2014 års samlade tips från Barnens Internets expertgrupper av barn

Relevanta dokument
Skolbesök läsåret 2014/15

Barnens Internet. Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog.

Barnens Internets Expertgrupp av barn 2015

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Varför är jag inte normal!?

Ungdomar och sociala medier!

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och internet - Sverige. Kontakt: Angelica Gustafsson & Viktor Wallström Kontakt Novus: Mats Elzén & Anita Bergsveen Datum: 22 juni 2017

Hur ser ungas nätvardag ut?

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Sammanställning av 2014 års föräldramöten i skolor och på daghem

40 minuter om ungas nätvardag Ett föreläsningsmaterial från Surfa Lugnt

En kort vägledning för vuxna ConnectSafely.org

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

AVmedia dagen Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

#NÄTSMART FÖR VUXNA. Ett material framtaget av Telia Company, baserat på Rädda Barnens skrift #Nätsmart

Dialogkort om internet

Fritidsenkät Åk 5 och 8. Standardrapport

Sociala medier. Enkätundersökning för Länsförsäkringar

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Sociala medier. Enkätundersökning för Länsförsäkringar

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Medioteket Utbildningsförvaltningen stockholm.se/medioteket

Tre rapporter. Föräldrar Cll barn 9-18 år Barn 0-8 år Barn 9-18 år

Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA!

Intervjusvar Bilaga 2

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Unga och Internet Sektionen för förebyggande arbete

Adam i skolan. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. FN:s barnkonvention artikel 2 Illustrationer: Rebecca Karlén

Sammanfattning av skolbesök läsåret

Poddar, bloggar, twitter, youtube, facebook, snapchat, instagram, hemsidor och annat kul på nätet

Sune slutar första klass

Du är klok som en bok, Lina!

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

Elevversion av Nygårdskolans och Nygårdskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ta ansvar för tryggheten på nätet

Du är klok som en bok, Lina!

#Killmiddag. För högstadiet och gymnasiet. Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång.

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

FÅNGAD AV NÄTET EN FILM OM NÄTMOBBNING

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

EU Barn Online II (31/03/2010) ÅRINGAR

Frågor om nätmobbning

Diskussionsfrågor till filmen

Läsnyckel. Tusen gånger om. Författare: Cecilia Sundh. Innan du läser. Medan du läser

Starta din försäljning med hjälp av sociala medier

Ta ansvar för tryggheten på nätet. Lektionen handlar om kränkningar och om att ta ansvar för sin egen och andras trygghet på nätet.

Information till föräldrar/vårdnadshavare:

Elevernas egen tolkning av Åk 6 9

TRYGGARE TILLSAMMANS. Tankar och tips om ett tryggt bemötande av barn och unga

Vi vill veta vad du tycker om skolan.

Ett filter i huvet. är bättre än ett i datorn! Hur pratar jag med unga om sexuell utsatthet på internet?

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Föräldramöten på dagis och i skolor 2016

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

En värld på nätet Facebook ht 2010

Om nätmobbning. En digital lektion från Sida 1 av 9

BARN OCH GAMING - EN GUIDE TILL FÖRÄLDRAR

Studieteknik. Använd hjälpmedel För att kunna lära dig på ett effektivt och roligare sätt måste du använda alla hjälpmedel som finns tillgängliga:

Mina kompisar. Bättre vänner igen. Vänskap, är viktigare än pengar. Man ska säga, snälla saker Och fråga, om någon vill va med!

Ett filter i huvet! är bättre än ett i datorn!! Hur pratar jag med unga om sexuell utsatthet på Internet?!

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

TIMSS & PIRLS Elevenkät. Årskurs 4. Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: OBS! Vik och riv försiktigt! PIRLS/TIMSS Skolverket STOCKHOLM

En liten bok om #NÄTKÄRLEK

Om nätmobbning 1 av 2. Lektionen handlar om nättrakasserier. Om nätmobbning 1 av 2. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim.

Vilja veta! En lektion om vår medievardag för mellanstadiet respektive högstadiet.

Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan raderna. (SV åk 7 9)

1. Gillar du att vara på fritidshemmet? JA 167 NEJ 1 IBLAND 25 VET EJ 3

Digitala medier & förhållningssätt. Camilla Edblad Skolkurator Elevhälsan

Lag, rätt och etikett på nätet

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

AD/HD självskattningsskala för flickor

Besökarenkät Är du...? Vilken fritidsgård besöker du nu? Namn Antal % Tjej 38 52,8 Ickebinär 4 5,6 Kille 30 41,7 Total

Mobbeundersøgelse Sverige

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Om nätmobbning 2 av 2. Lektionen handlar om kränkningar och trakasserier på nätet. Om nätmobbning 2 av 2. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Om mig Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Läsnyckel. Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson. Innan du läser. Medan du läser

Taggad på Insta. Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll som tränas. Eleverna tränar följande förmågor

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun

Om mig Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Bildkartor till förebyggande utbildning om våld.

Personal. Eva Hemkunskap. Masse Musik. Patricia Idrott. Gustavo Engelska. Filip Träslöjd. Martina Specialpedagog

Lägg upp på Snap LÄRARMATERIAL OKEJ?

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever

Syd_Loddenas_elever_3-6

LUPP Åk 7-9. Dnr KS/2017:43/60

Får man säga vad man vill på nätet?

Lärarhandledning Billie: Du är bäst

Enkät 2: Om din läsning (12 15 år)

SÄKERHET OCH SOCIALA MEDIER

Ungas nätvardag.... eller varför si,er mobiltelefonen fast i handen?! Mathias Larsson

Transkript:

2014 års samlade tips från Barnens Internets expertgrupper av barn Barnens Internet har haft förmånen att under 2014 möta barnexperter på tre olika skolor på Åland. Elever från åk 4-6 har samlats vid fyra tillfällen per skola, i syfte att agera experter på barns internet- och medieanvändning. Tanken har varit att fånga upp barns röster för att såväl ge tips till föräldrar som att underlätta för professionella inom området att möta barns behov. Nedan följer en sammanställning ämnesvis av samtliga gruppers tips och reflektioner. FÖRÄLDRARS FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL BARNS INTERNET- OCH MEDIEANVÄNDNING Vuxna bör ha övergripande koll och känna till spelen och sociala medierna, men föräldrar ska inte veta allt man göra. De ska inte gå igenom sms eller vad man skrivit. Barn måste ha rätt till privatliv. SOCIALA MEDIER Ska föräldrar se till att barn håller sig till åldersgränserna i sociala medier? Nej, men kolla upp vad barnet gör och vilka bilder det lägger ut. Se till att barnet har privata inställningar. Åldersgränser för sociala medier Det finns flera barn från åk 1 som har Facebook, som inte bryr sig om åldersgränsen och inte förstår varför åldersgränserna finns. Om du inte använder sociala medier eller inte får för dina föräldrar får du ofta kommentarer om det. Vad kan vara jobbigt med sociala medier? Att det inte går att vara privat på Kik på samma sätt som på Instagram. Gubbar som skriver på open chat på Kik Ask: när personer hittar en och frågar dumma saker. När personer fortsätter fråga på Instagram fastän man sagt nej. Dock går det att blockera. Fake profiler.

Chattgrupper på Kik, där personer lägger till dig utan att du själv valt det och du då får massor av meddelanden. Momio går inte att ha privat. Lägger du ut något så ser alla det. MSP har en ny uppdatering där du kan lägga ut bilder direkt om du har det på telefonen. Alla ser bilderna. Elaka kommentarer. Svordomar. Jobbigt när främlingar skickar bilder på Instagram Direct. Många förfrågningar. Många meddelanden. När personer smsar istället för att skriva på gratis appar. # kan vara jobbigt att läsa när det är många # utskrivna. Vid # kan alla se vad som skrivits även om du är privat. Jobbiga kedjebrev. På MSP (Movie Star Planet) finns det mycket mobbning. Om du t ex inte köper saker för riktiga pengar kan du bli utsatt för mobbning. Anonyma frågesidor/appar, där det mobbas anonymt. UTSATTHET PÅ NÄTET Att vara schysst på nätet? Kommentera inte att en bild är ful/skriv inte fula saker. Hjälp varandra hur man kan göra om t ex någon som du inte vill tar kontakt. Bli inte arg om någon inte svarar om du skrivit på Kik. Lägg inte ut bilder utan personens tillåtelse. Tips för att inte råka illa ut på nätet? Svara inte om någon okänd skriver något till dig. Ha privata inställningar. Det är bra att det går att bestämma själv på Instagram och Snapchat vilka som får se bilderna du lägger ut. Du gör saker på egen risk om du är inne på en sida. Tänk alltid: är det verkligen sant! Skriv inte ut din Kik eller Snap på de uppgifter som alla kan se på Instagram (oavsett om du har privat) om du inte vill bli kontaktad av okända personer. Om någon du känner frågar var du bor fastän du vet att personen redan vet var du bor, svara inte. Det kan vara någon som luras. Radera och välj att inte läsa om gubbar tar kontakt på openchat på Kik. Se till att inte dela/skicka vidare/gilla kedjebrev, samt rapportera för andras skull. Bläddra förbi utan att läsa när du ser att det är långa texter. Tänka att det inte kan hända något, för det är bara text.

