Rapport om skyddet av EU:s finansiella intressen i Sverige 2013-2015 1
2
3 Förord Rådet för skydd av EU:s finansiella intressen (SEFI-rådet) har inrättats av regeringen för att främja en effektiv och korrekt användning av EU-relaterade medel i Sverige. I rådet är de myndigheter som på olika sätt är involverade i förvaltningen och skyddet av EU:s medel i Sverige representerade, själva eller via en deltagande part. Ekobrottsmyndigheten ansvarar för rådets ordförandeskap samt kanslifunktioner. SEFI-rådet har i uppdrag att var tredje år lämna en rapport till regeringen avseende skyddet av EU:s finansiella intressen i Sverige. Detta är SEFI-rådets tredje treårsrapport 1 och omfattar åren 2013 2015. Rapporten redogör för vilka åtgärder som under perioden vidtagits för att främja en effektiv och korrekt hantering av EU-relaterade medel. Den innehåller även en beskrivning av samordningen av berörda myndigheters insatser mot bedrägerier, missbruk och annan oegentlig hantering av EU-medel. En beskrivning av hur SEFI-rådets arbete har utvecklats och hur SEFI-rådet planerar att bedriva sin verksamhet de kommande tre åren ingår. En analys av antalet brottsanmälningar rörande misstänkta EU-bedrägerier ger vid handen att antalet anmälningar under flera år har varit lågt. SEFI-rådet har därför arbetat aktivt med frågan och 2011 togs en anmälningspolicy fram vilket ledde till en viss ökning av antalet anmälningar. Under 2014 tog SEFI-rådet också fram en vägledning för när misstänkt brottslighet ska anmälas. Denna lanserades och delgavs till samtliga myndigheter på rådets konferens till skydd för EU:s finansiella intressen i Sverige, i oktober 2014. Trots detta är antalet anmälningar få vilket gör det svårt att dra några slutsatser från anmälningarna. Det kan dock konstateras att misstänkt brottslighet förekommer i samtliga fondprogram. Gemensamt för utredningarna är att det är svårt att visa att det medvetet har lämnats oriktiga uppgifter. Den 1 januari 2016 trädde förordning (2015:745) om rådet för skydd av EU:s finansiella intressen ikraft. Förordningen stärker och tydliggör SEFI-rådets roll för att främja samverkan och erfarenhetsutbyte mellan berörda myndigheter och för att effektivisera arbetet med att förebygga och upptäcka oriktigheter m.m. Mot den bakgrunden, då arbetsformerna inom SEFI-rådet har utvecklats och deltagande myndigheters engagemang och delaktighet har stärkts under föregående treårsperiod, ser jag med tillförsikt fram mot SEFI-rådets fortsatta arbete under den kommande treårsperioden. Stockholm i mars 2016 Lena Lindgren Schelin Ordförande i SEFI-rådet 1 Fram till år 2006 lämnades årliga rapporter från EU-bedrägerirådet. Tidigare treårsrapporter har omfattat åren 2007 2009 samt 2010 2012.
4 Innehållsförteckning Förord... 3 Innehållsförteckning... 4 Förkortningar... 5 Sammanfattning... 6 1. Inledning... 7 2. SEFI-rådet... 8 2.1 Bakgrund till SEFI-rådets tillkomst... 8 2.2 SEFI-rådets uppgifter och sammansättning... 8 2.3 SEFI-rådets verksamhet 2013 2015... 9 2.4 SEFI-rådets kommande arbete 2016 2018... 10 3. EU:s finansiella intressen i Sverige 2013-2015... 11 3.1 EU:s finansiella intressen i Sverige... 11 3.2 Organisation och hantering av EU-medel i Sverige... 14 3.3 Betalning av tullar och avgifter till EU... 20 4. Åtgärder som SEFI-rådets myndigheter vidtagit för att främja en effektiv och korrekt hantering av EU-medel 2013 2015... 22 4.1 Inledning... 22 4.2 Jordbruksverket... 22 4.3 Tillväxtverket... 23 4.4 Länsstyrelserna i Västerbottens, Norrbottens och Jämtlands län... 24 4.5 Svenska ESF-rådet... 24 4.6 Migrationsverket... 25 4.7 Rikspolisstyrelsen/Polismyndigheten... 25 5. Åtgärder för samordning och samverkan... 27 5.1 Inledning... 27 6. Ekonomistyrningsverkets erfarenheter... 28 7. Oegentlighets/oriktighetsrapportering till OLAF... 29 7.1 Allmänna förutsättningar... 29 7.2 Statistik och analys avseende rapporterade oegentligheter... 30 8. Anmälda EU-bedrägerier... 34 8.1 Utredning av EU-bedrägerier... 34 8.2 Anmälningar om misstänkt brottslighet... 34 9. Slutsatser skyddet av EU:s finansiella intressen i Sverige... 36
5 Förkortningar Fiskerifonden Flyktingfonden Garantifonden Gränsfonden Havs- och fiskerifonden Integrationsfonden Kommissionen Landsbygdsfonden Fead ISF OLAF Regionalfonden SEFI-rådet Socialfonden SOLID-fonderna Återvändandefonden AMIF Europeiska fiskerifonden Europeiska flyktingfonden Europeiska garantifonden för jordbruket Europeiska fonden för de yttre gränserna Europeiska havs- och fiskerifonden Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare Europeiska kommissionen Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt Fonden för inre säkerhet Office Européen de Lutte Anti-Fraud, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning Europeiska regionala utvecklingsfonden Rådet för skydd av EU:s finansiella intressen Europeiska socialfonden Fonder inom ramprogrammet för solidaritet och hantering av migrationsströmmar Europeiska återvändandefonden Asyl-, migrations- och integrationsfonden
6 Sammanfattning En stor del av EU:s budget är avsatt för att finansiera jordbruks- och strukturfondsstöd. Ansvaret för att administrera och kontrollera majoriteten av dessa och andra stöd ligger på nationella myndigheter i medlemsstaterna. EU:s regelverk ställer stora krav på att svenska myndigheter hanterar EU-medlen på ett korrekt och tillförlitligt sätt. I Sverige har Ekobrottsmyndigheten det nationella ansvaret för att samordna åtgärder beträffande ineffektiv hantering, oegentligheter samt bedrägerier avseende EU-relaterade medel. För att garantera en god samverkan mellan myndigheter som hanterar EU-medel har SEFI-rådet inrättats, vars övergripande uppdrag är att främja en effektiv och korrekt användning av EU-relaterade medel i Sverige. SEFI-rådet har en strategisk roll att på övergripande nivå utveckla skyddet av EU:s finansiella intressen i Sverige. I SEFI-rådet är de myndigheter