Strategi för energieffektivisering

Strategi för energieffektivisering Härryda kommun 2010-2020

2 (35)

1 BAKGRUND... 5 1.1 SYFTE... 5 1.2 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD... 5 1.3 ORGANISATION AV ENERGIEFFEKTIVISERINGSARBETET... 5 1.4 OMFATTNING OCH UPPLÄGG... 6 2 SAMMANFATTNING AV MÅL OCH ÅTGÄRDER... 7 2.1 MÅL... 7 2.2 ÅTGÄRDER TILL MÅLOMRÅDENA... 8 3 NULÄGE... 9 3.1 FAKTA OM KOMMUNEN... 9 3.1.1 Fakta om Härryda Energi... 9 ENERGIANVÄNDNING... 10 3.1.2 Fastighetsbestånd... 10 3.1.3 Energianvändning i fastigheterna... 10 3.1.4 Energianvändning per ytenhet... 11 3.1.5 Energikostnader... 12 3.1.6 Kyla... 12 3.1.7 Förnybar energi... 12 3.1.8 Energianvändning till gatubelysning... 12 3.1.9 Energianvändning till VA-verksamhet... 13 3.2 TRANSPORTER... 13 3.2.1 Resor i tjänsten... 13 3.2.2 Kommunens fordon... 13 3.2.3 Cyklar... 14 3.2.4 Flyg och tågresor... 15 3.2.5 Förbrukad mängd bränsle till kommunens bilar... 15 3.2.6 Energieffektivitet för kommunens bilar... 16 3.2.7 Resevaneundersökning... 16 3.2.8 Personalleasing av miljöfordon... 17 3.3 UPPHANDLING OCH INKÖP... 18 3.3.1 Energikrav vid upphandlingar... 18 3.4 INFORMATION/UTBILDNING INOM ENERGIOMRÅDET... 18 4 OMVÄRLDSANALYS... 19 4.1 MÅL I EUROPA, SVERIGE OCH REGIONEN ATT FÖRHÅLLA SIG TILL... 19 4.1.1 Miljökvalitetsmål... 20 4.2 SAMVERKAN MED ANDRA AKTÖRER... 20 4.2.1 SMART Energi... 20 4.2.2 Göteborgsregionens kommunalförbund GR... 20 4.2.3 K2020... 20 4.2.4 Hållbar utveckling väst... 21 4.2.5 Uthållig kommun... 21 5 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTRATEGINS KOPPLING TILL MÅL I ANDRA STYRDOKUMENT... 22 5.1 INRIKTNINGSMÅL... 22 5.1.1 Energi... 22 5.1.2 Trafik... 22 5.1.3 Miljö... 22 5.1.4 Fastighet... 23 5.1.5 Miljöpolicy... 23 5.1.6 Trafiksäkerhets- och resepolicy... 23 5.2 ENERGIPLAN... 24 5.3 ÖVERENSKOMMELSER OCH PROGRAM... 24 5.3.1 Överenskommelse om energieffektiva byggnader... 24 3 (35)

5.3.2 Överenskommelse om klimatsmarta inköpsbeslut... 24 5.3.3 Uthållig kommun... 25 5.4 STYRDOKUMENT MED ENERGIKOPPLING FÖR HÄRRYDA ENERGI... 25 5.4.1 Miljöpolicy... 25 5.4.2 Miljömål... 25 6 HANDLINGSPLAN FÖR ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTRATEGIN... 26 6.1 MÅL... 26 6.2 ÅTGÄRDER... 27 6.2.1 Energiförbrukning i fastigheter och byggnation... 27 6.2.2 VA-verksamhet... 28 6.2.3 Transporter... 28 6.2.4 Upphandling och inköp... 30 6.2.5 Utbildning och kommunikation... 30 6.2.6 Åtgärder Härryda Energi... 30 6.2.7 Val av åtgärder enligt förordning 2009:893... 31 6.2.8 Åtgärdernas koppling till målen... 32 7 UPPFÖLJNING...33 7.1 INDIKATORER... 33 7.1.1 Energiförbrukning i fastigheter... 33 7.1.2 Transporter... 34 7.1.3 VA-verksamhet... 34 7.1.4 Gatubelysning... 35 7.1.5 Upphandling och inköp... 35 4 (35)

1 Bakgrund 1.1 Syfte Energieffektiviseringsstrategin syftar till att utifrån en nulägesanalys beskriva hur kommunen och kommunala bolag ska arbeta för att minska energianvändningen i sin verksamhet, fastigheter och transporter. Strategin har ett långsiktigt och ett kortare perspektiv. Mål har satts upp för både år 2014 och 2020, men de flesta åtgärder som finns beskrivna ska vara uppfyllda senast 2014. Energieffektiviseringsstrategin kompletterar den energiplan för Härryda kommun som antogs 2004-01-26 och gäller till utgången av 2011. 1.2 Energieffektiviseringsstöd För att förstärka det lokala och regionala energi- och klimatarbetet i landet beslutade regeringen i slutet av 2009 om en förordning om statligt stöd till de kommuner och landsting som arbetar strategiskt med energieffektivisering i den egna verksamheten. Härryda kommun har ansökt om och beviljats stödet för åren 2010-2014. Senast 31 mars 2011 ska kommunen ha tagit fram en strategi för energieffektivisering, inklusive nulägesanalys och handlingsplan, som ska rapporteras till Energimyndigheten. Strategin ska omfatta den kommunala verksamheten och kommunala bolag och ska fokusera på kommunens och de kommunala bolagens energianvändning i sin verksamhet och till sina fastigheter och transporter. Enligt förordningen (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter ska kommunen välja att arbeta med minst två av sex åtgärder som finns beskrivna i förordningen. Dessa åtgärder är: 1. utnyttja finansieringsinstrument för energibesparingar, däribland avtal om energiprestanda, där mätbara och förutbestämda energibesparingar ställs som krav, 2. köpa in utrustning på grundval av förteckningar som Statens Energimyndighet tillhandahåller och som innehåller energieffektiva produktspecifikationer för olika kategorier av utrustning, 3. köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen, även i viloläge, 4. byta ut eller modifiera befintlig utrustning med den utrustning som avses i 2 och 3, 5. utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa, eller 6. köpa in eller hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva. 1.3 Organisation av energieffektiviseringsarbetet Det har under många år pågått arbete med att effektivisera energianvändningen i kommunens fastigheter. Nu när Energimyndigheten beviljat kommunen stöd för att fokusera på dessa frågor kommer arbetet att intensifieras. En projektledare har anställts som ska leda och hålla 5 (35)

