Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Relevanta dokument
Antagen av samverkansnämnden

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prostatacancervård

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård Stöd för styrning och ledning

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för bröstcancervård

Centrala rekommendationer och konsekvenser

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Regionuppdrag för hälso- och sjukvård vid bröst-, tjockoch ändtarms- samt prostatacancer

Vårdkvalitet är mer än medicinska resultat

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Onkologisk behandling av kolorektal cancer. Anders Johnsson Onkologiska kliniken Lund

Kvalitetsdata i cancervården

Att använda registerdata i lokalt och regionalt processarbete

Kvalitetsindikatorer med måltal avseende cancer,

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Resultatrapport RMPG-urologi

Förklaringstext till Koll på läget onkologi

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarmsoch ändtarmscancervård Indikatorer Bilaga

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för Södra regionen. Maj Nationella prostatacancerregistret (NPCR)

Årets andra kvartalsmöte var på ProLiv Västs

Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Målnivåer. Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014

Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Lungcancerregistret användandet av kvalitetsregister i det regionala processarbetet

Uppföljning - Kolorektalcancervård. Region Gävleborg

Resultatrapport RMPG-urologi

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för Sydöstra regionen. April Nationella prostatacancerregistret (NPCR)

Indikatorer Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet

Obligatoriska SVF-koder inom VLL, februari 2017

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret

Pancreascancer -onkologisk behandling

Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Regionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Figur-och tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för Uppsala-Örebro. Maj Nationella prostatacancerregistret (NPCR)

Vetenskap, erfarenhet och tyckande..

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för Norra regionen. Maj Nationella prostatacancerregistret (NPCR)

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för Norra regionen. Maj Nationella prostatacancerregistret (NPCR)

Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp

Cancer med okänd primärtumör CUP Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för Västra regionen. Maj Nationella prostatacancerregistret (NPCR)

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Buksarkom inkl. GIST och gynekologiska sarkom

Cancer med okänd primärtumör CUP

Kvalitetsregisterdatas betydelse för utveckling och utvärdering av cancervården

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för Uppsala-Örebro. Maj Nationella prostatacancerregistret (NPCR)

Tjock- och ändtarmscancer

GTT. Komplikationer/skador och ledtider vid koloncancer

En jämlik cancervård i hela Halland

Resultatrapport RMPG-urologi

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Regionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Figur-/tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen

Regionens landsting i samverkan. Prostatacancer. Årsrapport från Nationella prostatacancerregistret Norra regionen

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Colorektal cancer. Nya fall

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för Södra regionen. Augusti Nationella prostatacancerregistret (NPCR)

Når vi målen med cancerplan ?

TILL DIG MED HUDMELANOM

REGIONAL UTVECKLINGSPLAN FÖR PROSTATACANCER

Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Bröstcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion

Tjock- och ändtarmscancer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för Västra regionen. Maj Nationella prostatacancerregistret (NPCR)

Del 3_12 sidor_20 poäng

Tjock- och ändtarmscancer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Prostatacancer. Årsrapport från Nationella prostatacancerregistret 2014

Da Vinci kirurgisystem

Resultat Standardiserade vårdförlopp i Skåne

Bilaga 3 Indikatorer bedömda som relevanta att följa upp inom området säker vård

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR NJURCANCER

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Dina medicinska uppgifter och behandlingsöversikt. Om dig

Regionens landsting i samverkan. Prostatacancer. Årsrapport från Nationella prostatacancerregistret Stockholm-Gotland

Primära maligna hjärntumörer

Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Lungcancer. Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Analcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Du ska få cytostatika

Antagen av samverkansnämnden

Gynekologisk Cancer : Corpus

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Politisk viljeinriktning för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2016

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för Södra regionen. Maj Nationella prostatacancerregistret (NPCR)

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för Stockholm-Gotland. Juni Nationella prostatacancerregistret (NPCR)