som på olika sätt ansvarar för hanteringen av EU-medel i Sverige representerade. SEFI-rådet har under perioden 2013 2015 genomfört tre möten per år som avslutats med temaeftermiddagar där olika svenska och internationella föredragshållare medverkat. I och med den nya programperiodens start 2014 har samverkan under slutet av 2013 och i inledningen av 2014 fokuserats på erfarenhetsutbyte i myndigheternas arbete med att inrätta sig efter kraven i den nya programperioden. Hösten 2014 genomfördes en riksomfattande konferens med deltagare från myndigheter och departement, med fokus på praktiskt förenklingsarbete ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Under kommande tre år ska SEFI-rådet fortsätta att fokusera på myndigheternas förenklingsarbete och arbete för att förebygga och motverka oegentligheter för att främja en korrekt och effektiv hantering av EU-medel. SEFI-rådet avser också att under år 2017 anordna en tredje riksomfattande konferens till skydd av EU:s finansiella intressen i Sverige. SEFI-rådets kansli avser besöka samtliga myndigheter under kommande period. Syftet är att öka kunskapen om SEFI-rådets verksamhet hos medarbetare och myndighetsledningar samt också att förklara den straffrättsliga processen efter en anmälan. Ett viktigt förbättringsområde är att åklagare ger en mer utförlig återkoppling när anmälningar inte leder till åtal. Detta har i något fall lett till att en myndighet har kunnat gå vidare med en administrativ process genom att häva ett beslut om stöd och rikta återkrav mot stödmottagaren. Förutom vidtagna åtgärder inom ramen för SEFI-rådets arbete har deltagande myndigheter genomfört en rad insatser för att förbättra och effektivisera hanteringen av EU-medel. Därutöver har en arbetsgrupp tagit fram en vägledning för hantering av misstänkt brottslighet i samband med förvaltning av EU-medel. Andra aktiviteter är gemensam tolkning och implementering av regelverk, införande och förbättring av elektroniska ärendehanteringssystem samt organisatoriska förändringar och utbildningsinsatser. Under perioden lämnades totalt 35 anmälningar om misstänkta bedrägerier med EU-medel till Ekobrottsmyndigheten, vilket är en liten minskning jämfört med föregående rapporteringsperiod. Tre domar har avkunnats och två strafförelägganden utfärdats. Anmälare är förvaltande-, attesterande- och revisionsmyndigheter, OLAF samt privatpersoner. Någon nämnvärd skillnad mot den förra treårsperioden har inte noterats.
7 1. Inledning En stor del av EU:s budget är avsatt för att finansiera jordbruks- och strukturfondsstöd. Ansvaret för att administrera och kontrollera majoriteten av dessa stöd ligger på nationella myndigheter i medlemsstaterna. EU:s regelverk ställer stora krav på att svenska myndigheter hanterar EU-medlen på ett korrekt och tillförlitligt sätt. Bland annat mot bakgrund av det komplexa regelverket, med flera olika typer av stödformer och tullavgifter och med ett stort antal utbetalningar, finns en risk för att oegentligheter uppstår och att utbetalningar av stöd sker på felaktiga grunder. Detta innebär att de myndigheter som ansvarar för hanteringen av EU-medel i Sverige måste ha effektiva administrativa rutiner och säkra system, särskilt elektroniska ärendehanteringssystem, för att förebygga och upptäcka oegentligheter. Kommissionen kan, i de fall skyddet av EU-medel inte anses vara tillräckligt i en medlemsstat om finansiella sanktioner. Det innebär i praktiken att kommissionen beslutar om att inte finansiera vissa stöd med medel från EU:s budget. Medlemsstaterna får då, i vissa fall, finansiera stödet uteslutande med nationella medel. Uppmärksammade brister kan även påverka tilldelningen av medel vid nästkommande programperiod. Det är därför viktigt att se till att Sverige har ett fullgott skydd av de EU-medel som förvaltas i landet. För att främja en effektiv och korrekt användning av EU-relaterade medel har regeringen inrättat SEFI-rådet. 2 SEFI-rådet har till uppgift att samordna åtgärder mot bedrägerier, missbruk och annan oegentlig hantering av svenska EU-medel. SEFI-rådet består av företrädare för de myndigheter som på olika sätt ansvarar för hanteringen av EU-medel i Sverige. Ekobrottsmyndighetens ledamot är ordförande i SEFI-rådet och myndigheten svarar för SEFI-rådets kanslifunktioner. Ett sätt att ytterligare stärka skyddet är att samtliga EU-medlemsstater är skyldiga att inrätta ett AFCOS (Anti-Fraud Coordination Service). 3 Ett AFCOS är en sambandscentral och en kontaktpunkt för OLAF, den administrativa organisation som arbetar mot oegentligheter med EU-medel. I oktober 2014 beslutade regeringen att Ekobrottsmyndigheten skulle utgöra Sveriges AFCOS med uppgift att svara för samordning av kontakterna med OLAF i operativa ärenden, s.k. on-the-spot checks. Finansdepartementet tillsatte våren 2015 en utredning hur AFCOS bör organiseras och vilka uppgifter sambandscentralen ska ha. Utredningen presenterade sitt betänkande; Kontroller och inspektioner i Sverige av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Ds 2016:1) i januari 2016. Inom ramen för AFCOS-arbetet har medarbetare från Ekobrottsmyndigheten representerat Sverige vid möten som rör AFCOS regelverk och funktion. På sikt kan SEFI-rådets uppdrag komma att förändras, då riktlinjer för AFCOS uppdrag för nytillkomna medlemsländer inom EU till viss del liknar eller överlappar SEFI-rådets uppdrag. Ett av SEFI-rådets uppdrag är att var tredje år lämna en rapport om skyddet av EU:s finansiella intressen i Sverige till regeringen. Den rapport som nu lämnas omfattar åren 2013 2015 vilket innebär att den sträcker sig över två programperioder. Alla SEFI-rådets myndigheter har bidragit till rapporten och SEFI-rådets sekretariat vid Ekobrottsmyndigheten har ansvarat för att sammanställa materialet. 2 Förordning (2015:745) om rådet för skydd av europeiska unionens finansiella intressen. 3 Enligt artikel 3(4) i EU-förordningen 883/2013.