ihop arbetet. Projektledaren delas av Bollebygd, Härryda och Marks kommuner. Dessa tre kommuner, som gemensamt kallas BoHäM, vill öka samarbetet med varandra och har bl.a. samlat fullmäktigeförsamlingarna i gemensamma möten. Energieffektiviseringsprojektet kommer att genomföras i samarbete mellan de tre kommunerna med en gemensam projektorganisation. Tanken är att kommunerna ska dra nytta av varandras kompetens och erfarenheter samt att man ska vinna tid på att utreda och genomföra vissa gemensamma åtgärder. Projektorganisationens uppbyggnad framgår av figur 1. En styrgrupp gemensam för de tre kommunerna har det övergripande ansvaret för projektet. Arbetet i projektet hålls samman av en samordningsgrupp bestående av representanter från kommunerna. Ett antal fokusgrupper med representanter för de tre kommunerna har bildats, vilka arbetar med olika fokusområden; resor i tjänsten, fastigheter, brukarmedverkan och kommunikation. Figur 1. Projektorganisationens uppbyggnad 1.4 Omfattning och upplägg Energieffektiviseringsstrategin omfattar Härryda kommuns verksamhet och det kommunala bolaget Härryda Energi. Strategin innehåller en nulägesbeskrivning av kommunens energiförbrukning i sin verksamhet, fastigheter och transporter för år 2009, kapitel 3. Kapitel 4 ger en omvärldsanalys av energipolitik i EU, Sverige, regionen och vilka samarbeten inom energiområdet som kommunen är en del av. I kapitel 5 ges en överblick över energieffektiviseringsstrategins koppling till andra styrdokument i kommunen. Kapitel 6 utgör handlingsplan för energieffektiviseringsarbetet med mål och åtgärder. En sammanfattning av mål och åtgärder ges även i kapitel 2. Under kapitel 7 förklaras hur en uppföljning av strategin kommer att göras och vilka nyckeltal som kommer att följas upp. 6 (35)

2 Sammanfattning av mål och åtgärder Här följer en sammanfattning handlingsplanens mål och åtgärder. En utförligare beskrivning av dem finns i kapitel 6. I kapitel 7 finns nyckeltal för uppföljning av mål och åtgärder angivna. 2.1 Mål Målen utgår ifrån antagna inriktningsmål och verksamhetsmål. Effektiv användning av energi i fastigheter Inom kommunens befintliga fastighetsbestånd minskar det totala energibehovet med minst 7 procent till 2014 och 20 procent till 2020 räknat från år 2009. 1 Minska mängden fossila bränslen och el för uppvärmning Andelen olja och el för uppvärmning ska minska genom en övergång till uppvärmning med förnybara energikällor eller med värmepumpar, om dessa minskar elanvändningen. 2 Effektiva transporter med låg klimatbelastning Energianvändningen för transporter i tjänsten ska minska med 25 procent till 2014 och 35 procent till 2020 jämfört med år 2009 i kommunens verksamhet och i de kommunala bolagen och en övergång mot en ökad andel förnyelsebara drivmedel ska stimuleras. Delmål: Antalet körda km i tjänsten med bil per helårsanställd ska minska med 15 procent till år 2014 jämfört med år 2009. Gäller för både kommunens bilar och egen bil i tjänsten. 3 Senast 2014 ska 35 procent av det förbrukade drivmedlet till kommunens bilar vara förnyelsebart. 4 Genom såväl effektivare bilar som effektivare körsätt ska kommunens ägda och leasade bilar bli 20 procent energieffektivare till år 2014 jämfört med år 2009. Effektiviteten mäts i kwh per mil. 10 1 Det långsiktiga målet till 2020 finns antaget i verksamhetsmålen för miljö, KS 2011-01-10. 2 Finns antaget i energiplanen 2004-2011, KF 2004-01-26. 3 Finns antaget med målår 2015 i verksamhetsmålen för miljö, KS 2011-01-10. 4 Inriktningsmålen för miljö, Användningen av fossila bränslen ska minska kraftigt och Utsläppen från transportarbete ska inte öka, styr i denna riktning, KF 2009-06-15. Även i verksamhetsmålen för miljö finns ett mål om årlig minskning av koldioxidutsläpp från kommunens fordon, KS 2011-01-10. 7 (35)

2.2 Åtgärder till målområdena För att uppfylla målen i strategin har 24 åtgärder tagits fram. Nedan finns en sammanfattning av åtgärderna. En utförligare beskrivning av åtgärderna finns i avsnitt 6.2. Effektiv användning av energi i fastigheter Effektiviseringsprogram för kommunala fastigheter Energikrav vid nybyggnation Brukarmedverkan Ändrad lokalhyresmodell Undvika komfortkyla Energikrav i upphandlingar Energieffektivitet vid inköp av teknisk utrustning i VA-verksamheten Effektiviserad uppvärmning av lokaler i VA-verksamheten Ta fram kommunikations- och utbildningsplan Härryda Energi: Energiutredning av bolagets huvudkontor och uppvärmda förråd i Solsten Minska mängden fossila bränslen och el för uppvärmning Fossilfri energi vid nybyggnation Utredning om köp av vindkraft Härryda Energi: köpa vindkraftverk Effektiva transporter med låg klimatbelastning Nytt bokningssystem med bättre körstatistik Utreda telematik till Fordonscentralens bilar Uppföljning av bränsleanvändning i kommunens bilar Stimulera till resfria möten Införa cykelpool Utreda ruttplanering för hemtjänstens och matutkörningens transporter Utbildning i sparsam körning Intern klimatkompensation för resor i tjänsten. Uppföljning av efterlevnad av resepolicy Härryda Energi: Sätta upp laddstolpe för elbil Härryda Energi: Upphandla elbil 8 (35)

3 Nuläge Denna nulägesanalys omfattar Härryda kommun och det kommunala bolaget Härryda Energi. Analysen behandlar energianvändning för fastigheter, gatubelysning och VA-verksamhet samt transporter, energieffektiv upphandling och utbildning/information inom energiområdet. Basåret för analysen är 2009. 3.1 Fakta om kommunen Härryda kommun ligger mellan Göteborg och Borås i Göteborgsregionen och är 290 kvadratkilometer stor. I kommunen bor drygt 34 000 människor och antalet ökar varje år. Mölnlycke är största orten. Närmast flygplatsen ligger Landvetter och den lilla orten Härryda. I öster finns Hindås, Rävlanda och Hällingsjö. Härryda kommun har cirka 2 600 tillsvidareanställda och cirka 500 visstidsanställda eller vikarier. Kommunen har en gemensam förvaltning med fem sektorer: tre verksamhetssektorer och två sektorer som stöder verksamhetssektorerna. Kommundirektören är kommunens högste tjänsteman. Kommunorganisationens uppbyggnad beskrivs i figur 2. Sektorn för teknik- och försörjningsstöd, TOF Fastighet IT Måltidsservice Städservice Säkerhet Upphandling Administration Kommundirektör, KD Sektorn för administrativt stöd, ADM Kansli/stöd till politiska beredningar Ekonomi Personal Miljö- och hälsoskydd Sektorn för utbildning och kultur, UTK Förskoleverksamhet Förskoleklass/grundskola/grundsär och skolbarnsomsorg Ungdomsgymnasium/gymnasiesär Vuxenutbildning/särvux Kultur Fritid Administration Sektorn för socialtjänst, SOC Funktionshinder Individ- och familjeomsorg Vård och omsorg Administration Sektorn för samhällsbyggnad, SHB Anläggning och underhåll Mark och bostad Plan och bygglov Trafik Vatten och avfall Administration Figur 2. Kommunorganisationen 3.1.1 Fakta om Härryda Energi Härryda Energi ägs i sin helhet av Härryda kommun. Bolagets huvuduppgift är att ansvara för distribution av el till hushåll och företag inom sitt distributionsområde, vilket innefattar kommundelarna Mölnlycke, Landvetter, Härryda och Hindås. Distributionsområdet sammanfaller i stora delar med kommungränsen för Härryda kommun. Härryda Energi distribuerar el till totalt cirka 13 000 kunder och har 29 anställda. Från 1 juni 2010 började Härryda Energi sälja el till privatkunder. Elen är förnyelsebar. Härryda Energi är miljödiplomerad sedan februari 2011. 9 (35)

