Nya språket lyfter Dagens program Forskningsbakgrund läsning och skrivning Genomgång av observationsmaterialet Elisabeth Berg Institutionen för didaktik Uppsala universitet
Varför dokumentation av elevers kunskaper? Eleven: För att se sin egen utveckling Läraren: Föräldrar: För att kunna stödja sina barn i språkutvecklingen För att man måste: från vt 2006 skriva individuella utvecklingsplaner (IUP) från ht 2008 utforma skriftliga omdömen får vara betygsliknande
Hörnstenar i språkutvecklingen Tala samtala lyssna Läsa Skriva
En röd tråd OLIKA TEXTTYPER/GENRER Berättande Beskrivande Förklarande Instruerande Argumenterande
Litteratur Gibbons, Pauline (2006) Stärk språket, stärk lärandet språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i Hallgren & Fallgren
Forskningsbakgrund LÄSA Hur står det till med svenska elevers läsförmåga?
Nationella proven årskurs 3 98% av eleverna har grundläggande färdigheter i läsning Flickor har lyckats betydligt bättre än pojkar Flickor med invandrarbakgrund har lyckats bättre än pojkarna generellt Elever med högutbildade föräldrar har lyckats bättre...
PIRLS-rapporten 2006 (Progress in International Reading Literacy Study) Mäter den självständiga läsförmågan hos elever i årskurs 4 - i Sverige och i världen Består av två delar: - Lästest (berättande och beskrivande) - Enkäter (föräldrar, lärare, skolledare)
PIRLS 2006
Läsförståelse PIRLS 2006 Fyra olika förståelseprocesser: information textelement
Resultat PIRLS 2006 Svenska elever i årskurs 4 lyckas väl med sin läsning i ett internationellt perspektiv Flickor når ett bättre läsprovsresultat än pojkar Skillnaden mellan elever som lyckas väl och elever som inte lyckas lika väl är relativt små En tillbakagång i elevernas läsprovsresultat har skett mellan 2001 och 2006 Tillbakagången slår inte generellt, utan det är de starka och mycket starka läsarna som blivit färre
Pirls 2006 98% av alla svenska elever når en låg men grundläggande läsförmåga Fler barn kommer till skolan i årskurs 1 med erfarenheter av läs- och skrivaktiviteter och kan läsa och skriva ord och enkla meningar
-undervisning Bland annat visar Judith Langer (1999, 2004) i en stor studie av skolor i USA att undervisningen i klasser i vilka eleverna klarar uppsatta mål på ett bättre sätt än -undervisning. I de skolor där eleverna klarar uppsatta mål sämre än förväntat, är undervisningsprogrammen oftast: antingen endast funktionaliserad eller endast formaliserad.
Vilken språksyn dominerar din undervisning? Formalisering Traditionell språksyn Språket form skiljs från dess innehåll och övas separat d.v.s. olika delfärdigheter kan tränas isolerat från innehåll och äkta kommunikation Eleverna tränas i en bestämd ordningsföljd där olika färdigheter antas bygga på varandra en kunskapsbit i taget; från delar till helhet Formmedvetande underlättar språkanvändningen på sikt Produkten det färdiga resultatet i fokus KÄNNETECKEN Monologiskt klassrum, heltäckande läromedelspaket, faktafokusering, reproduktion, abstrakt undervisning, fokus på brister, diagnoser och tester (summativ bedömning) Funktionalisering Språksynen i Lpo 94 Språkanvändning i för eleven meningsfulla situationer där kommunikationssituationen och mottagare betonas Olika språkliga färdigheter utvecklas i eleverna undersöker verklighet och omvärld; kopplingar till elevernas föreställningsvärld och vardag Sammanhang i undervisningen; från helhet till delar Processen och innehållet i fokus KÄNNETECKEN Flerstämmigt klassrum, tematiskt arbete, kunskapsproduktion, språkanvändning, utgångspunkt i det eleven kan, formativ bedömning
Formalisering funktionalisering?