8 2. SEFI-rådet 2.1 Bakgrund till SEFI-rådets tillkomst Ekobrottsmyndigheten har sedan 1999 haft det nationella ansvaret för att samordna åtgärder i Sverige mot ineffektiv hantering, oegentligheter samt bedrägerier avseende EU-relaterade medel. Som en del i det uppdraget inrättades ett särskilt råd vid myndigheten (EUbedrägerirådet). Syftet med rådet var att garantera ett nära samarbetet mellan svenska myndigheter, såväl administrativa som brottsutredande, som har till uppgift att säkerställa en korrekt användning av EU-relaterade medel. På uppdrag av Ekobrottsmyndigheten tog dåvarande ordföranden i EU-bedrägerirådet under åren 2007 2008 fram ett förslag för att ytterligare utveckla rådets roll som ett forum för informations- och erfarenhetsutbyte. Förslaget genomfördes under 2008, bl.a. genom en ändring i Ekobrottsmyndigheten instruktion. 4 Förslaget omfattade en något förändrad beskrivning av rådets mandat, vilket också resulterade i namnbytet till Rådet för skydd för EU:s finansiella intressen (SEFI-rådet). SEFI-rådets uppdrag omfattar därför numera hela kedjan från förvaltande och utbetalande myndigheter till revisionsmyndighet och myndigheter med ansvar för straffrättsliga sanktioner. SEFI-rådets uppdrag är att verka på en strategisk och nationell nivå och Ekobrottsmyndighetens chefsjurist är ordförande. Ändringen medförde också en skyldighet för SEFI-rådet att var tredje år delge regeringen en rapport om skyddet av EU:s finansiella intressen i Sverige. SEFI-rådet har hittills lämnat två treårsrapporter för perioderna 2007 2009 5 och 2010 2012 6. 2.2 SEFI-rådets uppgifter och sammansättning För att stärka rådets roll och myndigheternas kännedom om uppdraget regleras SEFI-rådets uppgifter från och med den 1 januari 2016 i en egen förordning 7 istället för i Ekobrottsmyndighetens instruktion. SEFI-rådets övergripande uppdrag är att främja en effektiv och korrekt användning av EU-relaterade medel i Sverige. I uppdraget ligger även att främja åtgärder mot bedrägerier, missbruk och annan oegentlig hantering av EU-medel. SEFI-rådet ska vidare: Främja samverkan mellan berörda myndigheter för att öka effektiviteten när det gäller att förebygga, upptäcka, utreda och vidta åtgärder vid misstanke om felaktig användning av EU-relaterade medel. Följa utvecklingen inom sitt ansvarsområde samt föreslå eller initiera åtgärder för att upprätthålla skyddet för EU:s finansiella intressen. Vara ett forum för informations- och erfarenhetsutbyte. Analysera och utvärdera insatser på området. 4 SFS 2008:119 om ändring i förordning (2007:972) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten. 5 EBMA-2009/0313. 6 EBMA-2012/0036. 7 Förordning (2015:745) om rådet för skydd av europeiska unionens finansiella intressen.
9 SEFI-rådet har således en strategisk roll att på övergripande nivå utveckla skyddet av EU:s finansiella intressen i Sverige. I SEFI-rådet är de myndigheter som på olika sätt ansvarar för hanteringen av EU-medel i Sverige representerade. För närvarande är det Ekobrottsmyndigheten, Ekonomistyrningsverket, Jordbruksverket, Länsstyrelsen i Västerbottens län 8, Migrationsverket, Tillväxtverket, Polismyndigheten 9, Svenska ESF-rådet och Tullverket. Till SEFI-rådets möten bjuds också representanter för ansvariga departement, i nuläget Finansdepartementet, Justitiedepartementet, Näringsdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet. Sammansättningen i SEFI-rådet ska spegla gällande förvaltningsorganisation för EU:s finansiella intressen i Sverige. Därför kan sammansättningen komma att ändras om uppdragen eller ansvarsområdena för SEFI-rådets myndigheter förändras. 2.3 SEFI-rådets verksamhet 2013 2015 SEFI-rådet fungerar som ett forum för samverkan där erfarenhetsutbyte sker mellan de myndigheter som på olika sätt är involverade i förvaltningen och skyddet av EU:s finansiella intressen i Sverige. SEFI-rådet har under perioden genomfört tre möten per år som avslutats med temaeftermiddagar där olika föredrag hållits och diskussioner förts kring aktuellt tema. Föreläsarna har varit såväl svenska som internationella och föredragen har bl.a. avsett Arbetet vid OLAF ur ett svenskt perspektiv, Europeiska kommissionens arbete med bedrägeribekämpning, Riksrevisionens rapport om förenkling av administrationen i strukturfondsprojekt samt information från antikorruptionsenheten vid Rikskriminalpolisen. Även inslag av olika slags workshops har förekommit. Då förra programperioden löpte till och med 2013 och en ny programperiod startade 2014 har samverkan under slutet av 2013 och inledningen av 2014 fokuserats på erfarenhetsutbyte av myndigheternas arbete med att inrätta sig efter nya krav i den nya programperioden. SEFIrådets kansli har också börjat att genomföra studiebesök och besökte under våren 2015 Tillväxtverket och Svenska ESF-rådet. Samtliga myndigheter kommer att besökas under de närmaste åren. Syftet är dels att göra SEFI-rådets verksamhet känd för myndigheterna, både i chefsled och bland medarbetarna, dels att göra myndigheternas verksamhet mer levande för SEFI-rådet. Målet är att SEFI-rådet ska kunna bidra än mer till en effektiv och givande samverkan inom sitt ansvarsområde. Syftet med besöken är också att förklara processen efter en brottsanmälan till Ekobrottsmyndigheten. Ett förbättringsområde som lyfts fram från myndigheterna är att de i samband med anmälan och beslut i ärendet, vill få en kontakt med handläggande åklagare. Ett arbete har därför genomförts och åklagare ger idag en mer utförlig återkoppling när exempelvis anmälningar inte leder till åtal. Ett resultat av satsningen är att en myndighet, mot bakgrund av åklagarens beskrivning av grunden för sitt beslut, har kunnat gå vidare och häva beslutet om stöd samt rikta ett återkrav mot stödmottagaren. SEFI-rådet och Ekobrottsmyndigheten kommer att verka för att utveckla samverkan i operativa ärenden ytterligare. I maj 2013 beslutade SEFI-rådet att inrätta en arbetsgrupp för erfarenhetsutbyte rörande åtgärder för att förebygga, upptäcka och kontrollera fel och misstänkt brottslighet med EUmedel. Gruppens första uppdrag var att ta fram en vägledning, som förklarar och förtydligar 8 Länsstyrelsen i Västerbottens län representerar också Länsstyrelserna i Jämtlands och Norrbottens län. 9 Fram till 1/1 2015 dåvarande Rikspolisstyrelsen.
