Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 71 Flerkanalspubliceringens konsekvenser: ett trendbrott i användning av kvällspress Oscar Westlund 2008
Sammanfattning Detta PM analyserar förändringar i användning av kvällspressens pappers och nättidningar. Analysen bygger på surveydata från de nationella SOM undersökningarna 1999 2007 samt GOTA undersökningen 2006. Resultaten pekar på ett historiskt trendbrott för kvällspressen andelen regelbundna nättidningsanvändare bland allmänheten har blivit större än andelen papperstidningsläsare. Det handlar dels om att svenskarna läser den tryckta kvällstidningen mindre ofta, dels om att man tar del av nättidningen mer regelbundet. Sammantaget innebär detta att kvällspressen har ökat sin totala räckvidd papper plus webb sedan millennieskiftet. I synnerhet Aftonbladet har fått fler regelbundna läsare, eftersom nättidningen bidragit till en kraftigt ökad räckvidd mellan 2000 och 2007. I den allmänna analysen av förändringar i nätnyhetsanvändning bland socio demografiska grupper står 15 29 åringar för den relativt största ökningen. Nättidningsläsningen ökar vidare inom så gott som samtliga sociala klasser medan papperstidningsläsningen minskar. Då tidningsanvändarna fått uppge vilka medier de upplever att de minskat sin användning av p.g.a. internet, menar också de flesta att de framför allt upplever en minskad användning av just den tryckta kvällstidningen. Dagspresskollegiet PM nr 70 sidan 2
Ett trendbrott i kvällspressens historia Flerkanalspublicering innebär att medierna inte endast erbjuder sina nyheter i en kanal utan i flera. För dagstidningarna handlar det framför allt om att distribuera nyheterna både på papper och webb. De två publiceringsformerna skiljer sig dock åt. Nyheterna på internet erbjuds t.ex. vanligtvis gratis sedan det visat sig vara svårt att ta betalt för dem i denna form (Westlund 2003). Frågan om kannibalism mellan de olika kanalerna har ofta diskuterats. Med detta menas att de två publiceringsformerna dödar varandra. Framför allt har det handlat om huruvida nättidningen inkräktar på och tar över marknaden för papperstidningar. I det följande skall vi se närmare på detta. En allmän trend är att läsningen av morgontidningen i tryckt form har minskat det senaste decenniet, samtidigt som allt fler utvecklar regelbundna nätnyhetsvanor (Westlund 2007a, 2007b, Bergström & Weibull 2008). För morgontidningarna har denna övergång skett tämligen sakta. Det är framför allt bland unga vuxna som sådana beteenden kan skönjas, vilket kan förklaras bl.a. utifrån sociala förändringsmönster och att unga vuxna har mindre etablerade nyhetsvanor. Vanorna kring morgontidningsläsning är tämligen starkt förankrade i vardagslivet. Att läsa tidningen på morgonen tillhör för många svenskar en invand rutin. Läsning av kvällspress däremot är vanligen mer sporadisk och spontan, bl.a. eftersom den säljs som lösnummer. Det är också framför allt läsningen av kvällspressen som förändrats sedan nättidningarnas inträde på marknaden. Kvällspressens papperstidningsläsare har i ökande utsträckning ersatt denna med nättidningen. Utvecklingen är alltså den samma som för morgonpressen, men betydligt mer dramatisk. Detta illustreras tydligt i figur 1 på nästa sida. Att kvällspressens nättidningar fått en större spridning än deras papperstidningar beror både på en ökad nättidningsläsning, och en minskad läsning av papperstidningen. Kvällstidningarnas pappersutgåva har de senaste tjugo åren, mer eller mindre, varit en utdragen förlust. Dess upplaga har sammanlagt minskat med ungefär en tredjedel (TS 2007). År 2007 var det 19 procent som regelbundet läste en kvällstidning på papper, vilket är omkring hälften jämfört med det senaste toppåret 1992. Det har framför allt skett en nedgång i läsningen bland män, 50 64 åringar och 15 29 åringar. Emellertid är det framför allt nättidningarnas starka tillväxt på senare år som förklarar det förändrade läsningen av kvällspressen. Figur 1 illustrerar förändringen över tid i användningen av Aftonbladet och Expressens respektive nyhetskanaler. Den generella förändringstendensen över tid är att nättidningen vinner mark, medan användningen av papperstidningen sjunker. Den höga användningen av nätnyheter 2006 kan delvis förklaras av att det var ett valår, som dessutom innehöll flera politiska skandaler. Men de dramatiska skillnaderna kan också delvis förklaras mättekniskt, då frågan om nättidningsläsning är ställd på något skilda sätt i undersökningsformulären för de olika åren. I 2006 års under Dagspresskollegiet PM nr 70 sidan 3
