Civilingenjörsprogrammet

Civilingenjörsprogrammet Inriktning: Teknisk fysik, materialvetenskap En enkätundersökning riktad till studenter examinerade åren 2001-2002 Kvalitet och utvärdering Anna Danielsson Februari 2005

2

INNEHÅLL 1. Bakgrund och syfte 4 2. Undersökningsgruppen 4 Urval och svarsfrekvenser 4 Ålder och kön 4 Examen 5 3. Uppfattningar om studierna 5 Inställning till studierna några år efteråt 5 Åsikt om val av utbildning och studieort 6 Högskolelagens mål och dess uppfyllelse 6 Färdighetsträning 8 Nyttovärde av olika undervisnings- och arbetsformer 10 Studentinflytande 10 Inställning till forskarutbildning 12 Tillfredsställelse med studierna 12 Vad var mindre bra eller saknades? 14 Vad var särskilt bra? 14 4. Arbetsliv 14 Sysselsättning efter grundexamen 14 Nuvarande sysselsättning 15 Tillfredsställelse med nuvarande arbete och nytta av utbildningen 15 Nuvarande arbete 17 Nuvarande månadsinkomst 18 5. Utbildningen i relation till arbetet 18 Arbetsuppgifter i relation till utbildningsnivån 18 Arbetslivets krav på olika färdigheter 19 6. Övriga synpunkter 20 7. Sammanfattande kommentar 20 Bilaga 1: Vad anser du var mindre bra eller saknades i dina civilingenjörsstudier vid Uppsala universitet avseende innehåll? 22 Bilaga 2: Vad anser du var särskilt bra med dina civilingenjörsstudier vid Uppsala universitet avseende innehåll? 23 Bilaga 3: Vilken är Din nuvarande sysselsättning? 24 Bilaga 4: Övriga synpunkter 25 Bilaga 5: Enkät 26 3

1. Bakgrund och syfte Högskoleverket har ett regeringsuppdrag som innebär att samtliga utbildningar för generella examina och yrkesexamina ska utvärderas inom en sexårsperiod och omfatta såväl grundsom forskarutbildning. Ämnen och program vid Uppsala universitet som ska utvärderas 2005 är litteraturvetenskap, estniska, finska, samiska, ungerska, statistik, samhällsgeografi, statskunskap, freds- och konfliktkunskap, u-landskunskap, biologi samt civilingenjörsprogrammen. Som ett stöd till de institutioner vars ämnen/program ska utvärderas har enheten för kvalitet och utvärdering vid Uppsala universitet genomfört en enkätundersökning riktad till före detta studenter i dessa ämnen. Syftet har bland annat varit att ta reda på hur studenterna upplevde sin utbildning vid Uppsala universitet, vilka starka respektive svaga sidor de tyckte att respektive utbildning hade samt att få en uppfattning om var och med vad de arbetar några år efter avslutad utbildning. I denna sammanställning redovisas resultaten för civilingenjörsutbildningen med inriktning mot teknisk fysik, materialvetenskap. 2. Undersökningsgruppen Urval och svarsfrekvenser Enkäten skickades till alla som tagit ut en civilingenjörsexamen under perioden 1 januari 2001 t o m 31 december 2002. Totalt uppfyllde 411 personer urvalskriteriet enligt ovan. Av dessa hade 23 tagit ut en examen med inriktning mot teknisk fysik, materialvetenskap. Det saknades adressuppgift för en person i denna grupp och i två fall returnerades enkäten p g a felaktig adress. Antalet inkomna svar avseende ovanstående inriktning är 17 stycken, vilket medför en svarsfrekvens på 74 procent. Svarsfrekvensen för kvinnor är 100 procent, medan motsvarande andel för männen är 71 procent. Andelen kvinnor i urvalsgruppen är mycket låg och den höga svarsfrekvensen är därför inte särskilt anmärkningsvärd. I följande rapport redovisas svaren för de 17 personer som uppger att de läst civilingenjörsutbildningen med inriktning mot teknisk fysik, materialvetenskap. I de fall där procentsumman i redovisade tabeller inte blir 100 beror det på att avrundning till heltal har gjorts. Vissa redigeringar av de öppna svaren kan vara gjorda av etiska skäl. I redovisningen av undersökningens resultat används procent trots att gruppen svarande är ganska liten. En person motsvarar genomgående cirka sex procent. Ålder och kön En betydligt mycket större andel män än kvinnor ingår i svarsgruppen och den stora majoriteten av de svarande är mellan 26 och 30 år, se tabell 1 och 2 nedan. Tabell 1. Kön Man 15 88% Kvinna 2 12% Totalt 17 10 Tabell 2. Åldersfördelning 25 år eller yngre 0 26-30 år 14 82% 31-35 år 2 12% 36 år och äldre 1 6% Totalt 17 10 4

Examen Det finns i svarsgruppen inte någon person som har tagit någon ytterligare examen förutom civilingenjörsexamen. Av figur 1 nedan framgår vilka terminer de svarande tagit ut examen. Figur 1 Examenstermin 14 12 10 Antal 8 6 4 2 0 vt 00 ht 00 vt 01 ht 01 vt 02 ht 02 3. Uppfattningar om studierna Inställning till studierna några år efteråt Knappt hälften av de svarande (8 personer) bedömer att de har samma uppfattning om värdet av utbildningen i teknisk fysik, materialvetenskap, som de hade när de avslutade utbildningen. Fyra svarande är idag mer positivt inställda till värdet av sin utbildning, medan fem personer är mer negativt inställda.

