Kompletteringar till styrelsens sammanträde 23 oktober 2014 Efter att presidiet berett ärenden till styrelsen har ytterligare två brådskande ärenden inkommit till Kommunförbundet Norrbotten. Avseende en OECD-studie för NSPA- området Bilagt finns beskrivning av ärendet och förslag till beslut. Ansökan om medfinansiering till konferensen Swedish Lapland School Summit Bilagt finns förslag till beslut och ansökan. Bilagt finns också ärendet Kommunernas strategiska folkhälsoarbete - en långsiktig prioritering. Styrelsen beslutade 2014-06-12, 45, Att Kommunernas strategiska folkhälsoarbete - en långsiktig prioritering inarbetas i ärendet Kommunförbundet 2015 som behandlas senare under dagens sammanträde och återkommer slutligt till styrelsen i september
Avseende en OECD-studie för NSPA- området Nätverket Europaforum Norra Sverige har diskuterat behovet av att påbörja ett arbete redan nu inför EU:s framtida sammanhållningspolitik och den nya strukturfondsperioden med början från 2021. Norra Sverige behöver mycket starka argument för att fortsättningsvis tilldelas EU medel varav gleshetsbonusen utgör 1 miljard för Övre Norrland i nuvarande period 2014-2020. North Sweden, vårt Brysselkontor bekräftar betydelsen av att regionen kommer med konkreta fakta. EU har länge intresserat sig för arktiska frågor och Europaparlamentets resolution som antogs i mars syftar till en enad EU:s strategi för Arktis. Regionerna i EU:s del av Arktis måste inkluderas för legitimitet och vår närhet till Arktis kan användas för att lyfta fram nyttan för att behålla gleshetsbonusen. Våra utvecklingsmöjligheter och naturresurser ger mervärde till Europa. EU-kommissionen vill ha konkreta argument och analysunderlag varför NSPA-området behöver gleshetsbonusen. Europaforum Norra Sverige är därför positiva till en OECD-studie och ser en nyttoeffekt samt en legitimitet för argumentationen från norra Sverige. Då frågan kräver ett gränsöverskridande och bredare angreppssätt hanteras detta av NSPA- nätverket (Northern Sparsely Populated Area) dvs. norra Finland, norra Norge samt de fyra nordliga länen i Sverige. Ambitionen är att gemensamt beställa en OECD-analys och att nätverket enas om det på ett möte i Bodö i början på november. OECD är en erfaren, välkänd och respekterad organisation. En rapport från OECD skulle därför vara ett viktigt verktyg i påverkansarbete gentemot EU-Kommissionen. Framförallt när det gäller argumentationen för en förlängning av gleshetsbonusen, En fördjupad analys skulle också stärka det egna utvecklingsarbetet och identifiera politiska utmaningar. Sammantaget ska studien belysa en fördjupning avseende utmaningar och möjligheter inom demografi, infrastruktur, konkurrenskraft, klimatförändring och kopplingen mellan mänskligt kapital och privat sektor. Processen beräknas starta vid årsskiftet och sedan pågå under två år, med slutredovisning under slutet av år 2016. Analysen kostar 300 000 kr per region, plus kostnader för tre workshops och eventuella resor för regionala representanter. Tillväxtberedningen har behandlat frågan positivt och föreslår att kostnaden delas lika mellan landstinget, kommunförbundet och Länsstyrelsen på motsvarande sätt som vid de tidigare studier som Nordregios Strong, Specific and Promising (2009).