Energianvändning Under denna rubrik tas energianvändning i kommunens fastigheter, VA-verksamhet och gatubelysning upp. 3.1.2 Fastighetsbestånd Härryda kommun förvaltar lokaler med en total yta på 185 087m 2. 16 % av ytan är inhyrda lokaler, för dessa förs det ingen energistatistik. Den yta som det förs energistatistik för är 154 012 m 2 och består av bl.a. skolor, förskolor, kommunhus, särskilda boenden, kulturhus, idrottshallar och ishall. Härryda Energi har ett huvudkontor och förråd vid Solsten i Mölnlycke och ett antal mottagatstationer med en total yta på ca 2 400 m 2. 3.1.3 Energianvändning i fastigheterna Den större delen av kommunens lokaler värms med fjärrvärme, 69 %. Under flera år har kommunen arbetat för att fasa ut olja och el som uppvärmningsform till kommunens lokaler genom konvertering till andra energislag och effektivisering. Från 2001 har mängden olja för uppvärmning minskat från 780 m 3 till 136 m 3 år 2009, en minskning med 83 %. Fördelning av energislag till uppvärmning av kommunens lokaler framgår av figur 3. Uppvärmning fördelat på uppvärmningsform 2009 14% 7% 3% 7% Direkt el Vattenburen el Olja Fjärrvärme Värmepump 69% Figur 3. Andel av respektive energislag för uppvärmning av kommunens fastigheter 2009. Härryda Energis lokaler är eluppvärmda. I några lokaler finns värmepumpar som komplement. Total köpt energi till kommunens och Härryda Energis lokaler presenteras i tabell 1. 10 (35)

Tabell 1. Köpt energi till kommunens och Härryda Energis lokaler 2009 Energislag Kommunen Härryda Energi Fjärrvärme (MWh) 9 910 - Olja (MWh) 1 355 - El (MWh) 13 684 509 Totalt (MWh) 24 949 509 3.1.4 Energianvändning per ytenhet Den genomsnittiga energianvändningen i kommunens lokaler var 162 kwh/m 2 under 2009. Sett över tiden så har energianvändningen i de kommunala lokalerna under många år ökat, men sedan 2007 har ett trendbrott skett med minskad energiförbrukning, vilket framgår av figur 4. 180 175 Energianvändning i kommunala lokaler kwh/m2, år 170 165 160 155 Faktisk förbrukning Normalårskorrigerad förbrukning * 150 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 År * Normalårskorrigering 5 har gjorts för 60 procent av den totala energianvändningen, eftersom 60 procent av energin beräknas gå till uppvärmning. Figur 4. Energianvändning per ytenhet i kommunens lokaler. (Diagrammet bygger på statistik där fastighetens nettoförbrukning av olja räknats med. I tabell 1 har totalförbrukningen av olja räknats med.) För Härryda Energi var den genomsnittliga energiförbrukningen 212 kwh/m 2 under 2009. 5 Normalårskorrigering av energianvändningsdata syftar till att skapa möjligheter att jämföra energianvändningen mellan olika perioder oberoende av den aktuella utomhustemperaturen. 11 (35)

3.1.5 Energikostnader Den totala energikostnaden för värme och el var för kommunen 22 889 000 kr under 2009. Det motsvarar en kostnad på 149 kr per m 2. Härryda Energi hade en energikostnad på 585 376 kr för elanvändning i lokaler, vilket motsvarar 244 kr per m 2. 3.1.6 Kyla I kommunhuset och komvux finns det komfortkyla där kylningen sker med färskvatten. Hulebäcksgymnasiet och kulturhuset har eldriven komfortkyla. Serverrummet i kommunhusets källare kyls med processkyla. I Härryda Energis lokaler finns komfortkyla i huvudbyggnaden i Solsten samt kyla till serverrum. 3.1.7 Förnybar energi Fjärrvärmen levereras av E.ON genom två fjärrvärmeverk i kommunen, ett i Mölnlycke och ett i Landvetter. Redan under 2002 togs fjärrvärmeverket i Landvetter i drift och 2004 började fjärrvärme levereras i Mölnlycke. Därefter har nya exploateringsområden anslutits efterhand. Fjärrvärmenätet försörjer både bostäder, kommunala lokaler och andra verksamhetslokaler. Fjärrvärmen i Mölnlycke består av 92 % biobränsle och 8 % olja. I Landvetter består fjärrvärmen av 92 % biobränsle, 3 % olja och 5 % torv. Ursprungsmärkt el eller värme köps inte in i dagsläget och kommunen producerar ingen egen förnyelsebar el eller värme från vind eller sol. Det pågår ett arbete i kommunen med att ta fram en vindbruksplan som planeringsunderlag för lämpliga platser för utbyggnad av vindkraftverk. Härryda Energi är intresserade av att investera i 3-4 vindkraftverk framöver. 3.1.8 Energianvändning till gatubelysning I kommunens allmänna belysningsnät fanns det 6 607 belysningspunkter till vägbelysning och parkbelysning år 2009. Majoriteten av dessa är högtrycksnatriumlampor och knappt hundra är LED-lampor. Belysningen släcks ner nattetid i de flesta områden mellan kl. 01 och 05, vilket sparar mycket el. Elanvändningen till vägbelysning och parkbelysning uppgick under 2009 till 2 648 MWh. Beräknat per belysningspunkt var elanvändningen 401 kwh/belysningspunkt. 12 (35)

3.1.9 Energianvändning till VA-verksamhet I Härryda kommun finns 3 st vattenverk; Finnsjön, Rävlanda och Hällingsjö. I vattenledningsnätet finns det 15 st tryckstationer. Pumparna är relativt nya och är frekvensstyrda. Energiförbrukningen för vattenverk, tryckstationer och reservoarer var 1 696 MWh år 2009. (Vattenverk 1 202 MWh och nät 493 MWh) Avloppsvattnet i kommunen pumpas via 30 avloppspumpsstationer vidare till Ryaverken i Göteborg. I Rävlanda och Hällingsjö finns det två reningsverk, men de är ganska små. Energiförbrukningen för kommunens avloppsreningsverk och pumpstationer var 728 MWh år 2009. (Avloppsreningsverk 287 MWh och nät 441 MWh) Lokalerna till VA-verksamheten värms med direktverkande el. På flera håll har luft-luftvärmepumpar har installerats för att minska elförbrukningen. Totala energiförbrukningen för VA-verksamheten var 2 423 MWh el plus några hundra liter olja till reservkraft. Vattenläckaget i ledningsnätet är ca 20 procent. 3.2 Transporter Under denna rubrik tas energianvändning till kommunens tjänsteresor upp. 3.2.1 Resor i tjänsten Kommunen har 2008 antagit en Trafiksäkerhets- och resepolicy. Syftet med policyn är att beakta aspekterna miljö, trafiksäkerhet, kostnadseffektivitet och arbetsmiljö vid tjänsteresor. Policyn anger att det genomsnittliga koldioxidutsläppet för kommunens fordon ska understiga 140g/km år 2009. Vid utgången av 2009 var det genomsnittliga koldioxidutsläppet 168g/km för kommunens bilar. Se mer om innehållet i Trafiksäkerhets- och resepolicyn i avsnitt 5. 3.2.2 Kommunens fordon Härryda kommun har en gemensam fordonscentral där alla kommunens fordon finns samlade. Syftet med en gemensam fordonscentral är att kommunens anställda ska köra trafiksäkra, kostnadseffektiva och miljöanpassade fordon i tjänsten, samt få en centraliserad administration. Tanken är att fordonen skall bytas ut regelbundet för att följa med utvecklingen kring säkerhet och miljötänkande inom fordonsbranschen. 2009 fanns det i den kommunala verksamheten 135 fordon varav 51 stycken var miljöfordon enligt förordning (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor. Av dessa drevs 23 med alternativa bränslen; 20 med etanol/bensin och 3 med gas/bensin. Härryda Energi hade 19 fordon varav 14 gick på diesel och 5 gick på bensin. Ingen räknas som miljöfordon. 13 (35)

