Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge Rapport utarbetad i samverkan mellan regionförbunden i Blekinge, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län samt Arbetsförmedlingens analysavdelning, 2011-2012
Innehåll Bakgrund... 5 Disposition:... 6 FA-regioner... 6 Faktorer som påverkar kompetensförsörjning... 7 OECD Territorial Reviews Småland-Blekinge... 8 Nuläge... 9 Demografi... 9 Befolkningsutveckling i länen... 9 Befolkningsutveckling per FA i Jönköpings län... 10 Befolkningsutveckling per FA i Kronobergs län... 10 Befolkningsutveckling per FA i Kalmar län... 11 Befolkningsutveckling FA i Blekinge län... 11 Arbetskraften... 12 Tillskott av unga... 14 Sysselsättning... 15 Procentuell förändring av sysselsatta... 15 Årsvis förändring av antalet sysselsatta... 16 Andel sysselsatta (förvärvsfrekvens)... 18 Näringsgrenar... 18 Andel sysselsatta per näringsgren och län 2010... 18 Andel sysselsatta per näringsgren och FA-region 2010... 19 Pendling... 20 Jönköpings län... 20 Kronobergs län... 20 Kalmar Län... 21 Blekinge län... 21 Analys... 22 Branschutveckling Jönköpings län och dess FA-regioner... 22 Branschutveckling Kronobergs län och dess FA-regioner... 31 Branschutveckling Kalmar län och dess FA-regioner... 36 Branschutveckling Blekinge län och dess FA-region... 42 Yrken och yrkesavgångar... 45 Yrkesavgångar Jönköpings län... 46 Yrkesavgångar Kronobergs län... 47 Yrkesavgångar Kalmar län... 48 Yrkesavgångar Blekinge län... 49 Yrkesavgångar FA5 (Gislaved, Gnosjö, Tranemo och Värnamo)... 50 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 2
Yrkesavgångar FA6 (Aneby, Habo, Mullsjö, Jönköping, Vaggeryd, Nässjö, Eksjö)... 51 Yrkesavgångar FA7 (Sävsjö, Vetlanda)... 52 Yrkesavgångar FA8 (Tranås, Ydre... 54 Yrkesavgångar FA9 (Osby, Älmhult)... 55 Yrkesavgångar FA10 (Ljungby, Markaryd)... 56 Yrkesavgångar FA11 (Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö)... 57 Yrkesavgångar FA12 (Borgholm, Emmaboda, Kalmar, Mörbylånga, Nybro, Torsås)... 59 Yrkesavgångar FA13 (Hultsfred, Vimmerby)... 60 Yrkesavgångar FA14 (Västervik)... 61 Yrkesavgångar FA15 (Högsby, Mönsterås, Oskarshamn)... 62 Yrkesavgångar FA17 (Karlshamn, Karlskrona, Olofström, Ronneby)... 64 Slutsats yrkesavgångar... 65 Antalsmässigt... 65 Andelsmässigt... 66 Utbildningsutbud... 67 Gymnasieskolan:... 67 Jönköpings län 2010/2011... 67 Kronobergs län 2010/2011... 67 Kalmar län 2010/2011... 68 Blekinge län 2010/2011... 69 Yrkeshögskolan:... 69 YH-myndighetens redovisning av antalet platser totalt per utbildningsområde och län 2012... 72 Högskola och universitet:... 73 Sammanfattning... 75 Störst utmaningar fram till 2019 i respektive län och dess FA... 78 Jönköpings län... 78 Kronobergs län... 78 Kalmar län... 79 Blekinge län... 80 Källförteckning... 81 Bilagor.80 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 3
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 4
Bakgrund Näringsdepartementet gav under våren 2010 Regionala självstyrelseorgan och samverkansorgan i uppdrag 1 att etablera kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Respektive län ska ta fram kunskapsunderlag och behovsanalyser som förhåller sig till funktionella arbetsmarknadsregioner. Etableringen av kompetensplattformar ska bygga på redan etablerade samverkansformer inom kompetensförsörjningsområdet i länet. Syftet är bl.a. att få ökad kunskap och samverkan inom kompetensförsörjningsområdet och då särskilt inom analys och utbildningsplanering. I uppdraget finns inget mandat att på regional nivå styra utbildningsinriktning eller dimensionering. Regionala behovsanalyser efterfrågas av utbildningsanordnare som underlag för ansökningar till myndigheten för yrkeshögskolan. Analysen fungerar också som kunskaps- informations- och beslutsunderlag för bl.a. programråd, politiker, branschföreträdare, studie- och yrkesvägledare samt offentliga organisationer. Många regioner har redan gjort kartläggningar och analyser över kompetensbehov utifrån olika metoder och tillgänglig statistik. Omfattningen av dessa beror till största delen på tillgängliga resurser. Inom våra län finns en lång tradition av samverkan kring kompetensförsörjningsfrågor. Nätverk och råd finns mer eller mindre etablerade. Regeringsuppdraget gör dock att strukturen behöver tydliggöras, vissa centrala funktioner behöver förstärkas och andra behöver nyskapas. En del av detta görs i samverkan med angränsande län och inom RegLab. Sedan tidigare finns också etablerad samverkan i kompetensförsörjningsfrågor mellan Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Blekinge län. Det gäller framförallt inom yrkeshögskoleutbildning men även kompetensfrågor i ett EU-perspektiv under ett gemensamt Brysselkontor samt framtagande av en OECD-rapport. Enligt grunduppdraget ska vi ta fram kunskapsunderlag och behovsanalyser som förhåller sig till funktionella arbetsmarknadsregioner (FA-regioner). Våren 2011 startade en arbetsgrupp arbetet med att ta fram en gemensam behovsanalys. Gruppen består av sakkunniga och analytiker från respektive Regionförbund tillsammans med prognosansvariga för länen på Arbetsförmedlingens analysavdelning. Vår ambition är att skapa en modell som går att uppdatera årsvis och där resultaten presenteras både på läns- och FA-nivå. Underlagsbilagor finns att tillgå i anslutning till rapporten på regionförbundens hemsidor. Behovsanalysen har sammanställts av Ola Olsson på Regionförbundet Jönköpings län. Detsamma gäller statistikbearbetning och samordning av gruppens arbete. 1 Regeringsbeslut Näringsdepartementet, 2009-12-17 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 5
I arbetsgruppen har Diana Unander Nordle och Annika Sandström på Regionförbundet Södra Småland, Lennart Werner Regionförbundet Kalmar, Katarina Johansson Region Blekinge. Från Arbetsförmedlingens analysavdelning har Ronnie Kihlman, Karin Berndtsson, Maria Lykke, Victor Tanaka och Jens Lotterberg deltagit. Avstämning av resultatet har också gjorts med Arbetsförmedlingens branschstrateg Ola Lindblom i Småland och företrädare för näringslivets branschorganisationer. Hänsyn har också tagits till olika branschers egna analyser över rekryteringsbehov. Disposition: Bakgrund (kompetensplattformsuppdraget) Innehåll Nuläge län och FA-regioner* (demografi, näringsgrensindelning, pendling, sysselsättning, etc.) Analys uppdelad på: - Branschutveckling 2007-2010 (utvecklingen av delbranscher) - Åldersavgångar inom olika yrken t.o.m. 2019 - Utbud (studerande i utbildningssystemen) Sammanfattning. Olika näringars utveckling och mismatch, d.v.s. behov som måste lösas med hjälp av utbildning eller inflyttning Underlagsbilagor FA-regioner Indelning i funktionella analysregioner (FA) enligt Tillväxtverkets definition; En FA-region är en region, inom vilken människor kan bo och arbeta utan att behöva göra alltför tidsödande resor. FA5 Gislaved, Gnosjö, Tranemo och Värnamo kommuner FA6 Aneby, Eksjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö och Vaggeryds kommuner FA7 Sävsjö och Vetlanda kommuner FA8 Tranås och Ydre kommuner FA9 Osby och Älmhults kommuner FA10 Ljungby och Markaryds kommuner FA11 Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö kommuner FA12 Borgholm, Emmaboda, Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås kommuner FA13 Hultsfred och Vimmerby kommuner FA14 Västerviks kommun FA15 Högsby, Mönsterås och Oskarshamns kommuner FA17 Karlshamn, Karlskrona, Olofström och Ronneby kommuner Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 6