Figur 2. Har du ändrat uppfattning om värdet av din utbildning? Ja, jag är mycket mer positiv nu 12% Ja, jag är något mer positiv nu 12% Nej, jag har inte ändrat uppfattning 47% Ja, jag är något mer negativ nu 18% Ja, jag är mycket mer negativ nu 12% 1 2 3 4 5 Åsikt om val av utbildning och studieort Majoriteten (11 av 17 svarande) av de före detta studenterna skulle välja samma utbildning om de fick göra om sitt val. Knappt en tredjedel (6 personer) skulle så här i efterhand ha valt något annat utbildningsprogram om de skulle välja utbildning idag. Utbildningar som nämns är civilingenjörsprogram med andra inriktningar samt läkarprogrammet. Alla utom en svarande skulle åter välja Uppsala som förstahandsalternativ om de fick välja utbildningsort idag. Den person som skulle valt en annan ort i första hand skulle valt en ort där civilingenjörsutbildningen ges med inriktning på ergonomisk design. Högskolelagens mål och dess uppfyllelse I en av frågorna fick de före detta studenterna bedöma i vilken grad de upplevde att högskolelagens mål 1 uppfyllts. På en femgradig skala som sträcker sig från Instämmer i mycket hög grad till Instämmer inte alls ombads de före detta studenterna ta ställning till hur väl utbildningen bidragit till förmågan 1. till självständigt arbete 2. till kritisk bedömning 3. att följa kunskapsutvecklingen inom det område som utbildningen avser 4. att diskutera och kommunicera inom det område som utbildningen avser 5. att självständigt lösa problem inom det område som utbildningen avser I figur 3-7 nedan redovisas svarsfördelningen för den aktuella frågan. Mer än hälften av de före detta studenterna valde som synes något av de två svarsalternativ som var mest positiva för alla de fem delmålen. När det gäller förmågan till självständigt arbete och att följa 1 Gällande mål enligt högskolelagen 2001. 6

kunskapsutvecklingen, har drygt två tredjedelar markerat något av de två mest positiva svarsalternativen. Figur 3. Utbildningen har bidragit till min förmåga till självständigt arbete 6 59% 4 2 18% 12% 12% Instämmer inte alls Instämmer i mycket hög grad Figur 4. Utbildningen har bidragit till min förmåga till kritisk bedömning 6 47% 4 2 24% 18% 12% Instämmer inte alls Instämmer i mycket hög grad Figur 5. Utbildningen har bidragit till min förmåga att följa kunskapsutvecklingen inom det område som utbildningen avser 6 4 2 12% 18% 41% 29% Instämmer inte alls Instämmer i mycket hög grad 7

Figur 6. Utbildningen har bidragit till min förmåga att diskutera och kommunicera inom det område som utbildningen avser 6 47% 4 2 Instämmer inte alls 29% 24% Instämmer i mycket hög grad Figur 7. Utbildningen har bidragit till min förmåga att självständigt lösa problem inom det område som utbildningen avser 6 4 2 Instämmer inte alls 18% 29% 35% 18% Instämmer i mycket hög grad Färdighetsträning De före detta studenterna fick också ta ställning till hur nöjda de var med den färdighetsträning de hade fått i följande moment: Muntliga presentationer Skriftliga presentationer Presentationer på engelska Förklara för icke-specialister Självständigt lösa problem Självständigt göra utredningar Argumentera och övertyga Arbeta i grupp Av tabellerna 3-10 framgår att nästan alla (15 av 17 svarande) är mycket eller ganska nöjda med färdighetsträningen i att arbeta i grupp. En majoritet (14 av 17) är också nöjda med färdighetsträningen i att självständigt lösa problem. Drygt hälften (9 av 16) är också ganska eller mycket nöjda med färdighetsträningen när det gäller att göra skriftliga presentationer 8

medan en ganska stor andel (7 av 16) är ganska missnöjda med detta moment. Vidare är en majoritet (10 av 17) är ganska nöjda med färdighetsträningen när det gäller att göra muntliga presentationer. Relativt många är dock missnöjda med färdighetsträningen i att förklara för icke-specialister och att göra presentationer på engelska. I båda dessa fall är ungefär hälften ganska eller mycket missnöjda. Tabell 3. Göra muntliga presentationer Mycket nöjd 0 Ganska nöjd 10 59% Ganska missnöjd 5 29% Mycket missnöjd 2 12% Förekom ej 0 Totalt 17 10 Tabell 4. Göra skriftliga presentationer Mycket nöjd 5 31% Ganska nöjd 4 25% Ganska missnöjd 7 44% Mycket missnöjd 0 Förekom ej 0 Totalt 16 10 Tabell 5. Göra presentationer på engelska Mycket nöjd 2 12% Ganska nöjd 4 24% Ganska missnöjd 7 41% Mycket missnöjd 1 6% Förekom ej 3 18% Totalt 17 10 Tabell 6. Förklara för icke-specialister Mycket nöjd 0 Ganska nöjd 2 12% Ganska missnöjd 4 24% Mycket missnöjd 5 29% Förekom ej 6 35% Totalt 17 10 Tabell 7. Självständigt lösa problem Mycket nöjd 4 24% Ganska nöjd 10 59% Ganska missnöjd 3 18% Mycket missnöjd 0 Förekom ej 0 Totalt 17 10 Tabell 8. Självständigt göra utredningar Mycket nöjd 0 Ganska nöjd 8 47% Ganska missnöjd 5 29% Mycket missnöjd 2 12% Förekom ej 2 12% Totalt 17 10 Tabell 9. Argumentera och övertyga Mycket nöjd 0 Ganska nöjd 3 18% Ganska missnöjd 5 29% Mycket missnöjd 2 12% Förekom ej 7 41% Totalt 17 10 Tabell 10. Arbeta i grupp Mycket nöjd 2 12% Ganska nöjd 13 76% Ganska missnöjd 2 12% Mycket missnöjd 0 Förekom ej 0 Totalt 17 10 9