Antal körda kilometer med kommunens bilar uppgick 2009 till 1 694 590 km. 6 Kommunanställdas privata bilar används även i viss utsträckning till resor inom tjänsten. År 2009 kördes 638 174 km med privatbilar i tjänsten. 27 % av bilresorna skedde med egen bil i tjänsten. Härryda Energi körde 321 000 km 7 med företagets bilar och 5 470 km med privat bil i tjänsten under 2009. Fördelning av körda mil i tjänsten för kommunen och Härryda Energi framgår av figur 5. Körda mil med bil i tjänsten 250000 200000 mil 150000 100000 Härryda Energi Kommunen 50000 0 Kommunbil Privatbil i tjänsten Figur 5. Antal körda mil med bil i tjänsten 2009 uppdelat på kommunbil och privatbil. 3.2.3 Cyklar Vid kommunhuset i Mölnlycke finns det lånecyklar för personalen. Några verksamheter har också egna cyklar. Det finns ingen samlad information över hur många cyklar det finns i den kommunala verksamheten. 6 Bygger på mätarställning i bilarna, men för 12 av kommunens 135 bilar har bilens mätarställning inte avlästs och därför har den årliga körsträckan för dessa bilar uppskattats till 1200 km. 7 Avläsning av bilarnas mätarställning saknas. Körsträckan har beräknats bränsleförbrukning och en uppskattad genomsnittlig förbrukning om 1 liter / 10 km. 14 (35)

Cykelutmaningen är en inarbetad kampanj som genomförs för kommunanställda vår och höst, där den anställde samlar poäng för varje dag man cyklar minst 2 km, både privat och i tjänsten. Härryda Energi har inga tjänstecyklar. 3.2.4 Flyg och tågresor Under 2009 genomförde anställda vid Härryda kommun 204 flygresor enkel väg inom tjänsten. Totalt flög de 171 270 km. Med tåg reste anställda vid Härryda kommun 1 165 st enkelresor och 422 098 km under 2009. För Härryda Energi gjorde de anställda 10 st flygresor och 92 st resor med tåg. Reslängden var ca 4 900 km med flyg och ca 42 700 km med tåg. Totala antalet km med bil, tåg och flyg i tjänsten under 2009 presenteras i tabell 2. Tabell 2. Antal km med bil, tåg och flyg i tjänsten för kommunen och Härryda Energi 2009. Verksamhet Körda km med bil Km med tåg Km med flyg Kommunen 2 332 764 422 098 171 270 Härryda energi 326 470 42 700 4 900 Totalt antal km 2 659 234 464 798 176 170 3.2.5 Förbrukad mängd bränsle till kommunens bilar Kommunens olika bilar kan drivas av antingen bensin, diesel, etanol eller gas. Köpt mängd bränsle till kommunens och Härryda Energis bilar under 2009 framgår av tabell 3 nedan. Tabell 3. Förbrukad mängd bränsle till kommunens och Härryda Energis bilar. Bränsle Bränsleförbrukning 2009 Total bränsleförbrukning Kommunen Härryda Energi omräknat till kwh Etanol 18 713 liter 0 110 407 Diesel 59 209 liter 27 296 liter 861 590 Bensin 56 084 liter 4 811 liter 550 491 Fordonsgas 1 248 Nm3 0 13 728 Totalt 1 536 215 15 (35)

Enligt ekonomisystemet har det i kommunens verksamhet under 2009 köpts in bensin och diesel för 1 564 000 kr (konto 62610) och etanol och gas för 130 000 kr (konto 62620). Fördelningen av drivmedelsförbrukningen under 2009 presenteras i figur 6. Fördelning av drivmedlesförbrukning 2009 1% 7% 36% Etanol (E85) Diesel Bensin Gas 56% Figur 6. Fördelning av drivmedelförbrukningen för kommunens och Härryda Energis bilar 2009. Förbrukningen är beräknad efter bränslenas energivärde. 3.2.6 Energieffektivitet för kommunens bilar Energieffektiviteten för körning med kommunen bilar under 2009 var i genomsnitt 7,2 kwh per mil. För Härryda Energi kan en exakt siffra för energieffektivitet inte anges eftersom den körda sträckan med bilarna är uppskattad efter bränsleförbrukning. 3.2.7 Resevaneundersökning År 2008 genomfördes en resevaneundersökning för anställda på Härryda kommun för att kartlägga medarbetarnas vanor, attityder och förändringspotential när det gäller resor till och från arbetet och i tjänsten. Drygt hälften av de anställda, 1 520st, svarade på undersökningen. Några intressanta resultat från undersökningen: Distansarbete 19 procent uppgav att de ibland distansarbetar, exempelvis hemifrån. Av de distansarbetande är det 21 procent (58 personer) som distansarbetar en eller flera dagar per vecka och 32 procent (91 personer) som gör det en eller några gånger per månad. 12 procent av bilisterna (104 personer) efterfrågar bättre möjlighet att arbeta hemma. 16 (35)