Faktorer som påverkar kompetensförsörjning Att göra en analys är ett komplext arbete. Det finns många faktorer som påverkar utvecklingen och därmed också kompetensförsörjningen både på kort och lång sikt. Denna rapport berör i huvudsak demografisk utveckling, näringslivets utveckling, och generationsskiftets effekter på kompetensförsörjningen framöver. Ungas utbildningsval, pendling och hur vi tar tillvara arbetskraftsreserven är också avgörande faktorer för fortsatt utveckling, tillväxt och sysselsättning i Småland och Blekinge. Behovsanalysen redovisar yrkesavgångar t.o.m. 2019 men vi kan inte göra exakta antaganden hur olika delbranscher kommer att utvecklas under denna tid. Oavsett utveckling kommer en generell baskompetens att vara nödvändig för att platsa på framtidens arbetsmarknad. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 7
OECD Territorial Reviews Småland-Blekinge Tillsammans har Småländslänen och Blekinge genomfört en så kallad Territorial Review. Studien lyfter fram de förutsättningar regionerna har samt de möjligheteter och utmaningar vi står inför. OECD lyfter i rapporten fram att de fyra regionerna är några av de mest hälsosamma, säkra och stabila regionerna i OECD att bo, turista och etablera företag i men de pekar också särskilt på ett antal utmaningar. Kompetensförsörjning är en nyckelfråga. OECD säger att vi är en paradox. Med detta menar man att vi har en näringslivsstruktur som till stor del består av tillverkningsindustri och till skillnad från andra regioner i OECD har vi fortfarande tillväxt i denna sektor. Dock menar OECD att om vi vill fortsätta att utvecklas så måste vi jobba med förnyelse och innovation i våra företag, vi måste också utveckla fler kunskapsintensiva företag. Detta kräver att vi arbetar med koppling mellan universitet och näringsliv samt starkare forskningsmiljöer. Vi har också en utmaning i att inkludera unga, kvinnor och invandrare på arbetsmarknaden. Detta lyfter också OECD fram som en viktig faktor för tillväxt och förnyelse i näringslivet. Kompetensförsörjning för företagen är också en viktig utmaning inför framtiden och den frågan hänger dessutom tätt ihop med regionens attraktivitet. För att locka och behålla utbildad arbetskraft krävs satsningar som gör regionen attraktiv att leva, jobba och bo i. Dålig matchning på arbetsmarknaden är ett problem som måste lösas för att övergången till en kunskapsdriven ekonomi ska lyckas. De fyra länen har en högre andel lågutbildade och en lägre andel högutbildade än det nationella genomsnittet. Högutbildade ungdomar (i synnerhet kvinnor) tenderar att flytta från regionen, särskilt till storstäderna. Därtill stämmer de flesta invandrares utbildning och kunnande dåligt överens med den lokala ekonomins behov. Detta innebär att tillverkningsföretag som vill utvecklas till en kunskapsbaserad affärs- och produktionsmodell har problem med att rekrytera personal med de färdigheter som krävs lokalt. Stödet till kunskapsintensiv entreprenörsverksamhet måste ges parallellt med att man lockar till sig och kan hålla kvar kunniga människor. På grund av den nuvarande bristen på lämpligt utbildad arbetskraft i många delar av Småland Blekinge kan en för snabb ökning av nya kunskapsbaserade industriella företag, med de krav på kvalificerad arbetskraft som följer, helt enkelt leda till att dessa nya företag flyttar från regionen. Anpassningsförmågan hos de fyra länens industriella struktur är avhängig av dess förmåga att locka, behålla och integrera välutbildade människor, i synnerhet ungdomar, invandrare och kvinnor. Utöver alla dessa frågor pekar OECD på vikten av en förbättrad infrastruktur. Vi är nära men långt bort säger OECD. Det borde gå snabbare att förflytta sig inom Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 8
regionerna men även att ta sig hit och härifrån. En bättre infrastruktur österut skulle dessutom kunna öppna upp nya marknader. Nuläge Demografi Befolkningsutveckling i länen Indexutveckling av folkmängd sedan år 2000 0,08 0,06 0,04 0,02 Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Riket 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011-0,02 Folkmängdsutvecklingen i länen varierar. Jönköpings- och Kronobergs län har haft en ökning under hela perioden. Blekinge län tappade första åren men har sedan 2004 sakta ökat sin folkmängd. Kalmar län har inte ökat folkmängden alls utan ligger kvar på en avvikande negativ nivå jämfört med övriga riket. Alla våra län har haft en svagare utveckling än riket under perioden. Samma tendens som i alla län belägna utanför storstadsregionerna. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 9
Befolkningsutveckling per FA i Jönköpings län Indexutveckling av folkmängd sedan år 2000 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 FA5 FA6 FA7 FA8 0,01 0-0,01 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011-0,02-0,03 Inom Jönköpings län är det endast FA6 Jönköping som haft befolkningstillväxt. Befolkningsutveckling per FA i Kronobergs län 0,07 Indexutveckling av folkmängd sedan 2000 0,06 0,05 0,04 0,03 FA9 FA10 FA11 0,02 0,01 0-0,01 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011-0,02 Inom Kronobergs län har FA11 Växjö haft stadig befolkningstillväxt medan FA9 Älmhult har ökat något under senare år. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 10
Befolkningsutveckling per FA i Kalmar län Indexutveckling av folkmängd sedan 2000 0,03 0,02 0,01 0-0,01-0,02-0,03-0,04-0,05-0,06 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 FA12 FA13 FA14 FA15-0,07 Inom Kalmar län är det endast FA12 Kalmar som haft en måttlig befolkningstillväxt. Befolkningsutveckling FA i Blekinge län 0,02 Indexutveckling av folkmängd sedan 2000 FA17 0,01 Blekinge län 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011-0,01 I Blekinge län har FA 17 Blekinge haft en måttlig befolkningstillväxt sedan 2005. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 11