Min vårdplan och information

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt

Arbetsmaterial Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund

Granskning av cancersjukvården. Bröst- och prostata cancer

Löften till cancerpatienter Resultatredovisning PROSTATACANCER

Regionens landsting i samverkan. Rektalcancer. Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte

Transkript:

Centrala rekommendationer och konsekvenser Tjock- och ändtarmscancer

Tjock- och ändtarmscancer Områden Diagnostik, Lars Påhlman Kirurgi, Gudrun Lindmark Strålbehandling, Bengt Glimelius Läkemedelsbehandling, Mef Nilbert Omvårdnad och rehabilitering, Yvonne Wengström Cirka 35 vetenskapliga granskare

Multidisciplinär r konferens Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancer en bedömning vid multidisciplinär konferens. Motivering till rekommendation Avgörande är att åtgärden skapar förutsättningar för att ge rätt behandling till rätt patient.

Bröstcancer Specialiserad bröstcancersköterska Radiolog och morfolog Kirurg Onkolog (inom radioterapi eller medicinsk onkologi) Kompetenser Prostatcancer Dispensär- eller kontaktsjuksköterska Urolog Onkolog Eventuell diagnostisk kompetens Tjock- och ändtarmscancer Kontaktsjuksköterska eller motsvarande Radiolog Patolog (åtminstone vid bedömning efter en operation) Tjock- och ändtarmskirurg Onkolog med inriktning på cancer i mag-tarmkanalen

Mdt efter operation

7

Konsekvenser Kommer att påverka vårdens resursfördelning och organisation. Flertalet regioner behöver väsentligt öka andelen. På kort sikt innebär ökningen en nationell kostnadsökning på cirka 4 miljoner kronor per år. På längre sikt kommer kostnaderna att plana ut eller till och med att minska.

PET-DT Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med nydiagnostiserad lokalt avancerad tjock- och ändtarmscancer kartläggning av tumörens utbredning med PET-DT inför operation. Motivering till rekommendation Avgörande är att åtgärden har en stor nytta för patienten. Åtgärden innebär en förändrad och mer anpassad behandling för upp till en tredjedel av patienterna.

PET-DT Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med lokalt återfall eller lever- eller andra metastaser av tjock- och ändtarmscancer undersökning med PET-DT inför eventuell metastaskirurgi. Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att åtgärden har en stor nytta för patienten. Åtgärden innebär en förändrad och mer anpassad behandling för upp till en tredjedel av patienterna.

Konsekvenser Utredning med PET-DT kommer att påverka vårdens resursfördelning och organisation, eftersom det är en förhållandevis ny teknik som ännu är under uppbyggnad i Sverige. Vi bedömer att kostnaden på nationell nivå kommer att öka på kort sikt på grund av stora inves-teringar, men på längre sikt kan en effektivare vård kompensera kostnaden för ett ökat antal undersökningar.

Planerad operation laparoskopisk teknik Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med tjock- eller ändtarmscancer antingen öppen kirurgi eller, där sådan bedöms som lämplig, laparoskopisk kirurgi. Motivering till rekommendation Avgörande är att åtgärderna direkt får bort primärtumören och eventuella regionala metastaser samt ger en femårsöverlevnad på 50 80 procent. De två åtgärderna ger helt jämförbara resultat när det gäller chansen till bot och riskerna för komplikationer

Planerad operation robotassisterad Hälso- och sjukvården bör endast inom ramen för vetenskapliga studier erbjuda erbjuda personer med tjock- eller ändtarmscancer robotassisterad laparoskopisk kirurgi. Motivering till rekommendation Avgörande är att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av samt de eventuella riskerna med robotkirurgi vid tjock- eller ändtarmscancer.

Konsekvenser Kommer att påverka vårdens resursfördelning och organisation, eftersom det innebär ett förändrat arbetssätt och stora utbildningsinsatser. Andelen tjock- och ändtarmscanceroperationer som är möjliga eller lämpliga att utföra med laparoskopisk kirurgi bedöms vara 50 60 procent (dagens nivå är omkring 10 procent).

