Linnéuniversitetet Institutionen för statsvetenskap HT 2013 Växjö FÖRVALTNINGSPOLITIK, 7.5 högskolepoäng (1sk100, 1sk130, 1SHÄ02) Studieguide för delkurs 3 i statsvetenskap 1-30 hp.
Välkommen till delkursen Förvaltningspolitik! Jag heter Torgny Klasson, är universitetsadjunkt och delkursansvarig. Min emailadress är torgny.klasson@lnu.se. Jag sitter i tjänsterum K2024 i K-huset (andra våningen i statsvetarkorridoren). Universitetslektor Staffan Andersson undervisar också på delkursen. Hans sitter i rum K2018 och email-adressen är staffan.andersson@lnu.se. Vi uppskattar om ni huvudsakligen använder MyMoodle för att skicka meddelanden och frågor till oss som gäller kursen. Kursplanen Terminens övergripande mål är att studenten efter avslutad kurs ska: - ha grundläggande kunskaper i ämnesområdet statsvetenskap, - ha grundläggande förståelse för ämnets bredd och deldiscipliner, - ha en allmän överblick över ämnets aktuella problemområden, och - ha grundläggande färdigheter för att problematisera aktuella frågor inom ämnet. Innehållsmässigt beskrivs delkursen på följande sätt i kursplanen. Delkursen ger en introduktion till den offentliga förvaltningens roll i det politiska systemet, dess organisation och funktion. Olika begrepp och perspektiv som är användbara för att studera förvaltning och förvaltningspolitik introduceras. Vidare görs jämförelser mellan Sverige och andra stater. I detta sammanhang berörs även EU och andra internationella förvaltningar. På delkursen förekommer föreläsningar, diskussioner och seminarier som undervisningsform. Examination Delkursen examineras genom en skriftlig tentamen samt en seminarieövning. Till seminarieövningen ska du förbereda dig genom att läsa ett kapitel i boken Tillit och korruption av Erik Wångmar. Kapitel 4 har rubriken Privata förmåner på kommunens bekostnad Motala kommun 1995-1999. Under seminariet måste du övertyga Staffan Andersson om att du har läst kapitlet och även att du självständigt kan ta ställning till bokens korruptionstema. Den skriftliga tentamen genomförs den 7 december. Då ska du visa för oss att du har läst litteraturen och förstått det huvudsakliga innehållet. Det brukar vara en god hjälp för studenten att inför examinationen gå på delkursens samtliga lektioner och höra vad de kursansvariga anser vara viktigt.
Kurslitteratur Norén Bretzer, Ylva (2010). Sveriges politiska system. Lund: Studentlitteratur. Petersson, Olof (2010). Den offentliga makten. Stockholm: SNS Förlag. Rothstein, Bo red. (2010). Politik som organisation. Stockholm: SNS Förlag. Tallberg, Jonas (2010). EU:s politiska system. Lund: Studentlitteratur. Wångmar, Erik (2013). Tillit och korruption. Korruption Maktmissbruk och bristande tillit i svensk lokalpolitik 1963-2011. Stockholm: Santérus Österud, Öivind (senaste upplagan) utgår på delkursen. Ylva Norén Bretzers och Olof Peterssons två böcker ska läsas som helheter. I Bo Rothsteins lärobok läser vi följande fyra kapitel. Bo Rothstein. Välfärdsstat, förvaltning och legitimitet Lennart Lundquist. Etik i offentlig förvaltning Shirin Ahlbäck Öberg. Att kontrollera förvaltningen: framväxten av granskningssamhället Lennart J. Lundqvist. Privatisering I Erik Wångmars bok läses kapitel 1 Inledning samt kapitel 4 Privata förmåner på kommunens bekostnad Motala kommun 1995-1999. I Jonas Tallbergs EU:s politiska system läser vi framförallt kapitel 1-8.