sökningsformulär ändrades skalan och 2007 års undersökningsformulär gjordes frågan om. Det är troligt att 2006 års mätresultat är något överskattat och bör därför betraktas med viss försiktighet. Figur 1 Regelbunden användning av Aftonbladet respektive Expressen i tryckt och digital form 1998-2007 (procent) 35 30 25 aftonbladet.se 20 15 Aftonbladet 10 5 expressen.se Expressen 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Källa: respektive års SOM-undersökning Kommentar: Med regelbunden läsning avses minst 3 dagar i veckan. Frågan om nättidningsläsning är ställd på något skilda sätt i undersökningsformulären för de olika åren. I 2006-års undersökningsformulär ändrades skalan och 2007-års undersökningsformulär gjordes frågan om helt, vilket troligtvis delvis kan förklara de kraftiga svängningarna dessa år. I det följande skall vi fördjupa analysen genom att studera såväl användning som attityder till läsning på papper respektive webb, inom olika socio demografiska grupper. Frågan är inte endast relevant för förståelsen av den framtida utvecklingen av kvällspressen. I ett längre perspektiv är det också tänkbart att en liknande utveckling kan skönjas även bland morgontidningarna. Det empiriska underlaget är de nationella SOM undersökningarna 1998 till 2007 samt GOTA undersökningen 2006. Både SOM och GOTAundersökningarna är representativa enkätundersökningar. Emellertid är urvalet för SOM undersökningen 15 85 åringar, och för GOTAundersökningen 15 65 åringar. Dagspresskollegiet PM nr 70 sidan 4
Förändringstendenser bland specifika grupper Bakom nedgången för Aftonbladets pappersupplaga står främst en minskad läsning bland kvinnor, medan män fortsatt att läsa papperstidningen. Expressen däremot har tappat papperstidningsläsare framför allt bland män. Mot bakgrund av vilka läsargrupper som respektive kvällstidning framför allt förlorar som läsare av pappersupplagan, skulle man kunna tro att det är just dessa grupper som man samtidigt vinner i nätupplagan. Intressant nog är det i båda fallen precis tvärtom, även om den ökade läsningen bland kvinnor på expressen.se är marginellt högre (se tabell 2). Tabell 1 Regelbunden användning av kvällspress i papper och på internet 2005-2007 bland olika grupper (procent) Aftonbladet Expressen papper internet papper internet 05 06 07 05 06 07 05 06 07 05 06 07 svar Totalt 16 14 11 20 30 26 7 6 6 8 12 9 1666 Kön Man 14 15 13 23 35 29 9 6 6 11 14 10 778 Kvinna 18 13 10 18 26 23 6 6 6 6 10 9 888 Ålder 15-29 år 17 15 14 28 44 44 6 7 6 8 12 13 283 30-49 år 16 15 11 28 43 33 6 6 5 12 18 13 529 50-64 år 18 15 13 18 25 22 9 7 9 9 11 9 479 65-85 år 14 13 8 5 9 6 8 5 4 3 6 3 375 Utbildning Låg 19 19 16 12 16 12 9 7 6 7 6 5 369 Medellåg 20 17 14 22 36 29 9 7 7 7 13 10 548 Medelhög 12 13 11 30 33 32 6 7 5 12 14 11 335 Hög 9 6 5 20 37 29 4 4 5 9 17 12 377 Subjektiv klass Arbetare 21 20 18 18 29 25 8 7 8 7 10 8 649 Tjänsteman 12 12 7 25 35 29 7 6 4 12 16 10 412 Högre 8 6 5 25 36 32 6 4 4 11 17 14 266 tjänstem. Egen företagare 14 13 10 13 24 19 11 9 6 5 7 7 140 Källa: respektive års SOM-undersökning Kommentar: Urvalet innefattar såväl svenska som ickesvenska medborgare i åldrarna 15-85. Med regelbunden läsning avses läsning minst 3 dagar per vecka. Med lägsta antal svar avses minsta antal respondenter inom såväl Aftonbladet och Expressen papper och webb för de olika åren. I 2006-års undersökningsformulär ändrades skalan och 2007-års undersökningsformulär gjordes frågan om helt, vilket troligtvis delvis kan förklara de kraftiga svängningarna dessa år. Mellan år 2005 och 2007 skedde påtagliga ökningar av nättidningsläsandet för kvällspressen inom samtliga grupper. 2006 var visserligen ett Dagspresskollegiet PM nr 70 sidan 5
