INDUSTRI, INNOVATION OCH VÄLSTÅND

INDUSTRI, INNOVATION OCH VÄLSTÅND Näringspolitiskt program 2015 KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA 1

SAMARBETE FÖR ATT STÄRKA SVERIGE Sveriges välstånd bygger på en framgångsrik industri som kan konkurrera på världsmarknaden. Därför gäller det för Sverige att vara attraktivt för investeringar i industriell verksamhet. På så sätt kan teknikföretag fortsätta att bidra till arbetstillfällen, tillväxt och välfärd i Sverige. Den globala konkurrensen ökar kraven på svenska teknikföretag. Det kräver ständig produktutveckling, konkurrenskraftiga tillverkningskostnader, att man är aktiv på nya marknader och förmåga att snabbt ställa om sin verksamhet när efterfrågan förändras. Varken regeringen och riksdagen eller företagen har var och en för sig hela verktygslådan för att påverka svensk industris konkurrenskraft. Teknikföretag kan själva till exempel utveckla sina organisationer till att bli mer innovativa, delta i internationellt standardiseringsarbete, samverka med skolor, högskolor och universitet samt att tillsammans med fackliga parter förhandla fram konkurrenskraftiga löneavtal. Regeringen och riksdagen kan stifta lagar som rör anställningsskydd, besluta om skatter som direkt påverkar företag, teckna frihandelsavtal, bygga ut infrastrukturen och förbättra utbildningssystemet, för att nämna några viktiga exempel. Teknikföretagen beskriver i detta näringspolitiska program vilka frågor vi anser är nödvändiga för att utveckla industrin i Sverige. I vår Industristrategi: Industri, innovation och välstånd En strategi för arbete och välfärd i Sverige utvecklar vi våra förslag närmare. Min förhoppning är att dessa dokument kan ligga till grund för dialog och samverkan om hur förutsättningarna för industriell verksamhet kan stärka Sverige. teknikföretagen Åke Svensson, vd Teknikföretagen är en av Sveriges största arbetsgivarorganisationer med 3 700 medlemsföretag som står för en tredjedel av Sveriges export. Bland medlemmarna fi nns globala företag som Ericsson, Scania, ÅF, ABB och Volvo men de flesta är betydligt mindre företag. Gemensamt är att de utvecklar varor och tjänster i världsklass och att nästan all försäljning sker i global konkurrens. Teknikföretagens uppdrag är att ge medlemsföretagen bästa möjliga konkurrensförutsättningar.

Åke Svensson, vd teknikföretagen FOTO: EVA LINDBLAD

INNEHÅLL Industrin allt viktigare för Sverige...5 Teknikföretagen arbetar för...7 Goda förutsättningar för företagande...8 Konkurrenskraftig arbetsmarknad...10 Investera i samhällets mjukvara människor och kunskap...12 Utveckling av en stor hemmamarknad...14 Investera i samhällets hårdvara energi och transporter...16 4

INDUSTRIN ALLT VIKTIGARE FÖR SVERIGE Sverige har en lång tradition av att vara ett starkt produktionsland. Teknikföretag har framgångsrikt skiftat fokus från masstillverkning till flexibel utveckling och produktion av avancerade varor och tjänster. Tillgång på kompetent arbetskraft, kreativitet, försprång inom avancerad teknik och stark produktivitetsutveckling har varit avgörande framgångsfaktorer. Svenska företag har länge präglats av platta organisationer med decentraliserat beslutsfattande samt goda relationer mellan arbetsgivare och fackföreningar. Detta har skapat gynnsamma förutsättningar för problemlösning, samarbete och utveckling. Med en export motsvarande nästan halva bruttonationalprodukten, BNP, är Sverige beroende av globalt konkurrenskraftiga teknikföretag. Teknikföretagens 3 700 medlemsföretag med närmare 300 000 medarbetare står för nära hälften av den svenska varuexporten och en stor del av tjänsteexporten. Industrin sysselsätter direkt omkring 650 000 personer och dessutom indirekt 350 000 personer i kringverksamhet såsom forskning och utveckling, IT, finansiella tjänster med mera. Totalt sysselsätter industrin i Sverige alltså omkring en miljon personer, vilket motsvarar vart femte jobb. Det kunskapsförsprång Sverige och västvärlden har haft har försvunnit. Allt fler länder och företag konkurrerar nu på den globala marknaden. Konkurrensen ökar även när det gäller kunskapsintensiva produkter och tjänster. För att leda utvecklingen räcker det därför inte längre med bara kunskap. Det krävs också individer och företag som har förmåga att omsätta kunskap till innovationer. Enligt internationella jämförelser är kreativitet och innovationer svenska framgångsfaktorer. Goda placeringar i internationella innovationsrankingar i går är dock ingen garanti för konkurrenskraft i morgon. 5