Nyttovärde av olika undervisnings- och arbetsformer I enkäten ombads de före detta studenterna att ta ställning till om de ville ha mer av, mindre av eller om de upplevde det som lagom mycket av ett antal olika undervisnings- och arbetsformer. De hade även möjlighet att ange om de inte hade någon erfarenhet av undervisnings- eller arbetsformen. Mer än tre fjärdedelar anser att det förekom lagom mycket av lärarledd undervisning, grupparbeten, laborationer, gruppövningar och skriftliga individuella PM. En klar majoritet (15 av 17 svarande) skulle ha önskat att det inom utbildningen förekom fler studiebesök och att det förekom mer övning i muntlig redovisning. Mer än hälften (10 av 17) av de svarande ville se mer undervisning i seminarieform. Tabell 11. Bedömning av olika undervisnings- och arbetsformers nytta Mer av Lagom mycket Mindre av Har ej erfarenhet Studiebesök 88% 12% Muntliga presentationer 88% 6% 6% Seminarier 59% 24% 6% 12% Problembaserat lärande (PBL) 59% 12% 29% Självständiga arbeten 29% 65% 6% Skriftliga individuella PM och rapporter 24% 76% Grupparbeten 12% 88% Laborationer 12% 76% 12% Gruppövningar 6% 82% 12% Lärarledd undervisning 6% 76% 18% Studentinflytande Enkäten innehöll en fråga som handlade om studentinflytande. Frågan löd: I vilken utsträckning beaktade lärarna generellt sett de synpunkter som ni studenter hade under din studietid i Uppsala? Studenterna fick ta ställning till frågan med avseende på innehåll respektive arbetsformer. Av figur 8 och 9 nedan framgår hur svaren fördelade sig. Figur 8 visar att en övervägande majoritet anser att lärarna, åtminstone till viss del, generellt beaktade studenternas synpunkter avseende innehåll. Fem personer har valt svarsalternativet vet ej på denna fråga. Figur 9 visar att en majoritet även anser att lärarna i ganska hög grad eller till viss del generellt beaktade studenternas synpunkter avseende arbetsformer. Fyra av de före detta studenterna har i den aktuella frågan markerat svarsalternativet vet ej. Ingen av de svarande ansåg att deras synpunkter hade beaktats i hög grad. 10

Figur 8. Beaktade synpunkter avseende - innehåll I hög grad I ganska hög grad 12% Till viss del 53% Inte alls 6% Vet ej 29% 1 2 3 4 5 6 Figur 9. Beaktade synpunkter avseende - arbetsformer I hög grad I ganska hög grad 24% Till viss del 53% Inte alls Vet ej 24% 1 2 3 4 5 6 Av tabell 12 nedan framgår att nästan hälften anser att de till viss del har erbjudits möjlighet att delta i utvecklingsarbetet. Två personer menar att de i ganska eller mycket hög grad har erbjudits denna möjlighet. Drygt en tredjedel har valt svarsalternativet vet ej. Tabell 12. I vilken utsträckning erbjöds studenterna att aktivt delta i utvecklingsarbetet av program/kurser I hög grad 1 6% I ganska hög grad 1 6% Till viss del 8 47% Inte alls 1 6% Vet ej 6 35% Totalt 17 10 11

Inställning till forskarutbildning Av de tillfrågade är sex personer i dagsläget doktorander men ingen i gruppen har ännu disputerat. Ytterligare sex personer bland dem som besvarat enkäten skulle kunna tänka sig att söka till forskarutbildningen eller har sökt utan att få plats. En knapp tredjedel (5 av 17) svarar Nej, troligtvis inte eller Nej, absolut inte på frågan om de kan tänka sig att söka till forskarutbildningen i något av de ämnen som ingår i deras civilingenjörsexamen. Tabell 13. Skulle du kunna tänka dig att söka till forskarutbildningen i något av de ämnen som ingår i din civilingenjörsexamen? Ja, jag är redan doktorand 6 35% Jag har varit doktorand, men avbrutit 0 Ja, jag har sökt forskarutbildningen, men fick ingen plats 0 Ja, jag skulle kunna tänka mig att söka till forskarutbildningen 6 35% Nej, troligtvis inte 4 24% Nej, absolut inte 1 6% Totalt 17 10 Tillfredsställelse med studierna I enkäten fick studenterna ta ställning till fyra påståenden som rörde tillfredsställelsen med utbildningen ur några olika synvinklar. De svarande ombads ta ställning till påståendena på en femgradig skala från Instämmer helt och hållet till Instämmer inte alls. De aktuella påståendena var: 1. Jag trivdes mycket bra under min studietid. 2. Jag är nöjd med den utbildning jag fick på mitt utbildningsprogram. 3. Jag fick under studietiden ett stort kontaktnät bland andra studenter som jag senare haft nytta av i arbetslivet. 4. Jag kände mig väl förberedd för arbetslivet efter avslutade studier. I vilken utsträckning de svarande kände igen sig i påståendena ovan varierade. Av figur 10-13 nedan framgår graden av instämmande i de fyra påståendena. Det påstående som fick mest entydig respons rör som synes trivseln under studietiden. Här har alla valt något av de två mest positiva svarsalternativen. Nästan alla (14 av 16) instämmer helt eller nästan helt när det gäller tillfredsställelsen med utbildningen. Nio av 16 svarande har också markerat något av de två mest positiva svarsalternativen i fråga om att de kände sig väl förberedda för arbetslivet efter avslutade studier. 12

