Dimensionering. Dubbdäcksslitage. Dubbdäck



Relevanta dokument
Beläggningsslitage från dubbade fordon (slitagemodellen)

Smala körfält en utmaning för beläggningsbranschen? Transportforum Smala körfält - Hur påverkas slitaget av dubbdäcken

Undersökning av dubbslitaget vintern 2004/2005 och validering av VTI:s slitagemodell

notat Nr Utgivningsår: 1994 Titel: Slitagemätning, Linköping Slutrapport Författare: Torbjörn Jacobson

Utveckling och uppgradering av prognosmodell för beläggningsslitage från dubbade däck samt en kunskapsöversikt över inverkande faktorer

Vilka utmaningar har vi? Transportforum : Personbilar + 14 % Tung trafik + 48 % : % dubbade fordon

Undersökning av beläggningsslitage vintern 2006/2007 i Stockholm

Prall Ytbehandlingar Funktionsprovning av beständighet och slitstyrka

Torbjörn Jacobson. Vägavdelningen Provväg EG Kallebäck-Åbro. Vägverket, region Väst. Fri

Asfaltbeläggningars nötningsresistens. Beläggningsplattor vid E4, Salem, Häggvik och Upplands-Väsby. Lägesrapport 1993.

Trafikverkets variant implementerad i PMS Objekt

SwePave för bättre totalekonomi och ökad livslängd exempel från Helsingborgs hamn

1/20/2011. Dimensionering av vägar med smala körfält. NVF seminarium 20 januari Carl-Gösta Enocksson. Innehåll

DK3 Totalentreprenader med funktionskrav

Tillståndsbedömning av ytbehandling - defekter

Asfaltbeläggningars nötningsresistens

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

utveckling Begreppet kvalitet - asfaltbeläggningar Allmänt om kvalitet Forskningsfinansiärer och utövare FoU-projekt inom olika områden

Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige

Polering av asfaltbeläggning

Manual till slitagemodellen, version

Beläggningsslitage vintern 2007/2008 på högtrafikerade vägar i Stockholmsområdet

Bullerreducerande beläggningar Bullerreducerande asfaltbeläggningar. Torbjörn Jacobson Teknik & Miljö Investering

Metoddagen 11 februari, 2010

Betongvägen vid Arlanda

Ytbehandling med polymermodifierad

Bakgrund. Cirkulationsplatser

Litteraturstudie av däckdubbars effekt på vägslitage, väglag, trafiksäkerhet och miljö

SPECIALISTSEMINARIUM avseende Smala körfält- en utmaning för beläggningsbranschen. 20 januari, 2011 Hagaporten, Solna

Nr Utgivningsår: Dubbavnötning på provplattor i Norge vintrarna 1994/95 och 1995/96 Lägesrapport 96-06

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

Polering av asfaltbeläggning

Asfaltdagen 2013, Hvordan møter man. miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige. Torbjörn Jacobson Trafikverket

NABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter.

Vägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning

Nr: Datum:

Typblad, kontrollblad, bindemedel och konstruktionstyper för bitumenbundna lager

Vad har vi lärt oss av de senaste årens FoU?

Vilka funktionskrav har vi, lämpliga objekt, nya mått, behov av utveckling?

Vägslitage och beläggningsunderhåll- Analys av spårdjupsmätningar på fyra objekt

Lägesrapport gällande beläggning med tyst asfalt på bullerstörda gator och vägar

Polering av asfaltbeläggning Torbjörn Jacobson Investering Teknik & Miljö. Resultaten i presentationen kommer från VTI-rapporter

Polering av asfaltbeläggning

Titel: Utvärdering av dränerande asfaltbetongs avnötningsegenskaper. En undersökning i VTlIs provvägsmaskin och på beläggningsplattor i väg.

Ytbehandlingar Försök med modifierade emulsioner och långa fraktioner Fortsättning 2006-

Friktions- och texturutveckling på nya beläggningar

Texturmätning med mätbil Metoddagen 10 februari 2011

Vinterdrift och vägdamm

Polering av asfaltbeläggningar

Samspel mellan vägbelysning och vägbeläggning för minskad energiförbrukning

STENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod Sid 1 (5)

Nr: Utgivningsår: BBÖ-provsträckor på väg E l8 i C-län vid Enköping. Lägesrapport efter fem års trafik.

