EN ANDRA CHANS - PATIENTERS LIVSKVALITÉ EFTER ETT HJÄRTSTOPP

EN RA CHANS - PATIENTERS LIVSKVALITÉ EFTER ETT HJÄRTSTOPP En litteraturstudie EVELINA BÄRRING STINA WALDE Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 61-90 hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Januari 2014

EN RA CHANS PATIENTERS LIVSKVALITÉ EFTER ETT HJÄRTSTOPP En litteraturstudie EVELINA BÄRRING STINA WALDE Bärring, E & Walde, S. En andra chans - Patienters livskvalité efter ett hjärtstopp. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2014. Bakgrund: I Sverige drabbas årligen cirka 10 000 personer av ett plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus och ungefär 500 av dessa överlever. Hjärt- kärlsjukdom är vanligaste bakomliggande orsaken till att drabbas av ett hjärtstopp, andra orsaker till hjärtstopp är lungsjukdom, intoxikation och skalltrauma. Syfte: Syftet i denna litteraturstudie var att utifrån vetenskaplig litteratur undersöka patienters livskvalité efter ett hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienternas livskvalité påverkades efter att ha överlevt ett hjärtstopp, i resultatet framkom det förändringar i fysiska-, psykiskaoch kognitiva funktioner samt sökande efter mening. Slutsats: Att överleva ett hjärtstopp innebär att livskvalitén förändras. Många aspekter spelar in i den upplevda livskvalitén såsom förändringar i den kroppsliga funktionen, psykiska aspekter som innefattar bland annat oro, ångest och kognitiv funktion som innefattar minnesförmåga. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om hur livskvalitén kan påverkas hos patienter efter ett hjärtstopp för att på så sätt vara ett stöd och en hjälp för patienten tillbaka till vardagen. Nyckelord: Fysik funktion, hjärtstopp, kognitiv funktion, livskvalité, patient, psykisk funktion. 2

A SECOND CHANCE- PATIENTS QUAILITY OF LIFE AFTER A HEART ARREST A LITERATURE REVIEW EVELINA BÄRRING STINA WALDE Bärring, E & Walde, S. A second chance Patients quality of life after a heart arrest. A literature review. Degree project, 15 credits points. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Care Science, 2014. Background: In Sweden are every year about 10 000 people affected of a sudden heart arrest out of the hospital and about 500 of these survive. Cardiovascular disease is the most common underlying cause of suffering a heart arrest, other causes of heart arrest is pulmonary disease, intoxication and head trauma. Aim: The aim of this study was that on scientific literature examining patient s quality of life after a heart arrest. Method: A literature review based on 11 scientific articles. Results: Patients quality of life was affected after having survived a heart arrest, the result showed that changes in physical, mental and cognitive functions as well as search for meaning. Conclusion: To survive a heart arrest means that quality of life is changing. Many factors play into the perceived quality of life such as changes in the physical function, mental aspects, which includes agitation, anxiety, and cognitive function which includes memory capacity. It is important that the nurse has knowledge of how quality of life can be affected in patients after heart arrest in order to thus be a support and a help to the patient back to everyday life. Keywords: Cognitive function, heart arrest, patient, physical function, psychical function. 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 BAKGRUND 5 - Hjärtstopp 5 - Förekomst av hjärtstopp 6 - HLR behandling 6 - Behandling av hjärtstopp 6 - Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska 7 - Omvårdnadsteori 7 - Livskvalité definition 7-8 SYFTE 8 METOD 8 - Design 8 - Inklusions- och exklusionskriterier 8-9 - Databassökning 9 - Kvalitetsbedömning 9 - Urval 9 - Analysen 10 RESULTAT 10 - Psykiska aspekter 10 Ångest 10 Oro 10-11 Skam och skuld 11 Social funktion 11 Rädsla 11 - Kognitiv funktion 11 Minnesförmåga 11-12 Förvirring 12 Minnesluckor 12 - Fysiska aspekter 12 Sömn 12 Energinivå 13 Aktiviteter i dagliga livet och boendesituation 13 Sexuell funktion 13 Arbetssituation 14 - Sökande efter mening 14 DISKUSSION 15 - Metoddiskussion 15-16 - Resultatdiskussion 16 Sömn 16 Energinivå 16-17 Sexuellfunktion 17 Ångest 17 Oro 17 Skam och skuld 17 Rädsla 18 Minnesförmåga 18 Minnesluckor 18 Sökande efter mening 18-19 SLUTSATSER 19 FÖRSLAG TILL FRAMTIDA FORSKNING 19 REFERENSER 20-22 BILAGOR 23 - Bilaga 1 databassökning 24-25 - Bilaga 2 artikel matris 26-28 4

INLEDNING Vi valde att studera ämnet hjärtstopp då vi båda varit med om situationer relaterade till hjärtstopp på våra sommarjobb som undersköterskor, på kirurgrespektive medicinavdelning. Hjärtstopp kan ske överallt och drabba vem som helst, gamla som unga, sjuka som friska, elitidrottare som kroniskt sjuka. Vi blev intresserade av att ur ett patientperspektiv undersöka patienters livkvalité efter ett hjärtstopp. Ett hjärtstopp är traumatiskt för alla inblandade, därför vill vi veta mer hur den drabbade patientens livskvalité förändras efter ett hjärtstopp. Om sjuksköterskan har större kunskap i psykiska och fysiska aspekter som påverkas för patienten som drabbats och överlevt ett hjärtstopp kan sjuksköterskan på så sätt vara ett bättre stöd för patienten. BAKGRUND I bakgrundsmaterialet presenteras fakta om vad hjärtstopp är och beror på, prevalens av hjärtstopp, HLR behandling, medicinskbehandling av hjärtstopp, kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, Travelbees omvårdnadsteori samt definition av livskvalité. Hjärtstopp Hjärtstopp, hjärtstillestånd innebär att hjärtats förmåga att pumpa blodet upphävs (Ericson & Ericson, 2008). Hjärtstopp utan behandling leder till döden, dock kan hjärtat startas och patienten återvända till livet med snabbt insatt behandling (Wallentin, 2005). De patiofysiologiska mekanismerna bakom hjärtstopp är asystoli, ventrikeltakykardi, ventrikelflimmer eller pulslös elektrisk aktivitet (Wallentin, 2005). Asystoli innebär att hjärtat verksamhet upphör. Ventrikeltakykardi innebär arytmi med mer än 100 slag per minut. Ventrikelflimmer innebär att hjärtmuskeln arbetar osynkroniserat på grund av elektriskt kaos i kamrarna. Pulslös elektrisk aktivitet innebär nedsatt funktion i hjärtats vänstra kammare leder till att pulsvåg inte kan upprätthållas. Hjärtstopp sker även i sviterna av andra sjukdomar exempel på sådana är klaffsjukdomar, kardiomyopatier samt retledningsrubbningar. Förutom hjärt-kärlsjukdomar finns en rad andra sjukdomstillstånd som kan leda till hjärtstopp, såsom lungsjukdom, intoxikation eller våld mot huvudet som leder till medvetslöshet med ofria luftvägar (Wallentin, 2005). Ischemisk hjärtsjukdom är ett samlingsnamn för ett flertal sjukdomar som gör att blodtillförseln till hjärtat stryps (Wallentin, 2005). Ischemisk hjärtsjukdom är den vanligaste orsaken till hjärtstopp och står för ca 90 % av alla hjärtstopp (Lindhal, 2010). Orsaken till ischemisk hjärtsjukdom är oftast kranskärlsjukdom (Wallentin, 2005). Kranskärlsjukdom innebär ateroskleros i kärlens innersta del vilket är som skapar förträngingar i kärlen och leder till minskad möjlighet för blodet att cirkulera (a a). Ateroskleros leder till olika sjukdomstillstånd såsom kärlkramp, arytmi, hjärtsvikt eller plötsligt hjärtstopp (Hedin et al, 2010). Ischemisk hjärtsjukdom kan delas in i en stabil och en instabil klinisk del. Den stabila delen innefattar angina pectoris eller stabil tyst ischemi. Angina, hjärtinfarkt och hjärtsvikt innefattas av den instabila delen av kranskärlsjukdom (a a). De riskfaktorer som är kopplade med ischemisk hjärtsjukdom är stigande ålder, höga blodfetter, manligt kön, rökning, hypertoni, diabetes, högt BMI, fysisk inaktivitet och negativ stress. Det finns även ärftliga faktorer som påverkar risken att insjukna i ischemisk hjärtsjukdom (Ericson & Ericson, 2008). 5