Schema Förvaltningspolitik, 7.5 hp., Statsvetenskap 1-30 hp., HT 2013 Datum: Tid: Sal: Tema/Lärare: 12/11 10-12 N1008 Sveriges politiska system (TK) 13/11 8-10 N1008 Den offentliga förvaltningen (TK) 19/11 8-10 Leonardo Den offentliga förvaltningen (TK) 20/11 10-12 Homeros Korruption (SA) 21-22/11 Seminarier på temat korruption (SA). 26/11 10-12 Wiksell EU:s politiska system (SA) 27/11 10-12 Wiksell Politik som organisation (TK) 4/12 10-12 Wiksell Politik som organisation (TK) 5/12 10-12 Wiksell Frågestund inför tentamen (TK & SA) 7/12 15-19 Skriftlig tentamen 10/1 8-12 Skriftlig omtentamen Lärare: Staffan Andersson (SA) & Torgny Klasson (TK) Seminarierum (21-22/11) meddelas senare. Instuderingsanvisningar Vilken litteratur knyter an till respektive föreläsning? Under delkursen kommer litteraturen att gås igenom i följande ordning. Introduktionsföreläsningen 12/11 Föreläsningen utgår från kapitel 1 och 2 i boken Sveriges politiska system samt kapitel 1 i boken Den offentliga makten.
Lektionerna 13/11 och 19/11 på temat den offentliga förvaltningen Föreläsningarna utgår från övriga kapitel i böckerna Sveriges politiska system samt Den offentliga makten. Lektionen den 20 november utgår från boken Tillit och korruption av Erik Wångmar där vi knyter an till inledningskapitlet och kapitel fyra. Utöver detta knyter lektionen an till teman i de andra böckerna kring offentlig förvaltning, ansvarsutkrävande och kontroll. Seminariet den 21/22 november knyter också an till Erik Wångmars bok. Det är framkförallt kapitel 4 som vi kommer att diskutera. Lektionen den 26 november utgår från boken EU:s politiska system. Lektionen den 27 november utgår från två kapitel i boken Politik som organisation, nämligen Bo Rothstein. Välfärdsstat, förvaltning och legitimitet samt Lennart Lundquist. Etik i offentlig förvaltning. Lektionen den 4 december utgår från två andra kapitel i boken Politik som organisation, nämligen Shirin Ahlbäck Öberg. Att kontrollera förvaltningen: framväxten av granskningssamhället och Lennart J. Lundqvist. Privatisering. Den 5 december har vi en avslutande frågestund inför tentamen. Då är både Torgny Klasson och Staffan Andersson närvarande. Det är viktigt att du förbereder dig inför frågestunden så att du kan ställa meningsfulla frågor. Vad tas upp och diskuteras i böckerna och på föreläsningarna? Ett bra sätt att förbereda sig inför examinationen är att ordentligt läsa litteraturen, delta i lektionerna och att noggrant ha gått igenom alla instuderingsuppgifter nedan. Under introduktionsföreläsningen kommer vi att utgå från Ylva Norén Bretzers bok Sveriges politiska system och framför allt diskutera bokens kapitel 1 och 2. Vad är politik? Förtroendet för den svenska demokratin. Vad är politik i en demokrati? Samhällets tre sektorer och flernivådemokratin i Sverige. Det här kapitlet lämpar sig ypperligt för diskussioner på följande teman: Vad är politik? Vad är inte politik? Var går egentligen gränserna för demokratins räckvidd? I vilka situationer får ett kollektiv eller en statsmakt inte kränka individers integritet? Vad avser författaren med demokratisk politik? (se sidan 13 i Norén Bretzer). Fundera på i vilka sammanhang du agerar i samhällets tre sektorer: offentlig sektor, marknaden och civilsamhället. Studera tabell 1.1 på sidan 17. Fundera på i vilka sammanhang du själv har ett politiskt deltagande. Förklara det statsvetenskapliga begreppet en sovande demokrati. Vad innebär dagens parallella medborgarskap? Förklara begreppet multi-level government (på svenska flernivådemokrati). Det inledande kapitlet lämpar sig ypperligt för självstudier och
