Jämställdhet i hälsa a society in which men and women would participate in more or less equal numbers in every sphere of life, from infant care to high-level politics (Okin, 1989) Hur kan samhället hindra ohälsa? Världshälsoorganisationens (WHO) oberoende kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer uppmanade år 2008 världens regeringar att utvärdera vilka effekter som politiken och olika åtgärder har på ojämlikhet i hälsa Jämlikhet i hälsa Jämlikhet i hälsa är avsaknad av systematiska och potentiellt påverkbara skillnader i en eller flera av hälsans aspekter som finns mellan olika befolkningar eller befolkningsgrupper, definierade socialt, ekonomiskt, geografiskt eller efter kön International Society for Equity in Health (2002) Hälsoojämlikhet Det är viktigt att skilja mellan individuella skillnader i hälsa och gruppskillnader i hälsa. Genetiska eller andra biologiska skillnader förklarar (sannolikt) en hel del av individuella skillnader (men kan modifieras) men har, rimligen, mycket liten betydelse för gruppskillnader. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa Självrapporterad hälsa Levnadsvanor Sjukskrivning och förtidspension Sjukvårdsutnyttjande, diagnoser Läkemedelsanvändning Livslängd, dödsorsaker Sammanvägda hälsomått. Hur ser det ut för kvinnor och män? Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet Jämlikhet innebär alla människors lika värde att ha samma rättigheter oavsett ex etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Jämställdhet innebär att människor inta ska diskrimineras på grund av kön, dvs att alla människor ska ha samma rättigheter oavsett om det är kvinnor eller män. 1
Den förväntade medellivslängden i Sverige år 2013 är 83,7 för kvinnor och 80,1 för män Med medellivslängd menas vanligtvis den tid som en nyfödd person i genomsnitt har kvar att leva, givet hur dödligheten ser ut nu. Detta begrepp kallas även för återstående medellivslängd vid födseln. För att få ett stabilt resultat beräknas oftast medellivslängden över en femårsperiod SCB.2015 Vaccin Potatis Folkskola Avlopp Sprit Missväxt Spanska sjukan Antibiotika Välfärd Skillnad i medellivslängd för män och kvinnor Källa: Folkhälsoinstitutet 2008 Kvinnor i förhållande till män Japan France Australia Sweden USA China Russia India South Africa Afganistan Sierra Leone Botswana -2 0 2 4 6 8 10 12 14 Antal år Könsskillnader i hälsa hur kan det förklaras? Kvinnor lever i genomsnitt längre än män, medan män som grupp har mer makt och resurser, och bättre självrapporterad hälsa, än kvinnor. Detta gäller för befolkningen globalt (United Nations Development Programme 2007, World Health Organisation 2008), 2
Folkhälsa och genus Beskrivning; Hur ser hälsan och döden ut för kvinnor respektive män? Förklaring; Vad beror ev. könsskillnader på? Värdering: Är situationen acceptabel? Vad vill vi åstadkomma? Målformulering Åtgärd med utvärdering Prioritering Mätning av måluppfyllelse. Fick vi bättre folkhälsa? När det gäller hälsa och sjukdomar finns det vissa könsskillnader Män diagnostiseras oftare än kvinnor med alkoholrelaterad sjukdom hjärtinfarkt diabetes övervikt. (O)jämställdhet i hälsa och vård reviderad 2014 SKL När det gäller hälsa och sjukdomar finns det vissa könsskillnader Ett genusrelaterat folkhälsoproblem är mäns våld, vilket i stor utsträckning drabbar både kvinnor och män. Kvinnor diagnostiseras oftare än män med psykisk ohälsa rörelseorganens sjukdomar kronisk smärta Begreppet - Könsskillnader Används då man beskriver ohälsa, sjuklighet och dödlighetsmönster för kvinnor och män, oavsett om orsakerna är biologiska genetiska eller sociokulturella. (Hammarström och Månsdotter, 2008) benskörhet.(o)jämställdhet i hälsa och vård reviderad 2014 SKL Begreppet - Genusperspektiv Då man försöker förklara dessa könsskillnader utifrån kunskap om genussystemets alla mekanismer och hur dessa interagerar med biologiska genetiska faktorer (Hammarström och Månsdotter, 2008) Intersektionalitet Begreppet intersektionalitet analyserar hur olika maktdimensioner korsar varandra. Det är inte bara könet som har betydelse i en analys utan även sexuell läggning, etnisk tillhörighet, klass, funktionshinder, ålder och religion Dessa positioner påverkar hur mycket makt och utrymme en människa har i samhället och i relation till andra människor. 3
Forskning med genusperspektiv GENUS och HÄLSA Ifrågasätter den rådande kunskapssynen Genus analyseras ur ett strukturellt perspektiv: Medvetenhet om kvinnors och mäns olika livsvillkor och vilken betydelse det kan få för hälsan Hammarström, i Hovelius & Johansson 2004 Några iakttagelser: Homo- och bisexuella kvinnor besöker vården i lägre utsträckning trots ett upplevt behov. Detta gäller särskilt kvinnosjukvården. Transpersoner har lägre förtroende för sjukvården jämfört med övriga medborgare. Det finns påtagliga skillnader mellan landstingen när det gäller att tillämpa regler kring könsbytesutredning, och när det gäller homosexuella kvinnors möjligheter att få tillgång till insemination. Socialstyrelsen 2011 Den jämlika vårdens väntrum Några iakttagelser: Utlandsfödda löper ökad risk för psykisk ohälsa och lider mer av depressioner, ångest, posttraumatisk stress och sömnsvårigheter än Sverigefödda. Åtgärdbar och förtida dödlighet i exempelvis hjärtkärlsjukdom är högre bland utlandsfödda än bland inrikes födda. Rökning och andra ohälsosamma vanor är vanligare bland vissa grupper av migranter. Språkliga barriärer försvårar migranternas tillgång till information om hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen 2011 Den jämlika vårdens väntrum Läkemedelsanvändning 4
Genusbias i medicinen att göra och se könsskillnader där de inte finns att bortse från könsskillnader som faktiskt finns (generellt: mannen är norm i vården) att utgå från att individen är typisk för sitt kön En riktig man lever hårt, reder sig själv, ber inte om råd och visar inte känslor. Män med traditionella maskulinitetsideal För män kan sjukdom och behov av vård lätt framstå som tecken på svaghet (Connell, 1995) 26 Vad är en jämställd vård? Jämställd = jämlikt mellan kvinnor och män Kvinnor och män är delvis lika, delvis olika Detta medför att: Kvinnor och män har både behov av att få samma typ av vård, inom samma tidsram och behovet av att få vård anpassad till det egna könets förutsättningar, dvs. olika vård Jämställd vård handlar om tillgång till vård och om vårdens kvalitet. Redovisning av frågan - får kvinnor och män samma tillgång till vård anpassad efter det egna könets förutsättningar? Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa på lika villkorför hela befolkningen HSL ( 1982;763) 5