hammarstrand Dehman Kajan 36. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:009 Anna Andréasson Trädgårdsarkeologisk undersökning. Naffentorpsgårdens trädgård. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:010 Åsa Carlson Arkeologisk förundersökning. Vattenledningen. Vattenöverföringsledningen mellan Hyllie vattentorn i Malmö och Vattenverket i Vellinge, Västra Klagstorp, Tygelsjö och Hököpinge socken, Malmö stad och Vellinge kommun, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:011 Daniel Serlander Arkeologisk schaktövervakning. Södra Promenaden. Schaktövervakning vid VA-arbeten inom RAÄ 20 i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:012 Bo Friman Arkeologiska slutundersökningar Vintrieleden Hyllie IP Ekostråket. Hyllie och Bunkeflo socknar i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:013 Håkan Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning. Kvarteret Ridhuset 1. Dokumentation i samband med upptagning av borr- och provgropar intill Humanitetens hus, RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:014 Ilona Carlson Arkeologisk slutundersökning. Bunkeflostrand 9:5 & 9:6. Bunkeflo socken i Malmö stad. Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2006:015 Ilona Carlson Arkeologisk förundersökning. Limhamn 155:355 Kalkbrottsgatan. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2006:016 Åsa Björklund Arkeologisk utredning. Bunkeflostrand. Del av fastigheterna 21:2 och 21:3. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2006:017 Ellen Stamm Forssblad Gravar och Bebyggelse. Två analyser med utgångspunkt i källmaterialet från Lockarp 8:4 i södra Malmö. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:018 Kristian Brink Arkeologisk förundersökning Kv. Lohengrin 1 - arkeologisk förundersökning inför markexploatering. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:019 Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning. Kvarteret Sångleken. Dokumentation i samband men planerad nybyggnation RAÄ 95, Fosie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:020 Ann-Britt Falk Arkeologisk förunderundersökning samt arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning. Kv Liljan 2, 11 & 22. Dokumentation i samband med rivningen av Porrhuset, av hotell Örnens källare samt utbyggnaden av Gents wears lokaler. RAÄ 20 i Malmö stad, Skåne län.

16 Enheten för Arkeologi Rapport 2006:021 Bo Friman Arkeologisk slutundersökning. Palissad från neolitikum. Västra Klagstorp 11:38-11:42 och 11:44-11:59. Västra Klagstorp socken i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:022 Hanna Dahlström Arkeologisk utredning. Annetorpsgården. Dokumentation inför husbyggnation inom fastigheten Annetorpsgården 3 m. fl. vid f.d. Kalkbrottet. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:023 Åsa Björklund Arkeologisk förundersökning. Nummersjuvägen. Fastigheterna 180:76 m.fl. Södra Sallerup socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:024 Fredrik Grehn Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. Ekonomigatan Dokumentation inför fjärrvärme till fastigheten Klockan 10. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:025 Petra Lundström Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning. Skanör 40:6. Dokumentation i samband med husbyggnation inom RAÄ 14. Skanör socken i Vellinge kommun, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:026 Petra Lundström Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning. Falsterbo 9:29. Inför byggnad på fastighet inom RAÄ 15. Falsterbo socken i Vellinge kommun, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:027 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning. Kv. Elgen 14 och 15. Dokumentation i samband med nybyggnation inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:028 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning. Kv. Björnen 18 och 21. Dokumentation i samband med nybyggnation inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:029 Kv. Blomman 14. Dokumentation i samband med nybyggnation inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:030 Kv. Diskonten och Östergatan. Dokumentation i samband med ledningsdragning inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:031 Engelbrektsgatan 20. Dokumentation i samband med ledningsdragning och förstärkning av elnät inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:032 Kv. Frans Suell 14. Dokumentation i samband med geoteknisk provtagning inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:033 Gustav Adolfs torg. Dokumentation i samband med ledningsdragning för el och dränering inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:034 Gyllenstjärna 7. Dokumentation i samband med utredning av sättningsskador på byggnadsminnesförklarad fastighet inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:035 Hjulhamnsgatan 5. Dokumentation i samband med ledningsdragning och förstärkning av elnät inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:036 Kanalgatan. Dokumentation i samband med ledningsdragning inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:037 Kungsparken. Dokumentation inför utbyggnad av fjärrvärmenät inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:038 Larochegatan och Lilla torg. Dokumentation i samband med ombyggnad av VA-nät inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:039 Långgårdsgatan. Dokumentation i samband med VA-arbeten inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:040 Malmöhusvägen. Dokumentation i samband med ledningsdragning och förstärkning av elnät inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:041 Norra Vallgatan 94. Dokumentation i samband med förstärkning av elnät inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län.

17 Enheten för Arkeologi Rapport 2006:042 Norregränd, Norregatan och Grönegatan. Dokumentation i samband med ledningsdragning inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:043 Sankt Petri kyrka. Dokumentation i samband med komplettering av åskledarsystem inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:044 Södertull. Dokumentation i samband med ombyggnad av kanalslänt inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:045 Zenithgatan. Dokumentation i samband med ledningsdragning och förstärkning av elnät inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:046 Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning. Kvarteret Höskrindan. Dokumentation i samband med planerad nybyggnation inom RAÄ 20. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:053 Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Adelgatan 4. Dokumentation i samband med trappbygge inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:054 Ingvar Mårald Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Djäknegatan-Själbodgatan-S:t Petri. Dokumentation vid utbyggnad av fjärrvärmenätet inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:055 Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Drottningtorget och Östergatan. Dokumentation i samband med ledningsdragning inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:056 Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Kv. Gyllenstjärna 7. Dokumentation i samband med markarbeten inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2006:057 Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Lilla Torg. Dokumentation i samband med ledningsdragning för gas inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:047 Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning. Kvarteret Brandvakten 2. Dokumentation med anledning av nybyggnation inom RAÄ 20. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:048 Ellen Stamm Forssblad Arkeologisk slutundersökning Väg 101 undersökning inför arbeten med väg 101 norra delen samt tvärförbindelse till Käglingevägen. Lockarp socken i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:049 Petra Lundström Arkeologisk utredning Rosengård 173:3. Dokumentation i samband med nybyggnation. Husie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:050 Karina Hammarstrand Dehman Arkeologisk utredning Bunkeflostrand 15:1 dokumentation inför markexploatering, MK 326. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:051 Kristina Gidlöf Arkeologisk slutundersökning Inre Ringvägen delen mellan Pildammsvägen och Per Albin Hanssons väg. Fosie socken i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:052 Karina Hammarstrand Dehman Arkeologisk utredning Gasledningen Malmö Åkarp. Inför anläggandet av gasledning mellan Malmö hamn och norr om Åkarp. Malmö, Burlöv, Lomma och Uppåkra socken i Malmö, Burlöv, Lomma och Staffanstorps kommun, Skåne län.