Råd om något jobbigt hänt på nätet? Radera kommentarer och foton. Blockera. Rapportera istället för att skriv något elakt tillbaka. Bry dig inte om det, du behöver inte svara. Ägna dig åt dina bra kompisar. Ta bort om du blivit taggad i ett foto genom att trycka på bilden, pil och ta bort. Om någon fortsätter att ringa eller smsa till din iphone fastän du inte vill, kan du trycka på numret, dra längst ned och då blockera numret. Om du inte har någon att fråga kan du skicka in frågor till frågespalter i tidningar. Visa, berätta och ta hjälp av vuxna om det behövs. Säg till dina föräldrar, så kan de hjälpa till. Det är den som mobbar som är feg och inte vågar göra det öga mot öga. Gör en ny användare. Om du vet vem det är som skrivit eller gjort något konfrontera face to face. Skicka tillbaka samma svar om och om igen, då tröttnar mobbarna. Säg ifrån att personen ska sluta och informera att du har sparat bevis. Skriv att du kommer att ta kontakt med polisen om de inte slutar. Hur ska skolan ska göra om någon blir mobbad på nätet? Skolan kan ibland göra mer än vad de gör idag. Prata alltid med båda parter. Lärare ska hjälpa till och ta ansvar för mobbningen om eleven inte kan berätta för sina föräldrar. Några av expertgruppens elever upplever att lärare ibland inte vill ta tag i mobbning utan istället kommenterar att barnet är känslig. FÖRÄLDRARS FÖRHÅLLNINGSSÄTT VID UTSATTHET Tips till föräldrar om barnet blir mobbad på nätet Kontakta mobbarens föräldrar. Säg till barnet att strunta i mobbaren och hjälp dem att blockera. Prata med mobbaren. Anmäl till sidan. Anmäl till polisen. Tips till föräldrar för att barn ska våga berätta när något jobbigt har hänt Lyssna. Samtala via sms. Var lugn. Bli inte arg även om det har tagit lång tid att våga berätta. Låt barnet vara med och bestämma hur man ska gå vidare med det som hänt.

TV OCH DATASPEL Vad behöver vuxna känna till när det gäller spel? Vad spelet går ut på och vad det innehåller. Åldersgränser. Vad är bra med spel? Nya vänner Roligt Det blir roligare ju bättre du blir. Kul att sköta om djur. Kul att köpa saker i spel. Åldersgränserna Chat Prova nya sporter. Göra saker som du inte kan göra i verkligheten. Levla Bra med något att göra när du har tråkigt. Kul att bygga saker i spel. Lära sig att fixa sig och designa. Åldersgränser på spel Några av eleverna i expertgruppen anser att en del barn uppfattar åldersgränserna mer som förslag och att de därmed inte tas på allvar. Åldersmärkningen på gamla och nya spel kan skilja sig en del åt. Äldre spel med 16 årsgräns innehåller betydligt mindre våld än de nyare. Det kan göra det svårt att lita på åldersmärkningen. Åldersgränserna kan ibland upplevas satta mer för svårighetsgrad än innehållet trots att det inte ska vara så. Spel med lägre åldersgränser kan uppfattas som för lätta och inte nog spännande. Åldersgränserna är överlag ändå bra att de finns, kan ses som en förvarning och bör följas. Det är inte bra när 6-7 åringar spelar 18-årsspel, vilket förekommer. Samtidigt finns det allvarligare, värre saker man kan göra än att spela spel med hög åldersgräns. Det är jobbigt när åldersgränserna gör att man inte får spela ett visst spel för sina föräldrar. Med tillstånd från föräldrarna får du spela spel med högre åldersgräns. Föräldrar ska vara med om du ska köpa spel med högre åldersgräns. Spelens innehåll Föräldrar ska säga ifrån till sitt barn om de vet att barnet inte mår bra/inte klarar av att spela ett visst spel. Vissa barn påverkas inte negativt av att spela våldsamma spel. Om du spelar freeplay på Watch dogs (18 års spel) är det inte så våldsamt, men det kan göra att du blir lockad att göra uppdragen där du t ex dödar och kör på folk. Om du spelar spel utan dina föräldrars tillåtelse, får du skylla dig själv om du blir rädd. SIMS kan vara lite snuskigt.