1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 Arbetskraften Tillgången på arbetskraft varierar i länen. Under lång tid har Smålandslänen haft en god arbetsmarknad och präglats av låg arbetslöshet jämfört med övriga landet. Blekinge avviker och har under senare år haft en betydligt högre arbetslöshet än övriga län. En åldrande befolkning, lågt barnafödande och negativt flyttnetto har stor påverkan på tillgänglig arbetskraft kommande år. Trots att många 19-22-åringar är på väg in i arbetslivet är det fler 40-talister som är på väg ut. Många som fyllt 65 vill dock inte släppa kontakten helt utan jobbar vidare ett par år eftersom de känner sig vitalare än tidigare generationer. Det är inget som hindrar att man blir nyföretagare på ålderns höst för att kunna fortsätta använda sina kunskaper så länge det finns en efterfrågan. Arbetsförmedlingens prognos för länens utveckling kan ses skrämmande i perspektivet försörjningsbörda, d.v.s. att färre ska försörja allt fler. Vi kan dock inte prata om arbetskraftsbrist eftersom det finns många som idag står utanför arbetsmarknaden av olika anledningar. Tillskottet från sjukförsäkringssystemen kan påverka kurvorna men endast i begränsad omfattning. Däremot kommer det att finnas kompetensbrist inom de områden som har stora pensionsavgångar och inom de sektorer och branscher där det sker en snabb utveckling. 170 000 169 000 168 000 167 000 166 000 165 000 164 000 163 000 162 000 161 000 Arbetskraften 16-64 år i Jönköpings län Jönköpings län har nu god tillgång på arbetskraft. Prognosen visar en minskning på ca 3 000 individer fram till år 2025. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 12
1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 Arbetskraften 16-64 år i Kronobergs län 93 000 92 000 91 000 90 000 89 000 88 000 87 000 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 Kronobergs län har en liknande situation. Prognosen visar också på en minskning på ca 3 000 individer fram till år 2025. 120 000 Arbetskraften 16-64 år i Kalmar län 115 000 110 000 105 000 100 000 95 000 90 000 Kalmar län har haft en stadig minskning av tillgänglig arbetskraft över tid. Prognosen visar en fortsatt minskning på ytterligare ca 9 000 individer fram till år 2025. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 13
1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 Arbetskraften 16-64 år i Blekinge län 76 000 74 000 72 000 70 000 68 000 66 000 64 000 Blekinge län har liksom Kalmar län haft en stadig minskning av tillgänglig arbetskraft över tid. Prognosen visar en fortsatt minskning på ca 4 000 individer fram till år 2025. Den demografiska utvecklingen kommer att medföra kompetensbrist inom många områden, både geografiskt och yrkesmässigt. Den totala befolkningen beräknas fortsätta öka sett över hela regionen med huvudorterna i Jönköpings- och Kronobergs län som dragare. Kustlänen, men framförallt Kalmar, kommer att ha en stor utmaning framför sig att förse arbetslivet med kompetent arbetskraft. Tillskott av unga Ålderskullar 0-25 år per län 2011 6000 5000 4000 06 Jönköpings län 07 Kronobergs län 08 Kalmar län 10 Blekinge län 3000 2000 1000 0 0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år 20 år 21 år 22 år 23 år 24 år 25 år Ålderskullarna bland unga har stor påverkan på utbildningssystemen och tillförseln av ny arbetskraft i framtiden. De stora kullar som föddes mellan 1990-1993 är nu i gymnasieskolan eller på väg ut. Många har valt att fortsätta på högskola för att öka sina chanser till jobb. Andra som inte fått in en fot på arbetsmarknaden bidrar just nu till den höga ungdomsarbetslösheten. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 14
Om man bara gör en framskrivning utan hänsyn till in- och utflyttning kommer det att vara ca 10 000 färre elever på åk 1-3 i gymnasieskolan inom Småland och Blekinge om 5 år! Jönköpings län 3 600, Kronobergs län 1 900, Kalmar län 2 900 och Blekinge län 1 300 Sysselsättning Procentuell förändring av sysselsatta 4,0% Årsvis procentuell förändring (jämfört med året innan) av förvärvsarbetande dagbefolkning 2001-2010 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% -1,0% -2,0% -3,0% -4,0% -5,0% -6,0% 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Riket Länens näringslivsstruktur spelar roll hur sysselsättingen förändrats vid konjunktursvängningarna under de senaste 4-5 åren. Alla län drabbades hårt under hösten 2008. I Blekinge började nedgången redan ett år tidigare och fallet blev störst i Jönköpings län. Sysselsättningen ökade igen mellan 2009-2010 lika snabbt som den minskade åter innan. I alla fyra länen dominerar tillverkningsindustrin när det gäller förvärvsarbetande dagbefolkning, d.v.s. den som har sin huvudsakliga arbetsinkomst i respektive län. Sysselsättningsutvecklingen är väldigt beroende av världsekonomins utveckling. Sverige är ett exportland på en global marknad och vår egen köpkraft är beroende på räntor, kronkurs, regeringens finanspolitik, osv. Alla företag optimerar sina intäkter genom att rationalisera och effektivisera produktionen av varor och tjänster. Politiken har stor möjlighet att få fler personer i sysselsättning genom införande av olika typer av stimulansåtgärder. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 15
Årsvis förändring av antalet sysselsatta 168000 Jönköpings län 166000 164000 162000 160000 158000 156000 154000 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Antalet förvärvsarbetande i Jönköpings län började minska 2007 och har sedan krisen 2008-2009 inte ökat till samma nivåer som innan. Återhämtningen 2010 var nästan 4 600 personer. 91000 Kronobergs län 90000 89000 88000 87000 86000 85000 84000 83000 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Antalet förvärvsarbetande i Kronobergs län fortsatte öka även 2008 för att endast minska under 2009. Återhämtningen 2010 var drygt 1 500 personer. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 16
111000 Kalmar län 110000 109000 108000 107000 106000 105000 104000 103000 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Antalet förvärvsarbetande i Kalmar län började minska redan 2007 och har sedan krisen 2008-2009 inte ökat till samma nivåer som innan. Återhämtningen 2010 var nästan 2 600 personer. 71000 Blekinge län 70000 69000 68000 67000 66000 65000 64000 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Antalet förvärvsarbetande i Blekinge län började minska redan 2007 och har sedan krisen 2008-2009 inte ökat till samma nivåer som innan. Återhämtningen 2010 var nästan 1 100 personer. Trots detta ligger man lägre än i mitten av 2000-talet. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 17