6 FOTO: EVA LINDBLAD

TEKNIKFÖRETAGEN ARBETAR FÖR: GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FÖRETAGANDE Långsiktigt goda ekonomiska villkor Enklare regelverk för företag Fortsatt digitalisering för nya möjligheter KONKURRENSKRAFTIG ARBETSMARKNAD Konkurrenskraftiga arbetskraftskostnader Förändrade konfliktregler Flexiblare anställningsformer Underlätta för utländska medborgare att arbeta i Sverige INVESTERINGAR I SAMHÄLLETS MJUKVARA UTBILDNING OCH FORSKNING En skola som ger utbildning i världsklass Forskning som skapar samhällsnytta och konkurrenskraft En utvecklad infrastruktur för innovationer Incitament för ökad samverkan mellan akademi och samhälle UTVECKLING AV EN STOR HEMMAMARKNAD Frihandel Mer innovationsupphandling inom offentlig verksamhet Samlat arbete för exportfrämjande Standardiserade affärsavtal Hållbar utveckling med fokus på konkurrenskraft INVESTERINGAR I SAMHÄLLETS HÅRDVARA ENERGI OCH TRANSPORTER Ett robust och effektivt elsystem Energieffektivisering genom ny teknik Tillförlitliga och snabba transporter 7

GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FÖRETAGANDE Långsiktigt goda ekonomiska villkor Ett skattesystem som präglas av långsiktighet, enkelhet och tydlighet ger stabila villkor för företagens investeringar. Inkomstbeskattning, avgiftsuttag och offentliga transfereringssystem ska stimulera till arbete. Marginalskatten bör sänkas för att stimulera till utbildning och att underlätta rekrytering av kvalificerad arbetskraft till Sverige. Kapitalskatten måste sänkas för att stimulera till sparande och investeringar. Det måste finnas tillgång till statligt investeringskapital som kompletterar marknaden och som kommer in i tidiga skeden när företag startas. Staten bör införa en garanti som underlättar lånefinansiering för små företag. Konsolideringen av statliga aktörer på området måste fortsätta och stöden bör vara generella inte bransch- eller regionalspecifika. Enklare regelverk för företag Företag behöver stabila, förutsägbara och sammanhängande regelverk för att vilja investera. Bara de regler som faktiskt behövs bör finnas. De regler som behövs måste vara enkla, internationellt harmoniserade, tydliga och pragmatiska. Det nuvarande regelverket i Sverige måste därför förenklas. Anställningsskyddet behöver diskuteras och ses över. Reglerna måste anpassas till dagens arbetsmarknad och ta hänsyn till de intressen som finns hos företag, anställda och de som söker anställning. Även medbestämmandelagen måste ses över så att reglerna ger ett bra arbetstagarinflytande och samtidigt speglar värderingarna i dagens samhälle. Teknikföretagen förordar en produktlagstiftning där lagarna begränsas till väsentliga krav, som så kortfattat och tydligt som möjligt beskriver vilka säkerhets- och miljökrav en produkt ska leva upp till. Lagarna kan kompletteras av mer detaljerade standarder som tas fram genom en öppen process. Miljötillståndsprövningar måste vara effektiva och relevanta och inte hindra strukturomvandling och investeringar. Företagens ansvar att åtgärda förorenad mark ska vara miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt. Fortsatt digitalisering för nya möjligheter Digitaliseringen ger möjlighet att öka industrins konkurrenskraft genom nya smarta produkter och tjänster i kombination med effektiva produktionssätt. Exempel på sådan ny teknologi är 3D-printning, uppkopplade produkter och digitala fabriker. En nästan helt automatiserad produktion kan snart bli möjlig. Detta innebär en mängd fördelar när det gäller kvalitet, effektivitet och flexibilitet. Informations- och kommunikationsteknik, IKT, har gjort digitaliseringen möjlig och förutses ha en fortsatt hög utvecklingstakt. För att industrin ska kunna fortsätta leda och utvecklas i Sverige behövs fokuserade satsningar på utbildning, forskning och innovationer inom informationsoch kommunikationsteknik. 8