Några av eleverna i expertgruppen upplever att FIFA & NHL har blivit allt mer våldsamma och att de därför inte är lika roliga att spela längre. Det går att göra vad som helst i spelen, t ex börja slå eller sparka bollar på domaren och starta slagsmål. De menar att det skulle vara roligare att spela spelen om det var mer fokus på idrotterna än våld. Några spel som kan vara mindre bra för yngre barn att spela MSP gubbar som blir hackade. GTA Zombiespel som Walking dead och DayZ Skräckspel som Slenderman, Scary maze game (labyrintspel där det utan förvarning dyker upp ett exorcistenansikte), Five nights at Freddys och Eyes. Vad kan vara jobbigt med spel? I många spel kan man köpa poäng, saker, pengar. Det finns en risk för att man vill ha mer och mer och därför lägger ut allt mer pengar. Eller att enda sättet att kunna fortsätta ett spel är att köpa till föremål. I GTA är pengar en viktig del av spelet och det går att lägga ut mycket riktiga pengar för att köpa fiktiva spelpengar, vilket är dumt eftersom man kan göra så mycket annat för de pengarna. Även spel som Hayday och Clash of Clans har samma funktioner. Om du spelar online, tänk på att kolla upp om du har tid att spela just då. Om du inte har tid spela en stund offline istället. Detta för att undvika konflikter som kan uppstå när man inte vill sluta spela och för att slippa svika sina medspelare. Hackers: När de förstör i spel och gör sig odödliga. Spelen kan göra att du blir väldigt arg och irriterad på dem. När saker är utsatta för att skrämmas som du inte är beredd på, t ex i en annorlunda variant av Subwaysurfer där det helt plötsligt dyker upp ett otäckt ansikte. Tips om en kompis spelar för mycket Ta med kompisen ut. Prata med kompisens föräldrar/eller med dina egna föräldrar som i sin tur kan prata med kompisens föräldrar. Säg till kompisen att hitta på något annat att göra. Vad och hur spelas det i er skola? (en av skolorna) Det spelas mycket krigsspel och GTA i klasserna på skolan. När vuxna frågar om vilka som spelar 18 års spel är det många som inte vågar berätta. Flera elever på skolan spelar på nätterna. Hayday, Flappybird, Minecraft + skype och Smash hit är några populära spel.

SKÄRMTID Vad är lagom skärmtid? 1,5-4 timmar/dag. Yngre barn, från dagis-åk 3 ska ha mindre skärmtid. Det är inte bra att sitta för länge framför skärmar när man är liten. Barn i högstadiet borde inte ha så mycket skärmtid (max 3-4 timmar/dag) utan även göra andra saker, inte minst för att läxorna tar mer tid. Däremot kan det vara svårt eftersom föräldrar kan tappa makten i högstadiet och inte ha lika mycket att säga till om gällande regler. Några anser att mobiltelefoner är något annat och inte ska ingå i den beräknade skärmtiden. När det är tråkigt eller känns stressigt kan det lätt göra att skärmtiden ökar, men det är också beroende av vad man har för andra fritidsaktiviteter. När behöver föräldrar gripa in När det går över styr och barnet sitter hela tiden vid skärmen. Om barnet laddat ned ett spel och sen fastnar vid spelet och inte kan sluta spela. Om barnet inte gör sina läxor. Hur ska föräldrar göra för att reglera skärmtiden? Hjälp barnet att göra upp en lista på program som det vill se under veckan och att sen hålla sig till den. Se till att barnet gör de viktigaste sakerna först, som t ex läxor. Ta bort spelet om barnet spelar ett speciellt spel alldeles för mycket. Hitta på aktiviteter med barnet, ta med det ut på någon aktivitet eller sport. Göm skärmen. MOBILTELEFONER Tips till föräldrar om barnet använder mobiltelefonen för mycket Det kan vara en risk att man gömmer sig bakom mobiltelefonen och alltid vill sitta bakom den när man är blyg. En annan risk kan vara att fastna i spel på mobilen. Blir det för mycket, så behöver föräldrar reagera och agera. Sätt inte mobilförbud, hjälp istället till med regler om det inte funkar. Säg ifrån om barnet tar upp mobilen när det pluggar eller äter. Hjälp barnet genom att föreslå/dra med det på andra aktiviteter utomhus.