toppår i samtliga avseenden, men året skiljer troligen ut sig (som tidigare nämnts) både beroende på mättekniska faktorer och det faktum att det var ett valår, och bör därför betraktas med viss försiktighet. Utvecklingen pekar dock i positiv riktning för nättidningsläsandet och negativ för papperstidningsläsandet oavsett om vi ser till 2006 eller 2007 års mätresultat. Exempelvis ökade de högutbildade sin användning av Aftonbladet och Expressen på nätet mellan 2005 till 2007, samtidigt som samma grupp nästan halverar läsningen av Aftonbladet på papper. Mönstret är också det samma om vi ser till olika sociala grupper; nättidningsläsningen ökar inom så gott som samtliga sociala klasser medan papperstidningsläsningen minskar. Nivåerna skiljer sig dock något åt. Nättidningsläsning är mest utbredd bland tjänstemän, och något lägre bland arbetare och egenföretagare. Omvänt gäller att arbetare och egenföretagare i något större utsträckning tar del av kvällspressens papperstidningar. En slutsats är att läsning av kvällspress är en klassfråga i bemärkelsen att olika sociala klasser vänder sig till olika distributionskanaler. När det gäller ålderskillnader visar det sig att nedgången i papperstidningsläsning är förhållandevis jämn bland olika åldersgrupper, med undantag för pensionärer. Aftonbladets tappar i samtliga grupper och särskilt bland pensionärer, medan Expressen i princip endast tappar papperstidningsläsare bland pensionärer. De senaste två åren har det dock samtidigt skett en påtaglig ökning i läsning av såväl Aftonbladets som Expressens nättidningsupplaga i synnerhet bland 15 49 åringar. Ökad total räckvidd för kvällstidningarna Den generella utvecklingstendensen illustrerar ett historiskt trendbrott i läsningen av kvällspressen. Över tid har internet vunnit mark, i synnerhet bland särskilda grupper. Frågan är om flerkanalspubliceringen inneburit en ökad eller minskad total räckvidd för kvällspressen d.v.s. sett till både pappers och nättidning. Tabell 2, visar förändringar mellan 2000 och 2007 bland regelbundna läsare d.v.s. de som läser kvällstidningar minst tre dagar i veckan. Resultaten skiljer sig åt från de tidigare presenterade i figur 1 och tabell 1. Dessa resultat visar istället de som endast läser kvällstidningen i pappersform, de som tar del av den endast i digital form, de som läser både papper och nät, samt de som inte tar del av någon av dessa publiceringskanaler. Tabellen visar även hur den totala räckvidden förändrats, genom en analys av andelen som läser antingen pappers och/eller nättidningen. Dagspresskollegiet PM nr 70 sidan 6
Tabell 2 Regelbunden användning av kvällspress i pappers- och digital form 2000-2007 (procent) 00 01 02 03 04 05 06* 07* Diff Läsning endast av papperstidning Aftonbladet 15 14 17 15 13 11 8 8-9 Expressen 11 6 9 8 7 7 5 5-6 Läsning endast av nättidning Aftonbladet 5 6 7 12 15 16 25 22 20 Expressen 2 2 2 4 6 7 11 9 9 Läsning antingen på papper och/eller nät Aftonbladet 22 25 30 32 33 31 39 33 17 Expressen 13 9 13 13 14 15 17 14 8 Läsning både på papper och nät Aftonbladet 3 5 6 5 5 5 6 4 3 Expressen 1 1 2 1 1 2 2 1 1 Ingen läsning av varken papper eller nät Aftonbladet 78 75 70 68 67 69 61 67-17 Expressen 87 91 87 87 86 85 83 86-8 Källa: respektive års SOM-undersökning Kommentar: Urvalet innefattar såväl svenska som ickesvenska medborgare i åldrarna 15-85. Med regelbunden läsning avses läsning minst 3 dagar per vecka. Lägsta antal svar för frågorna nättidningarna är 1666. Motsvarande för papperstidningar är 3499 för åren 2000-2006, och 1666 för år 2007. Differensen anger högst uppmätta skillnad. *I 2006-års undersökningsformulär ändrades skalan och 2007-års undersökningsformulär gjordes frågan om helt, vilket troligtvis delvis kan förklara de kraftiga svängningarna dessa