Andel sysselsatta (förvärvsfrekvens) Andel förvärvsarbetande av befolkningen 20-64 år 2004-2010 84 82 80 78 76 74 72 70 68 Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Riket 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Andelen förvärvsarbetande, eller förvärvsfrekvensen som man benämner det i vissa sammanhang, ligger traditionellt ganska högt i Smålandslänen. Blekinge ligger sedan 2007 på en lägre andel är riket. Förutom 2009 har Jönköpings län haft en förvärvsandel över 80 % under hela 2000-talet. Näringsgrenar Andel sysselsatta per näringsgren och län 2010 Blekinge Jönköping Kalmar Kronoberg Tillverkning och utvinning 19% 24% 20% 21% Vård och omsorg; sociala tjänster 18% 18% 19% 17% Utbildning 11% 10% 11% 10% Offentlig förvaltning och försvar 9% 5% 5% 4% Handel 9% 12% 10% 12% Företagstjänster 8% 6% 7% 7% Byggverksamhet 6% 6% 7% 6% Transport och magasinering 4% 6% 4% 5% Kulturella och personliga tjänster m.m. 3% 3% 4% 4% Information och kommunikation 3% 2% 2% 3% Jordbruk, skogsbruk och fiske 2% 2% 4% 3% Hotell- och restaurangverksamhet 2% 2% 3% 2% Fastighetsverksamhet 2% 1% 1% 1% Okänd verksamhet 1% 1% 2% 2% Energiförsörjning; miljöverksamhet 1% 1% 2% 1% Finans- och försäkringsverksamhet 1% 1% 1% 1% Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 18
Andel sysselsatta per näringsgren och FA-region 2010 FA5 FA6 FA7 FA8 FA9 FA10 Jordbruk, skogsbruk och fiske 2% 2% 5% 5% 3% 4% Tillverkning och utvinning 39% 17% 34% 30% 20% 34% Energiförsörjning; miljöverksamhet 1% 1% 1% 1% 0% 1% Byggverksamhet 5% 6% 7% 6% 5% 6% Handel 12% 12% 11% 11% 21% 10% Transport och magasinering 4% 7% 3% 5% 6% 4% Hotell- och restaurangverksamhet 2% 3% 2% 2% 1% 3% Information och kommunikation 1% 2% 0% 1% 3% 1% Finans- och försäkringsverksamhet 1% 1% 1% 1% 2% 1% Fastighetsverksamhet 1% 1% 1% 1% 1% 1% Företagstjänster 5% 8% 4% 6% 13% 6% Offentlig förvaltning och försvar 2% 6% 2% 3% 3% 3% Utbildning 9% 10% 9% 10% 8% 9% Vård och omsorg; sociala tjänster 14% 20% 16% 14% 10% 16% Kulturella och personliga tjänster m.m. 2% 4% 3% 3% 3% 3% Okänd verksamhet 1% 1% 1% 2% 1% 1% FA11 FA12 FA13 FA14 FA15 FA17 Jordbruk, skogsbruk och fiske 3% 4% 5% 4% 3% 2% Tillverkning och utvinning 18% 15% 30% 18% 26% 19% Energiförsörjning; miljöverksamhet 1% 1% 1% 1% 6% 1% Byggverksamhet 6% 7% 5% 6% 7% 6% Handel 11% 12% 10% 9% 8% 8% Transport och magasinering 5% 4% 4% 4% 5% 3% Hotell- och restaurangverksamhet 2% 3% 2% 3% 2% 2% Information och kommunikation 3% 2% 1% 1% 0% 3% Finans- och försäkringsverksamhet 1% 1% 1% 1% 1% 1% Fastighetsverksamhet 1% 2% 2% 1% 1% 1% Företagstjänster 7% 8% 5% 6% 8% 8% Offentlig förvaltning och försvar 4% 5% 4% 6% 2% 10% Utbildning 11% 11% 10% 10% 9% 11% Vård och omsorg; sociala tjänster 18% 19% 15% 25% 17% 18% Kulturella och personliga tjänster m.m. 4% 4% 5% 3% 3% 3% Okänd verksamhet 3% 2% 1% 2% 2% 1% Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 19
Pendling Jönköpings län Utpendling 2010 Antal Inpendling 2010 Antal 14 Västra Götalands län 2373 14 Västra Götalands län 3085 01 Stockholms län 1725 05 Östergötlands län 2146 07 Kronobergs län 1439 07 Kronobergs län 1358 05 Östergötlands län 1168 13 Hallands län 1100 12 Skåne län 707 08 Kalmar län 920 08 Kalmar län 656 01 Stockholms län 842 13 Hallands län 593 12 Skåne län 794 18 Örebro län 120 18 Örebro län 182 03 Uppsala län 99 04 Södermanlands län 140 10 Blekinge län 89 17 Värmlands län 138 Nettopendling totalt: 1 938 (inpendling minus utpendling) Kronobergs län Utpendling 2010 Antal Inpendling 2010 Antal 12 Skåne län 1557 12 Skåne län 3879 06 Jönköpings län 1358 08 Kalmar län 1500 08 Kalmar län 975 06 Jönköpings län 1439 01 Stockholms län 884 10 Blekinge län 1268 10 Blekinge län 591 13 Hallands län 764 14 Västra Götalands län 529 14 Västra Götalands län 501 13 Hallands län 433 01 Stockholms län 468 05 Östergötlands län 146 05 Östergötlands län 173 18 Örebro län 51 17 Värmlands län 77 04 Södermanlands län 49 03 Uppsala län 73 Nettopendling totalt: 3 697 (inpendling minus utpendling) Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 20
Kalmar Län Utpendling 2010 Antal Inpendling 2010 Antal 07 Kronobergs län 1500 07 Kronobergs län 975 01 Stockholms län 1388 05 Östergötlands län 830 06 Jönköpings län 920 10 Blekinge län 819 05 Östergötlands län 873 06 Jönköpings län 656 10 Blekinge län 781 12 Skåne län 505 12 Skåne län 609 01 Stockholms län 503 14 Västra Götalands län 499 14 Västra Götalands län 322 13 Hallands län 113 03 Uppsala län 102 03 Uppsala län 81 13 Hallands län 82 04 Södermanlands län 80 18 Örebro län 63 Nettopendling totalt: -2 018 (inpendling minus utpendling) Blekinge län Utpendling 2010 Antal Inpendling 2010 Antal 12 Skåne län 3199 12 Skåne län 2884 07 Kronobergs län 1268 08 Kalmar län 781 08 Kalmar län 819 01 Stockholms län 696 01 Stockholms län 684 07 Kronobergs län 591 14 Västra Götalands län 310 14 Västra Götalands län 434 06 Jönköpings län 98 05 Östergötlands län 91 05 Östergötlands län 77 06 Jönköpings län 89 13 Hallands län 61 18 Örebro län 82 04 Södermanlands län 38 13 Hallands län 80 23 Jämtlands län 38 03 Uppsala län 63 Nettopendling totalt: -756 (inpendling minus utpendling) Ovan redovisas de 10 största ut- och inpendlingslänen för respektive län. Största pendlingsströmmarna sker åt samma håll, oftast beroende på befintliga kommunikationsmöjligheter och geografiskt läge. Notera också att många pendlar långt till storstadsregionerna. Eftersom pendlingsbenägenheten ökar ju högre utbildningsnivå individer har kan man anta att många av långpendlarna har kvalificerade yrken. Dessa siffror betyder inte att man reser dagligen utan många veckopendlar. Den inomregionala pendlingen är större och nödvändig för boende på landsbygd eller i mindre orter. Familj, barnens uppväxtmiljö och sociala strukturer är oftast viktigare faktorer än var ett arbete är lokaliserat. Den globala utvecklingen medför också att livsmiljön spelar stor roll för invånarnas nätverk, både privata och arbetsrelaterade. Bra boende och IT-kommunikationer är minst lika viktigt faktor som tillgång till bra vägar och kollektivtrafik. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 21
