Sortera på olika sätt

Relevanta dokument
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Materia Sammanfattning. Materia

Mål för arbetsområdet

Vätskors volymökning

Säkerhetsregler i kemi

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnen runt omkring oss åk 6

Vad är vatten? Ytspänning

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Kemi. Vatten och Luft

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

Förbränning = en kemisk process mellan syre och något eller några andra ämnen då det bildas ljus och värme

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?

TESTA DIG SJÄLV 1.4 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Vad är allt uppbyggt av?

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Värmelära. Värme Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet.

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Lärare: Jimmy Pettersson. 1. Materia

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

Värmelära. Fysik åk 8

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Inläsningsblad, organisk kemi

Vatten och luft. Åk

Robert Petersen. önskar Er välkomna till. brandskyddskoordinator. Arbetsmiljölagen, 3 kap 3. LSO, Lag om skydd mot olyckor, 2 kap 2

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Grundläggande Kemi 1

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt.

Vattnets former. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Vatten Åk 1-3

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

Jord, eld, luft och vatten från alkemi till modern kemi

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Instuderingsfrågor med svar inför prov om:

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer:

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr Kan avgöra om en källa är användbar

NO: KEMI. Årskurs

NO: KEMI. Årskurs

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Arbetslag Gamma År 8 HT 2018

Temperatur. Värme är rörelse

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

Facit till 38 No-försök

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Det mesta är blandningar

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

Grundläggande kemi VT av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Vattnets former. Rev

Kemispråket. Inom kemin används ett gemensamt språk av tecken för olika ämnen. Förr i tiden använde vi tecken för att visa ämnet.

VATTNET ÅKER RUNT. Vattnet åker runt, runt, runt. Text och musik: Richard Kristiansson

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Ämnesplan i Kemi Treälven

Intermolekylära krafter

Ytbehandling. Du ska här få kännedom om tre typer av ytbehandlingar.

TENTAMEN. L y c k a t i l l!! Gunnar, Michal och Jeanni

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson

Organisk kemi. Till provet ska du

Kunskapskontroll Kemi årskurs

Koll på NO kapitel 5 Energi, sidan NTA, Kretsar kring el

Värme, kyla och väder. Åk

Intermolekylära krafter

VATTNET ÅKER RUNT. Vattnet åker runt, runt, runt. Text och musik: Richard Kristiansson

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid

Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Förmågor och Kunskapskrav

Min sopbok. Batterier

Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk Kan avgöra om en källa är användbar

Framställning av järn

FARLIGT AVFALL. Läs mer på:

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Exempeluppgift Delprov A1 Använda begrepp, teorier och modeller för att beskriva och förklara samband

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Transkript:

Material

Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort. Naturmaterial Är material som kommer direkt från naturen. Det kan vara sten, trä, ull och läder. Framställa material Är material som inte finns färdiga i naturen. Det kan vara plast, glas, porslin och neopren.

Sortera på olika sätt Både föremål och material kan sorteras på olika sätt: vilket material föremål är gjort av hur de används vilka egenskaper materialet har Ordna i serier från lättast till tyngst från surt till basiskt från mörkast till ljusast När man ska ordna i serier kan det vara till hjälp att mäta och väga

Att känna igen ämnen Dina sinnen Många ämnen och material kan kännas igen med hjälp av syn, lukt, smak, hörsel och känsel. Säkerheten går först! Ämnen och material kan vara farliga.

Vanliga material Material Egenskaper Används till Övrigt Trä Kolfiber Metall Plast Ljust-mörkt Hårt-Mjukt Böjbart Brännbart Leder ej ström Bildar träkol Kan mögla Suger upp vatten Murknar-ruttnar Levande material Böjbart Starkt Lätt Metallglans Magnetiskt (järn) Hårt Leder ström Leder värme Formbart Hård Mjukt Flexibelt Leder ej ström Genomskinligt Bygga hus Elda Papper Möbler Grillkol Kojor Pennor, m.m. Fiskespön Innebandyklubbor Cyklar Maskindelar Smycken Stora maskiner Reservdelar Bilar Rör Stommar till hus Leksaker Fleccetyg Förpackningar Behållare Plexiglas Ballonger Från växtriket Träd Omvandlar koldioxid till syre Konstgjort Naturen kan inte bryta ner plast

Blandningar Blandningar Lösning slamning emulsion Areosol Legering Gaslösning Utspädd Omättad Koncentrerad Mättad Blandning Är två eller flera ämnen som är blandade men inte kemiskt bundna till varandra.