gruppdiskussioner. Kom ihåg att alla bör hjälpa varandra vid inläsning av kurslitteratur. Det tjänar alla på! Kapitel 2 i Ylva Norén Bretzers lärobok handlar om svensk historia, folkrörelsernas och partiernas framväxt, samt grundlagarnas och rättsordningens utveckling. Sverige som demokrati och rättsstat diskuteras liksom Jon Elsters legitimitetstriangel samt den individuella rättighetsrevolutionen. Avslutningsvis diskuteras den offentliga förvaltningens och tjänstemannakaderns framväxt. På vilket sätt kom industrialiseringen, urbaniseringen, demokratiseringen och internationaliseringen att prägla Sverige i slutet av 1800-talet? Hur uppstod folkrörelserna i Sverige? På vilket sätt har folkrörelserna påverkat den svenska demokratin? Varför har vi just 8 riksdagspartier i dag? Försök att ge en historisk förklaring. Varför får vi över tid allt fler riksdagspartier? Tror du att vi i fortsättningen får ännu fler? Vad händer med den så kallade blockpolitiken i framtiden? Hur uppstod blockpolitiken i svensk politik? Har den ett historiskt samband med en försvagad socialdemokrati? Förmodligen är svaret ja. Vilka är våra grundlagar? Förklara maktdelningens principer (OBS! Detta problemkomplex är juridiskt, politiskt och ideologiskt kontroversiellt). Diskutera hur den så kallade förankringsmodellen ( bråka inte ) fungerar på kommunal nivå. Diskutera rättsstatens principer. Studera legitimitetstriangeln på sidan 45. Kan alla demokratins grundvärden verkligen förverkligas samtidigt? Vad avser författaren med rättighetsrevolutionen? Tycker du att den offentliga sektorn i Sverige är för stor eller för begränsad? Varför har den offentliga sektorns expansion avstannat? Läs det första kapitlet i boken Den offentliga makten. Förklara sedan skillnaden mellan demokratipolitik, författningspolitik och förvaltningspolitik. Kapitlets övergripande tema är förvaltningspolitikens mål och medel. Lär dig att räkna upp dem utantill! Båda böckerna diskuterar fenomenet maktdelning. Vad avses med den principen? Är maktdelningen väl utvecklas i svensk offentlig förvaltning? I jämförelse med vad? OBS! Federala stater har ofta en tydligare och mer formaliserad maktdelning. På vilket sätt? Under följande lektioner går vi igenom riksdagens och regeringens roll. Lagstiftning, finansmakt och statsförvaltningens roll och struktur illustreras. Vem är statschef i Sverige? Vad har statschefen för uppgifter? Vem är regeringschef i Sverige? Hur väljs regeringschefen? Vad innebär det att Sverige är en enhetsstat med ett långtgående kommunalt självstyre? Hur väljs våra riksdagsledamöter? Vilka riksdagsledamöter är valda i Kronobergs län (se www.val.se)? Hur många riksdagsledamöter kommer från våra tre storstadsregioner (Skåne, Stockholms län, Västra Götalands län)? Svar: cirka 50%. När har valdeltagandet varit högst i svenska riksdagsval? Vilka arenor måste partierna agera på om de ska kunna spela någon roll i svensk politik? Hur organiseras det löpande riksdagsarbetet? Vilka är statsbudgetens största utgiftsområden? Se www.regeringen.se. Hur stiftas lagar av riksdagen? Redogör för lagstiftningsprocessens steg. Redogör för budgetprocessens steg. Vilka uppgifter har regeringen? Hur organiseras regeringens löpande arbete? Vad gör ett departement? Vad gör statsrådsberedningen? Vilka är den svenska förvaltningens särdrag? Se sidan 104 i Ylva Norén Bretzer. Förklara hur den offentliga sektorn organiseras på regional och lokal nivå. Se sidan 112. Vad gör en central förvaltningsmyndighet? Redogör för regeringens styrmedel på sidan 114.