Figur 10 Jag trivdes mycket bra under min studietid 8 69% 6 4 31% 2 Instämmer inte alls Instämmer helt och hållet Figur 11. Jag är nöjd med den utbildning jag fick på mitt utbildningsprogram 8 6 4 5 38% 2 Instämmer inte alls 6% 6% Instämmer helt och hållet Figur 12. Jag fick under studietiden ett stort kontaktnät bland andra studenter som jag senare haft nytta av i arbetslivet 8 6 4 2 25% 31% 25% 19% Instämmer inte alls Instämmer helt och hållet 13

Figur 13. Jag kände mig väl förberedd för arbetslivet efter avslutade studier 8 6 4 31% 44% 2 Instämmer inte alls 13% 13% Instämmer helt och hållet Vad var mindre bra eller saknades? Enkäten innehöll den öppna frågan Vad anser du var mindre bra eller saknades i dina civilingenjörsstudier vid Uppsala universitet avseende innehåll? Några av de mest vanligt förekommande svaren gäller bristande koppling till näringslivet, undervisningens inriktning på tentamen istället för förståelse samt att utbildningen delvis är alltför teoretisk. Samtliga svar på denna fråga redovisas i bilaga 1. Vad var särskilt bra? Ytterligare en öppen fråga löd Vad anser du var särskilt bra med dina civilingenjörsstudier vid Uppsala universitet avseende innehåll? De mest förekommande kommentarerna gäller bredden på utbildningen, kombinationen teori och praktik samt den stabila grund detta gav. I bilaga 2 redovisas samtliga svar på den aktuella frågan. 4. Arbetsliv Sysselsättning efter grundexamen 16 av de svarande uppger att de har haft förvärvsarbete som huvudsaklig sysselsättning efter examen. Av dessa har 12 arbetat under två till fyra år, se tabell 14 nedan. En person säger att han/hon inte alls arbetat inom det område han/hon utbildats för, medan elva personer svarar att de hela tiden har arbetat inom sitt utbildningsområde, se tabell 15. Tabell 14. Har du som huvudsaklig sysselsättning förvärvsarbetat? Nej, inte alls 1 6% Ja, under mindre än två år 4 24% Ja, mellan två och fyra år 12 71% Ja, mer än fyra år 0 Totalt 17 10 14

Tabell 15. Hur stor del av den tid som du har förvärvsarbetat har varit inom det område du är utbildad för? Inte alls 1 6% Mindre än halva tiden 0 Mer än halva tiden 5 29% Hela tiden 11 65% Totalt 17 10 En person har markerat att han/hon har haft en sysselsättning annan än förvärvsarbete under minst ett halvår. Denna person har då varit föräldraledig. Svaren på frågan Hur lång tid efter examen fick du ditt första arbete? visar att sju personer fick arbete redan innan avslutad utbildning och en tredjedel (6 personer) fick arbete inom en månad efter att ha avslutat utbildningen. En svarande har vid svarstillfället ännu inte fått något arbete, se tabell 16 nedan. Tabell 16. Hur lång tid efter examen fick du ditt första arbete? Fick arbete redan innan avslutad utbildning 7 41% Mindre än en månad 6 35% 1-6 månader 2 12% 7-12 månader 1 6% Mer än 12 månader 0 Jag har ännu inte fått arbete 1 6% Totalt 17 10 Nuvarande sysselsättning I en öppen fråga fick de före detta studenterna beskriva sin nuvarande sysselsättning. En majoritet arbetar med forskningsrelaterade frågor i någon form. Sex personer är doktorander och tre svarande anger befattningen forskningsingenjör. I bilaga 3 redovisas samtliga svar på frågan Vilken är din nuvarande sysselsättning? Tillfredsställelse med nuvarande arbete och nytta av utbildningen Av enkätsvaren framgår att nästan alla (16 av 17 personer) som har besvarat enkäten är yrkesmässigt verksamma vid svarstillfället. I en av enkätfrågorna ombads de svarande att på en femgradig skala från Instämmer helt och hållet till Instämmer inte alls ta ställning till tre påståenden, nämligen: 1. Jag är nöjd med mitt nuvarande arbete 2. Civilingenjörsutbildningens innehåll har varit relevant i relation till mina arbetsuppgifter. 3. Jag har stor användning av min utbildning i mitt nuvarande arbete. I figur 14-16 visas svarsfördelningen för graden av instämmande i de tre påståendena. Hälften (8 personer) instämmer helt eller nästan helt i att de är nöjda med sitt nuvarande arbete, medan tre fjärdedelar (12 personer) instämmer helt eller nästan helt i att utbildningens innehåll varit relevant i förhållande till nuvarande arbetsuppgifter. 15