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

ATB-Nyheter. Hamid Zarghampou November 200

Materialtyp Jordartsgrupp enligt SGF 81 respektive grupp Tilläggsvillkor Exempel på jordarter 1 Bergtyp 1 och 2

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

Metoddagen 2007 Provtagning i fält

Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

Bilaga 3 Vägbeläggningars reflextionsegenskaper

Bitumenbundna lager. Kapitlets omfattning och upplägg

PUBLIKATION 2009:124. Råd för val av beläggning med hänsyn till miljö

H K. Väg-ochTrafik- Institutet. Nummer: V 159 Datum: Slutrapport - Provväg på väg E4 i Gävleborgs län. Projektnummer:

Release Notes PMSV driftsatt 17 mars Nyheter i PMSV3 version för externa användare våren 2014 driftsatt 17 mars 2014

3 Parkeringsdäck. Nyckel 3.0 System Beta: 3.1. System B2B: 3.2. System B2A: 3.3. System Gjutasfalt: 3.4

Ytbehandlingar. VTI notat VTI notat

Damningsminimerad vinter- och barmarksdrift Mått, medel och strategier

BBÖ-provsträckor E4 och E18

Ytbehandlingar Försök med modifierade emulsioner och långa fraktioner Fortsättning 2006-

Avnötningsbeständighet för högkvalitativa slitlagerbeläggningar

PUBLIKATION 2008:112 Vägverkets regler för reglering av beläggningsarbeten

Vad kan Stockholms stad göra för att minska bullret från vägbeläggning? Skrivelse från Mats Rosén (kd) och Björn Nyström (kd). Återremiss.

Prov med olika överbyggnadstyper

Polymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige

Homogenitetsmätning med laser

Betongvägar. Johan Silfwerbrand CBI Betonginstitutet CBI IF:s höstmöte, 7 nov. 2013

Trafikanternas syn på vägarbeten. Anita Ihs Forskningschef Drift och Underhåll

Dimensionering av vägöverbyggnad i Finland

TANKvärt från prov- och kontrollsträckor

PM 10 partiklar i trafikmiljö

Besiktning av KGO-sträckor

Teknisk handbok. Trafik och Gata. Dimensionering av överbyggnader

VT1 notat. Nr Utgivningsår: Titel: Dubbkraftens betydelse för vägslitaget. En undersökning i VTlIs provvägsmaskin.

Användarhandledning. Svenska Turistföreningen. Produktion av PowerPointpresentationer i Office

Ytbehandlingar. Försök med modifierade emulsioner och långa fraktioner. VTI notat Utgivningsår

Slaggasfalt, delrapport A

Nr: V 233 Datum: Xite]: Provväg av cementbetong vid Arlanda Tillståndsuppföljning Bengt-Åke Hultqvist och Bo Carlsson

Projekterings PM Vägteknik Väg 372 Skellefteå Skelleftehamn, etapp 3, Svedjevägen

Vägverket. Distribution:. Fri. div Väg- och transportä forskningsinstitutet. VT1 notat. Nr V

Ansökan skolskjuts vid särskilda skäl för 4 barn boende i Ytterklintfäboda/Stenfors

Damningsminimerad vinter- och barmarksdrift Mått, medel och strategier

MÄNGDFÖRTECKNING

Svenska vägutformningsmetoder PMS-Objekt

Omfattning Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

PUBLIKATION 2008:95. Teknisk beskrivning av flödesblandad asfalt KGO-III

Uppföljning av vägar utförda med KGO III-metoden

Publikation 2004:111. Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion ATB VÄG Kapitel F Bitumenbundna lager

Peter Gustafsson Peab Asfalt AB

Trafikens slitagepartiklar - emissioner, egenskaper och effekter. Mats Gustafsson

Transkript:

Dimensionering Dubbdäcksslitage Foto: Glenn Lundmark Dubbdäck Skandinavien under 1950-talet Gislaved Brodd 1950 Vinterdäckslag 1999 Ökat grepp Ökad säkerhet Komplexa samband dubbat/odubbat otvetydigt ökat slitage 2

Dubbdäck Slitage från dubbdäck: personbilar 4 258 463 personbilar 1/1-2008 4 278 995 1/1-2009 Drygt 80 % söder om Dalälven Däckbranchens Informationsråd Undersökning jan-feb 2008 3 94 % Dubbdäcksandel VV:s regioner jan-feb 2009 94 % 70 % 73 % 68 % 64 % 29 % 4

Dubbdäcksandel: Sverige 100 90 Dubbdäcksandel [%] qw 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2001 2002 2005 2007 2008 2009 2010 2011 5 Trafikverksregioner 6

VTI:s Slitagemodell Väg- och transportforskningsinstitutet 1:a versionen 1997 Nuvarande version uppdaterad 2006 Torbjörn Jacobson Lars-Göran Wågberg 7 Slitage SPS (SPecifikt Slitage) Gram bortslitet material per fordon per km [g/fordonskm] 20 18 SPS [g/fordonkm]qw 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Skelettasfalt Lättviktsdubb 1985 1990 1995 1999 2005 2007 8