Förekomst av hjärtstopp I Sverige drabbas ungefär 10 000 personer av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus varje år. På dessa påbörjas behandling av ca 5000 personer och ungefär 500 av dessa överlever (Svenska rådet för hjärt-lungräddning, ). Överlevnaden av patienterna en månad efter hjärtstoppet som läggs in på vårdavdelningen är 44 %. Bland patienter som drabbas av hjärtstopp inneliggandes på en vårdavdelning är överlevnaden ca 15 % (Svenska hjärt-lungräddningsregistret, 2011). Man räknar med att överlevnaden för en patient som efter ett hjärtstopp fått någon form av behandling är omkring 10 % (a a). Medianåldern för att drabbas av hjärtstopp är 71 år och risken att dö i hjärtstopp orsakat av hjärtsjukdom ökar med åldern samt chansen att överleva en månad efter hjärtstoppet minskar med högre ålder. Ungefär 2/3 av alla hjärtstopp sker i hemmet (a a). HLR behandling Det är av ytterst vikt att en sjuksköterska i sin yrkesroll har kunskap att hantera ett plötsligt hjärtstopp (Ericson & Ericson, 2008). Vid ett tidigt påbörjat arbete av hjärt-lungräddning kan detta rädda livet på patienten, och för att så lite skada ska uppstå är det av ytterst vikt att dem börjar så tidigt så möjligt (a a). Det som sker vid en HLR räddning är upprätthålla tillförsel av blod och syre till hjärnan medan livräddaren väntar på andra åtgärder som återställer och stabiliserar cirkulationen och räddar livet på patienten (a a). Sjuksköterskan har ansvar att känna till gällande riktlinjer för särskild avdelning, samt ha färsk kunskap rörande larmrutiner och aktuellt larmnummer vid eventuell nödsituation (a a). Riktlinjerna i S-HLR utbildningen är att patientens anhöriga i den mån det går ska få vara med under HLR behandlingen (HLR, ). I studien (Fogg et al, 2003) belyses fördelar och nackdelar med att ha anhöriga med under hjärt-lungräddningen. Fördelarna som framkom var att om en anhöriga är med kan denna stötta, lugna och stödja patienten och minska att patienten känner sig utsatt (a a). Det framkom även att det kan vara positivt för den anhöriga att få vara med för att kunna bearbeta händelsen efteråt, speciellt om händelsen slutade i att patienten avled (a a). Nackdelarna som framkom var att en hjärt-och lungräddning kan se traumatisk ut och kan vara en otäck upplevse för de anhöriga (Fogg et al, 2003). I den kritiska situationen så kan all hälso- och sjukvårdspersonal behövas för räddningen och det finns risk att den anhöriga tar tid från hälso- och sjukvårspersonelen istället för att tiden läggs på patienten (a a). Behandling av hjärtstopp Målet vid behandlingen av ett plötsligt hjärtstopp är att återställa kroppens cirkulation (Wallentin, 2005). Medicinska behandlingar som kan användas är Perkuntan Koronar Intervention (PCI), tromblys och Coronary artery bypass (CABG). PCI innebär att använda sig av en så kallad ballongvidgning i det kranskärl som blivit tilltäppt, med eller utan stent inläggning i kärlet (a a). Ballongvidgningen sker genom att man går in vid en artär med en kateter till det kärl som blivit tilltäppt och vidgar detta med hjälp av en ballong på kateterns spets (a a). Om patienten sjukdomstillstånd beror på svåra förträngningar eller förträngningar i flera kranskärl utförs en CABG vilket som innebär att det tilltäppta kärlet förbigås genom att skapa en konstgjord kärlförbindelse (Ericson & Ericson, 2008). Den konstgjorda kärlförbindelsen är ofta en ven från patientens nedre extremititer (a a). 6