Resor till och från arbetet 104 personer har svarat att bättre möjlighet att cykla skulle få dem att köra bil till arbetet mer sällan. Bland dessa är det främst bättre cykelvägar som skulle öka cyklingen. Tre fjärdedelar av bilisterna skulle kunna tänka sig att byta åtminstone några av sina resor till och från arbetet till att åka med kollektivtrafiken. Cykelanvändande Nära en tredjedel av dem som kör bil på sina korta tjänsteresor svarar att de skulle kunna cykla på dessa resor. (38 procent av medarbetarna gör korta tjänsteresor minst varje månad och 15 procent så ofta som minst någon gång i veckan. Med korta tjänsteresor menas resor kortare än 5 mil från arbetsplatsen.) 16 procent har svarat att de har gemensamma cyklar på arbetsplatsen, 71 procent har uppgett att de inte har det och resten vet inte. Av dem som svarat att de har tillgång till en cykelpool på arbetsplatsen så är det bara 8 procent (20 personer) som använder den varje vecka, den största andelen, 79 procent använder aldrig cykelpoolen eller mer sällan än en gång per månad. Av dem som uppgett att det inte finns någon cykelpool på deras arbetsplats så har 12 procent (148 personer) svarat att de skulle använda cykelpoolen varje vecka om den fanns på deras arbetsplats. 40 personer svarar att de skulle använda tjänstecykeln varje dag. 77 procent (939 personer) har svarat att de aldrig eller mer sällan än varje månad skulle använda sig av cykelpoolen. Resfria möten Några medarbetare tror att de korta tjänsteresorna skulle kunna ersättas av möten via telefon, webb eller video i högre grad. 1 procent (7 personer) av dem som svarat tror att mer än hälften av de korta resorna skulle kunna ersättas med någon av ovanstående tekniker. Ytterligare 37 personer tror att 10-50 procent av deras korta tjänsteresor kan ersättas. Två personer tror att mer än hälften av deras långa tjänsteresor skulle kunna ersättas av möten via telefon, webb eller video. Ytterligare åtta personer tror att 10-25 procent av resorna kan ersättas. 3.2.8 Personalleasing av miljöfordon Personalen har från 2008 erbjudits att leasa miljöfordon. 35 personer hade vid utgången av 2009 utnyttjat detta erbjudande. 17 (35)

3.3 Upphandling och inköp På Härryda kommun finns en upphandlingsfunktion som arbetar med kommunens gemensamma ramavtalsupphandlingar. En stor del av upphandlingarna sker i samarbete med Upphandlingsbolaget i Göteborgs Stad och andra inköpscentraler. Det genomförs även upphandlingar ute på respektive sektor. Inom sektorn Teknik och försörjningsstöd genomförs upphandlingar på bl.a. Måltidsservice, Städservice och Fastighet. Fastighet har t.ex. ca 25 ramavtal som de handlar upp och använder sig av i sin verksamhet. Även på sektorn för Samhällsbyggnad genomförs upphandlingar relevanta för energikrav. 3.3.1 Energikrav vid upphandlingar Vid upphandlingar av byggentreprenader ställs krav på byggnaders och installationers energieffektivitet. Det ställs annars inga specifika energikrav vid de upphandlingar som genomförs av kommunen. 3.4 Information/utbildning inom energiområdet Några insatser som sker eller skett nyligen: En miljökalender med olika teman ges ut varje år till samtliga hushåll. Innehåller bl a en energiguide. Miljöredovisning sker kontinuerligt och energiindikatorer ingår. Miljöombud finns inom samtliga verksamheter som stöd till chefens miljöansvar. Miljöombuden får återkommande utbildning i olika frågor. I miljödiplomering för fastighetsfunktionen har all personal utbildats. Den webbaserade utbildningen miljökörkortet tar på ett kreativt sätt upp energifrågor. Miljöombud, chefer, samtliga anställda inom flera verksamheter har gått utbildningen. Sektorn för utbildning och kultur har haft en treårig kraftsamling kring hållbar utveckling med avslut under 2010. Viktiga moment har varit energi- och klimatfrågor. Framöver kommer samtliga chefer och miljöombud att träffas gemensamt en gång per år. Arbetet fortgår med mål och åtgärder. Skolor och förskolor jobbar också med Grön Flagg och Skola för hållbar utveckling. Miljösamordnare och energirådgivare har stöttat klasser i grundskola och gymnasium i energifrågor. Bl a vann en klass tävlingen Klimatkampen för något år sedan med KliMat en klimatanpassad kokbok. Energifrågor tas upp på husmöten med skolor och förskolor. Energirådgivaren har en viktig kommunikativ roll vid nybyggnadsområden. Inom måltidsservice jobbar man efter SMART-konceptet. Klimatmanifestationen, Earth Hour, har kommunen deltagit i sen 2009. Utmaningen till jobbet utan bil, Cykelutmaningen är andra arrangemang där de anställda deltar. 18 (35)

4 Omvärldsanalys 4.1 Mål i Europa, Sverige och regionen att förhålla sig till I april 2009 beslutade europeiska rådet om "EU:s klimat- och energipaket". I det ingår att medlemsländerna åtar sig att nå följande mål: 20 procent 8 lägre utsläpp av växthusgaser till 2020 20 procent ökad energieffektivitet 20 procent andel förnybar energi I detta mål ingår att andelen biodrivmedel skall vara 10 procent av trafikens energianvändning. På nationell nivå antog riksdagen, juni 2009, propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik. I propositionen anges följande mål för klimat- och energipolitiken till år 2020: 40 procent minskning av växthusgaser 9 20 procent effektivare energianvändning. Minst 50 procent förnybar energi. Minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn. Därutöver ska fordonsflottan vara oberoende av fossila bränslen 2030 och 2050 ska Sveriges utsläpp av växthusgaser vara noll. Länsstyrelsen i Västra Götaland har utifrån den nationella klimat- och energipolitiken utformat regionala delmål. Det är samma mål som på nationell nivå, undantaget att minskningen av utsläpp av växthusgaser är 25 procent istället för 40 procent. Tabell 4. Mål inom EU, Sverige och Västra Götaland Mål år 2020 EU (20-20-20) Sverige Västra Götaland Minskning av Växthusgaser 20 % (30%) (basår 1990) Förnybar energi 20 % (bas 2005) Transporter 10 % Förnybart Energieffektivisering 20 % (energiintensitet, bas 2005) 40 % (basår 1990) 50 % (bas 2005) Transporter 10 % förnybart 20 % (energiintensitet, bas 2008) 25 % (basår 1990) 50 % Transporter 10 % förnybart 20 % (energiintensitet, bas 2008) 8 Målet på 20 procent kan omförhandlas till 30 procent, om andra länder gör jämförbara ansträngningar för att minska sina utsläpp. 9 Jämfört med 1990 och avser de sektorer som inte ingår EU:s utsläppshandelssystem t.ex. transporter, bostäder, avfallsanläggningar, jord- och skogsbruk, vattenbruk samt delar av industrin. 19 (35)

4.1.1 Miljökvalitetsmål Regeringen beslutade 1999 om 15 miljökvalitetsmål, 2005 tillkom ytterligare ett mål till listan. Syftet med miljökvalitetsarbetet är att vi till nästa generation, år 2020, ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Ett av de viktigaste målen är att begränsa klimatpåverkan och inom det att minska utsläpp av växthusgaser. Miljökvalitetsmålen är framtagna på nationell nivå och har därefter brutits ner till regionala delmål av respektive länsstyrelse. De miljökvalitetsmål som framför allt är aktuella för energiområdet är målen om Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, Frisk luft, och Levande skogar. 4.2 Samverkan med andra aktörer 4.2.1 SMART Energi Inom Västra Götalandsregionen har en klimatstrategi med inriktning på att senast 2030 bryta beroendet av fossil energi tagits fram. Sex fokusområden tas upp som ger en bred ansats i processen; 1. Effektiv energianvändning i bostäder och lokaler 2. Effektiva godstransporter - grön logistik 3. Effektiva persontransporter 4. Förnybara drivmedel 5. Ökad produktion av energi från skog, åker, sol och vind 6. Energieffektiv konsumtion och produktion av varor och tjänster Flertalet av kommunerna i Västra Götalandsregionen, däribland Härryda kommun, har tillsammans med ett antal olika organisationer även undertecknat en överenskommelse Ett västsvenskt handslag för klimatet, ett viktigt steg från ord till handling. 4.2.2 Göteborgsregionens kommunalförbund GR Inom GRs 13 kommuner finns flera samarbetsforum, med bland annat upphandlingsbolaget, mljödiplomering och nätverk för miljöstrateger. Inom GR har ett gemensamt finansierat klimatinvesteringsprogram genomförts kallat Nya Vägvanor, där upplägget tagit fram efter inspiration från Göteborgs Stad. Göteborgs Stad har också utmanat grannkommunerna inom GR i Utmaningen, att ta sig till jobbet utan bil, och inbjudit att delta i projektet På egna ben med skolelever. 4.2.3 K2020 Göteborgsregionens kommunalförbund arbetar med målbilden K2020 som ytterst syftar till att rama in planeringen med förutsättningen att andelen resor som görs med kollektivtrafik kommer att öka medan bilandelen minskar, främst av trängselskäl. 20 (35)