Vad kan bli jobbigt med mobiltelefoner? När det kommer för mycket meddelanden, som kan störa fastän telefonen är på ljudlös. När kompisar tjatar om att göra saker som man inte vill. När okända tar kontakt eller ringer fel. När kompisar sitter med mobilen och säger att de bara ska göra en sak till, men sen bara fortsätter. Förfrågningar som man inte vill ha. Det kan vara svårt att koncentrera sig på en film när det kommer notiser från t ex en gruppchat, trots att man stängt ned allt och inte ens själv valt att vara med i gruppen. Busringningar. Missuppfattningar. Smileys kan tolkas på olika sätt. Vad kan man göra för att det ska bli mindre jobbigt med telefonen? Stänga av den. Säga ifrån till personer om saker som är jobbigt. Ha mobiltelefonen på ljudlös samt upp och ned om man har den bredvid sig när man sover. Då blir man inte störd eller nyfiken. På iphone kan du få bort burret genom flygplansläge. Hur ska mobiltelefonen användas vid läxor? Ladda telefonen på en annan våning/ta bort den. Stänga av helt och sätta en post it på som det står öva på prov på och som du inte får ta bort förrän det är klart. Lyssna på musik. Spela samtidigt som tråkiga läxor görs. Hur ska mobiltelefonen användas i skolan? Avstängd/ljudlös på lektionerna. Det stör andra i klassen när elever glömt att stänga av. Ta inte bilder på lärare och elever utan att fråga. De flesta i expertgruppen anser att telefonerna inte heller ska användas på rasterna. Då blir det mer jämlikt, alla är lika. Om den är på under rasten är risken också större att eleven glömmer bort att stänga av och att den stör på lektionerna. Det kan även bli avundsjuka hos de som inte har telefon och att de kanske vill ta någon annans telefon.

Hur ska mobiltelefonen användas tillsammans med kompisar? Om inte de andra har en mobiltelefon med sig, ska du inte ta fram telefonen, men om alla andra har och vill sitta med telefonen är det ok. Hur ska mobiltelefonen användas tillsammans med familjen? Samma sak gäller som med kompisar (se ovan). Ha inte telefonen vid matbordet. Efter maten kan alla få ta fram telefonen och sitta kvar vid bordet, så blir det socialt fastän man gör olika saker. Att skicka ett meddelande eller skriva ut något på sociala medier kan ibland vara ett lättare sätt att berätta något jobbigt för sina föräldrar. TIPS PÅ ROLIGA SAKER ATT GÖRA PÅ SKÄRMFRI/SPELFRI TID Rida och sköta hästar Dansa Sanning och konsekvens Gå ut Laga smoothie Rita Lyssna på musik Sminka sig Rappa Leka med husdjur Leka med kompisar Plugga Åka till stan Läsa Gymnastik Sport Springa Baka Laga mat Gå ut och gå Pyssla Spela sällskapsspel Ta bilder Fortsätta med gamla projekt Ringa till en kompis Ut och gå med hunden Pussas FÖRSLAG PÅ REGLER TILL ANDRA BARN (8-9 år) (en av klasserna) Max 3-4 h skärmtid (inte inräknat mobiltelefonen eller när alla tittar på tv tillsammans). Några tycker max en timme när man är yngre än 8 år. Använd inte mobiltelefonen när du umgås med familjen. Spela inte spel med allvarligt våld (t ex blackops). Så länge det är tecknat och inte så realistiskt är det ok. 12 års åldersgräns ok. Använd sociala medier på en viss nivå: Några tycker att Instagram ska vara ok, men då ha privata inställningar. Föräldrar behöver dock ha koll, man ska inte sätta ut vad som helst. Samtliga är överens om att Facebook och Ask inte är ok till yngre barn.

Skaffa inte sociala medier i smyg om du fått nej till det. Ladda inte ned spel som du inte vet vad det är. Gå inte in på sidor som du inte vet vad det är. Prata med en vuxen om du mår dåligt, istället för att skriva så att alla kan läsa om det.