Den oändligt vackra Prinsessan Badru l-budur elisabeth.berg@did.uu.se
elisabeth.berg@did.uu.se
Legenden om S:t Göran och draken
Från form till funktion Från reproduktion till kunskapsproduktion
Orientaliska mattor elisabeth.berg@did.uu.s e
elisabeth.berg@did.uu.se
-undervisning Färdigheter som ska läras är integrerade i en helhet, men studeras också separat i väl strukturerade undervisningssammanhang Förberedelse av prov och test är integrerade i den reguljära undervisningen Tydliga kopplingar görs mellan ämnen i skolan och ämnen utanför skolan och till elevernas egna erfarenheter och deras erfarenheter från andra lektioner och tidigare erövrade kunskaper Metakognitiva strategier för hur man tänker, hur man planerar och organiserar sitt arbete osv. lärs ut på ett tydligt sätt När eleverna uppnått ett mål och lärt sig det som ska läras, för läraren dem vidare in i en ännu djupare förståelse och genererande av ytterligare nya tankar och idéer Judith Langer (1999, 2004)
Utmaningar för Sverige (Pirls, 2006) Alla elever ska få möjligheter att utveckla en bred repertoar av läsarter. Att ta vara på de kunskaper barnen har med sig in i skolan och bygga vidare på dem. Kunna motivera eleverna att läsa längre och mer komplexa texter. Göra våra elever nyfikna på det främmande och det nya. Kompetensutveckling inom läs- och skrivområdet för lärarna
Lärares kompetensutveckling Undervisning i och om läsförståelsestrategier Avkodningsstrategier och automatisering av läskoden -undervisning (formalisering och funktionalisering i balans) Uppföljning av elevernas läsutveckling Större kunskaper om flerspråkighet, andraspråksinlärning och modersmålets betydelse Specialpedagogik (Pirls, 2006)
Literacyträdet
Literacy-erfarenheter Bild: Literacy i familj, förskola och skola, Fast, 2008
LÄSNING
Hur gör man när man läser? POSTKEYNESIANISM Helordsmetod (ortografisk läsning) Ljudning (fonologisk läsning/grammatisk läsning) Förförståelse Bilden
Steg i läsutvecklingen Imitation av läsbeteende (lekläsning) Återberättande med hjälp av minnet och bilder Logografisk helordsläsning Fonologisk läsning = ljudning = avkodning=grammatisk läsning Ortografisk helordsläsning (automatiserad läsning)
Resultatet av en undersökning
Det räcker inte med avkodningsstrategier! Många barn läser flytande utan engagemang Många barn läser flytande utan att kunna återge det de har läst Många barn vet inte när de förstår eller inte förstår en text Många barn vet inte vad de förväntas begripa när de läser Många barn vet inte att en text förväntas ha en mening
- Hur kan vi hjälpa våra elever med detta?
Det räcker inte med avkodningsstrategier! METAKOGNITIVA LÄSFÖRSTÅELSESTRATEGIER Att bygga mentala scheman: Text till själv Text till text Text till författare Text till världen
Att skapa inre bilder Att återberätta Att göra inferenser Att syntetisera Att ställa frågor på olika nivåer Att använda olika hållpunktsstrategier när problem uppstår
MELLAN RADERNA. Strategier för en tolkande läsundervisning. Britta Stensson Stensson utgår från ger exempel utifrån svensk litteratur.
TEXTSAMTAL
I vilken ålder kan man börja träna dessa strategier?
Till vilka texttyper/genrer är dessa läsförståelsestrategier lämpade?
SKRIVNING
Skrivutveckling Härmande klotter Lekskrivning Bokstäver i rad Kopiering Talat språk som ritas Upptäckarskrivning Konventionell (ljudenlig) skrivning
Härmande klotter
Lekskrivning
Talat språk som ritas Fast, Literacy i familj, förskola och skola s. 98
Kopiering/bokstäver i rad
Konventionell skrivning
Hur långt har Johan här barnet kommit i sin skrivutveckling?