Kompentensbeskrivning för legitimerade sjuksköterkor Enligt socialstyrelsens (2005) kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor ska sjuksköterskan kunna tillgodose patientens specifika och basala omvårdnadsbehov såväl som psykiska, fysiska, sociala, andliga och kulturella. Det är viktigt att man som sjuksköterska lyssnar på och möter patientens lidande och sjukdomsupplevelser, samt att så långt som möjligt försöker lindra detta (Socialstyrelsen, 2005). Sjuksköterskan måste ha förmåga att kunna bemöta, informera och undervisa patienten. Socialstyrelsen beskriver att det är viktigt att ha förmåga att kommunicera på ett respektfullt, empatiskt och lyhört sätt. Sjuksköterskan måste ge stöd och vägledning åt patienten, få han/hon delaktig i vården och behandlingar och att på ett individuellt plan eller i grupp kunna informera samt undervisa (Socialstyrelsen, 2005). Samtidigt måste sjuksköterskan förvissa sig om att patienten förstår och tar till den information som ges. Vid undersökningar och behandlingar är det viktigt att sjuksköterskan tillgodoser patientens välbefinnande och trygghet. Sjuksköterskan har ansvar att följa upp patientens tillstånd efter behandlingar och undersökningar. Samt att skapa en bra relation och i samtal motivera patienten till följsamhet i sin behandling och egenvård. Ytterligare ett område för sjuksköterskan att följa är att främja hälsa och förebygga ohälsa. Sjuksköterskan ska kunna identifiera och i tid upptäcka hälsorisker, kunna bedöma patientens förmåga till egenvård och egna resurser, undervisa och visa stöd till patienten både individuellt och i grupp (Socialstyrelsen, 2005). Omvårdnadsteori Joyce Travelbees (1971) omvårdnads teori har fokus på den mellanmänskliga interaktionen som bygger på mötet mellan sjuksköterskan och patienten. Enligt Travelbee krävs det förståelse i mötet och vad som sker mellan sjuksköterskan och patienten och hur mötet kan upplevas ur ett patientperspektiv och dess konsekvenser för patientens tillfriskande för att förstå omvårdnaden (a a). Det övergripande målet med omvårdnaden är att som sjuksköterska hjälpa patienter att finna mening i sitt sjukdomstillstånd. Den mellanmänskliga relationen ses som ett viktigt redskap vilket präglas av ömsesidigt förtroende (a a). Travelbees omvårdnadsteori bygger på att alla människor är unika och både lika och olika varandra samt med erfarenheter och uppleveser som upplevs individuellt, detta innebär att begreppen patient och sjuksköterska inte ska generaliseras då dessa har individuella särdrag. Lidandet är en del av att leva och vara människa och en erfarenhet för individen (a a). Travelbee (1971) hävdar att lidandet kan leda till förlust av integritet för patienten, då den ofta är knuten till sjukdomstillstånd. Det är då av ytterst vikt att sjuksköterskan inte generaliserar lidandet då det är något unikt för alla individer, vilket för det omöjligt för sjuksköterskan att förstå innebörden av lindande för just denna unika patient. Likväl som att patienter reagerar olika på lidande. I Travelbees (1971) omvårdnadsteori framkommer att sjuksköterskans förhållning till patientens upplevelse av sitt sjukdomstillstånd ska vara i fokus och andra aspekter såsom medicinsk diagnos och övrigt generaliserande ska undvikas. Livskvalité definition Ordet livskvalité är flitigt använt och diskuterat, det finns många olika uppfattningar om dess innebörd (Rustoen, 1993). WHO definierar livskvalité som individers uppfattning om sin situation i tillvaron utifrån kulturella och värdesammanhang som individen befinner sig i och i relation till individens personliga mål, förväntningar, normer och intressen (WHO, 1997). Begreppet 7

livskvalité är brett och påverkas av individens fysiska hälsa och psykologiska tillstånd, samt grad av oberoende, sociala förhållanden och relationer till betydelsefulla händelser (WHO, 1997). Naess (1986) hävdar att personers medvetna upplevelser av kognitiva och emotionella upplevelser formar den individuella livskvalitén. Personers livskvalité påverkas av aspekterna aktivitet, gemenskap, självkänsla och grundstämning av glädje, vilka har lika stor betydelse för personens upplevda livskvalité (Naess 1986). Livskvalité är kopplat till om personens upplevelse av livet är bra eller dåligt (Naess 1986). Hälsa är vida kopplat till biologiska faktorer med prestation och funktion medan livskvalité kopplas till subjektiva förhållanden av upplevelser (Rustoen, 1993). I en studie av La-Placa et al (2002) studerades hur livskvalité tolkas och mäts av personal som arbetar inom sjukvården. Det framkom att 72 % av personerna definierade livskvalité som glädje, 25 % inkluderade socialt välmående och 25 % inkluderade fysisk förmåga (a a). Av personalen använde 40 % standardiserade skalor när livskvalité mättes och hälften av dessa rapporterade att de upplevde svårigheter med detta, vilket inkluderade osäkerhet i vilken skala man ska använda och dess giltiget (a a). SYFTE Syftet var att undersöka patienters livskvalité efter ett hjärtstopp. METOD I metodavsnittet presenteras litteraturstudiens design, inklusions- och exklusionskriterier, databassökningar, kvalitetsbedömning, urval samt analys. Design Arbetets design var en litteraturstudie som innebar att systematiskt söka, granska och sammanställa vetenskapliga studier utifrån valt syfte (Forsberg & Wengström, 2008). I litteraturstudien sammanfattas kunskapsläget inom det valda området för att få en översikt av befintlig forskning samt eventuella kunskapsluckor (a a). Litteraturstudien innefattar både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga studier för att uppnå evidensbaserad omvårdnad (a a). Beroende på studiens syfte används kvantitativ och kvalitativ vetenskaplig metod, kvalitativa för att beskriva exempelvis känsloupplevelser eller kvantitativa för att studera t.ex. hur många personer som överlevt ett hjärtstopp (Olsson & Sörensen, 2011). Arbetets syfte var att undersöka livskvaliten hos patienter efter ett hjärtstopp. I livskvalité innefattades både kvalitativa aspekter, då forskaren gick på djupet med långvarig kontakt med personerna i studien och kvantitativa aspekter då forskningen är mer strukturerad med enkäter som förberetts i förväg (a a). I kvantitativa studier omfattas ett större antal personer och forskaren är objektiv i större utsträckning. I kvalitativ forskning belyses olika fenomen vilka som tydliggörs genom specifika sammanhang t.ex. upplevelser, känslor (a a). Inklusions- och exklusionskriterier Inklusionskriterier var att studierna var publicerade i tillgängliga söksystem såsom CINHAL, Pubmed och PsycINFO och vara skrivna på engelska. Studierna med både kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades. Hjärtstopp utanför sjukhus och på sjukhus inkluderades. Peer-review var ett inklusionskriterie för studierna. Ingen geografisk avgränsning användes. Publiceringsår användes inte som avgränsning. Ålder på deltagaran i studierna var personer över 16 år. 8