4.2.4 Hållbar utveckling väst Hållbar utveckling Väst är det regionala energikontoret som Härryda kommun tillhör. Dessutom ingår ett kommunnätverk för hållbar utveckling. Kommunnätverket för Hållbar utveckling har som syfte att via samverkan mellan kommuner och andra aktörer stärka och växla upp varje medverkande kommuns arbete med hållbar utveckling. Arbetsgrupper finns inom miljökommunikation, miljöstrategiskt arbete, transporter, upphandling och naturvård. 4.2.5 Uthållig kommun Härryda kommun deltar i Energimyndighetens program Uthållig kommun. I landet deltar cirka 60 kommuner. Slagordet är Med energin som språngbräda och olika temaområden drivs kring fysisk planering, transporter, fastigheter mm. 21 (35)

5 Energieffektiviseringsstrategins koppling till mål i andra styrdokument 5.1 Inriktningsmål 5.1.1 Energi Härryda kommun har antagit politiska inriktningsmål för energi (2010-03-22) som syftar till att ge en samlad bild av kommunens viljeinriktning inom energiområdet: Kommunen främjar och arbetar för omställning till ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens energipolitik bidrar till att minska skadliga utsläpp till mark, luft och vatten. Kommunens energiförsörjning är miljöanpassad, trygg och säker. 5.1.2 Trafik Kommunen har även antagit trafikpolitiska inriktningsmål som ska styra kommunens agerande och verksamhet i syfte att tillgodose invånarnas och verksamheternas behov av ett väl fungerande transportsystem: Invånarnas och näringslivets grundläggande transportbehov är tillgodosett. Offentliga trafikmiljöer är trygga och säkra. Transportsystemet är effektivt och långsiktigt hållbart. 5.1.3 Miljö Bland de politiska inriktningsmålen för miljö finns bl.a. följande mål som rör kommunens klimatpåverkan och energiplanering: Begränsad klimatpåverkan Utsläppen från transportarbete skall inte öka. Kollektivtrafikens andel av de totala personresorna skall öka. Energianvändningen per invånare skall minska. Användningen av fossila bränslen skall minska kraftigt. God bebyggd miljö Översiktsplanen skall användas som ett redskap för att nå god bebyggd miljö. Bebyggelseplanering skall ske med hänsyn till nutida och framtida kollektivtrafikstråk och knutpunkter. Antalet människor som är bullerstörda i Härryda kommun skall minska och tysta miljöer skall värnas. Tillgängligheten till tätortsnära rekreationsområden, t ex skogar och parkområden, skall öka. Nybyggnation av bostäder och lokaler skall utformas så energieffektivt som möjligt. 22 (35)

Verksamhetsmål för miljöområdet har antagits i januari 2011. De mål som berör energi i kommunens fastigheter och transporter har i vissa fall inkluderats i handlingsplanen för energieffektiviseringsstrategin. 5.1.4 Fastighet Det finns också inriktningsmål för fastighetsområdet. Följande mål har anknytning till en minskad energianvändning: Vid såväl internprissättning som prissättning för externa hyresgäster tas hänsyn till alla faktiska kostnader. Utformning av avtal uppmuntrar till kostnadsmedvetande och sparsamhet vad gäller utnyttjande (tid och yta) samt förbrukning av energi, vatten mm. Skötsel och underhåll bedrivs så att fastigheternas funktionella, estetiska/kulturella och ekonomiska värde bevaras och deras miljöbelastning begränsas. Nya verksamhetsmål för Fastighet håller på att arbetas fram. 5.1.5 Miljöpolicy Miljöpolicyn för Härryda kommun antogs 1998, men gäller fortfarande och kompletterar miljömålen som viktigt styrdokument för miljö. Den är en gemensam plattform i arbetet att nå ett långsiktigt hållbart samhälle. Miljöpolicyn bygger på åtta punkter: 1. Hushålla med naturresurserna. 2. Tag hänsyn till människor och natur. 3. Planera gemensamt för en bättre miljö. 4. Alla ska vara delaktiga. 5. Informera och utbilda. 6. Värdera miljöåtgärder på lång sikt. 7. Köp miljöanpassade varor och tjänster. 8. Samverka och skapa delaktighet. 5.1.6 Trafiksäkerhets- och resepolicy Kommunen har 2008 antagit en Trafiksäkerhets- och resepolicy. Syftet med policyn är att beakta aspekterna miljö, trafiksäkerhet, kostnadseffektivitet och arbetsmiljö vid tjänsteresor. Policyn anger att det genomsnittliga koldioxidutsläppet för kommunens fordon ska understiga 140g/km år 2009. I policyn finns även bl.a. följande riktlinjer för resande: Resor som är kortare än en och en halv kilometer enkel väg utförs i första hand till fots eller med cykel. Undantag görs i samråd med ansvarig chef. Resor längre än en och en halv kilometer utförs i första hand med kollektivtrafik och i andra hand med bil. Vid bilresor skall företrädesvis kommunens tjänstefordon/poolfordon eller hyrbil användas. Privata fordon får endast användas efter överenskommelse 23 (35)

med ansvarig chef. Vid ärenden där körsträckan är mycket kort i förhållande till den totala restiden bör andra alternativ övervägas. Normalt skall buss eller tåg användas vid längre resor. Undantag görs i samråd med ansvarig chef. Bil får användas om kommunikationer med buss eller tåg saknas eller om tidsvinsten är minst 25% jämfört med dessa alternativ. Restid inklusive förrättningstid får inte överstiga 12 timmar per dygn om bil används som färdmedel. Vid bilresor skall företrädesvis kommunens tjänstefordon/poolfordon eller hyrbil användas. Undantag görs i samråd med ansvarig chef. Vid resor som är längre än 500 km enkel väg kan flyg väljas efter överenskommelse med ansvarig chef. Detta innebär att resor till Stockholm i första hand skall ske med tåg men om det finns synnerliga skäl får närmaste chef besluta om att resan skall ske med flyg. 5.2 Energiplan Energiplanen för Härryda kommun antogs av kommunfullmäktige i januari 2004 och gäller till utgången av 2011. I planen finns tre övergripande mål: Kommunen ska främja omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. Kommunens energiförsörjning ska vara trygg, säker och miljöanpassad. Energipolitiken ska i kommunen bidra till att hålla nere och långsiktigt minska de globala utsläppen av koldioxid, svavel och kväveoxider. Det finns också en handlingsplan med åtgärder för hur målen ska nås. En uppföljning av energiplanen presenterades i januari 2010. 5.3 Överenskommelser och program 5.3.1 Överenskommelse om energieffektiva byggnader Härryda kommun har skrivit under överenskommelse om Energieffektiva Byggnader i processen Smart. Genom överenskommelsen åtar kommunen sig att verka för: - en halvering av energianvändningen vid nybyggnation av kommunala fastigheter i relation till nuvarande krav i Boverkets Byggregler, - att halvera energianvändningen i hela det kommunala fastighetsbeståndet fram till 2050, samt - att vara oberoende av fossila bränslen. 5.3.2 Överenskommelse om klimatsmarta inköpsbeslut Härryda kommun har tillsammans med 31 kommuner i regionen har skrivit under en överenskommelse om Klimatsmarta inköpsbeslut inom processen Smart Energi. De som deltar har lovat att bidra till att utveckla marknaden för antingen en eller flera av följande 24 (35)