Bemötande av elevers arbeten Utgångspunkt i brister (kan inte) Utgångspunkt i uppnådd kompetens (kan) Gör inte mellanrum mellan orden Spegelvänder bokstäver Skriver ojämna bokstäver Kan inte de små bokstäverna Kan inte skilja mellan en del bokstävers namn och de ljud de symboliserar Kan inte stava rätt Förstår att man kan meddela sig i skrift till någon som inte är närvarande Kan skilja ut ord Har skrivriktningen klar för sig Skriver tydligt Kan många bokstäver och vet vilket ljud de representerar Avdelar inte meningar med stor bokstav och punkt Använder både stora och små bokstäver Hör inte alla ljud Har börjat lämna konsonantskriften Kan uttrycka en känsla
Johans uppnådda kompetens (klarar på egen hand) Förstår att man kan meddela sig i skrift till någon som inte är närvarande Johans proximala utvecklingszon = det han klarar med hjälp av någon mer kompetent Kan skilja ut ord Har skrivriktningen klar för sig Göra mellanrum mellan ord Skriver tydligt Kan många bokstäver och vet vilket ljud de representerar Byta ut stora bokstäver mot små Använder både stora och små bokstäver Har börjat lämna konsonantskriften Kan uttrycka en känsla Särskilja meningar med punkt
Summativ eller formativ bedömning? Summativ bedömning Kunskapsbedömning häroch-nu Produkten i fokus Formativ bedömning Fokus på utveckling framåt Processen i fokus Ex. portfolio, Nya språket lyfter
Uppsala universitet Projektledning Birgitta Garme, Institutionen för nordiska språk Caroline Liberg, Institutionen för didaktik Projektgrupp Institutionen för didaktik: Elisabeth Berg Barbro Hagberg-Persson Kerstin Lagrell Majken Sköld Holm
Materialets syften Att diagnostisera elevens starka och svaga sidor Att visa hur långt eleven nått i sin kunskapsutveckling mot kursplanens uppnåendemål Att ge läraren analysverktyg för att kartlägga elevens förkunskaper och brister inom det aktuella kunskapsområdet
Utgångspunkter Elevernas läs- och språkutveckling dokumenteras genom att: läraren genom systematiska observationer iakttar elevernas förhållningssätt på de områden som har betydelse för språkutvecklingen eleven görs delaktig i samtalen kring den egna språkutvecklingen.
Materialet består av tre delar Lärarhandledning med observationspunkter och avstämningar Lärarmatriser
Elevmaterialet A Observationspunkter Läsa- skriva a:1 a:4 mot AVSTÄMNING A Läsa a:1 Jag tycker om att lyssna på högläsning Tala-samtala-lyssna ligger
D B C
Varje observationspunkt har följande rubriker: Observationspunkt:... Notera i vilken utsträckning eleven:... Undervisningen ger exempelvis utrymme för:...
Talet är grunden!
Två dimensioner Tal, samtal och lyssnande som rör berättande i olika sammanhang och med varierande innehåll. Tal, samtal och lyssnande som rör beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande situationer.
Översikt
Exempel: berättande Observationspunkt: Eleven berättar längre sammanhängande berättelser med tydlig poäng Jag kan berätta längre berättelser så poängen blir tydlig Notera i vilken utsträckning eleven: berättar en berättelse med början, mitten och slut berättar så åhöraren förstår berättelsens poäng.
Undervisningen ger exempelvis utrymme för: träna berättande med hjälp av tankekartor eller andra hjälpmedel som stöd för minnet berätta med hjälp av bilder eller texter som illustrerar en person, en plats och ett problem återberätta historier med tydlig poäng spela rollspel för att återge aktuella händelser berätta en förberedd berättelse för en kamrat som återberättar denna för en annan kamrat osv.