Strukturerat PAD Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med tjock- och ändtarmscancer strukturerad PAD och handläggning av vävnadsprov och bortopererad vävnad. Tillägg av MSI analys för prognostik prio 4 Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att en strukturerad analys och handläggning avsevärt förbättrar och höjer kvaliteten på den information som ska ligga till grund för valet av behandling.

Konsekvenser Strukturerad handläggning och analys av vävnadsprov kommer att frigöra resurser, eftersom det höjer kvaliteten i PAD-svaret samt förbättrar handläggningen och behandlingen av patienter.

Läkemedelsbehandling efter operation Hälso- och sjukvården bör erbjuda läkemedelsbehandling med ett eller två läkemedel med start inom 8 veckor efter operation till personer med tjock- eller ändtarmscancer i stadium II med riskfaktorer eller stadium III. Motivering till rekommendation Avgörande är att risken för återfall minskar med 4 30 procentenheter och risken för förtida död minskar med 3 25 procentenheter jämfört med enbart kirurgi.

Läkemedelsbehandling efter operation Hälso- och sjukvården bör inte erbjuda läkemedelsbehandling med ett eller två läkemedel med start senare än 12 veckor efter operation till personer med radikalt opererad tjock- eller ändtarmscancer i stadium II eller III. Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att åtgärden har betydligt sämre effekt jämfört med om den ges inom 8 veckor.

Start av adjuvant cytostatikabehandling Förslag till målnivå i NR: Inom 8 v prio 3-4 95 procent Inom 9-12 v prio 8 5 procent efter 12 v icke-göra 0 procent 19

20

Konsekvenser Kommer att påverka vårdens organisation eftersom att den ställer högre krav på att behandlingen ska starta inom en viss tid (inom 8 veckor efter operation). Vi bedömer att kostnaden på nationell nivå är 23 26 miljoner kronor för att hälso- och sjukvården ska öka andelen som får behandlingen.

Behandling vid metastaserande sjukdom 1sta linjen prio 4-5 2dra linjen med ak prio 9 3dje linjen med ak prio 9-10

Behandling för f r att möjliggöra operation Hälso- och sjukvården kan erbjuda två cytostatika (infusion med modulerad 5-FU och irinotekan eller oxaliplatin) med tillägg av EGFRhämmare (cetuximab eller panitumumab) för KRAS vildtyptumör som första linjens behandling. Motivering till rekommendation Avgörande är en måttlig patientnytta till en måttlig till hög kostnad per effekt. Åtgärden möjliggör radikal operation hos en något ökad andel av patienterna.

Behandling för f r att möjliggöra operation Hälso- och sjukvården kan erbjuda tre cytostatika (infusion med modulerad 5-FU, irinotekan och oxaliplatin) som första linjens behandling. Motivering till rekommendation Avgörande är att åtgärden innebär en måttlig nytta för patienten jämfört med behandling med två cytostatika eftersom den ger en ökad möjlighet till kurativ behandling. Men åtgärden medför även ökade risker för biverkningar.

Kontaktsjuksköterska terska Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancer tillgång till namngiven kontaktsjuksköterska eller motsvarande som också kan ge psykosocialt stöd och råd om symtomlindring. Motivering till rekommendation Avgörande är att åtgärden kan ge en positiv effekt på livskvalitet samt symtomlindring. Dessutom minskar åtgärden onödigt långa ledtider.

Tillgång till namngiven kontaktsjuksköterska terska eller motsvarande Exempel på andras målnivåer: RCC Syd (2012): 100 procent Föreslagen målnivå i NR: 100 procent 26

Konsekvenser Kostnaden kommer att öka på kort sikt, genom behov av utbildningsinsatser för sjuksköterskor. Med fler och vidareutbildade kontaktsjuksköterskor förväntas dock kostnaderna för cancerpatienters kontakter med sjukvården plana ut eller minska på längre sikt, genom kortare ledtider och förbättrad kontinuitet i vården.

Sammanfattning