Analys Olika näringsgrenarnas utveckling har tillsammans med åldersavgångar störst påverkan på efterfrågan av olika yrkeskompetenser framöver. Det är utifrån antaganden av denna utveckling vår analys utmynnar i en prognos över kommande behov. Branschutvecklingen visar endast hur sysselsättningen förändras inom respektive bransch men inget om vilka yrkeskategorier som ökar respektive minskar. Detta får ses mer som en generell bild av utvecklingen senaste åren och den trend som delbranscher uppvisar. Mer generella yrkesgrupper som chefer, ekonomer, administratörer, försäljare, IT/data-tekniker, etc. återfinns inom de flesta branscher. Efterfrågan på enskilda yrkeskompetenser måste därför i huvudsak grundas på ersättningsrekrytering av pensionsavgångar samt med hänsyn till branschutveckling nedan. Nya unika kompetenser kopplade till snabbväxande branscher är omöjliga att förutse. Dessa behov kan bara tillgodoses genom individer som har rätt baskunskaper, personliga egenskaper och ett brinnande intresse. Sammanställningarna är en aggregering av de näringar som ingår i varje delbransch. Mer detaljerad statistik finns i rapportens underlagsbilagor. Branschutveckling Jönköpings län och dess FA-regioner Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter delbransch (5-siffrig SNI2007), region och tid (bearbetad SCB-data) 06 Jönköpings län 2007 2008 2009 2010 Totalt jordbruk 1986 1976 2008 2155 Totalt skogsbruk 1509 1626 1683 1748 Totalt mineral och utvinning 148 125 132 122 Totalt livsmedel 1259 1394 1459 1412 Totalt textil o skinn 399 439 410 430 Totalt trä 4897 4734 4178 4298 Totalt massa o papper 2755 2750 2594 2487 Totalt kemi 409 366 384 382 Totalt gummi o plast 4624 4248 3620 3801 Totalt glas 189 174 171 186 Totalt keramik, betong o sten 164 184 128 152 Totalt metall 12470 12267 10299 11046 Totalt elektronik 2803 3056 2703 2821 Totalt maskin 6843 7005 5683 5242 Totalt fordon 2967 2656 2135 2523 Totalt möbel 4366 4155 3777 3760 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 22
Totalt reparation 611 531 522 515 Totalt el 614 505 495 481 Totalt energi o vatten 219 282 350 349 Totalt återvinning 486 472 465 502 Totalt bygg 9136 9342 9315 9562 Totalt handel 20206 20044 19299 20057 Totalt transport 4979 4995 4932 4997 Totalt lager o logistik 2959 2725 2424 2502 Totalt hotell o restaurang 3428 3536 3580 3795 Totalt förlag o tidningsverksamhet 566 528 492 466 Totalt data, IT o telekom 2115 2204 2240 2237 Totalt finans o försäkring 1309 1323 1232 1213 Totalt fastighet 1954 2253 2010 1981 Totalt juridik o revision 1035 1085 1112 1123 Totalt tekniska konsulter 1368 1463 1417 1460 Totalt reklam o media 631 635 655 793 Totalt uthyrning fordon o maskin 214 227 258 319 Totalt bemanning 2459 1997 1493 2680 Totalt resor o turism 304 311 293 284 Totalt offentlig förvaltning 7410 7386 7431 7496 Totalt utbildning 15839 15555 15300 15902 Totalt vård o omsorg 28583 28609 28370 28967 Sammanställningen ovan visar hur antalet anställda per delbransch i Jönköpings län förändrats under de senaste 4 åren. Effekten av konjunkturnedgången 2008-2009 syns tydligt inom tillverkande industri och inom vissa kringtjänster. Delbranscher som visar en tydlig trend på att öka i Jönköpings län är: Jord- och skogsbruk, energi- och vatten, bygg, hotell- och restaurang, juridik o revision, reklam o media och uthyrning av fordon och maskiner. Delbranscher som visar en tydlig trend på att minska är: Tillverkande industri, som inte återhämtat sig efter 2009, inom trä, massa o papper, maskin och möbel. Elproduktion, förlags- o tidningsverksamhet samt resor o turism. Övriga delbranscher visar både upp och nedgångar över tid eller ligger kvar på en relativt oförändrad nivå. Inom delbranscherna finns näringar som växer snabbt respektive minskar. Näringar som visar en tydlig trend att öka i Jönköpings län är: Jordbruksföretag med blandad produktion, skogsägare och skogsskötselföretag, tobaksindustri, industri för presenningar och specialtyger, vatten- och reningsverk, återvinning av icke-farligt avfall, firmor för byggnadssnickeriarbeten, takarbeten, mark- och grundarbeten samt specialiserade mark- och byggnadsentreprenörer, Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 23
handel med lastbilar, bussar och specialfordon, bilverkstäder, partihandel med frukt o grönsaker, ljud- och bildanläggningar, elartiklar och apoteksvaror, radio- och tvaffärer, järnvägsbolag godstrafik, godsterminaler, stugbyar, rastauranger, personalmatsalar, utgivare av programvara, datakonsulter, försäkringsmäklare, fastigbetsbolag och fastighetsförmedlare, redovisnings- och bokföringsbyråer, organisationskonsulter, tekniska konsulter inom industriteknik, mediebyråer, inredningsbyråer, fotografer, veterinärkliniker, uthyrning av fordon och maskiner, fastighetsserviceföretag, företag för skötsel och underhåll av grönytor, myndigheter som administrerar hälso- och sjukvård, polisen, Komvux, gymnasiesärskolor, skolor för yrkesförarutbildning, slutenvårdskliniker för somatisk sjukvård, specialistläkarmottagningar (ej på sjukhus), hem för personer med missbruksproblem, hemtjänst och personlig assistans för funktionshindrade, stödföretag till artistisk verksamhet, artister, författare och journalister, gymanläggningar, professionella idrottsutövare och sportarrangörer, möbeltapetserare, industri- och konsumenttvätterier, skönhetssalonger, inrättningar för kroppsvård samt övriga konsumenttjänstföretag. Näringar som minskar antalet anställda över tid redovisas inte här utan finns med i beräkningarna till behovsanalysen. Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter delbransch (5-siffrig SNI2007), region och tid (bearbetad SCB-data) FA5 Värnamo 2007 2008 2009 2010 Totalt jordbruk 445 445 453 500 Totalt skog 368 424 428 483 Totalt utvinning 72 69 57 56 Totalt livsmedel 102 98 103 101 Totalt textil o skinn 325 338 270 247 Totalt trä 944 934 853 851 Totalt massa o papper 572 601 563 571 Totalt kemi 118 104 100 69 Totalt gummi o plast 4408 3885 3302 3393 Totalt glas 595 580 522 529 Totalt keramik, betong o sten 312 256 69 78 Totalt metall 6393 6356 5371 5922 Totalt elektronik 936 1416 1281 1350 Totalt maskin 1318 1289 1050 699 Totalt fordon 1753 1626 1275 1279 Totalt möbel 1276 1284 1187 1195 Totalt reparation 237 177 194 206 Totalt el 102 105 101 93 Totalt energi o vatten 23 16 84 85 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 24
Totalt återvinning 78 102 95 101 Totalt bygg 2191 2294 2172 2240 Totalt handel 4856 4954 4663 4857 Totalt transport 1043 1106 1083 1117 Totalt lager o logistik 658 580 501 557 Totalt hotell o restaurang 581 616 609 651 Totalt förlag o tidningar 126 88 76 71 Totalt telekom, IT o data 295 305 265 259 Totalt finans o försäkring 297 290 281 269 Totalt fastighet 480 468 443 400 Totalt juridik o revision 202 218 222 217 Totalt tekniska konsulter 237 250 230 257 Totalt reklam o media 88 95 94 93 Totalt uthyrning fordon o maskiner 20 13 20 38 Totalt bemanning 667 563 309 632 Totalt resor o turism 24 23 20 26 Totalt offentlig förvaltning 874 885 878 919 Totalt utbildning 3936 3850 3718 3705 Totalt vård o omsorg 5838 5906 5873 5849 FA Värnamo består av Gislaved, Gnosjö, Tranemo och Värnamo kommuner. Sammanställningen ovan visar hur antalet anställda per delbransch i FA Värnamo förändrats under de senaste 4 åren. Effekten av konjunkturnedgången 2008-2009 syns tydligt inom tillverkande industri och inom vissa