VÄSTERÅS STAD AMA arbetsm arknad Socialt företag en väg till egen försörjning Reidun Andersson & Sm ajo Murguz
Socialt företagande En väg till arbetsmarknaden
Tillväxtverkets definition av ett arbetsintegrerade socialt företag Ett arbetsintegrerade socialt företag är enligt Tillväxtverkets definition ett företag som driver näringsverksamhet Med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle. Som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt. Som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknande verksamheter. Som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet (sociala företag är självständiga juridiska personer men har alltid en nära relation till offentlig sektor som leverantör, samarbetspart och kring medarbetarnas försörjning och utveckling).
Ar betsinteg r era de socia la för eta g och socia la a r betskooper a tiv? Arbetet i det sociala företaget kan ha ett långvarigt perspektiv eller vara ett steg på vägen ut till den övriga arbetsmarknaden. De sociala företagen är ofta organiserade som arbetskooperativ vilket innebär att de är baserade på de kooperativa principerna om delaktighet och deltagande. Begreppet socialt företagande har på senare tid börjat används även för företag med sociala mål i allmänhet vilket innebär att även privata företag som t ex säljer rehabilitering och arbetsträning samt offentligt ägda rehabiliterings och arbetsträningsverksamhet räknas hit. För att särskilja de traditionella sociala företagen från denna vidare grupp av sociala företag har begreppet arbetsintegrerade sociala företag skapats.
Varför socialt företagande? Det sociala företagandet har stora möjligheter att skapa nya hållbara företag och utveckla affärsområden som ger nya arbetstillfällen samtidigt som nya grupper integreras på arbetsmarknaden. Arbetsintegrerade sociala företag kännetecknas av företagande där människor som av olika anledningar ses stå långt ifrån arbetsmarknaden driver företag tillsammans. Sociala mål är främsta syftet och arbetet formas utifrån vad individs förutsättningar och förmågor.
Sociala företags ändam ål Marknadens behov av produkter & tjänster Socialt företag Sam hällets behov av rehab tjänster & arbetstillfällen Individens behov av arbete Följande bild ger en överblick över vilka behov sociala företag kan tillgodose.
De fyra grundstenarna i det sociala företaget de fyra grundstenarna i det sociala företaget: Em pow erm ent Affärsverksam het Dem okrati Integration
Em pow erm ent att ta m akten över sitt eget liv
Projekt Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projekttid: 20120101 201412313 varav sex månaders uppstarts fas.
Syfte: Att genom projektet undersöka om sociala företag kan vara en ny väg till ökad egen försörjning för deltagare som står långt ifrån den öppna arbetsmarknaden. Att undersöka om sociala företag kan vara en lösning för att undvika rundgången i systemet. Att utveckla nya samarbetsformer med olika myndigheterna som arbetar med rehabiliterings/arbetsmarknadsfrågor. Att få människor att känna gemenskap och delaktighet genom att vara aktiva som kooperatörer i ett socialt företag. Att genom sociala företag kunna erbjuda och utveckla nya arbetsuppgifter inom nya verksamheter där även arbetsträning, arbetsprövning och rehabilitering kan ske.
Mål: Att det inom 3 år har startats minst ett socialt företag i Västerås där AMA finns med i början. Att det genomförts minst 4 stycken utbildningar/studiecirklar i att starta och driva ett socialt företag. 40 personer ska ha genomgått utbildningen och 50 % av dessa ska ha en hållbar affärsplan efter genomförd utbildning. 50 % av de som har en hållbar affärsplan ska ha startat processen i att starta sociala företag. 90 % av deltagarna i projektet ska uppleva att de mår bättre. 80 % ska uppleva att de kommit närmare arbete eller studier. 25 % ska under projekttiden uppnå egen försörjning genom arbete, studier eller eget företagande
Målgrupp: Individer som står långt från arbetsmarknaden och där andra insatser redan är prövade, där individen trots insatser inte kommit i arbete eller studier. Till att börja med är det deltagare inskrivna på AMA som är aktuella för projektet dvs. de som är anvisade från arbetsförmedlingen och socialtjänsten. I förlängningen när sociala företag är etablerade kan det bli aktuellt med direkt anvisningar från t.ex. arbetsförmedlingen, socialtjänsten, försäkringskassan eller landstinget. Samtliga deltagare på AMA är aktuella.
Starta upp en ny verksamhet som, om det fungerar efter projekttiden kan knoppas av och verka som ett socialt företag, eventuellt med stöd av personal eller vara en del i AMA:s organisation. Erbjuda utbildning/studiecirklar på AMA i att starta företag tillsammans med andra i kooperativ form eller ensam till exempel i ett C företag eller företag som erbjuder liknade tjänster.
Här och Nu
Studiecirkel Vi har startat en studiecirkel med temat hur man startar och driver ett socialt företag. 12 anmälda Stort intresse bland deltagare 3 träffar hittills
Sociala företagsm ässan, Kulturhuset i Stockholm 22 23 februari, 10:00 19:00 Detta var Sveriges största mässa för arbetsintegrerade sociala företag och sociala arbetskooperativ, där flera av Sveriges 300 sociala företag fick visa upp sitt unika arbetssätt och sina verksamheter. Mässan arrangeras av SKOOPI Sociala arbetskooperativens intresseorganisation i samverkan med Tillväxtverket, Coompanion Sverige och Arbetsgivarföreningen KFO. 10 deltagare har varit på mässan i Stockholm.
Studiebesök Träffar med Coompanion Informationsmaterial Utforsknings arbete Lämpliga objekt för sociala företag Tilläggsansökan före 2 april Styrgrupp
Hinder utifrån andra studier Projektet Bristande samordning mellan olika försörjningssystem som försvårar för individer att arbeta i sociala företag. Oklarhet och hinder i offentliga regelverk bland annat gällande lönebidrag och trygghetsanställning för personer i sociala företag. Svårigheter för sociala företag att delta i offentliga upphandlingar. Stort behov av information, rådgivning och affärsutveckling hos de sociala företagen. Svårigheter gällande finansiering och kapitalförsörjning inför start och vid utveckling av sociala företag. Brist på statistik och forskning om socialt företagande. Försörjningen är en fråga som vi driver. Kommunen Upphandlingen LOV lagstiftning Styrgrupps sammansättning
Framgångsfaktorer Stort intresse kring sociala företag kommunen målgrupp övriga intressenter Snabb start med studiecirkel Många idéer om framtida sociala företag