10 vad som avses med misstänkt brottslighet i detta sammanhang. Vägledningen beslutades 2014 och trycktes genom Svenska ESF-rådets försorg. På SEFI-rådets konferens till skydd för EU:s finansiella intressen i Sverige, som anordnades i oktober 2014, lanserades vägledningen och delgavs samtliga deltagande myndigheter. Syftet med konferensen var att uppmärksamma och delge information om förenklingsarbete avseende EU-medel och praktisk erfarenheter från detta. Talare var bland annat representanter från Danmark och Finland som bidrog med erfarenheter från förenklingsarbete i dessa länder. En representant för Europeiska revisionsrätten talade om förenklingsarbete ur deras perspektiv. Programmet för konferensen innehöll också en paneldebatt avseende hur förenklingsarbete kan tillämpas inom ramen för en svensk modell samt föreläsningar om utredningar avseende misstänkta EU-bedrägerier. Konferensen hade ca 130 deltagare från berörda myndigheter och regeringskansliet. SEFI-rådets verksamhet under åren 2013 2015 har på olika sätt bidragit till en ökad medvetenhet och höjd kunskapsnivå hos rådets myndigheter rörande frågor kring en effektiv och korrekt förvaltning av EU-medel. Detta har bland annat skett genom en utbredd implementering av ovan nämnda vägledning. Som ett led i EU:s bedrägeribekämpningspolicy har de myndigheter som utsetts att förvalta EU-medel under åren 2014 2020 ålagts en skyldighet att aktivt förebygga, upptäcka och korrigera bedrägerier. SEFI-rådet kommer att följa hur myndigheterna arbetat med frågan under kommande treårsperiod. 2.4 SEFI-rådets kommande arbete 2016 2018 SEFI-rådet ska fortsätta att arrangera tre heldagssammankomster per år, där myndigheterna i SEFI-rådet träffas för informations- och erfarenhetsutbyte. SEFI-rådets roll är att verka strategiskt i syfte att främja en effektiv och korrekt hantering av EU-medel i Sverige och att främja åtgärder mot oegentlig hantering av EU-medel i Sverige. SEFI-rådet avser under år 2017 anordna en tredje rikskonferens till skydd för EU:s finansiella intressen i Sverige. SEFI-rådet kommer bland annat att fokusera på myndigheternas pågående förenklingsarbete genom att låta varje myndighet presentera sitt förenklingsarbete under en temaeftermiddag. Syftet är att bidra till ett ökat erfarenhetsutbyte mellan myndigheterna. Erfarenhetsutbyte inom SEFI-rådet fördjupas ytterligare genom att SEFI-rådets kansli planerar genomföra studiebesök hos myndigheterna för att dels få bättre inblick i myndigheternas arbete, dels synliggöra SEFI-rådets verksamhet, och på Ekobrottsmyndighetens arbete med brottsanmälningar hos myndigheterna i syfte att utveckla samverkan i operativa ärenden ytterligare. Vidare ska SEFI-rådet följa hur myndigheterna arbetar med att förebygga, upptäcka och korrigera misstänkta bedrägerier. SEFI-rådet ska under de kommande åren också ha fokus på att mellan myndigheterna öka och sprida kunskap om hur korruption inom de förvaltande myndigheterna förebyggs och upptäcks. Detta arbete ska om möjligt även omfatta bestämmelser om offentlig upphandling och statsstöd.
11 3. EU:s finansiella intressen i Sverige 2013-2015 3.1 EU:s finansiella intressen i Sverige Genom medlemskapet i EU hanterar Sverige olika typer av medel till och från EU:s budget. Till EU betalar Sverige varje år en avgift som bl.a. består av en proportionell andel av bruttonationalinkomsten (BNI) samt av tullar och sockeravgifter. Medel som flödar från EU till Sverige är främst olika typer av stöd som betalas ut till svenska mottagare, huvudsakligen i form av jordbruks- och strukturfondsstöd. Storleken på Sveriges avgift till EU och på återflödet från EU till Sverige varierar från år till år. Nedan visas EU:s finansiella intressen i Sverige för år 2014. 10 Diagram 1: Sveriges avgift till EU 2014 (Totalt 41 553 miljoner kronor) 1% 10% 13% 76% Tull- och sockeravgift: 4 238 Mn kr BNI-baserad avgift: 31 600 Mn kr Momsbaserad avgift: 5 252 Mn kr Storbritannienavgift: 463 Mn kr 10 Årsredovisningen för staten 2014, Skr. 2014/15:101. Siffrorna för 2015 är ej tillgängliga vid upprättande av rapporten.
12 Diagram 2. Återflöde från EU till Sverige 2014 (Totalt 12 137 miljoner kronor) 3% <1% <1% 16% 12% 69% Jordbruksfondsstöd: 8 383 Mn kr Socialfondsstöd: 1 982 Mn kr Stöd till fiskerinäringen: 38 Mn kr Regionalfondsstöd: 1 395 Mn kr Stöd till transeuropeiska nätverk: 294 Mn kr Övrigt stöd: 45 Mn kr 3.1.1 EU-budgetens inkomster Sveriges avgift till EU EU-budgetens inkomster utgörs i huvudsak av medlemsstaternas avgifter till EU. Den avgift som Sverige betalar består av flera delar. Som framgår av diagram 1 ovan är en stor del av avgiften en proportionerlig andel av Sveriges bruttonationalinkomst (BNI-baserad avgift). En annan stor del är tull- och sockeravgifter och en ytterligare del är den momsbaserade avgiften som utgörs av en procentuell andel av Sveriges mervärdesskattebas. Vissa länder, bland andra Storbritannien, har medgetts särskilda nedsättningar av sina avgifter, vilket finansieras av övriga medlemsstater. Det är den sista delen av den svenska avgiften, den så kallade Storbritannienavgiften. Beträffande Sveriges avgift till EU behandlas i denna rapport endast de tullar som Sverige, genom Tullverket, betalar till EU. Tabell 1. Total summa av medel från Sverige till EU (Miljoner kr) 11 2011 2012 2013 2014 2015 30 600 31 400 37 400 41 500 40 100 3.1.2 EU-budgetens utgifter medel från EU till Sverige Sverige får medel från EU:s budget genom olika typer av fonder och program som riktas till svenska stödmottagare. Föreningar, organisationer, myndigheter, företag och enskilda personer etc. kan söka ekonomiskt stöd från EU:s budget. I denna rapport behandlas endast de EU-fonder som omfattas av så kallad delad förvaltning, vilket innebär att medlen förvaltas gemensamt av svenska myndigheter och Kommissionen. Ett sådant gemensamt förvaltningsansvar innebär att Kommissionen har det övergripande ansvaret för fonderna men att svenska myndigheter är ansvariga för att bygga upp ett förvaltnings- och kontrollsystem som garanterar en sund ekonomisk förvaltning av medlen. De medel som betalas ut direkt 11 Uppgifterna för 2015 är hämtade från Budgetpropositionen 2015, Prop.2014/15:1, och är därmed en uppskattning och inte ett säkerställt utfall.