Exkluderades gjordes studier som fokuserade på anhöriga, sjukvårdspersonal, patienter som hade Implantable Cardioverter defibrillator (ICD) samt studier med huvudfokus på nära döden upplevelser. Även review artiklar exkluderandes. Databassökning Sökningen av relevanta vetenskapliga studier gjordes i söksystem där tillgängliga forskningsresultat presenteras (Olsson & Sörensen, 2011). Sökningar av studierna genomfördes i databaserna CINHAL, Pubmed och PsycINFO under tidsperioden november-december. Databasen CINAHL valdes då den täcker områden som innefattar omvårdnad vilket är en aspekt i studien (Forsberg & Wengström, 2008). PubMed valdes även den då databasen täcker studier inom medicin och omvårdnad. Databasen PsycINFO innefattar studier inom psykologisk forskning och omvårdnad inom medicin (a a). Sökningarna började med fritextsökning med sökorden heart arrest vilket resulterade i ett stort antal träffar (se bilaga 1) och quality of life. Sökord söktes i ämnesordlistor i databaser, så kallade mesh-termer (medical subject headings). Mesh-termer hittades dels genom frisökning i databaserna och dels via Karolinska institutets (KI) svenska mesh. På KI:s hemsida finns svenska mesh vilket är Mesh-termer översatta från originalspråket engelska till svenska av personal på karolinska institutet (KI, ). Detta gjordes för att för att hitta relevanta medicinska termer för syftet. Systematiska sökningar utfördes genom utökning av sökningen där olika sökord kombinerades (Forsberg & Wengström, 2008). Booleska operatorer inkluderades vilket innebar användning av, OR och NOT för att begränsa sökningen och få mer specifika träffar (a a). Under sökningen användes Mesh-termer och kombinerades med och OR för att begränsa sökningen. När sökningarna genomfördes granskades först studiernas titlar där studier med titlar som inte matchade studiens syfte eller innehöll aktuella exklusionskriterier sållades bort. Vidare granskning gjordes av studier med titlar som matchade syftet. Den vidare granskningen innebar granskning av studiens abstract för att vidare sålla bort irrelevanta studier. Abstracten granskades först enskilt och sedan tillsammans, därefter inkluderadades eller exkluderades studier relaterat till relevans till studiens syfte. En mer utförlig beskrivning av sökningarna, träffarna och använda artiklar återfinns i matrisen (bilaga 1 och 2). Kvalitetsbedömning Kvalitetsgranskning av 14 vetenskapliga studierna genomfördes enligt Forsberg och Wengströms (2008) checklista för kvalitativ och för kvantitativ ansats. Studierna granskades enskilt och sedan tillsammans för ett gemensamt beslut angående dess relevans i förhållande till syftet. Studierna betygsattes efter granskning, de fick då betyget: låg, medel eller hög kvalitet. Urval Kvalitetsgranskning genomfördes med verktyg i form av checklistor av Forsberg och Wengströms (2008) för kvantitativa respektive kvalitativa studier. De studier som fick betyget medel eller hög inkluderades och studier av låg kvalité exkluderades. De studierna som inkluderades var publicerade mellan åren 1995-. Studierna som inkluderades var utförda i länderna Spanien, Nederländerna, USA, Sverige, Kanada, Australien och England. Efter kvalitetsbedömningen återstod 11 studier som var relevanta för litteraturstudiens syfte och dessa inkluderades. I bilaga 2 (artikelmatris) finns det en redovisning av studierna och vilka studier som fick respektive betyg. 9

Analysen Analysprocessen började med att studiernas resultat lästes och granskades noggrant av båda författarna var för sig ett flertal gånger. Datamaterial i studierna gällande patienters livskvalité efter ett hjärtstopp granskades. Studierna analyserades och likheter och skillnader i datamaterialet sammanställdes till resultatet (Olsson & Sörensen, 2011). Vidare färgmarkerades datamaterialet vilket innebar att vi samlade relevanta resultat från studiernas resultat del och markerade dem i olika färger efter innehåll. Exempelvis markerades allt som handlade om fysisk funktion med blått och minnesluckor i lila, detta för att kunna särskilja innehållet och skapa kategorier. Resultatet från datamaterialet sammanställdes till ett dokument innehållandes fyra huvudkategorier och 13 underkategorier. RESULTAT Litteraturstudiens resultat är upp delat i fyra stycken huvudkategorier med respektive under kategorier. Den första huvudkategorin var psykiska aspekter som har underkategorierna: ångest, oro, skam/skuld, socialfunktion och rädsla. Andra huvudkategorin var kognitiv funktion som har underkategorierna: minnesförmåga, förvirring och minnesluckor. Den tredje huvudkategorin var fysiska aspekter och de underkategorier som framkom var: sömn, energinivå, aktiviteter i dagliga livet, boendesituation, sexuell funktion och arbetssituation. Den fjärde och sista huvudkategorin var sökande efter mening som inte innehåller underkategorier. Psykiska aspekter Under kategorin psykiska aspekter berörs ämnena ångest, oro, skam, skuld, socialfunktion och rädsla under respektive underkategori. Ångest Patienter uttryckte ångest över sin fysiska funktion och vilka möjligheter kroppen kommer ha efter hjärtstoppet (Bremer et al, 2009) Liknande resultat visade Fernandez-de-las-Penas et al (2011) då patienterna uppgav ångest för framtiden och över kroppens fysiska funktioner efter hjärtstoppet. I den kvalitativa studien av Dougherty (1995) undersöktes emotionella, kognitiva och psykiska upplevelser hos patienter efter ett hjärtstopp inneliggande på sjukhus, där intervjuer gjordes med jämna mellanrum för att följa upp dessa aspekter. Vid första intervju tillfället var ångest, depression, aggression och förnekelse som högst vilket höll i sig till fjärde intervju tillfället då aggressionen var som högst för att sedan minska (a a). Nivåerna av ångest och depression höll i sig (Dougherty et al, 1995). Patienterna uttryckte ångest över döden och ångest över anhöriga som blir kvar lämnade efter hjärtstoppet (Forslund et al, 2009). Ett kvantitativt resultat visade att ångest och depression hos patienterna efter utskrivningen inte förbättrades under tidsperioden 1-12 månader efter hjärtstoppet (Derksen et al, 2002). Ångest rapporterades av mer än hälften av patienter och en liten del av patienterna hade svåra problem med ångest (Bernard et al, ). Oro I studien av Fernandez-de-las- Penas et al (2011) upplevde kvinnorna i patientgruppen att familjeplanering saknades vid utskrivningen, vilket medförde oro då osäkerheten på fysisk funktion kunde ha negativ påverkan på familjelivet (a a). Patienterna hade frågor rörande livet efter hjärtstoppet, angående deras sjukdomstillstånd och hur dess påverkan på fortsatta livet gällande fysiska- och 10