Efter dialog med ordföranden föreslår kansliet styrelsen besluta att att under förutsättningen att OECD-studien beslutas genomföras och att Länsstyrelsen och landstinget beslutar ta sin del av kostnaden Kommunförbundet bidrar med 100,0 tkr då medlen inryms i budget för 2014 Roger Kempainen Direktör Anita Lindfors Strateg regional utveckling
Ansökan om medfinansiering till konferensen Swedish Lapland School Summit Swedish Lapland School Summit är tänkt att bli en årligt återkommande konferens i Luleå. Konferensen ska vara en mötesplats där Norrbottens skolledare, politiker och tjänstemän träffas för att diskutera den viktiga frågan; "Vilken är skolans plats i den globala, mobila och digitala världen? Evenemanget förväntas intressera 80-- 110 personer med koppling till skolutveckling. Kansliet föreslår styrelsen besluta Att Att under förutsättning att samtliga finansiärer beslutar lämna finansieringsbidrag lämna ett bidrag till konferensen "Vilken är skolans plats i den globala, mobila och digitala världen? den 20-21 november på max 50 000 kronor efter konferensen genomföra en utvärdering tillsammans med övriga finansiärer om hur en fortsättning skulle kunna se ut
Att: Kommunförbundet, Norrbotten Kjell-Åke Halldén Ansökan om medfinansiering till konferensen Swedish Lapland School Summit BAKGRUND Luleå Kommun satsar i dagsläget på tre olika områden: Den traditionella och högteknologiska basindustrin, den nya serverhallsindustrin samt de kreativa näringarna. Alla binds de samman av de digitala och mobila möjligheterna i en global värld. Ska Luleå och Norrbotten kunna stå sig I konkurrensen på den globala arenan handlar det om att bygga underifrån. Att ge dagens barn och unga såväl pedagogiska som tekniska färdigheter att bli attraktiva som anställda och/eller att kunna bli entreprenörer. Stina Almkvist, projektledare för projektet Creative Nodes, som ska stärka de kreativa näringarna, tog i juli 2014 initiativ till konferensen Swedish Lapland School Summit. Initiativet presenterades för kommunalrådet Niklas Nordström som tyckte att det var ett lovvärt initiativ och såg det som en bra möjlighet för skolan att bidra till det nya attraktiva Luleå och Norrbotten. Samt att på sikt bidra till kompetensförsörjning för framtida arbeten. Luleå Kommun har finansiellt bidragit till konferensen och BUN informerades och tyckte om förslaget, som de själva inte hunnit med att initiera och arrangera. KONFERENSEN Swedish Lapland School Summit är tänkt att bli en årligt återkommande konferens i Luleå. Konferensen ska vara en mötesplats där Norrbottens skolledare, politiker och tjänstemän träffas för att diskutera den viktiga frågan; "Vilken är skolans plats i den globala, mobila och digitala världen? Evenemanget förväntas dra 80-110 personer med koppling till skolutveckling. Och går av stapeln den 20-21 november 2014, från lunch till lunch på Clarion Hotel Sense. Talare: Hans Renman, Karin Nygårds och Oskar Henrikson, Kristina Björn (nationell nivå) Simon Breaskspear (internationell nivå) representanter från skolor i Luleå och Haparanda samt Niklas Nordström, kommunalråd och Carina Sammeli (ny BUN ordförande from 2015). Luleå kommun http://www.swedishlaplandschoolsummit.se