varor: miljöbilar, grön el, miljöanpassade livsmedel, inredning, byggmaterial och byggtjänster. Härryda deltar i en arbetsgrupp kring att ta fram inköpskriterier för fordon. 5.3.3 Uthållig kommun Härryda kommun deltar under 2008-2011 i Energimyndighetens program Uthållig kommun med energin som språngbräda. Programmet kompletterar och förstärker kommunens utvecklingsarbete på energiområdet och för minskad klimatpåverkan. I kommunens handlingsplan inriktas arbetet på kommunala transporter, kommunala fastigheter, näringslivsutveckling, fysisk planering, energiplan, indikatorer, kommunikation och satsning inom en sektor. 5.4 Styrdokument med energikoppling för Härryda Energi Härryda Energi är sedan februari 2011 miljödiplomerade. I sitt miljöarbete har de tagit fram en miljöpolicy och upprättat miljömål för verksamheten. De mål som har koppling till energieffektiviseringsstrategin tas upp här. 5.4.1 Miljöpolicy "Vi på Härryda Energi känner ansvar för att bidra till ett hållbart samhälle. Vi vill genom kretsloppstänkande och aktsamhet ständigt förbättra vårt miljöarbete samt minska vår negativa miljöpåverkan. Detta genomsyrar alla delar av verksamheten. Miljöhänsyn tas angående allt från inköp av material och tjänster till vår egen energianvändning, avfallshantering och transportplanering. Vi har en bra hantering av kemikalier/petrokemiska produkter i syfte att undvika utsläpp och föroreningar. Vi tillgodoser även att lagar, förordningar och andra krav följs med god marginal. Samtliga medarbetare känner till miljöpolicyn och har kunskap att visa miljöhänsyn i sitt dagliga arbete". 5.4.2 Miljömål Under 2011 ska Härryda Energi bl.a. arbeta efter följande mål: Minska drivmedelsanvändning 10% (i relation till investering) Minska energianvändning i byggnader (Solsten) med 30% Hjälpa kunderna minska sin energianvändning Öka andelen förnybar el till egen förbrukning 25 (35)

6 Handlingsplan för energieffektiviseringsstrategin Handlingsplanen omfattar den kommunala verksamheten samt det kommunägda bolaget Härryda Energi. 6.1 Mål Nedanstående mål utgår från av kommunen antagna inriktningsmål och verksamhetsmål. Målen omfattar all verksamhet i kommunen samt Härryda Energi. Effektiv användning av energi i fastigheter Inom kommunens befintliga fastighetsbestånd minskar det totala energibehovet med minst 7 procent till 2014 och 20 procent till 2020 räknat från år 2009. 10 Minska mängden fossila bränslen och el för uppvärmning Andelen olja och el för uppvärmning ska minska genom en övergång till uppvärmning med förnybara energikällor eller med värmepumpar, om dessa minskar elanvändningen. 11 Effektiva transporter med låg klimatbelastning Energianvändningen för transporter i tjänsten ska minska med 25 procent till 2014 och 35 procent till 2020 jämfört med år 2009 i kommunens verksamhet och i de kommunala bolagen och en övergång mot en ökad andel förnyelsebara drivmedel ska stimuleras. Delmål: Antalet körda km i tjänsten med bil per helårsanställd ska minska med 15 procent till år 2014 jämfört med år 2009. Gäller för både kommunens bilar och egen bil i tjänsten. 12 Senast 2014 ska 35 procent av det förbrukade drivmedlet till kommunens bilar vara förnyelsebart. 13 Genom såväl effektivare bilar som effektivare körsätt ska kommunens ägda och leasade bilar bli 20 procent energieffektivare till år 2014 jämfört med år 2009. Effektiviteten mäts i kwh per mil. 10 10 Det långsiktiga målet till 2020 finns antaget i verksamhetsmålen för miljö, KS 2011-01-10. 11 Finns antaget i energiplanen 2004-2011, KF 2004-01-26. 12 Finns antaget med målår 2015 i verksamhetsmålen för miljö, KS 2011-01-10. 13 Inriktningsmålen för miljö, Användningen av fossila bränslen ska minska kraftigt och Utsläppen från transportarbete ska inte öka, styr i denna riktning, KF 2009-06-15. Även i verksamhetsmålen för miljö finns ett mål om årlig minskning av koldioxidutsläpp från kommunens fordon, KS 2011-01-10. 26 (35)

6.2 Åtgärder För att nå de uppsatta målen har ett antal åtgärder arbetats fram. För varje åtgärd anges vem som är ansvarig för att det ska uppnås samt när det ska vara klart eller påbörjas. En uppföljning av hur det går med respektive åtgärd genomförs årligen. 6.2.1 Energiförbrukning i fastigheter och byggnation Åtgärd 1 Fossilfri energi Vid all nybyggnation av kommunala fastigheter och befintliga fastighetsbestånd är energianvändningen oberoende av fossila bränslen. (Antaget verksamhetsmål för miljö) Ansvar: TOF Start: 2011 Åtgärd 2 Utredning om köp av vindkraft Härryda kommun ska utreda om vindkraft för eget elbehov kan vara intressant att satsa på. Ansvar: SHB Klart: 2012 Åtgärd 3 Effektiviseringsprogram för kommunala fastigheter Fastighet har tagit fram ett åtgärdsprogram för hur energiförbrukningen ska minskas i de kommunala fastigheterna. Detta åtgärdsprogram ska uppdateras årligen. Ansvar: TOF Klart: 2011, därefter årligen Åtgärd 4 Energikrav vid nybyggnation Vid all nybyggnation av kommunala fastigheter är energianvändningen halverad i relation ställd till nuvarande krav i Boverkets byggregler (2010). (Antaget verksamhetsmål för miljö) Ansvar: TOF Start: 2011 Åtgärd 5 Brukarmedverkan Kommunen ska aktivt arbeta med att påverka brukarna av de kommunala fastigheterna att spara energi genom information och utbildningar. Ett pilotprojekt genomförs under 2011 inom samarbetet BoHäM där bra metoder för olika verksamheter utreds. Erfarenheterna från pilotprojektet skall sedan spridas till övriga liknande verksamheter inom kommunerna. Ansvar: TOF och energieffektiviseringsprojektet Start: 2011, löpande 27 (35)