Figur 14. Jag är nöjd med mitt nuvarande arbete 6 4 38% 25% 2 13% 13% 13% Instämmer inte alls Instämmer helt och hållet Figur 15. Civilingenjörsutbildningens innehåll har varit relevant i relation till mina arbetsuppgifter 6 4 31% 44% 2 13% 13% Instämmer inte alls Instämmer helt och hållet Figur 16. Jag har stor användning av min utbildningen i mitt nuvarande arbetet 6 44% 4 25% 25% 2 Instämmer inte alls 6% Instämmer helt och hållet 16

Nuvarande arbete Av de före detta studenterna i teknisk fysik, materialvetenskap arbetar idag mer än hälften (9 av 16 svarande) i det som betecknas stora företag (över 250 anställda). En klar majoritet av de svarande är vid svarstillfället verksamma Uppsala-Stockholmsregionen (se tabell 17). Den dominerande arbetsmarknadssektorn är den statliga, där tio personer är verksamma, medan sex svarande är verksamma i den privata/enskilda sektorn. Nio av de tio personer som arbetar statligt är verksamma vid något universitet eller någon högskola (se tabell 18 och 19). Tabell 17. Geografisk placering av arbetsplatser för de före detta studenter som har läst teknisk fysik, materialvetenskap Uppsala 7 44% Stockholmsregionen 6 38% Göteborgsregionen 1 6% Malmöregionen 0 Annan ort i Sverige 2 13% Annan ort utomlands 0 Total 16 10 Tabell 18. Arbetsmarknadssektor för de före detta studenter som läst teknisk fysik, materialvetenskap Statlig 10 63% Privat/enskild 6 38% Kommunal 0 Landsting 0 Eget företag 0 Annan 0 Totalt 16 10 Tabell 19. Bransch Universitet/högskola 9 56% Telekommunikationsindustri 2 13% Elektronikindustri 2 13% Stål-/metallindustri 1 6% Annan bransch 2 13% Total 17 10 De flesta (13 personer) ser sig som specialister. Två personer är projektledare/projektansvariga och en person arbetar som handläggare. En person uppger att han/hon har budgetansvar och/eller ekonomiskt redovisningsansvar i sin nuvarande befattning. 17

Nuvarande månadsinkomst Merparten av de svarande som är yrkesverksamma har en månadsinkomst på mellan 20 001-30 000 kronor. En liten minoritet befinner sig lönemässigt utanför detta intervall, 13 procent under och 13 procent över. Figur 17. Aktuell månadsinkomst 2003-20 000 kr 12% 20001 kr - 25000 kr 32% 25001 kr - 30000 kr 47% 30001 kr - 35000 kr 35001 kr - 40000 kr 40001 kr - 45000 kr 45001 kr - 50000 kr 50001 kr - 55000 kr 55001 kr - 4% 4% 2% 1 2 3 4 5 6 7 5. Utbildningen i relation till arbetet Arbetsuppgifter i relation till utbildningsnivån Av figur 18 framgår att en majoritet (11 personer) tycker att arbetsuppgifterna motsvarar den utbildningsnivå de har. Tre av de 17 svarande menar dock att arbetsuppgifterna är något för okvalificerade i relation till deras utbildningsnivå och två personer anser att arbetsuppgifterna är något för kvalificerade. 18

Figur 18. Hur väl stämmer arbetsuppgifterna med utbildningsnivån? Alltför okvalificerade Något för okvalificerade 19% Motsvarar min utbildningsnivå 69% Något för kvalificerade 13% Alltför kvalificerade 2 4 6 8 10 Arbetslivets krav på olika färdigheter De före detta studenternas tillfredsställelse med olika typer av färdighetsträning har redovisats i ett tidigare avsnitt (se s 7-8). Enkäten innehöll också en fråga om i vilken utsträckning de svarande efter sina studier har haft arbetsuppgifter som ställt krav på motsvarande färdighetsmoment. Av resultatet framgår att arbetsuppgifterna främst ställer höga krav på att göra skriftliga presentationer, att självständigt lösa problem och att göra presentationer på engelska. När det gäller att göra presentationer på engelska är de höga kraven i arbetet lite oroande, eftersom nästan hälften säger sig vara ganska eller mycket missnöjda med färdighetsträningen i detta. I figur 19 redovisas i vilken utsträckning de svarande anser att arbetsuppgifterna ställer krav på en viss färdighet. 19

Figur 19. Arbetsuppgifternas krav på olika färdigheter Göra skriftliga presentationer 75% 25% Självständigt lösa problem Göra presentationer på engelska 67% 75% 27% 19% 6% 7% I hög grad I viss mån Inte alls Arbeta i projektgrupp 38% 5 13% Argumentera och övertyga 38% 44% 19% Göra muntliga presentationer 38% 44% 19% Förklara för ickespecialister 31% 56% 13% 2 4 6 8 10 6. Övriga synpunkter De före detta studenterna har också i slutet av enkäten givits möjligheter till ytterligare synpunkter på det som berörs i enkätfrågorna. I de övriga synpunkter som ges kommenterar två personer den svåra situationen på arbetsmarknaden och en svarande berömmer Uppsalas stimulerande studentliv. Samtliga övriga synpunkter som givits av de före detta studenterna i teknisk fysik, materialvetenskap, finns i bilaga 4. 7. Sammanfattande kommentar Sammanfattningsvis kan sägas att alla svarande trivdes under sin utbildning och att de flesta är nöjda med sin utbildning. Knappt hälften har en oförändrad syn på utbildningen medan en fjärdedel har blivit mer positiva och en knapp tredjedel blivit mer negativa. Hälften instämmer helt eller nästan helt i påståendet att de är nöjda med sitt nuvarande arbete. Majoriteten av de före detta studenterna fick snabbt ett första jobb efter examen och två tredjedelar har hela tiden sedan de började arbeta gjort detta inom det område de utbildat sig för. Två tredjedelar anser också att arbetsuppgifterna motsvarar deras utbildningsnivå. Gruppen som har svarat på enkäten är relativt liten men det kan trots detta vara av intresse att göra några jämförelser mellan hur de svarande ser på arbetslivets krav och på färdighetsträningen under utbildningen. De flesta menar att det i arbetslivet i hög grad ställs krav på förmågan att självständigt lösa problem och förmågan att göra skriftliga presentationer. En majoritet är också nöjd med färdighetsträningen under utbildningen i att självständigt lösa 20