psykiska aspekter (Fernandez-de-las-Penas et al, 2011). Patienterna uppgav att de levde med oron över att drabbas av nytt hjärtstopp då det kan ske var och när som helst (Fernandez-de-las-Penas et al, 2009). Patienterna uppgav att de ville fortsätta sitt liv precis som det var innan hjärtstoppet, men blev frustrerade när detta inte gick (Fernandez-de-las-Penas et al 2011; Bremer et al 2009). Patienterna beskrev oro över vad de kan ha sagt och gjort under hjärtstoppet (Forslund et al, 2009). Även i studien Bremer (2009) utryckte patienterna denna oro. Kvantitativa resultat visade att mer än hälften av patienterna rapporterade oro och en mindre del av dessa rapporterade svåra problem med oro (Bernard et al, ). Skam & skuld Patienterna upplevde skam över att ha drabbats av ett hjärtstopp samt att personer i omgivningen blivit utsatta för en sådan traumatisk upplevelse (Forslund et al ; Bremer et al 2009). Patienterna kände skuld till personerna som de utsatt situationen för. Patienter uppgav att hjärtstoppet inträffade på arbetet, och beskrev att det var jobbigt att komma tillbaka till arbetsplatsen efter hjärtstoppet och möta kollegerna som var involverade i hjärtstoppet (Forslund et al, ; Bremer et al, 2009). Social funktion Majoriteten av patienterna hade efter hjärtstoppet en lägre social funktion än de hade haft innan hjärtstoppet (Bernard et al, ). I en studie med kvantitativ metod genomfördes tester rörande psykiskstatus, dessa visade att patienter med låg psykiskstatus hade störst sannolikhet att inte kunna fortsätta sitt tidigare arbete (Sauvé, 1995). Det framkom att låg psykiskstatus kunde kopplas till lägre sannolikhet att fortsätta tidigare sysselsättning. Patienterna fick höra från anhöriga att de inte var samma person som de hade varit innan hjärtstoppet vilket ledde till nedstämdhet (a a). Rädsla Efter hjärtstoppet uttryckte patienterna rädsla över att drabbas av ett nytt hjärtstopp vilket tog över deras vardag (Bremer et al, 2009; Fernandez-de-las- Penas et al, 2011). Patienterna uppgav sig ha frågor angående förmåga att återgå till arbetet, ta hand om sina barn och fortsätta relationen som tidigare samt rädsla för att drabbas igen (a a). Patienterna uppgav att de levde med rädslan över att drabbas av nytt hjärtstopp och upplevde att de måste bita ihop och acceptera att livet som de är och gå vidare trots rädslan. Patienterna uppgav sig komma till insikt över att livet inte går att ta för givet (a a). Även i studien av Forslund et al () uttryckte patienterna en rädsla för att inte kunna fortsätta sitt liv som tidigare. Kognitiv funktion Under kognitiv funktion presenteras patienternas funktion efter hjärtstoppet gällande: minnesfunktion, förvirring och minnesluckor. Minnesförmåga Patienterna uppgav försämring gällande korttidsminnet efter hjärtstoppet vilket påverkade deras koncentrationsförmåga och att de lättare glömmer saker än tidigare (Savué, 1995). Patienterna hade svårt att hålla koll på inbokade tider och hantera sin medicinering på bestämda tidpunkter. Patienterna kände rädsla över nedsatt minnesförmåga vilket resulterade i att de utförde uppgifter direkt med rädslan för att glömma det senare (a a). Patienter uppgav att dem hade problem 11

med både kort- och långtidsminnet, problem med inlärning, uträkningar och problemlösning (Savué, 1995). Patienterna hade svårt att göra flera saker samtidigt och behövde fokusera på en sak åt taget. Nästan hälften av patienterna rapporterade att dem hade minnes- koncentration eller förståelse svårigheter efter hjärtstoppet (a a). I en patientgrupp på 29 patienter var 12 patienter oberoende i minnesförmåga och 11 patienter var oberoende i problemlösning (Esbjörnsson et al, 2008). I studien av Dougherty (1995) framkom det att brister hos patienterna gällande korttidsminnet signifikant förbättrades under tiden. I patienternas kognitiva funktion framkom en signifikant förbättring mellan 14 och 42 dagar (Derksen et al, 2002). Det skedde ingen kognitiv förbättring hos patienterna mellan 45 dagar och ett år (Hofgren et al, 2005). En av fem patienter upplevde kognitiv nedsättning efter hjärtstoppet (Bernard et al, ). Förvirring När patienterna vaknade upp på sjukhuset efter hjärtstoppet var livet i obalans och förvirring ägde rum (Forslund et al, ; Bremer et al, 2009). Ett kvantitativt resultat visade att majoriteten av patienterna var förvirrade vid första intervjutillfället vilket som skedde mellan 2 timmar till 7 dagar efter hjärtstoppet, fem av de 21 patienterna var förvirrade under hela sjukhusvistelsen tills utskrivningen ägde rum (Dougherty et al, 1995). Vid utskrivningen genomförde patienterna ett neurologiskt funktions test, vilket visade att nästan alla patienterna fick höga poäng inom orientering, upprepningsförmåga, beräkning och omdöme vilket visade att förvirringen hade lagt sig (Dougherty et al, 1995). Det framkom även att depression var signifikant sammankopplat med osäkerhet och förvirring hos patienterna (a a). Minnesluckor Patienterna upplevde minnesluckor före och efter hjärtstoppet och utryckte oro över vad de kan ha sagt och gjort under hjärtstoppet (Forslund et al, ; Bremer et al, 2009). Det som fanns kvar var bara vaga minnesbilder från hjärtstoppet (Bremer et al, 2009). Alla patienter i studien hade en önskan om att veta vad som hade hänt under hjärtstoppet men det varierade hur mycket detaljer patienterna ville ha (Forslund et al, ; Bremer et al, 2009). En del patienter tyckte att det var skönt att prata med anhöriga som hade varit med under hjärtstoppet (Forslund et al, ). Fysiska aspekter Under kategorin fysiska aspekter presenteras resultat från utvalda studier angående patienternas fysiska funktion efter hjärtstoppet. Materialet är indelat i fem underkategorier: sömn, energinivå, aktiviteter i dagliga livet och boende situation, sexuell funktion samt arbetssituation. Sömn Resultat från studier med kvalitativ metod visade att patienter uppgav sig ha ett större sömnbehov och ett behov av att sova en stund under dagen som inte hade behövts före hjärtstoppet (Forslund et al, ). Detta styrks i studien av Fernandez-de-las-Penas et al (2011) där patienterna uppgav att de inte hade en mer uttalad fysisk trötthet än före hjärtstoppet men uppgav ett större sömnbehov. Resultat från studier med kvantitativ metod visade en förbättring gällande sömn hos patienterna ett år efter hjärtstoppet då stora förbättringar rapporterades (Hofgren et al, 2005). 12