ANSÖKAN Eftersom konferensen riktar sig till Norrbotten i första hand, Luleå i andra hand och i tredje hand nationella aktörer, så känns Kommunförbundet, Norrbotten som en viktig och naturlig partner för konferensen. Det känns också naturligt att föreslå att Kommunförbundet, Norrbotten tar stafettpinnen framöver och står värd för ett årligt återkommande arrangemang som håller hög nationell och internationell klass med topp-föreläsare. Initiativtagare är Creative Nodes Finansiär Luleå kommun och MacSupport, som även är den lokala arrangören. För att så många som möjligt ska kunna delta så är det också viktigt att konferenspriset är attraktivt. I dagsläget visar vår kalkyl att vi behöver ytterligare en finansiär. Målsättningen är att konferensavgiften inte ska överstiga 2 000 kr/person ex måltider. För att nå det målet skulle vi behöva 50 000 kr. Se bifogad kalkyl. Med hopp om partnerskap, medfinansiering och värdskap framöver för Swedish Lapland School Summit. Vänligen Stina Almqvist Projektledare Creative Nodes Luleå Näringsliv AB 072-72 666 50 stina@creativenodes.se twitter.com/stinaalmqvist www.creativenodes.se Creative Nodes är ett projekt som utvecklar den kreativa näringen. Finansiärer är Luleå Kommun, Norrbottens Länsstyrelse, Norrbottens Läns Landsting och Tillväxtverket. Luleå Näringsliv är huvudman. Luleå 2014-10- 14
/pers delta gare Konferenspaket 20 nov 398 80 31840 Konferenspaket 21 nov 398 80 31840 Middag 715 80 57200 Reklam och marknadsföring 70000 Scandinavian Education 105000 Grafit/MacSupport 18000 Oförutsedda kostnader 20000 333880 Bidrag (100 pers) á 200 kr 200 80 16000 Bidrag fr kommunen 25000 292880 Konf avgift 2990 80 239200 Summa/Diff 53680
Kommunernas strategiska folkhälsoarbete - en långsiktig prioritering Att främja hälsa bygga på det friska har visat sig vara en av de viktigaste vägarna till ett jämlikt och hållbart samhälle. På den globala dagordningen genom World Health Organisation, WHO, finns rapporten "Closing the gap in a generation" från 2008 som pekar på att ojämlikheten i hälsa bottnar i de system som tillämpas, politiska och ekonomiska beslut som fattas. Till grund för det folkhälsoarbete som görs i Sverige ligger de elva nationella folkhälsomålen och det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Sveriges Kommuner och Landsting har tagit sikte på den svenska paradoxen, att medellivslängden ökar men för vissa grupper ökar ohälsan, genom "Gör jämlikt - gör skillnad". Malmökommissionens och Västra Götalands rapporter visar också att klyftan mellan de som har den bästa hälsan och de som har den sämsta hälsan har ökat påtagligt under de senaste årtiondena. Den ojämlikheten i hälsa finns även i Norrbotten och 2012 förekom för män en skillnad på nära 5 år i medellivslängd mellan vissa kommuner. Andelen med eftergymnasial utbildning i kommunerna skiljde sig mellan kommuner och mellan könen. Detta är frågor som direkt berör välfärdssystemet och tillväxten för länet då forskningen tydligt visar kopplingen mellan ohälsa och låg utbildning samt låg inkomst. Kommunförbundet Norrbottens vision och verksamhetsidé, att företräda och stödja kommunerna till en positiv och hållbar utveckling, innebär att aktivt arbeta för att utveckla den sociala, ekonomiska och ekologiska uthålligheten i samarbete med andra aktörer. Betydelsen av socioekonomiska, kulturella och miljömässiga faktorer för hälsonivån i samhället är större än vad som tidigare ansetts. Det finns därför flera skäl för kommunerna att ta ett tydligare folkhälsoansvar då dessa står som huvudman för de flesta lokala verksamheter som är förebyggande exempelvis boende, förskola, skola, kultur och fritid och sysselsättning. Kommunförbundet bidrar i samverkan med andra aktörer till att utveckla ett strategiskt folkhälsoarbete i länet vilket är en viktig faktor i ett socialt uthålligt samhälle där ett stort humankapital är en av hörnpelarna. Kommunförbundet är också en aktör som kan bidra till en tydligare koppling mellan social-, ekonomisk- och ekologisk uthållighet på politisk- och tjänstemannanivå. Folkhälsoarbete i Norrbotten Folkhälsoarbete har bedrivits i projektform från 2009 och beräknas pågå till och med 2014 med Kommunförbundet och Landstinget som projektägare de