problem, medan drygt hälften är nöjda med den färdighetsträning de fått under utbildningen. När det gäller förmågan att göra presentationer på engelska anser två tredjedelar av de svarande att arbetsuppgifterna i hög grad ställer krav på detta. I fråga om förmågan att göra presentationer på engelska är dock endast en tredjedel nöjda med färdighetsträningen under utbildningen. 21

Bilaga 1 Bilaga 1: Vad anser du var mindre bra eller saknades i dina civilingenjörsstudier vid Uppsala universitet avseende innehåll? Vissa redigeringar av svaren på de öppna frågorna kan vara gjorda av etiska skäl. Mindre bra: - Nja, databehandling och tillhörande programmering t ex för- och efterbehandling vid beräkningar. - För lite träning på muntliga presentationer på engelska. Även för lite träning på att skriva akademiska publikationer. Vi är trots allt ganska många fortsätter som doktorander. - För mycket teoretiskt innehåll. - Alltför styrda laborationer, i verkligheten vet man inte alltid vilka experiment man bör göra, hur utrustningen ser ut osv. - Labbarna ger inte mycket. Borde få tänka mer, man får ett problem, tänker igenom en lösning, presenterar den och sedan genomför den om den är korrekt, mer likt ett forskningsprojekt. Nu är det bara gör så här så får vi det här och räkna sedan fram det där... - Hela systemet med tentor leder till för mycket tentaplugg och för lite tid för förståelse. - Mer verklighetsbaserat, dvs. mer muntlig framställning ej roligt men ett måste på arbetsplatsen, mer rapportskrivning där reglerna är lika från kurs till kurs. - Kunde ha varit mer mätteknik. - Mer problembaserad undervisning i vissa ämnen. Detta för att göra studenterna mer självständiga. - Det är för teoretiskt, skulle vara lite mer praktiska övningar. Saknades: - Argumentation! - Fler projekt: tvärvetenskapliga (kanske med inslag av ekonomi), forskningsintensiva projekt, längre examensarbete. - Information om vilken typ av jobb som din utbildning leder till. - Mer presentationsteknik. - Hade varit väldigt bra med lite mekatronik-kunskaper till mättekniken som att man är bekant med hela systemet, inte bara programbiten/insamlingsbiten. - Återkoppling på de språkliga aspekterna på labbrapporter o. dyl. - Mer anpassning mot arbetslivet, kurser skulle vara mer inriktade till att hantera och planera projekt, utveckling och tillverkning. 22

Bilaga 2 Bilaga 2: Vad anser du var särskilt bra med dina civilingenjörsstudier vid Uppsala universitet avseende innehåll? Vissa redigeringar av svaren på de öppna frågorna kan vara gjorda av etiska skäl. - Mycket relevanta kurser inom området materialvetenskap! - Kombinationen gedigen fysikutbildning med specifika ämnen, dvs. en bra blandning av teori och praktik. De specifika ämnena menas de materialvetenskapliga ämnena. - De gav en bred bas med grundlig nivå. - Tillgång till Ångströmlaboratoriet. - Inriktningen materialvetenskap hade många föreläsare väl fördjupade inom sina respektive ämnen. - Den stora bredden. Man kan välja ganska fritt mot slutet. - Väl balanserat urval av kurser. Bredden på innehållet, blandningen av mätteknik, programmering etc. och materialfysikkurserna. Att man även fick vissa praktiska erfarenheter via labbar som t ex SEM-användning. - Bra teoretisk grund. - Examen. 23

Bilaga 3 Bilaga 3: Vilken är Din nuvarande sysselsättning? - 1:e Forskningsingenjör inom halvledarteknologi. - Arbetslös - Civilingenjör, strukturmekanik, "hållf" på teknik avd. Forsmarksverket. - Doktorand anställd av UU. - Doktorand i gruppen Mikroskopi och mikroanalys på Chalmers tekniska högskola. Jobbar med karaktärisera testlegeringar (rostfria stål) från Sandvik. - Doktorand inom mikrosystemteknik på Avd. för materialvetenskap, Inst för teknikvetenskaper. - Doktorand vid institutionen för teknikvetenskaper, Uppsala universitet - Doktorand, fasta tillståndets elektronik - Doktorand, Institutionen för tekniska vetenskaper, Materialoptik - Forskningsingenjör inom UU, inriktning mikroteknologi. - Forskningsingenjör på KTH, Mikroelektronik komponentavd., processning, maskinansvarig inom halvledare. - Jobbar på Micronic Laser Systems. Arbetar / har arbetat med processutveckling (mestadels plasmaets) och applikationsutveckling för maskritare (?) inom halvledarområdet. - Patentingenjör, PRV Patent (Patent- o Registreringsverket) Stockholm. - Processingenjör. - Projektledare, Silex Microsystems AB - Projektledare, Silex Microsystems AB, Mikromekanik. - Utvecklingsingenjör Erasteel Kloster (snabbstål). Labb-, utvecklings- och utprovningsjobb. Mycket mätteknik och programmering 24