Åtgärd 6 Ändrad lokalhyresmodell En ny modell för lokalhyror ska tas fram som ger incitament till effektivt utnyttjande av lokalerna och att spara energi. Under 2011 genomförs ett pilotprojekt på två äldreboenden i kommunen där ekonomiska incitament testas. Därefter utvärderas projektet för att ev. tillämpas på fler verksamheter. Ansvar: TOF Start: 2011 Åtgärd 7 Undvika komfortkyla Användning av komfortkyla ska minimeras i kommunens lokaler. Ansvar: TOF Start: 2011 6.2.2 VA-verksamhet Åtgärd 8 Energieffektivitet vid inköp Vid inköp av teknisk utrustning skall energieffektivitet och livscykelkostnad alltid vara parametrar som skall ingå i beslutsunderlaget. Detta gäller framförallt maskinutrustning med en installerad effekt större än 25 kw. Ansvar: SHB Start: 2011 Åtgärd 9 Effektiviserad uppvärmning Uppvärmningen av lokaler i VA-verksamheten sker med el. Värmepumpar finns idag på flera håll, men VA-verksamheten ska se över om man kan installera fler värmepumpar för att minska energiförbrukningen. Ansvar: SHB Klart: 2012 6.2.3 Transporter Åtgärd 10 Bättre körstatistik Ett nytt bokningssystem för den centrala bilpoolen ska införskaffas som förbättrar möjligheterna till uppföljning av körstatistik. Ansvar: SHB Klart: 2012 28 (35)

Åtgärd 11 Utreda telematik Möjligheten att införa telematik till Fordonscentralens bilar ska utredas. Med telematik kan man mäta körsträcka, bränsleförbrukning etc. för bilarna. Ansvar: SHB Klart: 2012 Åtgärd 12 Uppföljning av bränsleanvändning i kommunens bilar För de bilar som kan tankas med flera bränslen ska en uppföljning göras av vilka bränslen som tankas. Ansvar: SHB, Fordonscentralen Start: 2011, därefter årligen Åtgärd 13 Stimulera till resfria möten Åtgärder som ökar möjligheterna och kunskaperna för att hålla webbaserade möten ska genomföras. Senast 2012 ska det finnas teknik som innebär att webbaserade möten kan genomföras. Ansvar: TOF Start: 2011, teknik på plats 2012. Åtgärd 14 Cykelpool Kommunen ska införa en cykelpool för kommunens personal på några platser och genomföra andra cykelstimulerande åtgärder. Ansvar: SHB Klart: 2014 Åtgärd 15 Ruttplanering En utredning om möjligheten att minska resorna med hjälp av ruttplanering för hemtjänstens och matutkörningens transporter ska genomföras. Om potentialen bedöms vara stor för att minska resorna och effektivisera arbetet ska ruttplaneringen genomföras. Ansvar: TOF och SOC Klart: 2013 Åtgärd 16 Utbildning i sparsam körning Alla som kör mycket bil i tjänsten ska ha genomgått en utbildning i sparsam körning innan 2014. En uppföljning efter ca 1 år ska erbjudas dem som har gått kursen. Ansvar: Respektive sektor och energieffektiviseringsprojektet Start: 2011 Åtgärd 17 Intern klimatkompensation Förutsättningarna för kommunintern klimatkompensation ska utredas för resor i tjänsten. Ansvar: ADM och SHB Klart: 2013 29 (35)

Åtgärd 18 Uppföljning av efterlevnad av resepolicy En uppföljning av efterlevnaden av resepolicyn ska genomföras regelbundet. Ansvar: ADM Klart: 2012 6.2.4 Upphandling och inköp Åtgärd 19 Energikrav i upphandlingar För att minska energianvändningen i kommunens verksamhet är det viktigt att energiförbrukande utrustning och transporttjänster som köps in är energieffektiva, exempelvis belysning, IT-utrustning, fordon, skolskjutsar, vitvaror och pumpar. Kommunen ska vid upphandling av sådan utrustning och tjänster ställa energikrav där det är relevant. Till hjälp finns det energieffektiva produktspecifikationer för olika produktområden, som tillhandahålls av Miljöstyrningsrådet. Vid gemensamma upphandlingar med Upphandlingsbolaget i Göteborgs Stad ska Härryda kommun aktivt påverka upphandlingsgruppen där det är möjligt, så att energikrav ställs. Ansvar: TOF Start: 2011 6.2.5 Utbildning och kommunikation Åtgärd 20 Kommunikations- och utbildningsplan En kommunikations- och utbildningsplan ska tas fram med syftet att öka medvetenheten bland personal och politiker inom kommunen om energi- och transportfrågor och hur man kan minska onödig energianvändning. Planerna uppdateras årligen. Ansvar: SHB Start: 2011, årligen 6.2.6 Åtgärder Härryda Energi Åtgärd 21 Energiutredning Härryda Energi ska göra en energiutredning av bolagets huvudkontor och uppvärmda förråd i Solsten. Fastigheterna är idag uppvärmda med direktverkande el och man tror att det finns stor potential att spara energi genom åtgärder som kan framkomma i utredningen, t.ex. byta elpanna och installera värmepump. Målet är att minska energianvändningen i Solsten med 30 procent. Ansvar: Mats Fredriksson Klart: 2011 30 (35)

Åtgärd 22 Laddstolpe för elbil Härryda Energi ska sätta upp en laddstolpe för elbilar utanför sitt kontor i Solsten. Laddstolpen ska kunna användas av såväl dem själva som privatpersoner i kommunen. Ansvar: Bernt Hansson Klart: 2011 Åtgärd 23 Upphandla elbil Härryda Energi deltar i en elbilsupphandling tillsammans med bl.a. Stockholms Stad och vattenfall med förhoppning att kunna köpa in 2 st elbilar till verksamheten. Ansvar: Bernt Hansson Klart: 2012 Åtgärd 24 Vindkraftverk Härryda Energi ska verka för att köpa in 3-4 vindkraftverk för att producera förnybar el och sälja vidare till kund. Ansvar: Bernt Hansson Klart: 2015 6.2.7 Val av åtgärder enligt förordning 2009:893 De kommuner som beviljats stöd från Energimyndigheten för energieffektivisering i kommunens och de kommunala bolagens fastigheter och transporter, ska enligt förordningen (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter välja att arbeta med minst två av sex åtgärder som finns beskrivna i förordningen. Dessa åtgärder är: A. utnyttja finansieringsinstrument för energibesparingar, däribland avtal om energiprestanda, där mätbara och förutbestämda energibesparingar ställs som krav B. köpa in utrustning på grundval av förteckningar som Statens Energimyndighet tillhandahåller och som innehåller energieffektiva produktspecifikationer för olika kategorier av utrustning, C. köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen, även i viloläge D. byta ut eller modifiera befintlig utrustning med den utrustning som avses i 2 och 3 E. utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa, eller F. köpa in eller hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva. Härryda kommun har valt att arbeta med åtgärd B och F. Åtgärd B omfattas av åtgärd 19 och åtgärd F omfattas av åtgärderna 3, 4, 5, 6, 7, 9 och 21. 31 (35)