» Företaget Trimble har hjälpt till med att automatisera Caterpillars maskiner genom att produkter kan prata med varandra. Tidigare behövdes två personer för uppmätning av ett landområde. En som hanterade pinnen för mätning och en som hanterade totalstationen, instrumentet. Numera följer totalstationen sensorn i pinnen, som exempelvis kan sitta på ett fordon. Pinnen kan även ha GPS. När mätningen är klar skickas data till fordonen för att korri gera dess blad. Fordonen formar sedan landskapet enligt CAD-ritningen. «FOTO: TRIMBLE 9

KONKURRENSKRAFTIG ARBETSMARKNAD Konkurrenskraftiga arbetskraftskostnader De svenska arbetskraftskostnaderna är höga jämfört med många andra länders. En av orsakerna är att Sverige under lång tid haft högre nominella löneökningar. Arbetskraftskostnaderna bör komma ner till en nivå som är mer konkurrenskraftig i förhållande till de länder som vi konkurrerar mest med. Lika viktigt är det med lönedifferentiering som är bättre anpassad till skillnader i prestationer och produktivitet. Differentierade löner sänker trösklarna till arbete samtidigt som anställda lättare kan få en god löneutveckling utan att behöva byta arbetsplats. Decentraliserade löneavtal stärker den lokala lönebildningen och de enskilda företagens internationella konkurrenskraft. Det är viktigt med fler så kallade öppningsklausuler, som gör att parterna kan göra upp på lokal nivå om bland annat löner och arbetstider. Förändrade konfliktregler Den internationellt konkurrensutsatta industrin och de industrinära tjänsterna har en central roll i avtalsrörelsen som så kallad märkessättare. Det innebär att de löneökningar som parterna inom industrin kommer överens om fungerar som en norm, som andra sektorer bör förhålla sig till. Arbetstagarorganisationer inom andra sektorer bör inte kunna tvinga till sig löneökningar över märket med hjälp av närmast oinskränkta möjligheter till stridsåtgärder. Stridsåtgärderna måste regleras så att de blir proportionerliga i förhållande till den aktuella konflikten. Rätten till sympatiåtgärder bör också avskaffas eller begränsas så att arbetsfreden genom tecknande av kollektivavtal blir verklig. Flexiblare anställningsformer Företagens förmåga att snabbt anpassa sig till efterfrågan på deras produkter och tjänster är avgörande för deras internationella konkurrenskraft. Detta kräver ett tydligt och förutsägbart anställningsskydd som skyddar mot godtyckliga uppsägningar samtidigt som det främjar flexibilitet, anpassning och omställning. Möjligheterna till visstidsanställningar får inte inskränkas. I stället bör möjligheterna utökas och mer anpassningsbara regler för arbetstidens längd och förläggning tillåtas. En allmän obligatorisk omställningsförsäkring bör införas som ersätter dagens arbetslöshets- och sjukförsäkringar. Underlätta för utländska medborgare att arbeta i Sverige I en omvärld som snabbt förändras har teknikföretag ett stort behov av att kunna anlita rätt kompetens oavsett var den finns i världen. Hindren för utländska tjänste- och bemanningsföretag att verka i Sverige måste tas bort och regelverket för utländska arbetstagare att få arbetstillstånd i Sverige måste förenklas. 10

FOTO: ABB» ABB Robotics har periodvis fler verkstadsarbetare från bemanningsföretag än egna anställda vilket speglar den beläggningsvariation som företaget har då det med jämna mellanrum kommer stora projekt som ska levereras på kort tid. I genomsnitt är 30 procent av företagets medarbetare inhyrda via bemanningsföretag. De fackliga parterna accepterar denna lösning och såväl facket som företaget är måna om att alla, oavsett var medarbetaren har sin anställning, känner sig hemma i ABB Robotics. «11