Bilaga 4 Bilaga 4: Övriga synpunkter Vissa redigeringar av svaren på de öppna frågorna kan vara gjorda av etiska skäl. - Uppsala är en mycket bra studentstad!! Studentlivet utanför studierna inspirerar. - När jag sökte civilingenjör levde jag i illusionen att det saknades 10 000-tals jobb. Nu efter examen går de flesta av mina kursare (förutom de som doktorerar) arbetslösa! VARFÖR!?! - Utbildningen är bra men arbetsmarknaden en besvikelse UU borde arbeta mer för att göra mitt civilingenjörsprogram mer känt bland Sveriges företag. 25

Bilaga 5 Bilaga 5: Enkät Du har fått den här enkäten eftersom du har tagit ut en civilingenjörsexamen vid Uppsala universitet något av åren 2001-2002 1. Kön + Man Kvinna 2. Ålder 25 år eller yngre 26 30 år 31 35 år 36 år och äldre 3. Vilken termin påbörjade du dina civilingenjörsstudier vid Uppsala universitet? Ht Vt 4. Inom vilket utbildningsprogram har du tagit ut civilingenjörsexamen? Informationsteknologi Kemiteknik, inr. läkemedel Kemiteknik, inr. material Miljö- och vattenteknik < Molekylär bioteknik Teknisk fysik Teknisk fysik med materialvetenskap 6. Vilken termin tog du ut din examen vid Uppsala universitet? (Har du flera examina, markera i så fall detta) Civilingenjörsexamen: Ht Vt Kandidatexamen: Ht Vt Magisterexamen: Ht Vt Licentiatexamen: Ht Vt Annan examen: Ht Vt 7. Skulle du kunna tänka dig att söka till forskarutbildningen i något av de ämnen som ingår i din civilingenjörsexamen? Ja, jag är redan doktorand Jag har varit doktorand, men avbrutit Ja, jag har sökt till forskarutbildningen, men fick ingen plats Ja, jag skulle kunna tänka mig att söka till forskarutbildningen Nej, troligtvis inte Nej, absolut inte + + 26

Bilaga 5 8. Vilken har din sysselsättning varit efter det att du tog ut din civilingenjörsexamen? a) Har du som huvudsaklig sysselsättning förvärvsarbetat (eller varit doktorand)? + < Nej, inte alls Ja, under mindre än två år Ja, i två till fyra år Ja, i mer än fyra år b) Hur stor del av den tid som du förvärvsarbetat har varit inom det område du är utbildad för? Inte alls Mindre än halva tiden Mer än halva tiden Hela tiden c) Har din huvudsakliga sysselsättning varit någon annan än förvärvsarbete (eller doktorand) under mer än ett halvår? (Markera alla de alternativ som gäller för din del!) Nej Ja, jag har ägnat mig åt mina personliga intressen, t ex resor, idrott Ja, jag har studerat vidare efter min civilingenjörsexamen (ej forskarutbildning) Ja, jag har varit föräldraledig Ja, jag har varit arbetslös Ja, annat, nämligen: + 9. Vilken är din nuvarande sysselsättning? (exemplifiera gärna med t ex titel, arbetsgivare, inom vilket område du arbetar, om du är arbetslös etc) 10. Hur lång tid efter din civilingenjörsexamen fick du ditt första arbete? (eller påbörjade forskarutbildning) Jag fick arbete redan innan jag avslutat min utbildning Mindre än en månad 1 6 månader 7 12 månader Mer än 12 månader Jag har ännu inte fått arbete 11. Har du nu så här något/några år efter din examen ändrat uppfattning om värdet av din utbildning vid Uppsala universitet jämfört med när du precis hade slutfört dina studier? Ja, jag är Ja, jag är Nej, jag har Ja, jag är Ja, jag är mycket mer något mer inte ändrat något mer mycket mer positiv nu positiv nu uppfattning negativ nu negativ nu + < 27

12. Så här i efterhand, skulle du ha valt: Bilaga 5 a) något annat utbildningsprogram? Ja, jag skulle ha valt Nej b) Uppsala som förstahandsalternativ? Ja Nej, jag skulle ha valt + 13. Vad anser du var mindre bra eller saknades i dina civilingenjörsstudier vid Uppsala universitet avseende innehåll? Mindre bra: Saknades: < 14. Vad anser du var särskilt bra med dina civilingenjörsstudier vid Uppsala universitet avseende innehåll? + + 28