år. Under tidsperioden 2000 till 2007 sker det nästan en halvering av andelen som läser Aftonbladet eller Expressen endast i pappersform. Samtidigt framgår det tydligt att nättidningsupplagorna under samma period visar en stadig uppgång, med en toppnotering under 2006. Det framgår även att dubbelläsningen av de olika distributionskanalerna kan sägas ligga på en relativt låg nivå. Det sker en liten ökning från 2000 och framåt, för att år 2007 fall neråt, även om den överlag ligger på en mycket låg nivå. Både Aftonbladet och Expressen har uppnått en ökad räckvidd genom nättidningen. Andelen som inte tar del av nyheter från någon av de två distributionskanalerna har minskat kraftigt för Aftonbladets del, men står ganska still för Expressen. År 2000 uttryckte 78 procent av svenskarna att de inte tar del av Aftonbladet i varken pappers eller digital form. År 2006 nådde man en toppnotering om 61 procent, för att sedan år 2007 landa på 67 procent. Den övergripande förändringstendensen är att Aftonbladet når ut till en växande andel av svenska befolkningen genom sina olika distributionskanaler. Detta framgår om man ser till andelen som regelbundet tar del av Aftonbladet i någon form, vilket med andra ord ökat från 22 procent vid millennieskiftet, till 39 procent år 2007. Även för Expressens del har det skett en ökning i den totala spridningen, om än marginell. Resultaten illustrerar därmed att även Expressen har lyckats kompensera för nedgången i papperstidningsläsningen genom sin nättidning. Dagspresskollegiet PM nr 70 sidan 7
En övergripande slutsats är att flerkanalspubliceringen förvisso inneburit en nedgång för kvällspressens papperstidningar, men att ökningen på internet gjort att den totala räckvidden ökat. Från jämförelsen av Aftonbladets och Expressens totala räckvidd över tid kan vi dra slutsatsen att flerkanalspubliceringen inneburit expansion för Aftonbladet men kompensation för Expressen. Tidigare noterades att det fanns påtagliga skillnader i nyhetsanvändningen på nätet bland olika åldersgrupper. Frågan är hur de två distributionsformerna kompenserar för varandra beträffande räckvidd bland dessa olika åldersgrupper. Eftersom det endast är Aftonbladet som genom sin flerkanalspublicering uppnått expansion med avseende på räckvidd fokuseras den följande analysen till detta företag. Användning av Aftonbladets nyhetskanaler i olika åldrar Det har tidigare konstaterats att andelen som endast tar del av Aftonbladet i pappersform bland allmänheten har minskats från femton till åtta procent. Tabell 3 visar att år 2000 var papperstidningsläsningen klart högre bland yngre än bland äldre och att det är just de yngre som minskat sin användning mest. Det framgår att andelen som endast läste papperstidningen var arton procent bland 15 29 åringar år 2000, för att år 2007 ha minskat till sex procent. Andelen som endast läser nättidning har ökat inom samtliga åldersgrupper, men särskilt bland 15 29 och 30 49 åringar. Fram till 2006 var förändringstendensen bland dessa två åldersgrupper jämförbar. År 2007 däremot minskade 30 49 åringarna sin användning markant. Samma mönster framträder vid analyser av dem som läser både papper och nät, liksom läsare av antingen papper eller nät. Dagspresskollegiet PM nr 70 sidan 8
Tabell 3 Regelbunden användning av Aftonbladet i pappers- och digital form 2000-2007 bland olika användargrupper (procent) 00 01 02 03 04 05 06* 07* Läsning endast av papperstidning 15-29 år 18 16 16 17 14 11 6 6 30-49 år 14 15 18 13 11 8 8 7 50-64 år 15 15 16 19 14 13 10 10 65-85 år 11 11 17 14 14 11 9 7 Läsning endast av nättidning 15-29 år 8 7 11 16 24 22 37 36 30-49 år 7 8 11 16 21 23 35 29 50-64 år 3 6 6 10 10 12 20 19 65-85 år 1 2 1 1 4 4 7 5 Läsning antingen på papper och/eller nät 15-29 år 34 35 40 42 47 39 50 51 30-49 år 24 28 36 34 38 36 51 40 50-64 år 19 23 26 32 29 31 35 32 65-85 år 12 23 18 16 18 15 18 13 Läsning både på papper och nät 15-29 år 7 12 13 9 8 6 7 8 30-49 år 3 5 8 6 6 6 8 4 50-64 år 1 3 3 3 4 6 5 3 65-85 år 0 0 0 1 1 1 1 1 