Lösning och lösningsmedel Lösning En blandning där ämnena som ingår, har delats upp i små bitar att vi inte kan se dem. En lösning är klar och genomskinlig. Lösningsmedel Ett lösningsmedel är ett ämne som kan lösa upp ett annat ämne. Vatten är det viktigaste lösningsmedlet, t.ex. i vårt blod, i naturen så växterna kan få näring från jorden. Andra lösningsmedel Aceton Löser nagellack Bensin Löser olja Lacknafta löser målarfärg

Att skilja ämnen åt Det finns flera sätt att skilja ut något speciellt ur en blandning. Sila Att sila är ett sätt att skilja något fast ämne från en vätska, t.ex. makaroner. Filtrera Om det fasta bitarna är mycket små använder man filter av papper eller tyg, t.ex. när man brygger kaffe.

Få fram lösta ämnen Fasta ämnen som är lösta går att få fram genom att koka bort vätskan eller låta vätskan avdunsta. Då kommer det fasta ämnet fram. Havssalt - framställs ur havsvatten. Havsvattnet stängs in i grunda dammar (saliner). Den heta solen avdunstar vattnet snabbt. Bara saltet blir kvar. Saltet skrapas ihop, renas och kan sedan användas till matlagning.

Partikelmodellen Vi tänker oss att alla ämnen består av små, små bitar som kallas partiklar. Att tänka sig ämnen som massor av småpartiklar kallas partikelmodellen. Det finns olika slags partiklar, atom är minsta delen av ett grundämne. Ofta sitter atomer ihop i grupper som bildar partiklar som heter molekyler. Syreatom Syremolekyl

Fast, flytande och gas Alla ämnen kan finnas i fast form, flytande form och gasform. Vilken form ett ämne befinner sig i beror på temperaturen. Ju varmare det är, desto mer rör sig partiklarna. Kallt Varmt Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt fritt. platser och vibrerar. fritt.

Fast, flytande och gas Det finns ord som beskriver att ett ämne övergår från en form till en annan. Smältning Kokning Fast Flytande Gas Stelning Kondensering Smälta från fast till vätska Avdunsta, förånga från vätska till gas Kondensera från gas till vätska Stelna, frysa från vätska till fast form (is vatten) (vatten vattenånga) (vattenånga imma) (vatten fryser till is)

Eld För att det ska börja brinna behövs tre saker: Syre, värme och ett bränsle. Vid förbränning bildas värmeenergi och rökgaser. Inget brinnande ämne försvinner utan förvandlas till någonting annat, t.ex. aska, gaser och sot. Ju högre temperaturen det är desto fullständigare (renare) blir förbränningen. Brandtriangeln visar vad som behövs för att det ska kunna brinna.

Tre sätt att släcka eld 1. Kväva genom att ta bort syre. 2. Kyla ner genom att ta bort värme. 3. Ta bort det brännbara ämnet.

Vad kan brinna? Bränslen kan vara fasta, flytande eller gasformiga. Trä, stearin, bensin och bensin är några vanliga bränslen. Bränslen som är fasta eller flytande brinner egentligen inte. Det blir för lite syre i kontakt med ämnet. Bränslen som avger brännbara gaser fattar eld väldigt lätt, t.ex. bensin. Om bränslen värms bildas brännbara gaser. Gaserna blandas med luftens syre och det kan börja brinna.

Tyg och eld Olika tyger brinner olika lätt. Tyget i en täckjacka flammar snabbt upp med stora lågor. Bomullstyger brinner ganska långsamt. Tyg av ull brinner dåligt. Fleece smälter samtidigt som det brinner. Tyg kan behandlas med flamskyddsmedel så det inte ska ta eld, t.ex. alun. Det finns mer effektiva flamskyddsmedel är alun men de är skadliga för vår miljö.