kringtjänster. Delbranscher som visar en tydlig trend på att öka i FA Värnamo är: Jord- och skogsbruk, energi- och vatten, hotell- och restaurang och offentlig förvaltning. Delbranscher som visar en tydlig trend på att minska i FA Värnamo är: Tillverkande industri, som inte återhämtade sig efter 2009, inom trä, textil och skinn, kemisk produktion, keramik o betong och maskin. Förlags- och tidningsverksamhet, finans och försäkring, fastighet och utbildning. Det finns en osäkerhet i vissa delbranschers utveckling p.g.a. inhyrning från bemanningsföretag. Övriga delbranscher visar både upp och nedgångar över tid eller ligger kvar på en relativt oförändrad nivå. Inom delbranscherna finns näringar som växer snabbt respektive minskar. Näringar som visar en tydlig trend att öka i FA Värnamo är: Jordbruksföretag med blandad produktion, skogsägare och skogsskötselföretag, industri för bearbetat planglas, industri för icke-elektriska hushållsmaskiner, reningsverk, ventilationsfirmor, målerier, handel med lastbilar, bussar och Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 25
specialfordon, partihandel med skinn o läder och elartiklar, rastauranger, programvaruproducenter, försäkringsmäklare, tekniska konsulter inom bygg- och anläggning, rekryteringsföretag, researrangörer, stats- och kommunledande organ, myndigheter inom brand- och räddningsverksamhet, Komvux, tandläkarmottagningar, hemtjänst och personlig assistans för funktionshindrade, socialkontor samt övriga konsumenttjänstföretag. Näringar som minskar antalet anställda över tid redovisas inte här utan finns med i beräkningarna till behovsanalysen. Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter delbransch (5-siffrig SNI2007), region och tid (bearbetad SCB-data) FA6 Jönköping 2007 2008 2009 2010 Totalt jordbruk 1120 1129 1151 1211 Totalt skog 772 802 829 830 Totalt utvinning 96 72 74 68 Totalt livsmedel 1081 1088 1146 1056 Totalt textil o skinn 131 165 156 156 Totalt trä 2196 2251 2033 2017 Totalt massa o papper 1909 1868 1743 1630 Totalt kemi 448 403 422 432 Totalt gummi o plast 459 478 413 460 Totalt glas 90 72 73 71 Totalt keramik, betong o sten 99 99 98 114 Totalt metall 3448 3374 2744 2780 Totalt elektronik 2313 2092 1893 1963 Totalt maskin 4338 4273 3417 3248 Totalt fordon 1540 1336 1088 1498 Totalt möbel 1891 1720 1676 1678 Totalt reparation 311 273 258 239 Totalt el 394 361 360 356 Totalt energi o vatten 186 169 175 177 Totalt återvinning 320 285 273 289 Totalt bygg 5738 5949 5996 6095 Totalt handel 12339 12176 11828 12450 Totalt transport 3165 3136 3142 3171 Totalt lager o logistik 3682 3576 3278 3249 Totalt hotell o restaurang 2432 2497 2571 2728 Totalt förlag o tidningar 358 356 337 330 Totalt telekom, IT o data 1532 1594 1623 1595 Totalt finans o försäkring 872 866 798 792 Totalt fastighet 1277 1546 1330 1311 Totalt juridik o revision 664 693 723 741 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 26
Totalt tekniska konsulter 907 997 982 1014 Totalt reklam o media 481 493 517 628 Totalt uthyrning fordon o maskiner 162 181 186 236 Totalt bemanning 1440 1174 1010 1732 Totalt resor o turism 140 140 134 136 Totalt offentlig förvaltning 6015 5957 6060 6153 Totalt utbildning 10007 9870 9763 10298 Totalt vård o omsorg 19252 19401 19275 19990 FA Jönköping består av Aneby, Eksjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö och Vaggeryds kommuner. Sammanställningen ovan visar hur antalet anställda per delbransch i FA Jönköping förändrats under de senaste 4 åren. Effekten av konjunkturnedgången 2008-2009 märks inom tillverkande industri och vissa kringtjänster. Delbranscher som visar en tydlig trend på att öka i FA Jönköping är: Jord- och skogsbruk, bygg, hotell och restaurang, juridik o revision, reklam o media, uthyrning av fordon och maskiner, vård och omsorg. Delbranscher som visar en tydlig trend på att minska i FA Jönköping är: Tillverkande industri inom massa och papper, maskin och möbel. Reparation, el, lager och logistik, förlag och tidningar samt finans- och försäkring. Det finns en osäkerhet i vissa delbranschers utveckling p.g.a. inhyrning från bemanningsföretag. Övriga delbranscher visar både upp och nedgångar över tid eller ligger kvar på en relativt oförändrad nivå. Inom delbranscherna finns näringar som växer snabbt respektive minskar. Näringar som visar en tydlig trend att öka i FA Jönköping är: Jordbruksföretag med blandad produktion, skogsägare och skogsskötselföretag. Industri för tält, segel och presenningar. Firmor för mark- och grundarbeten, rörfirmor, firmor för byggnadssnickeri, golv- och väggbeläggningsfirmor, målerier, entreprenörer för takarbeten. Handel med reservdelar och tillbehör till motorfordon. Partihandel med växter, frukt, grönsaker och köttvaror, elektriska hushållsmaskiner, ljud- och bildanläggningar, metaller och emballage. Radio- och TV-affärer, e-handel. Järnvägsbolag godstrafik, övriga godsterminaler, stugbyar, restauranger. Utgivare av annan programvara, ljudinspelningsstudior, datakonsulter, webbportaler, fastighetsförmedlare, redovisnings- och bokföringsbyråer, organisationskonsulter, konsulter inom industri- och elteknik, mediebyråer, fotografer, uthyrare inom sportoch fritidsutrustning, turistbyråer, fastighetsserviceföretag, företag för skötsel och underhåll av grönytor, förpackningsfirmor, stödmyndigheter till offentlig förvaltning, myndigheter som administrerar hälso- och sjukvård samt social verksamhet, polisen, Komvux, gymnasiesärskolor, skolor för yrkesförarutbildning, institutioner vid högskolor, slutenvårdskliniker för somatisk sjukvård, allmänpraktiserande läkarmottagningar, enheter för fysioterapi, hemtjänst och dagcentraler för äldre och Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 27
funktionshindrade. Stödföretag till artistisk verksamhet. Artister, författare och journalister, tävlingsstall, möbeltapetserare, industritvätterier, inrättningar för kroppsvård. Näringar som minskar antalet anställda över tid redovisas inte här utan finns med i beräkningarna till behovsanalysen. Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter delbransch (5-siffrig SNI2007), region och tid (bearbetad SCB-data) FA7 Vetlanda 2007 2008 2009 2010 Totalt jordbruk 349 357 358 378 Totalt skog 351 402 416 428 Totalt mineral o utvinning 5 6 6 0 Totalt livsmedel 151 186 199 235 Totalt textil o läder 11 20 37 43 Totalt trä 1897 1697 1431 1577 Totalt massa o papper 270 278 285 284 Totalt kemi 70 73 73 75 Totalt gummi o plast 0 5 5 5 Totalt glas 67 69 64 74 Totalt keramik, betong o sten 29 31 0 0 Totalt metall 2699 2617 2261 2420 Totalt elektronik 52 65 8 7 Totalt maskin 315 323 252 260 Totalt fordon 131 129 112 120 Totalt möbel 546 517 450 508 Totalt reparation 55 55 54 55 Totalt el 98 17 12 15 Totalt energi o vatten 0 83 81 73 Totalt återvinning 77 79 90 108 Totalt bygg 1043 926 990 1089 Totalt handel 1682 1756 1655 1639 Totalt transport 506 489 468 446 Totalt lager o logistik 86 79 96 61 Totalt hotell o restaurang 243 248 248 257 Totalt förlag o tidningar 33 27 27 27 Totalt telekom, IT o data 67 34 32 36 Totalt finans o försäkring 95 123 106 113 Totalt fastighet 112 119 117 147 Totalt juridik o revision 95 96 94 94 Totalt tekniska konsulter 77 64 56 58 Totalt bemanning 188 163 124 221 Totalt offentlig förvaltning 338 383 362 345 Totalt utbildning 1598 1561 1531 1581 Totalt vård o omsorg 2812 2709 2633 2616 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 28