13 från Kommissionen till stödmottagare i Sverige (s.k. direkta medel) behandlas inte i rapporten. Tabell 2. Total summa av medel från EU:s budget till Sverige (Miljoner kr) 12 2011 2012 2013 2014 2015 12 300 9 800 10 300 11 900 10 300 3.1.3 EU-fonder i Sverige Fördelningen av EU-stödet på olika fonder och program beslutas inom ramen för EU:s fleråriga budget. Rapporten omfattar två programperioder, 2007 2013 samt 2014 2020. Nedan redogörs därför kortfattat för de EU-fonder som under dessa budgetperioder förvaltas av svenska myndigheter. Jordbruksfonder 2007 2013 och 2014 2020 Europeiska garantifonden för jordbruket (Garantifonden) Garantifonden finansierar bl.a. olika direktstöd till jordbrukare samt marknadsstöd i syfte att stabilisera jordbruksmarknaden. 2007 2013 och 2014 2020 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Landsbygdsfonden) Landsbygdsfonden ska både främja miljön och verka för ökad konkurrenskraft och livskvalitet på landsbygden. Stöd till fiskerinäringen 2007 2013 Europeiska fiskerifonden (Fiskerifonden) Fiskerifonden syftar till att främja ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart fiske. 2014 2020 Europeiska havs- och fiskerifonden (Havs- och fiskerifonden) Havs- och fiskerifonden syftar till att främja ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart fiske. Strukturfonder och del av Europa 2020-strategin 2007 2013 och 2014 2020 Europeiska regionala utvecklingsfonden (Regionalfonden) Regionalfonden syftar till att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan Europas regioner och invånare. Fonden finansierar insatser inom infrastruktur, sysselsättning, samt lokal och regional utveckling. Regionalfonden används även i de gränsöverskridande programmen som syftar till ökat samarbete mellan regioner i flera länder. 2007 2013 och 2014 2020 Europeiska socialfonden (Socialfonden) Socialfonden stödjer projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap. 2014 2020 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead) 12 Uppgifterna för 2015 är hämtade från Budgetpropositionen 2015, Prop.2014/15:1 och därmed en uppskattning och inte ett säkerställt utfall.
14 Fonden syftar till att minska antalet människor som lever i fattigdom genom att tillhandahålla immateriellt bistånd. SOLID-programmet samt stöd på migrations- och integrationsområdet samt skydd för yttre gränser och polissamarbete 2008 2013 Europeiska flyktingfonden (Flyktingfonden) Flyktingfonden syftar till att underlätta för EU-länderna att ta emot asylsökande och flyktingar genom att medfinansiera projekt rörande bland annat mottagande av asylsökande, introduktion av flyktingar och utveckling av asylpolitiken. 2008 2013 Europeiska återvändandefonden (Återvändandefonden) Återvändandefonden stödjer projekt som syftar till att förbättra hanteringen av återvändande av personer som inte fått uppehållstillstånd i Sverige. 2007 2013 Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare (Integrationsfonden) Integrationsfonden syftar till att stödja projekt för förbättring av systemen för mottagning och integration av tredjelandsmedborgare i Sverige. 2007 2013 Europeiska fonden för de yttre gränserna (Gränsfonden) Gränsfonden stödjer projekt som bl.a. syftar till att bidra till en effektiv kontroll och övervakning av de yttre gränserna, en effektiv hantering av personströmmarna vid de yttre gränserna och en enhetlig tillämpning av EU:s lagstiftning. Ovanstående fyra fonder inom SOLID-programmet ersattes genom den nya programperioden 2014 av nedan angivna två fonder för att ge stöd på asyl-, migrations- och integrationsområdet samt stöd till skydd för yttre gränser och polissamarbete. 2014 2020 Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) Fonden ska stödja projekt som avser asyl, laglig migration och integration av tredjelandsmedborgare samt insatser för återvändande. 2014 2020 Fonden för inre säkerhet (ISF) Fonden stödjer projekt som bl.a. syftar till att stödja den gemensamma viseringspolitiken, verka för effektiv kontroll och övervakning av de yttre gränserna, gynna brottsförebyggande och brottsbekämpande arbete samt stödja det europeiska polissamarbetet och samverkan inom krishantering. 3.2 Organisation och hantering av EU-medel i Sverige 3.2.1 Generell struktur för hanteringen av EU-medel i Sverige Under åren 2013 2015 är det totalt nio 13 myndigheter som är eller har varit utsedda att vara förvaltande-, attesterande- samt revisionsmyndigheter för EU-medel i Sverige. De ansvariga/ förvaltande myndigheterna är ansvariga för att lysa ut medel, för utbetalningar och för att 13 Jordbruksverket, Fiskeriverket (till 1 juli 2011), Migrationsverket, Rikspolisstyrelsen (efter 1 januari 2015 Polismyndigheten), Svenska ESF-rådet, Tillväxtverket, länsstyrelserna i Jämtlands-, Norrbottens och Västerbottens län samt Ekonomistyrningsverket.
15 medlen används på ett effektivt och korrekt sätt. De attesterande myndigheternas uppgift är för de flesta av fonderna att bedöma om kostnaderna som stöd har utbetalats för är stödberättigade och att intyga till kommissionen att utgiftsdeklarationerna är korrekta. Tabell 3. Generell struktur över administrationen av EU-stöd i Sverige programperiod 2007 2013 samt 2014 2020 Område 2007 2013 2014 2020 Fond Europeiska garantifonden för jordbruket Ansvarig/ Förvaltande myndighet Jordbruksverket Attesterande myndighet Programperiod Jordbruksstöd Revisionsmyndighet /attesterande organ Ekonomistyrningsverket 2007 2013 2014 2020 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Jordbruksverket Ekonomistyrningsverket 2007 2013 2014 2020 2007 2013 2014 2020 Europeiska fiskerifonden Europeiska havs- och fiskerifonden Europeiska regionala utvecklingsfonden Fiskeriverket/ Jordbruksverket 14 Fiskeriverket/ Jordbruksverket 15 Stöd till fiskenäringen Ekonomistyrningsverket Tillväxtverket och länsstyrelserna i Västerbottens Norrbottens och Jämtlands län 16 Tillväxtverket och länsstyrelserna i Västerbottens, Norrbottens och Jämtlands län 17 Jordbruksverket Jordbruksverket Ekonomistyrningsverket Strukturfondsstöd och investeringsstöd Ekonomistyrningsverket Del av Europa 2020- strategin i syfte att minska fattigdom och social utslagning Stöd inom SOLIDprogrammet 2007 2013 2014 2020 2014 2020 2008 2013 Europeiska socialfonden Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt Europeiska flyktingfonden Svenska ESF-rådet Svenska ESF-rådet Svenska ESFrådet Svenska ESFrådet Ekonomistyrningsverket Ekonomistyrningsverket Migrationsverket Migrationsverket Ekonomistyrningsverket 14 Fiskeriverket upphörde den 1 juli 2011 och ansvaret för att förvalta fiskerifonden övertogs av Jordbruksverket. 15 Se fotnot 14 ovan. 16 Regionalfonden är i Sverige uppdelad i åtta regionala och fem territoriella program. Tillväxtverket är förvaltande och attesterande myndighet för de åtta regionala programmen samt ett territoriellt program. För fyra territoriella program är länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens (två program) respektive Jämtlands län förvaltande och attesterande myndigheter. 17 Se fotnot 16 ovan.