första två åren. Därefter i Kommunförbundets egen regi. Från 2012 beslutades att prioritera vissa kommuner i länet för att ge extra stöd i att utveckla ett strategiskt folkhälsoarbete på lokal nivå. Under 2012/2013 har ett omfattande arbete gjorts för att scanna av behovet av regionalt stöd för ett effektivt folkhälsoarbete på lokalplanet. Genom enkäter och samrådsmöten har information samlats in som gett en bild av behov och förväntningar på de regionala aktörerna såväl tillsamman som var och en för sig. Kommunförbundet förväntas bistå med kunskapshöjning på folkhälsoområdet för olika målgrupper, att anordna konferenser enskilt och i samarbete med Länsstyrelse/Landsting, att omvärldsbevaka för att ligga i framkant med nya metoder och verktyg. Det regionala samarbetet mellan landstinget, länsstyrelsen och kommunförbundet Länsstyrelsen har ett statligt uppdrag att arbeta med ANDT- frågor och får också statliga medel för detta. Inom ANDT området arbetas det många gånger med riktade insatser men även där kan strategiska grepp tas genom att lyfta in det i det främjande och generella arbetet. Ett fortsatt samarbete mellan Länsstyrelsen och Kommunförbundet skulle kunna bära frukt på längre sikt. Landstinget med Folkhälsocentrum arbetar med livsstilsfrågor på operativ- och strategisk nivå både inom och utom den egna organisationen. De är en viktig samarbetspart utifrån kartläggningar och statistik om hälsa. De är också en del i Norrbottens Folkhälsopolitiska råd. Under projekttiden har samverkan stärkts mellan ovan nämnda länsaktörer och Kommunförbundet Norrbotten och uppfattas på lokalplanet som självklara aktörer i ett långsiktigt folkhälsoarbete för Norrbottens län. Kommunförbundet Norrbotten och den nya FoUI- enheten Inom Kommunförbundets verksamhet finns från och med 2014 en nyinrättad FoUI-enhet (Forskning och utveckling / innovation). Enheten har till uppgift att stärka samarbetet mellan länets kommuner vad gäller kunskapsutvecklingen inom skola och socialtjänst men även inom övergripande områden som samhällsbyggnad, styrning och ledning. FoUI förväntas bidra till att bredda och fördjupa den kommunalpolitiskt relevanta kunskapsbildningen till stöd för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling i såväl glesbygd som tätort. En viktig uppgift för FoUI-enheten handlar om att kunna tillmötesgå kommunernas efterfrågan på uppföljning och utvärdering av olika insatser som utförs i kommunal regi. Inte minst handlar det om att följa upp och mäta effekter av förebyggande och / eller hälsofrämjande insatser. Det faktum att i man i allt fler kommuner börjat tänka i termer av "sociala investeringar" och att man i vissa kommuner inrättat särskilda sociala investeringsfonder är förstås något
som talar för att efterfrågan på kvalificerade uppföljningar och utvärderingar av gjorda investeringar kommer att öka. En fast resurs inom folkhälsoområdet med gedigen kunskap om hur man genomför socioekonomiska beräkningar, skulle vara en mycket attraktiv resurs för att kunna svara upp mot sådana behov. Det skulle innebära en förstärkning av den mer generella utvärderingskompetens som i dagsläget finns inom FoUI-enheten. En tydligare koppling och samordning mellan FoUI skulle därför tillföra FoUI en viktig kompetens när det handlar om att kunna genomföra kvalificerade uppföljningar och utvärderingar med inslag av långsiktiga socioekonomiska och eventuellt också hälsoekonomiska beräkningar av de effekter som uppnås av sociala investeringar i kommunerna. Kopplingen till FoUI-miljön skulle också innebära att folkhälsoarbetet inom Kommunförbundets ram ges en robust vetenskaplig förankring. Vägval inför framtiden Med utgångspunkt från den genomförda undersökningen och från de projekt som genomförts de senaste åren för