Energinivå Patienter i en studie med kvalitativansats upplevde en intensiv fysisk trötthet efter hjärtstoppet när dem återvände hem, och uppgav att det var utmattande att gå upp och ner för trappor (Forslund et al, ). Efter utskrivning från sjukhuset uppgav patienter att deras fysiska funktion ändrats när de återvände till sina dagliga liv (Fernandez-de-las- Penas et al 2011). I studier med kvantitativ metod framkom att majoriteten av patienterna hade svårigheter med fysiska aktiviteter som hushållsarbete, motion, gå i uppförbacke och trappor, vilket ledde till smärta i bröstet, andfåddhet och obalans i kroppen (Sauvé, 1996). Cirka en tredjedel av patienterna uppgav svårigheter att gå upp för trappor utan att bli andfådda (Bakx et al, 2006). Detta styrktes i studien av Hofgren et al (2005) då patienterna uppgav en ökad fysisk trötthet ett år efter hjärtstoppet. Vid uppföljning ett år efter hjärtstoppet sågs stora förbättringar särskilt gällande fysisk mobilisering hos patienterna (a a). Aktiviteter i dagliga livet och boendesituation I en studie med 22 patienter var två patienter helt beroende av stöd när det kom till att klara aktivitet i dagliga livet (ADL) efter hjärtstoppet (Bakx et al, 2006). Ungefär hälften av patienterna hade behov av stöd i ADL och tre patienter var helt självständiga (a a). I studien Esbjörnsson et al (2008) återfanns den högsta självständigheten i ADL, åtta av 22 patienter uppgav självständighet i personlig hygien och sju patienter uppgav självständighet i påklädnad. Fysisk mobilisering hos patienterna blev bättre ett år efter hjärtstoppet (a a). Majoriteten av patienterna var självständiga i fysisk aktivitet ett år efter hjärtstoppet (Hofgren et al, 2005) samma resultat återfanns i Bekkers et al (2009). Majorititeten av patienterna rapporterade inga problem med mobilisering och personlig hygien (Bernard et al, ). Hälften av patientgruppen uppgav att deras fysiska hälsa inte påverkade deras fysiska funktion (a a). Boendesituation förändrades inte signifikant efter hjärtstoppet, vid uppföljningen bodde majoriteten av patienterna självständigt i hemmet (Esbjörnsson et al, 2008; Bernard et al, ). I en patientgrupp på 22 patienter som före hjärtstoppet bodde självständigt flyttade 14 patienter tillbaka till sitt eget hem och klarade sig självständigt eller med assistans under 20 timmar i veckan. Två av patienterna återvände hem men var beroende av assistans 16-24 timmar per dygn (a a). Liknande resultat återfanns i en patientgrupp på 22 patienter där 10 patienter återvände hem och klarade sig självständigt (Bakx et al, 2006) En av patienterna flyttade till särskilt boende med assistans dygnet runt, resterande återvände hem och erhöll assistans i varierande utsträckning (a a). Före hjärtstoppet bodde alla patienter i en patientgrupp på 51 patienter hemma och klarade sig självständigt (Hofgren et al, 2005). Ett år efter hjärtstoppet levde 34 patienter fortfarande hemma och 9 patienter bodde på särskilt boende eller hade assistans i hemmet (a a). Sexuell funktion Den enda studien som undersökte sexuella aktiviteter hos patienterna var studien av Esbjörnsson et al (2008). I studien framkom att mer än hälften av patienterna var sexuellt aktiva före hjärtstoppet, av dessa fortsatte större delen av patientgruppen att vara sexuellt aktiva efter hjärtstoppet. Av de patienter som fortsatte vara sexuellt aktiva efter hjärtstoppet uppgav ungefär hälften att deras sexualfunktion var densamma som före hjärtstoppet (a a). 13

Arbetssituation I en studie med 63 patienter uppgav 30 patienter att de arbetade heltid innan hjärtstoppet, 17 av dessa fortsatte att arbeta heltid efter hjärtstoppet (Bekkers et al, 2009). Åtta av patienterna arbetade halvtid efter hjärtstoppet, fem patienter som innan hjärtstoppet arbetat halvtid arbetade färre timmar efter hjärtstoppet och tre patienter gick i pension. Arbetssituationen efter hjärtstoppet var densamma som innan hjärtstoppet för 17 av 35 patienter (a a). Sauvés (1995) studie presenterar att en mindre del av patienterna inte kunde återvända till tidigare arbete efter hjärtstoppet på grund av funktionsnedsättning men majoriteten av patienterna återvände till arbete deltid eller heltid 6 månader efter hjärtstoppet (a a). I en patientgrupp i arbetsförålder på 14 patienter återvände fyra patienter till tidigare arbete inom två år efter hjärtstoppet, fem av patienterna i denna grupp kunde inte fortsätta sin tidigare arbetssituation på grund av funktionsnedsättningar efter hjärtstoppet (Esbjörnsson et al 2008). Arbetessituationen i en patientgrupp med 22 patienter visade att två patienter arbetade heltid, en patient arbetade deltid, två patienter var arbetslösa och en patient hade gått i pension samt åtta patienter förtidspensionerats på grund av funktionsnedsättning (Bakx et al 2006). Före hjärtstoppet arbetade 33 av 51 patienter, fyra patienter var tillfälligt sjukskrivna och 13 patienter var pensionerade (Hofgren et al, 2005). Arbetssituationen ett år efter hjärtstoppet ändrades då fyra patienter arbetade färre timmar, 10 patienter hade gått i pension och 16 patienter var sjukskrivna (a a). I en patientgrupp på 56 patienter uppgav 47 patienter att de före hjärtstoppet arbetade eller studerade, efter hjärtstoppet återvände 32 av patienterna till tidigare sysselsättning (Bernard et al, ). Sökande efter mening Under kategorin sökande efter mening sammanfattas resultat rörande patienters sökande efter mening efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Patienterna uppgav sig söka svar på frågor om varför dem drabbas av ett hjärtstopp (Fernandez-de-las- Penas et al, 2011; Forslund et al, 2009). Vidare uppgav de frågor rörande deras livsstil innan hjärtstoppet: kunde jag levt ett sundare liv, vad kan jag göra för att inte drabbas igen patienterna hade även frågor om varför just de drabbats av ett hjärtstopp (a a). Det framkom att patienterna aldrig hade reflekterat över att de kunde drabbas av ett hjärtstopp och känslor av overklighet uppstod då de drabbats (Bremer et al, 2009). Frågor angående vad som kommer hända framöver och över framtida hälsa samt tankar angående vad patienten kan och är tillåten att göra efter hjärtstoppet väcktes (a a). Patienterna uppgav sig känna mening genom personer som upplevt samma sak och finna stöd hos dessa (Fernandez-de-las- Penas et al, 2011; Forslund et al, 2009). Det framkom att varnings symtom nonchalerats och patienterna ville inte inse att det var ett hjärtstopp som var på gång at inträffa (a a). Patienterna upplevde en existentiell osäkerhet vilket som gav sig uttryck i hur vida livet upplevs meningsfullt eller meningslöst (Bremer et al, 2009). En andra chans till livet upplevdes av patienterna, det inte var deras tur att dö (Bremer et al, 2009; Forslund et al, 2009). Patienterna uppgav känsla av att livet är kort och att det kan förändras på ett ögonblick och insikt i att livet inte går att ta förgivet. Frågor angående vem som utförde räddningsaktionen, hur hjärtstoppet inträffade samt existentiella frågor rörande meningen med ens tid på jorden väcktes (Bremer et al, 2009) Patienterna uttryckte även en önskan om att få ihop alla pusselbitarna rörande hjärtstoppsförloppet till en helhet (a a). 14