16 18 samt migrationsoch integrationsområdet samt till skydd för yttre gränser och polissamarbete 2008 2013 2007 2013 2007 2013 2014 2020 2014 2020 Europeiska återvändandefonden Europeiska fonden för de yttre gränserna Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare Asyl-, migrationsoch integrationsfonden Fonden för inre säkerhet Rikspolisstyrelsen/ Polismyndigheten Svenska ESF-rådet Rikspolisstyrelsen / Polismyndigheten Svenska ESFrådet Migrationsverket Migrationsverket Ekonomistyrningsverket Ekonomistyrningsverket Ekonomistyrningsverket Migrationsverket Migrationsverket Ekonomistyrningsverket Polismyndigheten Polismyndigheten Ekonomistyrningsverket 3.2.2 Organisation och hantering av EU-stöd under åren 2013 2015 Jordbruksstöd och landsbygdsstöd Stödet till landsbygden finansieras av två fonder Garantifonden och Landsbygdsfonden. Jordbruksverket är förvaltande och utbetalande myndighet för båda fonderna. Detta innebär ansvar för måluppfyllelse och korrekt hantering av stöden. Handläggning och kontroll av flertalet stödformer utförs av länsstyrelserna, Skogsstyrelsen och Sametinget, samt från och med den nya programperioden även av Tillväxtverket som fått i uppdrag att hantera den del av landsbygdsprogrammet som avser lokal serviceutveckling. I stora drag gäller samma organisation och hantering för båda programperioderna men med skillnaden att Jordbruksverket under den nya programperioden övertagit ansvaret från länsstyrelserna för myndighetsbeslut om stöd inom lokalt ledd utveckling. Jordbruksverket ansvarar även för att administrera och fatta beslut om utbetalningar inom ramen för de lokala partnerskapens ansvarsområden. Ekonomistyrningsverket är attesterande organ för båda jordbruksfonderna. Stöd till fiskerinäringen Under förra programperioden var Jordbruksverket både förvaltande och attesterande myndighet för Fiskerifonden. Uppgifterna fördelades dock på olika delar av Jordbruksverket för att säkerställa åtskillnad mellan dessa två organ. I rollen som förvaltande myndighet ingick både att förvalta fondens medel och att betala ut stöd. Regeringen delegerade vissa delar av förvaltningen till länsstyrelserna som då blev så kallade förmedlande organ. Det innebar att länsstyrelserna beslutade om stöd inom vissa åtgärder, samt handlade ansökningar om utbetalning inom samtliga åtgärder, även inom de åtgärder för vilka Jordbruksverket fattat beslut om stöd. 18 Ramprogrammet för solidaritet och hantering av migrationsströmmar.
17 Länsstyrelserna fattade även beslut om stöd och handlade ansökningar om utbetalningar för åtgärder inom Hållbar utveckling inom fiskeområden. Jordbruksverket beslutade dock om utbetalning. I rollen som attesterande myndighet ansvarade Jordbruksverket bland annat för att vid räkenskapernas avslut lämna ett utlåtande om räkenskapernas korrekthet och om de interna kontrollernas effektivitet när det gäller de utgifter som finansieras av fonderna. Räkenskaperna avslutas först efter programperiodens slut. För Havs- och fiskerifonden gäller en liknande organisation och hantering. I den nya programperioden tillåter emellertid nya EU-regler förvaltande myndighet att utföra den attesterande myndighetens uppgifter. I sin roll som förvaltande myndighet för Havs- och fiskerifonden kommer Jordbruksverket därför att fullgöra attesterande myndighets uppgifter. Skillnaden gentemot den förra programperioden ligger således främst i hur Jordbruksverket fördelar arbetsuppgifterna internt. Under den nya programperioden har Havs- och vattenmyndigheten tillkommit som förmedlande organ, utöver länsstyrelserna. Förmedlande organ beslutar som tidigare om stöd inom vissa åtgärder, men handlägger till skillnad från tidigare enbart ansökningar om utbetalning inom de åtgärder där de själva beslutar om stöd. Jordbruksverket beslutar om stöd och handlägger ansökningar om utbetalning inom resterande åtgärder. Det innebär att Jordbruksverket även fattar beslut om stöd och handlägger ansökningar om utbetalningar för åtgärder inom lokalt ledd utveckling. Till skillnad från tidigare period kommer räkenskaper och en förvaltningsförklaring att upprättas och lämnas in till Kommissionen årligen och inte enbart vid programperiodens slut. Ekonomistyrningsverket är som tidigare revisionsmyndighet för fonden. Strukturfondsstöd och del av Europa 2020-strategin Regionalfonden är en viktig del av sammanhållningspolitiken som syftar till att minska regionala skillnader och ekonomisk ojämlikhet mellan människor inom EU. Syftet med Regionalfonden är att delfinansiera projekt med målet att stärka innovation, entreprenörskap och skapa hållbar tillväxt samt göra regionerna mer attraktiva. Tillväxtverket är förvaltande och attesterande myndighet för de åtta regionala strukturfondsprogrammen samt det nationella regionalfondsprogrammet inom målet investering för tillväxt och sysselsättning. Tillväxtverket är även förvaltande och attesterande myndighet för det territoriella samarbetsprogrammet Öresund-Kattegatt-Skagerrak. Inom Tillväxtverket arbetar cirka 110 personer vid åtta orter runt om i landet med Regionalfonden. Tillväxtverket har organiserats så att den attesterande verksamheten hålls åtskild från den förvaltande verksamheten. Utförande av uppgifter inom förvaltande myndighet är organiserat inom myndighetens operativa avdelningar, medan uppgifter som attesterande myndighet är organisatoriskt placerade i en stödfunktion. Vid den attesterande myndigheten arbetar två personer. Tillväxtverket har som förvaltande myndighet ett ansvar att handlägga ansökningar om stöd och göra en prövning om ansökan om stöd uppfyller de formella krav som gäller för respektive program. De projekt som efter denna prövning godkänns, lämnas vidare till strukturfondspartnerskapet i aktuell region för en slutlig prioritering av vilka projekt som beviljas medel. Tillväxtverket fattar slutligen beslut om stöd. Tillväxtverket ansvarar för att granska kostnadsanspråken i dessa program.