FA Vetlanda består av Sävsjö och Vetlanda kommuner. Sammanställningen ovan visar hur antalet anställda per delbransch i FA Vetlanda förändrats under de senaste 4 åren. Effekten av konjunkturnedgången 2008-2009 märks tydligt i många branscher. Det är därför svårt att bedöma utvecklingen. Delbranscher som visar en tydlig trend på att öka i FA Vetlanda är: Jord- och skogsbruk, livsmedel, textil o läder, återvinning och fastighetsförvaltning. Delbranscher som visar en tydlig trend på att minska i FA Vetlanda är: Tillverkande industri inom keramik, betong och sten samt elektronik. Transport, vård- och omsorg. Övriga delbranscher visar både upp och nedgångar över tid eller ligger kvar på en relativt oförändrad nivå. Inom delbranscherna finns näringar som växer snabbt respektive minskar. Näringar som visar en tydlig trend att öka i FA Vetlanda är: Jordbruksföretag med blandad produktion, skogsägare, skogsskötselföretag samt virkesmätningsföreningar. Livsmedelsindustri för tillverkning av charkuteri och tobak. Industri för tält, segel och presenningar, trädörrar, kontors- och butiksinredningar och madrasser. Anläggningar för insamling av icke-farligt avfall. Anläggningsentreprenörer och firmor för byggnadssnickeri. Bilserviceverkstäder. Partihandel med möbler, mattor och belysning. Järn- och VVS-varuhandel samt affärer för kläder. Fastighetsbolag och förvaltare. Hem för vuxna med missbruksproblem. Humanitära hjälporganisationer. Konsumenttvätterier och övriga konsumenttjänstföretag. Näringar som minskar antalet anställda över tid redovisas inte här utan finns med i beräkningarna till behovsanalysen. Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter delbransch (5-siffrig SNI2007), region och tid (bearbetad SCB-data) FA8 Tranås 2007 2008 2009 2010 Totalt jordbruk 181 187 186 211 Totalt skogsbruk 140 147 163 173 Totalt utvinning 0 0 7 6 Totalt livsmedel 15 107 107 102 Totalt textil o läder 40 38 42 43 Totalt trä 112 112 100 95 Totalt massa o papper 0 0 12 13 Totalt gummi o plast 44 135 112 155 Totalt betong o sten 32 35 34 36 Totalt metall 297 272 220 221 Totalt maskin 1094 1331 1115 1171 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 29
Totalt fordon 215 213 150 142 Totalt möbel 727 721 662 640 Totalt reparation 16 22 16 26 Totalt el 28 27 26 24 Totalt energi o vatten 16 11 12 20 Totalt återvinning 7 8 9 9 Totalt bygg 524 527 509 514 Totalt handel 1191 1073 1064 1024 Totalt transport 444 445 421 434 Totalt lager o logistik 48 44 40 45 Totalt hotell o restaurang 193 203 191 219 Totalt telekom, IT o data 22 49 54 44 Totalt finans o försäkring 55 55 51 45 Totalt fastighet 109 143 138 134 Totalt juridik o revision 58 68 71 62 Totalt tekniska konsulter 35 33 21 22 Totalt reklam o media 38 35 14 37 Totalt uthyrning av fordon o maskiner 20 22 30 36 Totalt bemanning 182 110 57 127 Totalt resor o turism 125 133 124 111 Totalt offentlig förvaltning 300 274 250 230 Totalt utbildning 954 931 880 907 Totalt vård o omsorg 1441 1379 1385 1342 FA Tranås består av Tranås och Ydre kommuner. Sammanställningen ovan visar hur antalet anställda per delbransch i FA Tranås förändrats under de senaste 4 åren. Effekten av konjunkturnedgången 2008-2009 märks tydligt i många branscher. Det är därför svårt att bedöma utvecklingen. Delbranscher som visar en tydlig trend på att öka i FA Tranås är: Uthyrning av fordon och maskiner. I övrigt går det åt båda håll under perioden. Delbranscher som visar en tydlig trend på att minska i FA Tranås är: Tillverkande industri inom trä, metall, fordon och möbel. Handel, finans- och försäkring samt offentlig förvaltning. Övriga delbranscher visar både upp och nedgångar över tid eller ligger kvar på en relativt oförändrad nivå. Inom delbranscherna finns näringar som växer snabbt respektive minskar. Näringar som visar en tydlig trend att öka i FA Tranås är: Jordbruksföretag med blandad produktion, skogsägare samt avverkningsföretag. Sportaffärer, campingplatser, uthyrare av övrigt material och övriga maskiner (icke fordon och maskiner inom jordbruk, bygg och anläggning) samt hem för barn och ungdomar med sociala problem. I övrigt är det så små förändringar numerärt att det inte går att tala om en tydlig trend. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 30
Näringar som minskar antalet anställda över tid redovisas inte här utan finns med i beräkningarna till behovsanalysen. Branschutveckling Kronobergs län och dess FA-regioner Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter bransch (5-siffrig SNI2007) region och tid 07 Kronobergs län 2007 2008 2009 2010 Totalt jordbruk 977 1006 1081 1162 Totalt skog 1414 1563 1679 1681 Totalt mineral och utvinning 58 118 128 102 Totalt livsmedel 768 789 776 780 Totalt textil o skinn 107 114 114 100 Totalt trä 2191 2062 1795 1784 Totalt massa o papper 1452 1343 1330 1333 Totalt kemi 132 126 95 108 Totalt gummi o plast 780 782 706 753 Totalt glas 486 475 364 377 Totalt keramik, betong o sten 434 448 381 404 Totalt metall 4024 3734 3105 3159 Totalt elektronik 1357 761 734 791 Totalt maskin 6279 7100 5901 6477 Totalt fordon 1533 1553 1284 899 Totalt möbel 1674 1583 1500 1541 Totalt reparation 736 805 725 652 Totalt el 171 171 152 154 Totalt energi o vatten 261 240 246 249 Totalt återvinning 98 109 100 124 Totalt bygg 5270 5447 5331 5442 Totalt handel 11088 11286 10787 10824 Totalt transport 2765 2803 2726 2837 Totalt lager o logistik 2066 2048 1895 1876 Totalt hotell o restaurang 1840 1921 1938 2097 Totalt förlag o tidningsverksamhet 693 693 646 591 Totalt data, IT o telekom 2060 2074 2069 2102 Totalt finans o försäkring 1270 1201 1201 1196 Totalt fastighet 1069 1033 1111 1065 Totalt juridik o revision 513 541 582 584 Totalt tekniska konsulter 1096 1147 1097 1085 Totalt reklam o media 1323 1351 1478 1541 Totalt uthyrning fordon o maskin 122 96 90 108 Totalt bemanning 1136 818 781 1189 Totalt resor o turism 126 133 117 109 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 31