Bakgrund Fältmätningar Provplattor Provvägar Uppföljningar Labmätningar Provvägsmaskin Kulkvarnsvärde Prallvärde Kornstorleksfördelning 9 Inverkande faktorer Materialrelaterade stenmaterialkvalitet mkt stor största stenstorlek stor andel större sten stor bindemedelstyp mindre massatyp stor Produktion krossning/kubisering?(troligen) hålrumshalt mindre Yttre faktorer hastighet stor dubbtyp stor klimat mindre fukt på vägen stor 10

Modell Slitagemodellen kan uppdelas i: Materialdel: Spår som funktion av materialegenskaper Trafikdel: Trafik och väggeometri 11 Materialmodellen Beskriver relativt slitage R s (relativt HABT16 med Älvdalsporfyr) som funktion av: kulkvarnsvärde (K) maximal stenstorlek (M) andel stenmaterial >4 mm (H) Eller Prallvärde R s = a + bk + cm + a 2.493 b 0.144 c -0.069 d -0.017 dh 12

Kulkvarnsvärde 1 kg sten fraktion 11-16 mm 7 kg stålkulor 2 l vatten 5400 varv Andel material <2 mm 13 Prall-Bestämning av nötningsmotstånd 5 C 40 stålkulor 15 min 950 /min volym förlorat material 14

Kornstorleksfördelning 100 Passerad mängd [vikt-%] 90 80 70 60 50 40 30 20 ABS16 ABT11 10 0 0.063 0.125 0.25 0.5 1.0 2 4 5.6 8 11.2 16 22.4-1,25-0,75-0,25 0,25 0,75 1,25 Maskvidd [mm] 15 Trafikmodellen Typsektion (fördelningsmodell) Hastighet ÅDT körfält Slitageperiod Dubbandel Saltning 16

Spårfördelning Trafikens fördelning styrs av körfältsbredden Normalfördelning antas. Körfält [cm] -200-150 -100-50 0 50 100 150 200 Breda körfält t.ex. 13 m Rel. spårdjup Smala körfält t.ex. 2+1 17 VTI:s Excelmall Prognosmodell för beläggningsslitage Indata - gula fält Rubrik i diagram: E4 Värnamo Version 3.2.03 Underrubrik i diagram: Kvalitetssten (porfyr) oktober 2006 Typsektion (1/2/3/4/5/6/7/8): 1 (1=7 m; 2=9 m; 3=13 m; 4= breda körfält; 5=motorväg; 6=tunnel & (2)+1 vägar); 7=2+(1) vägar; 8= extr smala körfält) Tillåten hastighet: 110 (50, 70, 90 alt 110 km/h) ÅDT körfält: 4000 fordon/dygn Slitageperiod/år: 180 vinterdygn/år Dubbandel: 70 % (medel under slitageperioden) Saltad väg (J/N): J Antal beräkningsår: 5 st Tillåtet spårdjup: 17 mm Uppskattat övrigt spårdjup: 4 mm Tillgängligt slitage-spårdjup: 13 mm Stenhalt >4mm: 70 vikt-% För resultat - se röda flikar! Största stenstorlek (MS): 16 mm Kulkvarnsvärde (KV): 6 Prallvärde: 20 cm 3 (använd "del" för att nollställa) För resultat - se gröna flikar! Beläggningstyp (endast för Prall): 2 (ABT=1; ABS=2) Pris - färdig beläggning: 55 kr/m 2 (använd "del" för att nollställa) 18

VTI:s Slitagemodell Materialdel som uttrycker spårdjup som funktion av materialegenskaper kopplas med Trafikdel som beskriver mängd personbilar och hur trafiken och därmed spårdjupet fördelas över körfältet Finns implementerad i PMS Objekt 19 Slitage i PMS Objekt Arkiv Alternativ Aktivera avancerade funktioner 20

Slitage i PMS Objekt 21 Slitage i PMS Objekt Körfältsinformation och hastighet anges i Avsnittsegenskaper 22

Resultat PMS Objekt 23 Slitage i PMS Objekt Inte bara för slitagets egen skull Kan även nyttjas vid dimensioneringen I stället för regelmässiga 20 mm avdrag kan faktiskt spårdjup användas (under vissa villkor) 24

Slitage och bärighet Beräknat slitage Defaultslitage 10,3 MESAL 8,0 MESAL 25 Alternativ slitagekorrigerad bärighetsberäkning Lägg på fiktiv tjocklek på slitlager 48 mm i st.f. 40 mm 26

Slitagedimensionering VTI:s slitagemodell Materialdel Trafikdel Verktyg vid slitlagerdimensionering vid spårdjupskrav Kan även nyttjas vid bärighetsberäkning med PMS Objekt 27