Bilaga 5 15. I vilken utsträckning beaktade lärarna generellt sett de synpunkter som ni studenter hade under din studietid i Uppsala? < > I hög I ganska Till viss grad hög grad del Inte alls Vet ej a) Vad gäller innehåll b) Vad gäller arbetsformer 16. I vilken utsträckning erbjöds ni studenter att aktivt delta i arbetet med att utveckla utbildningsprogram och/eller kurser? I hög I ganska Till viss grad hög grad del Inte alls Vet ej 17. Hur bedömer du den färdighetsträning som din utbildning vid Uppsala universitet gav när det gäller att: Mycket Ganska Ganska Mycket Förekom nöjd nöjd missnöjd missnöjd ej a) göra muntliga presentationer b) göra skriftliga presentationer c) göra presentationer på engelska d) förklara för ickespecialister e) självständigt lösa problem f) självständigt göra utredningar g) argumentera och övertyga h) arbeta i grupp + 18. I vilken grad har dina civilingenjörsstudier vid Uppsala universitet bidragit till målen i Högskolelagen enligt nedan? Utbildningen har för min del: Instämmer i mycket Instämmer hög grad inte alls a) bidragit till min förmåga till självständigt arbete b) bidragit till min förmåga till kritisk bedömning c) bidragit till min förmåga att följa kunskapsutvecklingen inom det område som utbildningen avser d) bidragit till min förmåga att diskutera och kommunicera inom det område som utbildningen avser e) bidragit till min förmåga att självständigt lösa problem inom det område som utbildningen avser + < 29

Bilaga 5 19. Bedöm olika undervisnings- och arbetsformer efter den nytta du har haft av dem efter din examen! < Jag anser att mina studier vid Uppsala universitet borde ha haft mindre av / mer av / eller att det var lagom mycket av Mer av Lagom Mindre av Har ej mycket erfarenhet a) självständiga arbeten b) lärarledd undervisning ex. föreläsningar c) seminarier för att diskutera och ventilera olika problemställningar d) grupparbeten e) problembaserat lärande (PBL) f) laborationer g) gruppövningar h) skriftliga individuella PM och rapporter i) studiebesök, exkursioner och dylikt j) muntliga presentationer k) annat: < Fråga 20 27 besvaras av dig som för närvarande förvärvsarbetar (eller är doktorand). Fråga 28 29 besvaras av alla. 20. Inom vilken arbetsmarknadssektor arbetar du för närvarande? Statlig Privat/enskild Kommunal Eget företag Landsting Annan, nämligen 21. Till vilken bransch hör din nuvarande arbetsplats? Markera det alternativ som stämmer bäst för din del! Telekommunikationsindustri Stål-/metallindustri Universitet/högskola Elektronikindustri Massa-/papper-/träindustri Annan statlig verksamhet Medicinsk teknik Kemiindustri Gymnasie-/grundskola Medie-/upplevelseindustri Bioteknik-/läkemedelsind. Annan kommunal verksamhet Verkstadsindustri Livsmedelsindustri Företagstjänster/uthyrning Fordonsindustri Bank-/finansiell verksamhet Annan bransch Programvaru-/dataföretag Byggnadsindustri Flyg-/rymdindustri Transport/kommunikation + + 30

Bilaga 5 22. Ungefär hur många anställda har den organisation/ det företag där du för närvarande är anställd/ yrkesverksam? < + 0-9 anställda 10-49 anställda 50-249 anställda 250 - anställda 23. Om du just nu förvärvsarbetar eller är doktorand, var i landet ligger din arbetsplats / studieort? Stockholmsregionen Malmöregionen Annan ort i Sverige Göteborgsregionen Uppsala Annan ort utomlands 24a. Vilken av följande befattningar stämmer bäst in på din nuvarande position? Handläggare Specialist Projektledare/projektansvarig Chef < 24b. Har du i ovanstående befattning ett budgetansvar och/eller ett ekonomiskt redovisningsansvar? Ja Nej 25. I hur hög grad instämmer du i nedanstående påståenden? Instämmer helt och hållet Instämmer inte alls a) Jag är nöjd med mitt nuvarande arbete b) Civilingenjörsutbildningens innehåll har varit relevant i relation till mina arbetsuppgifter c) Jag har stor användning av min utbildning i mitt nuvarande arbete d) Jag trivdes mycket bra under min studietid e) Jag är nöjd med den utbildning jag fick på mitt utbildningsprogram f) Jag fick under studietiden ett stort kontaktnät bland andra studenter som jag senare haft nytta av i arbetslivet + g) Jag kände mig väl förberedd för arbetslivet efter avslutade studier + 31

Bilaga 5 26. Hur väl stämmer dina arbetsuppgifter med din utbildningsnivå? + Jag anser att arbetsuppgifterna i mitt nuvarande arbete är < Alltför Något för Motsvarar min Något för Alltför Kvalificerade kvalificerade utbildningsnivå okvalificerade okvalificerade 27. Vilken är din nuvarande totala månadsinkomst? Om du arbetar deltid, omvandla till heltid. Total månadsinkomst = fast månadslön + naturaförmåner + resultatlön och andra kontanta tillägg (inklusive t ex bonus och provision). Naturaförmåner: Helt fri lunch = 1240 kr/mån., helt fri bil = 3500 kr/mån. 20.000 kr 30.001 35.000 kr 45.001 kr 50.000 kr 20.001 25.000 kr 35.001 40.000 kr 50.001 kr 55.000 kr 25.001 30.000 kr 40.001 45.000 kr 55.001 kr < 28. I vilken utsträckning har du efter dina studier haft arbetsuppgifter som ställt krav på att: I hög grad I viss mån Inte alls a) göra muntliga presentationer b) göra skriftliga presentationer c) göra presentationer på engelska d) förklara för icke-specialister e) självständigt lösa problem f) argumentera och övertyga g) arbeta i projektgrupp 29. Har du några ytterligare synpunkter, får du gärna skriva dem här nedan. Stort tack för Dina svar och synpunkter! 32

För mer information kontakta gärna Olof Ingesson Olof.Ingesson@uadm.uu.se 018 471 17 36 Kvalitet och utvärdering Uppsala universitet Box 256 751 05 Uppsala