Trycksfels-Nisse har varit i farten på sidan 22! Beskrivande (inte berättande!), förklarande, instruerande och argumenterande
Vägar till läsning och
Exempel: Observationspunkt a:2, läsa vid lärarens högläsning. Jag förstår vad boken handlar om när någon läser för mig.
Uppmärksamma och notera om eleven: tar hjälp av bilder, sina förkunskaper och tidigare erfarenheter för att tolka och förstå en text, drar slutsatser utifrån det som är uttryckt i texten, drar slutsatser eller gör goda gissningar om det som inte är uttalat i texten.
Undervisningen ger exempelvis utrymme för gemensam läsning och samtal genom att: Bygga förförståelse genom att läsa rubriker, se på bilder och samtala om texten före eller under högläsning Återberätta delar av handlingen och/eller försöka förutsäga vad som kommer att hända under och efter högläsning Uttrycka sina inre föreställningar av det lästa genom olika medier t.ex. musik, rörelse eller bild resonera om och hitta på alternativa slut på en berättelse eller saga,...
Avstämning A Observationspunkter läsa/skriva a:1 a:4 leder till Avstämning A: Eleven har knäckt läskoden och visar förståelse för innehållet Jag kan läsa ihop bokstäver till ord och förstår det jag läser
Avstämning B Observationspunkter läsa/skriva b:1 b:4 leder till Avstämning B: Eleven läser med hjälp av både ljudning och ortografisk helordsläsning samt visar förståelse vid egen läsning. Jag kan alla bokstäver, förstår det jag läser och märker när jag läser fel
Observationspunkt c:4, skriva Eleven visar förmåga att planera, organisera och bearbeta innehåll och form i en text Jag planerar mitt skrivande och ändrar i texten för att göra den bättre
Uppmärksamma och notera om eleven: Planerar och organiserar texten, vid behov med hjälp av t. ex. tankekarta Skapar en tydlig textstruktur med inledning, huvudinnehåll och avslutning Ändrar texten efter egen genomläsning Bearbetar och ändrar texten efter andras råd Använder stor bokstav, punkt och frågetecken i egna texter
Undervisningen ger exempelvis utrymme för att : Samtala om olika sätt att förbereda sitt skrivande på Samtala om hur man kan planera och organisera sitt skrivande Ge respons och bearbeta text, enskilt eller tillsammans med andra...
Avstämning C (möter målen åk.3) Observationspunkter läsa/skriva c:1 c:4 leder till Avstämning C: Eleven läser flytande med förståelse både kortare och längre texter där ortografisk helordsläsning dominerar Jag kan läsa flytande och känner lätt igen hela ord och förstår det jag läser
Avstämning D (möter målen i åk.5) Observationspunkter läsa/skriva d:1 d:4 leder till Avstämning D: Eleven läser obehindrat med förståelse Jag kan läsa och förstå olika slags texter och förstår att de har olika syften
Det innebär att eleven: - läser olika slags texter med olika syften: för nöje, för att lära, för översikt, för att finna fakta etc. - känner till olika typer av genrer: sagor, berättelser, faktatexter, dikter recept etc. - anknyter till det lästa I samtal och skrivande såväl I samband med läsningen som vid andra tillfällen samt vid läsning av andra texter - anpassar sin läsning till de krav olika texter ställer
- tar hjälp av olika förståelsestrategier för att förstå och läsa obehindrat - rättar sig själv vid läsning och har fungerande strategier vid svårigheter - stannar upp vid problem med förståelse av ord eller sammanhang - samtalar och ställer frågor till texten för att förstå - läser och förstår det som inte direkt uttrycks i texten - har en klart och tydligt automatiserad avkodning & Majken Sköld Holm
Lärarmatriser: översikter
Lärarmatris
Lärarmatris
Elevens kunskapsprofil: ger läraren underlag för IUP med skriftliga omdömen observationer diagnoser kursplaner nationella mål Åk.3 och 5 nationellt prov
bör vi anta att vi ännu inte hittat det Devis hängande i klassrummen på Nya Zeeland