18 Länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län är förvaltande myndigheter för de territoriella samarbetsprogrammen; programmet Nord, programmen Botnia-Atlantica samt Norra Periferin och Arktis samt för programmet Sverige-Norge. I programperioden 2014 2020 är attesterande myndighet en organisatoriskt åtskild funktion inom förvaltande myndighet istället för att vara en separat myndighet, vilket var fallet under tidigare programperiod 2007 2013. De territoriella samarbetsprogrammen benämns under den nya programperioden som Interregprogram. Det är respektive länsstyrelse som, genom särskilt utsedda nationella kontrollanter, ansvarar för granskning och kontroll av projektkostnader som uppstått i Sverige. För länsstyrelsernas del uppgick bemanningen på förvaltande och attesterande myndigheter samt nationell kontroll till cirka 14 årsarbetskrafter medan sekretariaten för programmen sysselsatte cirka 16 personer på heltid eller deltid under 2013. Personal vid programsekretariaten finns placerade dels i Sverige, men även i Finland, Danmark och Norge. Under den nya programperioden skedde en viss ökning av personal jämfört med föregående period. Tillväxtverket ansvarar även för att utföra kostnadskontroller i de territoriella program vars förvaltande myndighet inte är belägen i Sverige. De yttranden som kontrollen resulterar i används som underlag till de beslut om utbetalning som fattas av utländska förvaltande myndigheter. Under den nya programperioden ska Tillväxtverket arbeta mer proaktivt och tidigarelägga en del av kontrollen i ärendeprocessen. Tillväxtverket har med anledning av detta reviderat sina föreskrifter och arbetat för att stimulera ett effektivt genomförande av programperioden 2014 2020. Ambitionen har varit att i förlängningen effektivisera hela det regionala tillväxtarbetet och stärka företagens konkurrenskraft. Svenska ESF-rådet är en självständig statlig nationell myndighet som förvaltat och attesterat det nationella strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007 2013. Under perioden 2014 2020 förvaltar och attesterar Svenska ESF-rådet det nationella socialfondsprogrammet för investeringar för tillväxt och sysselsättning samt Fonden för europeiskt bistånd (Fead) till dem som har det sämst ställt. Inom Svenska ESF-rådet arbetar cirka 125 personer, varav två tillhör den attesterande myndigheten som är en organisatoriskt åtskild funktion. Myndigheten leds av en myndighetschef och bedriver verksamhet i åtta regioner runt om i landet. Huvudkontoret finns i Stockholm där också internrevision och attesterande myndighet är placerad tillsammans med olika stödfunktioner. Förvaltande myndighet ansvarar för att programmen genomförs i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning. Urval av insatser ska ske i enlighet med kriterierna för de operativa programmen och för att de genomförs i enlighet med tillämpliga nationella och EUrättsliga bestämmelser. I uppdraget ingår att handlägga och fatta beslut om stöd och utbetalning. Inför beslut om stöd görs en prövning av om ansökan uppfyller de formella kraven för program och utlysning. Ansökningar som bedömts uppfylla dessa krav lämnas vidare till det strukturfondspartnerskap som har till uppgift att prioritera mellan ansökningarna.
19 Svenska ESF-rådet kan endast bevilja stöd i enlighet med partnerskapens prioriteringar. Vid ansökan om utbetalning bedöms om projektet löper enligt beslut och om adekvata underlag som verifierar utgifterna finns och bedöms tillförlitliga. Svenska ESF-rådet genomförde i mars 2014 en omorganisation som främst berört huvudkontoret. Principen om åtskillnad av funktioner påverkas inte av förändringen, utan den har främst syftat till att effektivisera verksamheten. Under 2014 2015 har de förra programmen avslutats och ett utvecklingsarbete för de nya etablerats. För innevarande programperiod 2014 2020 har nya krav tillkommit. Bland annat förutsätts en tydligare inriktning på att projektens resultat ska bidra till programmens målsättningar och långsiktiga effekter. Utifrån det har myndigheten påbörjat ett delvis nytt arbetssätt där fokus på resultat blir tydligare. Utöver detta som en förenklingsåtgärd har myndigheten beslutat att använda enhetskostnader för vissa utgiftsslag. Myndigheten ska införa effektiva och proportionella bestämmelser om bedrägeribekämpning och utföra regelbundna riskanalyser inom området. Det innebär ett mer proaktivt förhållningssätt som påverkar olika delar av ärendehandläggningsprocesserna. Vidare ska förvaltande myndighet varje år utarbeta en förvaltningsförklaring som, förutom räkenskaper, även ska innehålla en årlig sammanfattning. Denna baseras dels på resultat av egna förvaltningskontroller, dels på resultaten av revisionsorganens olika rapporter. Sammanfattningen ska innehålla en analys av de fel och oriktigheter som upptäckts under räkenskapsåret samt vilka åtgärder som vidtagits. Jordbruksverket har utsetts till både förvaltande och attesterande myndighet för programmet Lokalt ledd utveckling som också finansieras med stöd från Regionalfonden och Socialfonden. De projekt som genomförs inom ramen för lokalt ledd utveckling utgår från de lokala utvecklingsstrategier som tas fram av respektive lokal utvecklingsgrupp. Ekonomistyrningsverket är revisionsmyndighet för samtliga strukturfondsprogram. Stöd inom SOLID-programmet, asyl-, migrations- och integrationsfonden samt skydd för yttre gränser och polissamarbete För att ge stöd till asyl- och migrationspolitiken i EU fanns under åren 2007 2013 ett ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar (SOLID-programmet). Programmet bestod av fyra olika fonder; Flyktingfonden, Återvändandefonden, Gränsfonden och Integrationsfonden. Migrationsverket var ansvarig och attesterande myndighet för Flyktingfonden och Återvändandefonden under perioden 2008 2013 och det sista årliga programmet redovisades till Kommissionen i mars 2016. Inom Migrationsverket delegerades ansvaret för den attesterande myndigheten samt för förvaltningsdelen till funktionen för fonderna. Migrationsverket har även varit projektägare samt stödmottagare. Funktionen för fonderna utgjordes de sista åren av cirka 25 personer fördelade på kontoren i Norrköping och Sundbyberg. Funktionen för fonderna verkställde uppgifterna som ansvarig myndighet i enlighet med gällande regelverk kring utlysning, uppföljning och rapportering.
20 Kvalitetskontroll av programmets innehåll genomfördes i samverkan med nationella expertgrupper. Fram till och med februari 2013 var chefen för enheten för internrevision attesterande myndighet. Från mars 2013 utgjordes attesterande myndighet av chefen för attesterande myndighet, en självständig enhet i förhållande till Migrationsverkets enhet för internrevision. Dåvarande Rikspolisstyrelsen var ansvarig och attesterande myndighet för Gränsfonden. Gränspolissektionen vid Rikskriminalpolisen förvaltade fonden och för attesteringen ansvarade ekonomiavdelningen. På gränspolissektionen har det funnits ett fondsekretariat med två heltidsanställda personer som tagit emot medel från kommissionen, handlagt samt fattat beslut om stöd till projekt och rapporterat vilka åtgärder Sverige har genomfört. Gränsfonden har beviljat EU-stöd till projekt som bl.a. syftar till att bidra till en effektiv organisering och hantering av kontrollen vid de yttre gränserna. Samtliga projekt har övervakats och kontrolleras finansiellt och verksamhetsmässigt. Årligen har fondsekretariatet slutrapporterat till Kommissionen avseende finansiering, övervakning, utvärdering samt problemhantering av projekten. Svenska ESF-rådet hade under åren 2007 2013 ansvaret för förvaltning och attestering av Integrationsfonden. Det har inneburit att myndigheten handlagt och beslutat om ansökningar om stöd och utbetalning från fonden. Fonden har avslutats årligen och från och med mars 2016 kommer det sista årsprogrammet för 2013 att avslutas. I den nya programperioden har SOLID-programmet ersatts av två nya fonder; Asyl-, migrations- och integrationsfonden samt Fonden för inre säkerhet. Migrationsverket har utsetts till ansvarig myndighet Asyl-, migrations- och integrationsfonden. Ansvarig myndighet har i det nya programmet fått ett utökat ansvar för kvalitetssäkring och kontroll av den totala fondförvaltningen. Fonden för inre säkerhet hanteras av Polismyndigheten och arbete har under 2014 2015 pågått med att etablera förvaltningsorganisationen genom att anställa personal samt ta fram rutinbeskrivningar, checklistor och IT-stöd för fondförvaltningen. Fondförvaltningen är placerad vid Polismyndighetens ekonomiavdelning. Övriga delar av Polismyndigheten kan söka medel ur fonden. I övrigt antas ansökningar huvudsakligen komma från andra myndigheter. Ekonomiavdelningen har därutöver fortsatt rollen som attesterande myndighet av Gränsfonden till dess att den avslutats. Ekonomistyrningsverket är under båda programperioderna revisionsmyndighet för samtliga svenska program inom fonderna. 3.3 Betalning av tullar och avgifter till EU Tullverkets uppgift är att se till att de tullar och avgifter som ska betalas till EU som en del av Sveriges avgift, betalas korrekt. Under perioden 2013-2015 betalade Tullverket 12 716 miljoner kronor till EU.