INVESTERA I SAMHÄLLETS MJUKVARA MÄNNISKOR OCH KUNSKAP En skola som ger utbildning i världsklass Alla elever behöver nå minst godkänt i grundskolans alla ämnen för att få bästa förutsättningar för vidare studier. Undervisningen i teknik, naturvetenskap och matematik bör göras mer relevant, till exempel genom ökad samverkan med näringslivet och övriga samhället. Att få arbeta med verkliga uppgifter från näringslivet ökar motivationen och intresset. Tid bör öronmärkas för teknikämnet i grundskolan. Godkänt betyg i ämnet teknik bör krävas för elever som vill fortsätta på teknikinriktade gymnasieprogram. Gymnasieskolan behöver utvecklas och kraven höjas för att eleverna ska bli mer anställningsbara efter gymnasiet. Högre krav bör ställas på djup och bredd på såväl yrkesprogram som högskoleförberedande program. För att uppnå detta bör fler praktiska delar införas på de högskoleförberedande programmen och mer teori och yrkeskunskaper på yrkesprogrammen. Lärlingsutbildningen har inte utvecklats i önskvärd takt med skolan som huvudman. Företagen bör därför få större inflytande över lärlingsutbildningarna. Det finns många vägar till industrin efter gymnasiet: yrkesutbildning för vuxna, yrkeshögskolan och högskoleutbildning. För att möta behovet av ökad rörlighet och för att främja flexibiliteten på arbetsmarknaden måste det finnas möjlighet att byta yrkesinriktning efter gymnasiet. Utbildningsvägar som leder till jobb inom industrin bör därför vara öppna även för dem som tidigare har valt andra inriktningar. Högskoleutbildningen behöver hålla hög internationell klass och bättre svara mot företagens behov av kompetens. För att stimulera samverkan bör studenternas anställningsbarhet ingå som en faktor när högskolorna utvärderas. Forskning som skapar samhällsnytta och konkurrenskraft Tillsammans står svenska teknikföretag för en tredjedel av de resurser som läggs på forskning och utveckling i Sverige och många multinationella teknikföretag bedriver fortfarande huvuddelen av sin forskning och utveckling i Sverige, trots att hemmamarknaden är liten. Det behövs en forsknings- och utvecklingsmodell för Sverige som är väl integrerad med EU:s forskningsprogram och som ytterligare stärker svenska styrkeområden. Staten bör öka sina investeringar i forskning som löser viktiga samhällsutmaningar och som kan ge nya exportframgångar för svenska företag. En utvecklad infrastruktur för innovationer Innovationsinfrastruktur runt högskolor och universitet som innovationskontor, inkubatorer samt science parks är viktiga för att kunna kommersialisera forskningsresultaten. Staten bör öka resurserna till starka innovationsmiljöer med en kritisk massa av kunskap, företag, marknadskontakter, öppna demonstratorer och affärsutvecklingsstöd. Incitament för ökad samverkan mellan akademi och samhälle Samverkan mellan akademin och näringslivet kan öka genom samverkansforskning och incitament för forskare som gynnar samverkan. Samverkan med näringslivet bör ingå som en faktor när högskolor och universitet ska tilldelas resurser och utvärderas. Industriforskningsinstituten fyller en viktig funktion som brygga till näringslivet. De har också en viktig roll för att driva test- och demonstrationsanläggningar som är ett sätt att konkret arbeta i samverkan. Staten bör satsa mer på sådana institut och anläggningar. 12

» För att stärka kvaliteten på industrirelevanta utbildningar har Industrirådet tillsammans utvecklat Teknikcollege som ett långsiktigt verktyg för att säkra kompetensförsörjningen för svensk industri. Genom organiserad och nära samverkan mellan företag, kommuner och utbildningsanordnare utformas innehållet i utbildningar så att det passar industrins framtida behov. Grundstenen i konceptet är tio kvalitetskriterier som syftar till att öka statusen och kvaliteten för industrirelevanta utbildningar, samt skapa en matchning mellan utbildningssystemet och de kompetensförsörjningsbehov som Sveriges industriföretag har. «FOTO: NIKLAS NYMAN 13