Ingen läsning av varken papper eller nät 15-29 år 66 65 60 58 53 61 50 49 30-49 år 76 72 64 66 62 64 49 60 50-64 år 81 77 74 68 71 69 65 68 65-85 år 88 87 82 84 82 85 82 87 Källa: respektive års SOM-undersökning Kommentar: Urvalet innefattar såväl svenska som ickesvenska medborgare i åldrarna 15-85. Med regelbunden läsning avses läsning minst 3 dagar per vecka. Lägsta antal svar för de olika åren bland 15-29-åringar är 309, bland 30-49-åringar 526, bland 50-64-åringar 467 och bland 65-85-åringarna 350. *I 2006-års undersökningsformulär ändrades skalan och 2007-års undersökningsformulär gjordes frågan om helt, vilket troligtvis delvis kan förklara de kraftiga svängningarna dessa år. En slutsats är att över tidsperioden har Aftonbladets räckvidd ökat bland samtliga grupper. Hälften av svenskarna i åldern 15 29 år tar regelbundet del av Aftonbladet i någon form, medan 4 av 10 bland 30 49 åringar tar del av dess nyheter. Subjektiva bedömningar av nättidningen Resultaten har illustrerat en nedgång i kvällstidningsläsningen i papper och en uppgång i användning av dess nättidningar. År 2006 var dessa förändringar särskilt tydliga. Det har noterats att regelbunden användning av både pappers och nättidning är begränsad att man väljer den Dagspresskollegiet PM nr 70 sidan 9
ena distributionsformen före den andra. I anslutning till dessa resonemang blir en central fråga huruvida man upplever att man minskat sin läsning av kvällspressens papperstidning p.g.a. sin användning av nättidningen. Figur 2 på nästa sida visar att majoriteten av svarspersonerna uttrycker att de varken ökat eller minskat sin användning av olika nyhetsmedier p.g.a. användning av nyheter på internet. Resultatet pekar på att introduktionen av nya medier inte upplevs ha något större inverkan på användningen av existerande nyhetsmedier. Åtminstone inte på ett generellt plan bland allmänheten och för alla nyhetsmedier. Figur 2 Upplevd förändrad användning av olika nyhetsmedier p.g.a. användning av nyheter på internet (procent) 100 90 10 8 19 8 7 4 7 3 10 10 8 80 70 17 60 50 40 30 77 58 82 82 80 76 20 10 0 4 4 5 4 6 4 1 2 1 1 1 2 Morgontidning Kvällstidning Gratistidning Radionyheter TV-nyheter Text-TV Ökat mycket Ökat något Varken ökat eller minskat Minskat något Minskat myc Källa: GOTA-undersökningen vid JMG 2006 Kommentar: Antalet respondenter varierade mellan 779 och 809. Det är en förhållandevis jämn fördelning kring andelen som uttryckt att de ökat sin nyhetsanvändning p.g.a. nyheter på internet, men det finns däremot anmärkningsvärda skillnader bland dem som upplever att de minskat sin användning. Dessa skillnader återfinns framför allt för just kvällstidningen där vi ser den största andelen som bedömer att de minskat sin användning. Det är 36 procent som uttrycker att de minskat sin kvällstidningsläsning något eller mycket vilket är dubbelt så stor andel som för morgonpressen. Dagspresskollegiet PM nr 70 sidan 10
Tabell 4 visar den upplevda minskningen av kvällstidningen bland olika grupper. Det framgår att män i något större utsträckning än kvinnor upplever att de minskat sin läsning av kvällstidningen i pappersform, vilket går i linje med förändringstendenserna i användning över tid Tabell 4 Upplevda förändringar i kvällstidningsläsning p.g.a. användning av nyheter på internet bland olika grupper (procent) Ökat mycket Ökat något Varken ökat eller minskat Minskat något Minskat mycket Balansmått Antal svar Totalt 2 4 58 17 19-30 794 Kön Man 2 4 57 17 21-32 432 Kvinna 3 4 59 17 17-27 358 Ålder 15-29 år 3 5 57 15 20-27 244 30-49 år 1 3 58 18 20-34 358 50-65 år 3 3 58 19 17-30 183 Subjektiv klass Tjänsteman 3 5 51 18 23-33 237 Högre tjänsteman 2 3 62 19 15-29 178 Arbetare 2 4 63 16 16-26 320 Utbildning Låg 5 4 62 13 16-20 105 Medellåg 3 6 62 13 15-19 313 Medelhög 1 2 53 19 24-30 234 Hög 1 2 58 19 19-35 231 Intresse Teknikintresserad 2 4 57 16 20-30 519 Nyhetsintresserad 2 4 58 17 19-30 752 Källa: GOTA-undersökningen vid JMG 2006 Kommentar: med teknik- och nyhetsintresserad avses dem som