21 Tullverket har under perioden 2013 2015, genom efterkontrollverksamheten, debiterat cirka 205 miljoner kronor i tull och andra avgifter. Under samma period har Tullverket återbetalat cirka 21 miljoner kronor i tull och andra avgifter till EU som feldeklarerats av importörer. De återvunna medlen avser huvudsakligen felaktigt deklarerade importer och att varorna är olagligt undandragna från tullövervakning. Med detta avses att samtliga varor i en sändning inte deklarerats till något tullförfarande. Inom EU finns ett gemensamt certifieringsprogram, AEO (Authorised Economic Operator, Godkänd ekonomisk aktör). Alla medlemsländer använder sig av samma certifieringsprogram för att uppnå en ökad säkerhet i världen och en effektiv och enhetlig tullhantering i EU. Ett AEO-certifierat företag är en ekonomisk aktör som i sina tullrelaterade transaktioner betraktas som tillförlitlig och därför har rätt till förmåner i hela EU. Tullverket har under perioden 2013 2015 fortsatt arbetet med att AEO-certifiera importörer, exportörer, transportörer och övriga aktörer i försörjningskedjan. För att säkerställa att de certifierade företagens system för tullhantering håller god kvalitet genomförs regelbundet uppföljning av de AEO-certifierade företagen. Om brister i hanteringen upptäcks eller om det bedöms finnas risk för felaktigheter ska företagen omgående åtgärda dessa och ett varaktigt korrekt beteende ska säkras. Certifieringen ifrågasätts för operatörer som inte uppfyller kraven och om allvarliga fel inte åtgärdas fråntas företagen certifieringen. Tullverket har implementerat och fortsätter arbetet med att implementera de gemensamma system som finns inom EU och som syftar till att effektivisera tullhanteringen och göra den säkrare. Tullverket arbetar dessutom kontinuerligt med att utveckla sin förmåga att upptäcka bedrägerier och undandragande av tullar och avgifter. Under 2016 kommer en ny tullagstiftning inom unionen att antas (Union Customs Code, UCC), som kommer att kompletteras av en ny nationell tullagstiftning. Detta kommer medföra att i princip all kommunikation med Tullverket kommer att ske elektroniskt. Den nya lagstiftningens krav på elektronisk kommunikation kommer att ge ökade möjligheter till spårbarhet. Tullverket kommer därför att ersätta dagens tulldatasystem med ett helt nytt som ska vara klart år 2020. De nya systemen kommer också att underlätta riskhantering och därmed förbättra möjligheterna att arbeta med undandragandet av tullar och avgifter.
22 4. Åtgärder som SEFI-rådets myndigheter vidtagit för att främja en effektiv och korrekt hantering av EU-medel 2013 2015 4.1 Inledning Förutom de åtgärder som vidtagits inom ramen för SEFI-rådets verksamhet har myndigheterna i SEFI-rådet under perioden 2013 2015 genomfört en mängd insatser för att ytterligare förbättra och effektivisera hanteringen av de EU-stöd som de ansvarar för. Dessa åtgärder redovisas per myndighet och avser båda budgetperioderna. 4.2 Jordbruksverket Jordbruksstöd och landsbygdsstöd Regeringen har delegerat uppgifter till länsstyrelserna, Sametinget och Skogsstyrelsen och från den nya programperioden även till Tillväxtverket. Arbetet med att övervaka de uppgifter som delegerats institutionaliserades under början av 2013, genom att Jordbruksverkets nybildade internkontrollenhet gavs ansvaret att utföra övervakningen. Arbetet sker via system- och substansgranskningar av garanti- och landsbygdsfonderna. Inför uppstarten av programperiod 2014 2020 av landsbygdsprogrammet har det utbetalande organet, det vill säga utbetalningsfunktionen på Jordbruksverket och förvaltningsmyndigheten, det vill säga landsbygdsavdelningen på Jordbruksverket, arbetat tillsammans på ett systematiskt sätt för att fastställa att de föreslagna åtgärderna i landsbygdsprogrammet går att verifiera och kontrollera. Jordbruksverket har i och med uppstarten av den nya programperioden också introducerat nya IT-system för handläggning och ansökning med målet att förenkla processer och minska andelen fel. Sedan 2013 skickar Jordbruksverket två gånger om året in en handlingsplan till Kommissionen för att tydliggöra vilka åtgärder som vidtas i Sverige för att minska andelen fel i utbetalningarna inom ramen för landsbygdsprogrammet. Handlingsplanen är ett verktyg för att följa upp förbättringsåtgärder och deras resultat. Jordbruksverket har under 2015 tecknat avtal med samtliga länsstyrelser. Avtalet innebär att om länsstyrelserna inte fullgör sina uppgifter som organ med delegerade uppgifter och därmed riskerar fondens medel, ska Jordbruksverket anmäla bristerna till regeringen. Ett förfarande inleds då som kan leda till att de delegerade uppgifterna suspenderas och överförs till en annan myndighet. Jordbruksverkets internkontrollenhet granskar sedan 2013 årligen de utbetalningar av bland annat landsbygdsstöd som handläggs av länsstyrelserna. Jordbruksverket ålägger länsstyrelser med allvarliga brister i granskningsresultaten att presentera en åtgärdsplan för hantering av de identifierade bristerna. Jordbruksverket har också tillfälligt under 2014 stoppat utbetalningarna för två av länsstyrelserna som hade särskilt allvarliga brister. Under hösten 2014 bjöds en representant från Kommissionens generaldirektorat för jordbrukoch landsbygdsutveckling in för att hålla en kurs om bedrägeribekämpning för Jordbruksverkets och länsstyrelsernas personal. Kursen var en del av en EU-övergripande aktivitet som kommissionen genomförde under året i syfte att öka fokus på bekämpning av bedrägerier