DISKUSSION I diskussionsavsnittet för författarna diskussion angående studiens metod och studiens resultat under respektive kategori. Metoddiskussion Enligt Axelsson (2008) ska metoddiskussionen belysa eventuella problem och svagheter i arbetet samt hur detta kan ha påverkat det slutliga resultatet. Här ska författarna även kritiskt granska det använda materialet och arbetsprocessen (a a). I denna litteraturstudie ingår fyra kvalitativa och sju kvantitativa artiklar. Enligt Axelsson (2008) kan det vara en fördel, speciellt inom hälsoområdet, att en litteraturstudie innefattar både kvalitativ och kvantitativ forskning. Då man får en möjlighet att studera ett problem ur olika perspektiv, detta anses ge möjlighet att förstå verkligheten (a a). Enligt Forsberg och Wengström (2008) bör litteraturstudierstudier inom omvårdnad inkludera både kvalitativa och kvantitativa studier då båda typerna används vid omvårdnadsforskningsforskning och bör därför inkluderas vid sammanställning av resultatet. Vid litteratursökningen tog författarna tidigt kontakt med en bibliotekarie för att tidigt avgränsa sina sökningar och hitta relevanta sökord, detta nämns i Forsberg och Wengström (2008) som en metod för att underlätta genomförandet av litteraturstudie. Forsberg och Wengström (2008) beskriver hur urvalsprocessen vid insamling av datamaterial till litteraturstudier ska gå till. Ett av steget innebär att söka i lämpliga databaser vilket författarna gjorde. Databaserna som användes var CINAHL, PubMed och PsycINFO, dessa användes då de täcker in områdena medicin, omvårdnad och psykologisk forskning, vilket svarar på studiens syfte. Resultatet som hittades vid databassökningarna resulterade i ett stort antal studier utförda på patienter som drabbats av hjärtstopp, vilket som styrkte valet av litteraturstudie som metod (Forsberg & Wengström, 2008). Booleska operatorer användes i sökningen för begränsa sökningen (a a). Stavningarna kontrollerades noga och olika sökningar genomfördes med liknande stavningar för att jämföra resultat i databassökningarna, exempelvis heart arrest respektive heart arrests för att utesluta att skillnader i sökningarna uppstår, enligt Forsbergs och Wengström (2008) beskrivning av databassökning. Litteraturstudien utfördes av två författare vilket är en styrka då det resulterade i att studierna först granskades enskilt och sedan tillsammans samt att både informationssökning och sammanställning genomfördes enskilt och tillsammans. Studierna granskades enskilt och sedan tillsammans för att gemensamt ta beslut angående studiernas relevans och kvalitet. En syfteskorrigering utfördes vilket blev en styrka i litteraturstudien, då det första syftet var för smalt med för få vetenskapliga studier tillgängliga i ämnet. Syftet utökades från patienters upplevelse efter ett hjärtstopp till patienters livskvalité efter ett hjärtstopp. Enligt Hearn et al (1999) ska en litteraturstudies frågeställningar vara tydliga med relevanta avgränsningar så att syftet går att besvara med vetenskapliga studier. Litteraturstudiens första syfte uppnådde inte datamättnad vid litteraturgenomgången vilket resulterade i syfteskorrigering (a a). Ingen geografisk avgränsning användes vid sökningarna, vilket innebar en bredd på studierna då det utfördes i olika länder på olika populationer. Vidare har ingen 15

avgränsning gjorts på tidspunkten då studierna genomfördes vilket kan innebära skillnader i resultatet beträffande behandlingsmetod och uppföljning av patienterna. Studierna genomfördes på patienter i olika skeenden efter att ha överlevt ett hjärtstopp, en del studier var utförda på sjukhus då patienterna fortfarande var inneliggandes på vårdavdelning och en del var utförda på patienter som drabbats av hjärtstopp för flera år sedan. Innebörden av att patienterna undersökt i olika stadier efter ett hjärtstopp är att de haft olika möjligheter att bearbeta händelsen både psykiskt och fysiskt. Det framgår inte i studierna hur vida patienternas allmäntillstånd före hjärtstoppet påverkar resultatet i respektive studie. Som det framgår i bakgrundsmaterialet är att kranskärlsjukdom en faktor som inverkar på risken att drabbas av ett hjärtstopp vilket även kan ha inverkan på patienternas livskvalitet efter hjärtstoppet (Wallentin, 2005). När livskvaliten mättes i studierna användes olika skalor och mätinstrument vilket kan ses som en svaghet då livskvalité mätts från olika perspektiv. En studie av Bernard et al () med unga vuxna inkluderades vilket kan påverka resultatet i aspekter som arbetssituation då samtliga var i arbetsförålder jämfört med andra studier där delar av populationen var i pensionsålder. Överförbarheten av vår litteraturstudie påverkas av studiernas datamaterial, då manligt kön var överrepresenterat kan detta ha inverkan på resultatet. Då studiernas resultat baseras på patienters livskvalité efter ett hjärtstopp och datamaterialet främst täcker upp manligt kön innebär det att litteraturstudiens resultat närmast behandlar mäns livskvalité efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Vidare går det att utläsa i bakgrundsmaterialet att manligt kön är en riskfaktor för att drabbas av hjärtstopp och då även att män drabbas i högre utsträckning än kvinnor (Wallentin, 2005). Resultatdiskussion I denna del kommer författarna att diskutera kring litteraturstudiens framkomna resultat genom att utgå från utvalda kategorier. Författarna har valt att disskutera de resultat som väckte störst intresse och de resultat som förvånade mest. I resultatet kopplas till omvårdnadsteori samt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska. Sömn Ett intressant resultat som framkom var att patienterna efter hjärtstoppet hade ett ökat sömnbehov (Forslund et al, ; Frenandez-de-las-Penas et al, 2011). Enligt socialstyrelsens (2005) kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor ska omvårdnaden anpassas efter patienternas specifika behov och respektera patientens fysiska trötthet och planera omvårdnaden efter detta. Sömn är en viktig aspekt i patienters livskvalité då det krävs för att återhämta sig och tillfriskna efter hjärtstoppet. Det är då av yttersta vikt att sjuksköterskan planerar omvårdnaden så att patienten kan vila när behovet faller in. Energinivå Patienterna upplevde ökad fysisk trötthet efter hjärtstoppet (Forslund et al, ; Fernandez-de-las-Penas et al, 2011; Sauvé, 1996; Bakx et al, 2006; Hofgren et al, 2005). Patienterna hade fysiska svårigheter som visade sig i att gå upp och ner för trappor (Bakx et al, 2006; Hofgren et al, 2005). Majoriteten av patienterna uppgav att de hade svårigheter med fysiska aktiviteter efter hjärtstoppet (Sauvé, 1996). Sjuksköterskan måste följa upp den fysiska statusen hos patienterna efter hjärtstoppet med information och stöd (Socialstyrelsen, 2005). Efter hjärtstoppet 16