UTVECKLING AV EN STOR HEMMAMARKNAD Frihandel Sverige har en liten hemmamarknad. Därför är det viktigt att teknikföretag kan exportera sina produkter. Att arbeta för frihandel är en självklarhet när allt fler länder och företag blir delar av globaliseringen. EU är den största enskilda marknaden för svenska exportföretag och en bättre fungerande inre marknad är därför en stor potential för Sverige. Nationella krav som går utöver direktiv eller krav på extra tester skapar hinder på EU:s inre marknad. Alla hinder för fri rörlighet av varor och tjänster bör tas bort. EU-direktiv och förordningar ska lämna mindre utrymme för nationella tolkningar. Frihandelsavtal är viktiga och frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA är av särskild strategisk betydelse. Dels därför att det är två av världens största ekonomier, dels för att avtalet kan förväntas påverka andra frihandelsavtal. Mer innovationsupphandling inom offentlig verksamhet Innovationsupphandling kan uppmuntra till nya tekniska lösningar som utvecklar offentlig verksamhet och samtidigt skapa en större hemmamarknad i Sverige. Regeringen bör ta fram en nationell strategi och handlingsplan för hur innovationsupphandling kan öka. Samlat arbete för exportfrämjande För att öka svensk export behövs ökad närvaro på nya tillväxtmarknader. Sverige behöver en nationell exportstrategi och en ökad samordning mellan de myndigheter som arbetar med dessa frågor. Statens satsningar måste i högre grad utgå från företagens behov. Standardiserade affärsavtal Teknikföretagen arbetar sedan länge med att ta fram standardavtal för att underlätta handeln. Det är viktigt att företagen fritt ska kunna utforma sina affärsavtal utan onödiga inskränkningar i lagen som till exempel tvingande regler för betalningstider. Hållbar utveckling med fokus på konkurrenskraft Utvecklingen av hållbart företagande och ett hållbart samhälle är två sätt att möta framtida utmaningar samtidigt som det kan skapa investeringar och arbetstillfällen. Teknikföretag bidrar till hållbar utveckling dels genom att utveckla och sälja produkter och tjänster som löser problem, dels genom att på ett resurseffektivt och hållbart sätt tillverka produkterna. Många av dessa produkter och tjänster finns redan nu. Svenska teknikföretag ligger långt fram inom hållbara produkter och tjänster. Detta kan vara både vanliga produkter som har bättre prestanda, till exempel lastbilar, eller miljöteknik såsom vatten- och luftrening. Sverige har också ett välutvecklat systemkunnande när det gäller till exempel hållbara städer. Genom ökat internationellt samarbete om högt ställda miljökrav och miljöfrågor kan svensk kompetens bli en global möjlighet. Resurseffektivitet får en allt större betydelse för teknikföretagens hållbarhetsarbete. Ett viktigt stöd för företagen i det arbetet är att underlätta för företag att använda återvunnet material, bland annat genom att ställa höga krav när material återvinns och att underlätta handeln med återvunnet material. 14

FOTO: VOLVO GROUP» Innovationsupphandling är ett viktigt instrument för att ge samhället tillgång till innovativa produkter och tjänster. Det gör det möjligt att få ut ny teknik tidigt. Innovationsupphandling är också bra för att få fram beslutsunderlag inför offentliga och privata investeringar i helt ny teknik, som exempelvis elvägar. Privata och offentliga aktörer behöver också samverka på andra sätt för att visa upp lösningar på viktiga samhällsproblem. Ett sådant exempel är ElectriCity i Göteborg där tolv olika aktörer gemensamt skapar en busslinje för framtiden där bland annat AB Volvo medverkar. «15