Vid lektionen den 20 november ligger fokus på vad som händer när förvaltningen inte fungerar som avsett. Vi knyter an till litteraturen för lektionen och tar upp frågor som: Vad är korruption? Varför uppstår korruption? Hur kan korruption kontrolleras och bekämpas? Hur förhåller sig Sverige till andra länder? Hur förhåller sig kommunal förvaltning i förhållande till statlig förvaltning när det gäller risker för korruption? Denna typ av frågor står också i centrum för seminariet (21/22 november) där det är kapitel 4 om kommunskandalen i Motala som ligger till grund för diskussionen. Vad handlade skandalen om? Varför uppstod den? Vad var det som gjorde att den avslöjades? Vilka konsekvenser fick den? Inför seminariet är det viktigt att du själv formulerar en fråga som går att diskutera. Den 26 november är EU:s politiska system i fokus vilket utgår ifrån Jonas Tallbergs bok. Här tas upp frågor om hur EU är organiserat, hur institutionerna förhåller sig till varandra, vilka uppgifter de olika organisationerna har liksom hur EU nivån och medlemsstatsnivån förhåller sig till varandra. Lektionen den 27/11 utgår från boken Politik som organisation av Bo Rothstein (red.). Här börjar vi stöta på teorier ( antaganden och idéer ) om offentlig förvaltning i Sverige. Framför allt kommer under lektionen ett kapitel skrivet av Bo Rothstein själv att behandlas. Det har rubriken Välfärdsstat, förvaltning och legitimitet. I det kapitlet diskuterar Rothstein olika modeller som tillämpas i offentlig förvaltning med syftet att ge politikområdena legitimitet. Vad är legitimitet? Varför tillämpas olika modeller parallellt i svensk offentlig förvaltning? Ge exempel på svenska offentliga verksamhetsområden där de sex modellerna idag tillämpas. Inom vilka områden lämpar sig den professionella modellen särskilt bra respektive särskilt dåligt? Inom vilka områden fungerar inte den legalbyråkratiska modellen? Inom vilka områden är den korporativa modellen kontroversiell? Vad kännetecknar en brukarorienterad modell? Har den marknadslika modellen idag fått ett visst genomslag i skolpolitiken? Vad beror det i så fall på? Vi ska också prata om kapitlet Etik i offentlig förvaltning av Lennart Lundquist. Vad är etik? Vad är moral? Förklara modellen vårt offentliga etos (sidan 118 i Rothsteins bok). Urskilj några ämbetsmannatyper med utgångspunkt från figur 2 på sidan 119. Förklara figur 3 på sidan 121. Diskutera ämbetsmannens etiska grundrelationer (sidan 125). Förklara vad Lennart Lundquist menar med sitt påstående demokratin angrips köksvägen (sidan 139). Vi ska sedan den 4/12 prata om Shirin Ahlbäck Öbergs kapitel Att kontrollera förvaltningen: framväxten av granskningssamhället. Vilka är enligt författaren förutsättningarna för utkrävandet av ansvar i offentlig sektor? Redogör för huvuddragen i de två granskningsdoktriner som presenteras i kapitlet. Vilken doktrin har kommit att bli dominerande idag? Vi ska avslutningsvis prata om Privatisering av Lennart J. Lundqvist (OBS! Författarna är två olika personer). Författaren vill i nämnda kapitel illustrera att privatisering är ett mycket komplext och mångfasetterat begrepp. Är det överhuvud möjligt att tänka sig ett välfärdsområde helt i avsaknad av privata inslag? Hur som helst så kan privatisering bland annat avse reglering, finansiering och produktion. Ge gärna några konkreta exempel på det. Det kan avse en mängd olika saker som de facto privatiseras och privatisering kan ske från och till en mängd olika aktörer. Poängen är att privatiseringsdebatten ofta blir mer ideologisk än klargörande (i statsvetenskaplig mening). I praktiken tycker ytterst få politiker och medborgare att alla välfärdsområden ska vara helt offentliga eller privata.