att stödja utvecklingen av folkhälsoarbetet, diskuteras nu inriktning av folkhälsoarbetet i framtiden. Efter 2014 finns inget beslut om hur Kommunförbundet Norrbotten ska förhålla sig till folkhälsofrågorna och vilka resurser som kommer att finnas. Utifrån nämnda undersökning är det uppenbart att kommunerna är i stort behov av stöd för att klara uppdragen på den lokala arenan. Kommunerna är där de stora operativa aktörerna vilket kräver tillförsel av kompetens / erfarenheter för att kunna utvecklas. Kommunförbundet Norrbotten är en naturlig aktör för detta uppdrag som i praktiken innebär skapande av en fast resurs för kompetensutveckling, omvärldsbevakning och stöd för kommunernas strategiska arbete. För att upprätthålla rollen som regional aktör krävs kompetens inom folkhälsoområdet samt kunnande om våra lokala förhållanden i Norrbottenskommunerna. Även detta innebär i praktiken en fast resurs för att säkra en långsiktig hållbar lösning. Om en fast resurs inte är möjlig inom Kommunförbundet Norrbotten kommer landsting och länsstyrelse att bli huvudaktörer i det regionala folkhälsoarbetet. Detta kan innebära svårigheter att bibehålla det breda kommunala angreppssättet i det strategiska arbetet som varit målsättnigen i de nu genomförda projekten. Folkhälsofrågorna innehåller så mycket mer än livsstilsfrågor. Samhällsbyggande - tillväxt och social investeringspolitik är andra viktiga områden. Folkhälsoarbetet är ett långsiktigt ständigt pågående arbete som bör ingå i kommunernas och Kommunförbundet Norrbottens ordinarie arbete.
Förslag till beslutsinriktning för det framtida folkhälsoarbetet En fast resurs i form av en tjänst inrättas hos Kommunförbundet Norrbotten med inriktning mot organisation och processledning inom folkhälsoområdet. Tjänsten ska innehålla både strategiska och operativa moment. Den strategiska delen innebär att regionalt ta fram planer och program med bäring på folkhälsa, att vara delaktig och stötta i utvecklingsprocessen som då uppstår. Den operativa delen innehåller beräkning av sociala investeringsinsatser i kommunerna i samarbete med lokala tjänstemän och beslutsfattare, att göra välfärdsbokslut, uppföljningar och utvärderingar. Exempel på strategiskt arbete som redan idag är sjösatt är utvecklingen av det generella föräldrastödet (uppdrag från NFR) i samarbete med NLL och Länsstyrelsen. Kommunförbundet Norrbotten finns även med som samarbetspart i NLL's projekt "främjande av psykisk hälsa hos barn och unga i Norrbotten". I enlighet med bifogat "Förslag till inriktning av regionala aktörers kommande folkhälsoarbete" kan Kommunförbundet bidra med en utveckling av social uthållighet samt verka för en tydligare koppling till ekonomisk- och ekologisk uthållighet genom de befintliga kompetenserna på förbundet. Kommunförbundets tjänst kan med fördel användas i alla tre nivåerna enligt det bifogade förslaget och i synnerhet på nivå b) lokala överenskommelser och c) kommunpaket. Vilket skulle innebära ett tightare och mer operativt arbete på plats i den enskilde kommunen. Tjänsten kan komma att vissa dagar i veckan förläggas på orten för ett effektivare arbete. Ett tätare samarbete etableras med Kommunförbundet Norrbottens FoUI - enhet vad gäller utvärdering av projekt och andra insatser utifrån socioekonomisk beräkningar och / eller kostnads utvärderingar. Den fasta resursen hos Kommunförbundet Norrbotten finansieras genom en höjning av kommunernas medlemsavgift med 3:20 kr/inv. Ansökan om EU-bidrag är inte ett realistiskt alternativ om syftet med resursen är långsiktig strategisk planering och stabilitet av folkhälsoarbetet då dessa stöd är utformade som tidsbegränsade projekt. Möjligheten till stöd för denna typ av arbete bedöms också som begränsat.