uttryckt ganska eller mycket högt intresse för dessa områden på en skala som även inkluderar ganska eller mycket lågt. Balansmåttet innebär att andelen som saknar förtroende subtraherats från andelen som har förtroende för varje grupp. Det kan variera mellan +100 och 100. Det är tydligt att den åldersgrupp som upplevde att de minskat sin kvällstidningsläsning p.g.a. nyheter på internet i högst utsträckning var 30 49 åringarna. Detta resultat är mycket intressant. Det överensstämmer väl med det faktum att 30 49 åringar år 2006 kraftigt ökade sin användning av kvällspressen på internet. Det var emellertid först år 2007 som det skedde en större nedgång i den regelbundna papperstidningsläsningen. Resultaten pekar mot att en ökad användning av nätet kan ge en känsla av att man minskar sin användning av papper i större utsträckning än vad som faktiskt sker. En bidragande förklaring är också att bland dem som upplever att de minskat sin kvällstidningsläsning i pappersform fanns en andel icke regelbundna läsare. Dessa kan dock ha minskat från exempelvis läsning mer sällan till att inte läsa överhuvudtaget. Dagspresskollegiet PM nr 70 sidan 11
Vid en fortsatt analys av hur olika grupper upplever att de förändrat sin nyhetskonsumtion i och med nätnyheternas entré kan man se att utbildningsnivån spelar roll i sammanhanget. Samtidigt som lågutbildade i större utsträckning än högutbildade upplever att de ökat sin nyhetskonsumtion, upplever en betydligt större andel högutbildade att de minskat sin nyhetskonsumtion. Bland olika sociala klasser är det framför allt tjänstemän som upplever en minskning, men också en ökning. Det kan också konstateras att den upplevda minskningen inte skiljer sig nämnvärt beroende på människors nyhets och teknikintresse. Flerkanalspubliceringens konsekvenser Det har skett en konvergens av mediemarknaden; de traditionella nyhetsmedierna har omformats till mediehus genom flerkanalspublicering. Kvällstidningarna har intagit en ledande position i detta avseende och tycks i ökande utsträckning arbeta efter devisen att deras centrala produkter och tjänster är nyheter och underhållning oavsett distributionsform. När det gäller användningen av de olika publiceringsformerna visar resultaten i detta PM på ett paradigmskifte en övergång från papper till nät. Läsningen av den tryckta kvällstidningen har minskat medan nätnyhetsanvändningen ökat påtagligt. För Expressens del kan man tala om att nättidningen inneburit en kompensation som bibehållit räckvidden. För Aftonbladets del har nättidningen istället medfört en kraftig expansion. Utifrån detta perspektiv på räckvidd kan kvällspressens satsningar på flerkanalspublicering sägas vara fördelaktig. Ur ett ekonomiskt perspektiv däremot är det inte säkert att denna förändring är bra eftersom nättidningarna historiskt sett bidragit endast marginellt till mediehusens totala intäkter. Detta håller emellertid på att förändras. En ökad publik på internet gör sitt, men också utvecklingen av nya annonsformer och bättre analysverktyg av annonser på internet spelar stor roll. Dagspresskollegiet PM nr 70 sidan 12
Referenser Bergström Annika (2005) Nyhetsvanor.nu, Avhandling vid institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet (JMG) Bergström Annika & Weibull Lennart (2008) Papper och webb två sidor av samma mynt?, i Lennart Nilsson och Sanna Johansson (red) Flernivådemokratin och regionerna Västsverige 2006, SOM rapport nr 42, Kungälv TS (2007) Tidningsstatistik från www.ts.se (20080103) Westlund Oscar (2003) Betala för nyheter på internet?, Arbetsrapport 15, institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet (JMG) Westlund Oscar (2007a) Nyheter bland unga vuxna i Göteborg, I Lennart Nilsson (red), Det våras för regionen, Göteborg: SOM institutet, Göteborgs universitet Westlund Oscar (2007b) Svenskarnas dagstidningsläsning ur ett förändringsperspektiv, i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red), Det nya Sverige, SOM rapport nr 41, Kungälv Dagspresskollegiet PM nr 70 sidan 13