Instuderingsfrågor 1. Diskutera och definiera begreppen politik och demokrati. 2. Går det att förklara paradoxen att svenskarna förefaller vara mer intresserade av politik men mindre intresserade av politiska partier? 3. Beskriv med utgångspunkt från politikens svarta låda (sid. 47 i Norén Bretzer) hur ett politiskt system fungerar. 4. Ge exempel på centrala aktörer i politiken. 5. Vad betyder flernivåstyre? 6. Förklara och diskutera begreppet sovande demokrati. 7. Förklara skillnaden mellan parlamentarism och maktdelning. 8. Hur uppstår och fortlever politiska partier? 9. Förklara folkrörelsernas betydelse för demokratins framväxt i Sverige. 10. Förklara hur det svenska partisystemet växt fram i Sverige. 11. Förklara vilka författningstyper som tillämpas i Sverige. 12. Diskutera relationen majoritetsstyre och individers rättigheter. 13. Vilka principer ska vara vägledande i en rättsstat? Vad är rättssäkerhet? 14. Förklara Jon Elsters legitimitetstriangel (sid. 45 i Norén Bretzer). 15. Hur föreställer sig T H Marshall att medborgarnas individuella rättigheter har utvecklats historiskt? Tänk om han har fel! 16. Förklara vad en offentlig förvaltning gör i förhållande till ett politiskt beslutande organ (t.ex. en styrelse eller en nämnd). 17. Hur utses våra riksdagsledamöter? 18. Hur stiftas lagar i Sverige? 19. Beskriv budgetprocessen i den svenska riksdagen. 20. Vad gör ett riksdagsutskott? 21. Beskriv regeringskansliets organisation. 22. Vad är en förvaltningsmyndighet? 23. Förklara den konkreta innebörden av förbudet mot ministerstyre i Sverige. 24. Vad innebär offentlighetsprincipen? Hur regleras detta rättsrum? 25. Hur styr regeringen statsförvaltningen? 26. Förklara vilka möjligheter medborgare har att överklaga myndighetsbeslut. 27. Förklara vilka befogenheter myndigheterna landsting och länsstyrelse har. 28. Vad innebär den s.k. subsidiaritetsprincipen? 29. Vad innebär meddelarfriheten? 30. Förklara den juridiska innebörden av Lex Maria och Lex Sarah. 31. Varför utvärderas offentliga verksamhetsområden? 32. På vilket sätt styrs det svenska politiska systemet av EU-rätten? 33. Hur ser Bo Rothstein på sambandet mellan offentlig förvaltning och legitimitet? 34. Förklara Bo Rothsteins begrepp demokratins svarta hål. 35. Förklara begreppet frontlinjebyråkrat. 36. Vilken är den främsta anledningen till förekomsten av korruption i svensk offentlig förvaltning? 37. Förklara Lennart Lundquist begrepp vårt offentliga etos. 38. Vad innebär ämbetskurage resp. whistleblower? 39. Beskriv huvuddragen i Lennart Lundquists kritik av ekonomismen. 40. Vad kan privatisering innebära enligt Lennart J. Lundkvist? 41. Vilket ansvar har staten ålagt kommunerna? 42. Vad är ett kommunalförbund resp. ett kommunalt bolag? 43. Vad gör SKL? Sök efter förkortningen på Internet. 44. Vilken kompetens har ett landsting/en region resp. en kommun?
45. Ge exempel på speciallagsreglerad kommunal verksamhet. 46. Ge exempel på välfärd som produceras inom det civila samhället. 47. Vilka kommunala verksamheter är närmast oreglerade? 48. Vad gör ett kommunalråd? Vad tjänar ett kommunalråd? Vem bestämmer det? 49. Hur väljs ledamöter i kommunfullmäktigeförsamlingar, kommunstyrelser, nämnder och kommunala bolagsstyrelser? 50. Vad innebär en kommunal folkomröstning? 51. Diskutera förekomsten av s.k. postmoderna värderingar i svensk politik. 52. Hur kan enligt din mening den kommunala demokratin förbättras? 53. Hur kan enligt din mening den svenska välfärdspolitiken bli mer effektiv? 54. Hur stor makt tror du att våra kommunpolitiker har i förhållande till kommunala tjänstemän? 55. Vilken kommun tror du är bäst att bo i? Se tidskriftens Fokus rankinglista för att finna din egen kommun. Kan en kommunpolitiker påverka hur väl den egna kommunen lyckas med att bli attraktiv? Diskutera för och nackdelar med kommunala rankinglistor. 56. Är det enkelt att dra skiljelinjen mellan politik och administration? Varför inte? 57. Är det ett demokratiskt problem att allt färre medborgare får politiska förtroendeuppdrag? 58. Har vi en politisk klass i Sverige? I din kommun? I din region? 59. Tror du att välfärdsstaten skapar passiva medborgare? Argumentera för och emot. 60. Fundera kring begreppet New Public Management. Vad är begreppet avsett att illustrera?