INVESTERA I SAMHÄLLETS HÅRDVARA ENERGI OCH TRANSPORTER Ett robust och effektivt elsystem Svensk energipolitik bör bygga på teknikneutralitet och marknadsbaserade mekanismer för att främja förnybar elproduktion och begränsa utsläpp. Elsystemet måste vara robust och effektivt. Framtida investeringar i nätkapacitet behöver utgå från företagens behov och smarta elnät. Produktkrav för energiförbrukning måste vara harmoniserade inom EU. Energiforskningen ger nya kunskaper som kan bidra till ett hållbart och robust energisystem samt till att utveckla nya produkter och tjänster. Teknikföretagen stödjer Sveriges och EU:s tre energipolitiska mål för försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Vi anser att dessa tre mål för Sveriges del förutsätter en blocköverskridande överenskommelse om energin, med lösningar på nordisk nivå och på sikt en gemensam europeisk elmarknad för att öka effektiviteten, pressa elpriserna och stärka konkurrenskraften. Energins leveranssäkerhet är helt central för svenska teknikföretag. Elsystemet, som omfattar produktion, distribution och användning av el, måste vara robust och effektivt. Effektbalansen är den stora utmaningen för det svenska elsystemet, snarare än storleken på den inhemska elproduktionen. Därför behöver lösningar utvecklas för en mer flexibel överföring, användning och lagring av el. Energieffektivisering genom ny teknik Energieffektivisering av industrin och andra delar av samhället stärker konkurrenskraften genom att kostnaderna sänks och sårbarheten minskas. Men efterfrågan på energieffektivisering driver också på utvecklingen av nya tjänster och produkter som både ger stor miljönytta på global nivå och förutsättningar för nya exportframgångar. En framgångsrik och tillämpad energiforskning ger förutsättningar för såväl energieffektivisering som ett robust och effektivt elsystem, samt framtida exportmöjligheter. Tillförlitliga och snabba transporter Sverige är beroende av sin export och har långt till många viktiga marknader. Stora som små teknikföretag finns i hela landet och är på många orter viktiga arbetsgivare. För att dessa företag ska kunna utvecklas, konkurrera och exportera behövs en väl fungerande infrastruktur. Det handlar om flygplatser, hamnar, vägar och järnvägar för gods- och persontransporter samt om fungerande kollektivtrafik. Att snabbt och effektivt kunna pendla och resa samt transportera varor är avgörande faktorer för företagens konkurrensmöjligheter. Sverige har de senaste 25 åren investerat mindre än övriga Europa i transportinfrastruktur. De flaskhalsar som finns i dag kostar både i försenade leveranser och i försämrad trovärdighet för svenska transportsystemet som helhet. Nya investeringar bör ta till vara de möjligheter som finns i ny teknik, så som effektivare fordon, fordonskolonner, signalsystem och eldrift. Sådan teknik kan på sikt öka kapaciteten i det befintliga transportsystemet. 16

FOTO: BOMBARDIER» Bättre transportsystem med hjälp av intelligent teknik. En standard för signalsystem, ERTMS, införs på bred front i Europa och även andra delar av världen. Den underlättar järnvägstransporter över landgränser och minskar järnvägens underhållskostnader, eftersom behovet av fasta installationer längs spåren minskar. På sikt kan lösningen också bidra till att kapaciteten i järnvägssystemet ökar, eftersom tågen kan köra tätare med samma eller ökad säkerhet. Detta är en viktig exportvara och svenska företag, såsom Bombardier, är världsledande inom signalsystem och trafikledningssystem för väg och järnväg. «17

18 FOTO: EVA LINDBLAD

Näringspolitiska programmet 2015 är en sammanfattning av Teknikföretagens förslag till industristrategi: Industri, innovation och välstånd En strategi för arbete och välfärd i Sverige. Skriften finns att ladda ner på teknikforetagen.se KONTAKT Eva Wigren Chef Industriell utveckling 08-782 09 09 eva.wigren@teknikforetagen.se info@teknikforetagen.se 19

2015. FORM: ORDFÖRRÅDET. OMSLAGSFOTO: EVA LINDBLAD. TRYCK: ÅTTA.45 I EN GLOBALISERAD VÄRLD ÄR KREATIVITETEN SVERIGES STYRKA teknikföretagen är arbetsgivarorganisationen för de kreativa företag som står för en tredjedel av Sveriges export. Över hela landet bistår vi teknikföretag i arbetsrätt och branschfrågor, så att de kan fokusera på att utveckla varor och tjänster i världsklass. 20