behöver omvårdnadsmål för patienten formuleras och i de fall fysisk rehabilitering är nödvändig ska sjuksköterskan koppla in andra yrkeskategorier exempelvis sjukgymnast och arbetsterapeut för att öka patientens livskvalité. Sexuell funktion Endast en av studierna som tog upp patienters sexuella funktion efter hjärtstoppet. Det framkom att mer än hälften av patienterna var sexuellt aktiva före hjärtstoppet och dem flesta av patienterna fortsatte vara sexuellt aktiva efter hjärtstoppet (Esbjörnsson et al, 2008). Det är intressant att bara en studie belyser sexuell funktion då det är en viktig aspekt för patienternas livskvalité och visar att sjuksköterskan i större utsträckning måste våga prata med patienterna om sexuell funktion (Socialstyrelsen, 2005). Det ömsesidiga förtroendet lyfts i Travelbees (1971) omvårdnadsteori, där mellanmänskliga relationer ligger i fokus. Det är då av yttersta vikt att sjuksköterskan skapar en god relation med patienten och vågar närma sig detta ofta tabubelagda ämne. Ångest Patienterna upplevde ångest över sin fysiska funktion efter hjärtstoppet (Bremer et al, 2009; Fernandez-de-las-Penas et al, 2011) vilket innebär att sjuksköterskan har ett stort ansvar i att följa upp patienterna samt ge information angående aktuell fysisk status efter hjärtstoppet (Socialstyrelsen, 2005). Det är även av yttersta vikt att sjuksköterskan finns som stöd för patienterna vid utskrivningen eller kopplar patienten till kurator som kan stödja patienten. Kvantitativa resultat visade att depression och ångest förbättrades efter tid hos patienterna (Derksen et al, 2002). I studien Dougherty et al (1995) framkom däremot att den emotionella känslan av ångest höll i sig under en längre tid. Vidare kan ångestens utbredning och intensitet hos patienterna kopplas till att alla reagerar olika på lidande vilket ett hjärtstopp innebär (Travelbee, 1971). Kunskapen om patienters upplevelse och erfarenhet av lidande utifrån individuella aspekter är av betydelse för sjuksköterskan som utifrån patienternas unika behov ska utforma omvårdnadsmål samt ge stöd efter detta. Oro Patienterna kände oro över att drabbas av ett nytt hjärtstopp (Fernandez-de-las- Penas et al, 2009) och oro över vad de sagt och gjort under hjärtstoppet (Forslund et al, 2009; Bremer et al, 2009) även kvantitativa resultat visade att mer än hälften av patienterna kände oro efter hjärtstoppet (Bernard et al, ). Kunskapen om att varje patient är unik med olika erfarenheter och upplevelser av sin sjukdom är av stor vikt hos sjuksköterskan (Travelbee, 1971). Kunskap om patienter som överlevt ett hjärtstopps individuella tolkning och upplevelse av sin sjukdom är av yttersta vikt för att sjuksköterskan inte ska generalisera patientgruppen och bemötta och lyssna på varje patient individuellt. Skam/skuld Ett intressant fynd är att patienterna uppgav sig känna skuld och skam till personer som varit involverade i hjärtstoppet (Forslund et al, ; Bremer et al, 2009) Travelbee hävdar att lidandet kan leda till förlust av integriteten för patienten (Travelbee, 1971). Sjuksköterskan måste ha en förståelse för patienters unika behov efter ett hjärtstopp och de känslor som kan uppkomma och därefter anpassa stöd och information efter ett hjärtstopp och utefter detta skapa dialog med patienten om dess upplevelser och känslor relaterat till sjukdomstillståndet. 17

Rädsla Patienterna uttryckte rädsla över att inte kunna fortsätta livet som tidigare och rädsla över att ett nytt hjärtstopp kan inträffa (Bremer et al, 2009; Fernandez-delas-Penas, 2011; Forslund et al, ). Sjuksköterskan behöver i mötet med patienten förstå rädslan ur patienternas perspektiv för att ge god omvårdnad och stötta patienten i den fortsatta vårdkedjan (Travelbee, 1971). Enligt socialstyrelsen (2005) har sjuksköterskan ett ansvar att följa upp undersökningar och behandlingar anknutna till patienten, samt att skapa en bra relation med patienten. Genom samtal motiverar sjuksköterskan patienten till följsamhet i behandlingar och egenvård vilket leder till compliance och en minskad rädsla hos patienterna efter hjärtstoppet kan nås. Minneförmåga Ett viktigt fynd i resultatet är förändring i patienternas minnesförmåga efter hjärtstoppet. Patienterna hade problem med korttidsminnet vilket resulterade i svårigheter med att komma ihåg saker och glömde lättare än tidigare (Sauvé, 1995). Vilket innebär att sjuksköterskan har en viktig roll att hjälpa patienterna att komma ihåg medicinering och upprepa information vid flera tillfällen till patienten för att uppnå förståelse i vårdrelationen (Socialstyrelsen, 2005). Vid utskrivningen av patienterna är det viktigt att sjuksköterskan informerar patienten om vikten av att följa eventuell medicinskbehandling och då även hjälper patienterna med eventuella hjälpmedel som exempelvis användande av dosett. Minnesluckor Patienter uppgav att de hade minnesluckor från när hjärtstoppet inträffade (Forslund et al, ; Bremer et al, 2009). Patienterna i studierna hade önskan om att få reda på information om vad som skett under tiden dem hade minnesluckor men det varierade i vilket utsträckning och hur mycket information patienterna ville ha (a a). Travelbees (1971) omvårdnadsteori hävdar att alla människor är unika med erfarenheter och upplevelser som upplevs individuellt. Detta innebär att sjuksköterskan måste ha en levande dialog med patienten och ta reda på hur mycket patienten vill veta och på så sätt hjälpa patienten att finna mening i sin upplevelse och sitt sjukdomstillstånd (Travelbee, 1971). Enligt socialstyrelsen (2005) måste sjuksköterskan kunna kommunicera på ett lyhört sätt och låta patienten avgöra hur mycket information denna vill ha och på så sätt få patienten delaktig i vården. I studien av Fogg et al (2003) framkom det positiva fördelar med att anhöriga närvarande under HLR. Sjuksköterskan kan samtala med anhöriga angående hjärtstoppet och på så sätt få patienten och anhöriga delaktiga i händelsen. Patienten kan då genom stöd från sjuksköterskan och genom information från anhöriga få klarhet i händelseförloppet under hjärtstoppet. Sökande efter mening Patienterna sökte svar på frågor om varför just dem drabbats av ett hjärtstopp (Fernandez-de-las-Penas et al, 2011; Forslund et al, 2009). Patienterna uppgav att dem varit omedvetna över risken att drabbas av ett hjärtstopp (Bremer et al, 2009). Patienterna försökte finna mening genom att söka sig till personer i samma situation och finna stöd hos dessa (Bremer et al, 2009). Patienterna upplevde existentiell osäkerhet som visar sig primärt i hur vida livet upplevs meningsfullt eller meningslöst (Bremer et al, 2009). Travelbees (1971) omvårdnadsteori belyser den mellanmänskliga interaktionen mellan sjuksköterskan och patienten vilket är en viktig aspekt hos patienter som upplever existentiell osäkerhet och 18