Totalt offentlig förvaltning 3368 3401 3523 3595 Totalt utbildning 8897 9082 8921 8963 Totalt vård o omsorg 15364 15157 15010 15337 Sammanställningen ovan visar hur antalet anställda per delbransch i Kronobergs län förändrats under de senaste 4 åren. Effekten av konjunkturnedgången 2008-2009 syns tydligt inom tillverkande industri och inom vissa kringtjänster. Delbranscher som visar en tydlig trend på att öka i Kronobergs län är: Jord- och skogsbruk, hotell- och restaurang, juridik o revision, reklam o media och offentlig förvaltning. Delbranscher som visar en tydlig trend på att minska är: Tillverkande industri, som inte återhämtade sig efter 2009, inom trä och fordon. Lager och logistik, förlags- och tidningsverksamhet samt finans- och försäkring. Övriga delbranscher visar både upp och nedgångar över tid eller ligger kvar på en relativt oförändrad nivå. Inom delbranscherna finns näringar som växer snabbt respektive minskar. Näringar som visar en tydlig trend att öka i Kronobergs län är: Stuterier och andra hästuppfödare, fjäderfäföretag, blandat jordbruk, serviceföretag till växtodling, skogsägare, skogsskötselföretag, charkuterier och industri för köttvaror, skoindustri, planglasverk, verktygs- och redskapsindustri, industri för elektriska ledningar och kablar, industri för övriga specialmaskiner, elverk, anläggningar för återvinning av källsorterat material, firmor för byggnadssnickeriarbeten, golv- och väggbeläggningsfirmor, uthyrningsfirmor för bygg- och anläggningsmaskiner med förare, handel med husvagnar och husbilar, partihandel med kött och köttvaror, partihandel med kläder och skor, partihandel med elektronikkomponenter, partihandel med diverse maskiner och utrustning, partihandel med virke och byggmaterial, varuhus och stormarknader, ambulerande handel med livsmedel, linjebussföretag, hotell, stugbyar, restauranger, utgivare av annan programvara, produktionsbolag för film, video o tv-program, telekombolag trådlöst, programvaruproducenter, patentbyråer, PR- och kommunikationskonsulter, reklambyråer, industri- och produktdesignföretag, veterinärkliniker, inkassoföretag, polisen, enheter för fysioterapeutisk verksamhet, hem för barn och ungdomar med sociala problem, hemtjänst o dagcentraler för äldre och funktionshindrade, humana hjälporganisationer, enskilda artister, författare och journalister, sportklubbar och idrottsföreningar, bransch-, arbetsgivar- och intresseorganisationer, övriga konsumenttjänstföretag. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 32
Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter bransch (5-siffrig SNI2007) region och tid FA9 Älmhult 2007 2008 2009 2010 Totalt jordbruk 114 121 131 158 Totalt skog 216 217 215 237 Totalt utvinning 55 52 51 49 Totalt livsmedel 11 0 5 0 Totalt textil o läder 15 16 14 11 Totalt trä 371 355 307 311 Totalt massa o papper 88 6 6 6 Totalt plast o gummi 64 17 26 29 Totalt glas 58 64 57 52 Totalt betong o sten 10 19 11 17 Totalt metall 558 553 479 543 Totalt elekronik 87 111 127 116 Totalt maskin 693 698 557 597 Totalt fordon 309 322 330 306 Totalt möbel 856 757 716 729 Totalt reparation 30 19 14 20 Totalt el 20 13 7 7 Totalt energi o vatten 16 14 15 13 Totalt återvinning 35 32 28 29 Totalt bygg 639 674 659 699 Totalt handel 2727 3064 2855 2867 Totalt transport 320 305 280 273 Totalt lager o logistik 609 607 533 515 Totalt hotell o restaurang 224 225 155 180 Totalt förlag o tidningar 333 330 317 310 Totalt telekom, IT o data 50 50 78 95 Totalt finans o försäkring 279 213 263 232 Totalt fastighet 119 126 136 143 Totalt juridik o revision 51 53 64 64 Totalt tekniska konsulter 53 45 36 47 Totalt reklam o media 959 954 1058 1150 Totalt bemanning 75 40 88 94 Totalt resor o turism 30 34 25 33 Totalt offentlig förvaltning 282 259 342 365 Totalt utbildning 1111 1101 1032 1054 Totalt vård o omsorg 1553 1460 1401 1375 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 33
Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter bransch (5-siffrig SNI2007) region och tid FA10 Ljungby 2007 2008 2009 2010 Totalt jordbruk 198 198 201 252 Totalt skog 301 303 336 376 Totalt utvinning 0 50 63 39 Totalt livsmedel 125 131 147 165 Totalt textil o läder 18 19 19 6 Totalt trä 281 272 197 222 Totalt massa o papper 825 811 822 759 Totalt kemi 34 34 12 19 Totalt gummi o plast 191 214 178 207 Totalt keramik, betong o sten 127 120 113 118 Totalt metall 1162 811 590 568 Totalt elektronik 183 185 169 188 Totalt maskin 3369 3592 3241 3236 Totalt fordon 526 487 404 264 Totalt möbel 244 246 242 230 Totalt reparation 44 90 80 80 Totalt el 33 25 22 21 Totalt energi o vatten 38 41 49 43 Totalt återvinning 23 26 21 28 Totalt bygg 983 981 992 1025 Totalt handel 1466 1484 1448 1595 Totalt transport 595 608 547 550 Totalt lager o logistik 134 135 119 126 Totalt hotell o restaurang 394 416 433 469 Totalt förlag o tidningar 68 70 70 75 Totalt telekom, IT o data 78 76 85 72 Totalt finans o försäkring 112 111 101 94 Totalt fastighet 184 158 169 115 Totalt juridik o revision 76 87 89 92 Totalt tekniska konsulter 81 91 85 68 Totalt reklam o media 8 8 9 12 Totalt bemanning 228 209 113 273 Totalt resor o turism 5 5 11 14 Totalt offentlig förvaltning 398 401 393 457 Totalt utbildning 1651 1666 1649 1683 Totalt vård o omsorg 3039 3073 2992 3013 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 34
Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter bransch (5-siffrig SNI2007) region och tid FA11 Växjö 2007 2008 2009 2010 Totalt jordbruk 655 689 728 749 Totalt skog 979 1119 1199 1157 Totalt utvinning 34 36 36 34 Totalt livsmedel 626 641 613 605 Totalt textil o läder 66 71 68 69 Totalt trä 1782 1654 1476 1442 Totalt massa o papper 535 519 491 547 Totalt kemi 40 36 34 38 Totalt gummi o plast 584 563 524 539 Totalt glas 486 475 364 377 Totalt keramik, betong o sten 299 314 252 272 Totalt metall 2558 2599 2237 2281 Totalt elektronik 520 497 463 503 Totalt maskin 2861 2846 2145 2709 Totalt fordon 861 916 706 499 Totalt möbel 680 684 624 674 Totalt reparation 674 695 629 551 Totalt el 117 127 115 119 Totalt energi o vatten 206 181 185 194 Totalt återvinning 51 60 56 69 Totalt bygg 3895 4046 3926 3993 Totalt handel 7400 7245 6976 6862 Totalt transport 1941 1990 1981 2079 Totalt leger o logistik 1396 1378 1302 1314 Totalt hotell o restaurang 1246 1298 1369 1481 Totalt förlag o tidningar 284 281 249 195 Totalt telekom, IT o data 1393 1387 1352 1330 Totalt finans o försäkring 888 895 852 876 Totalt fastighet 801 785 850 851 Totalt juridik o revision 382 401 434 430 Totalt tekniska konsulter 944 991 961 955 Totalt reklam o media 325 361 381 341 Totalt uthyrning av fordon o maskiner 103 82 78 99 Totalt bemanning 852 580 591 850 Totalt resor o turism 105 114 93 82 Totalt offentlig förvaltning 2749 2805 2842 2840 Totalt utbildning 6634 6762 6677 6685 Totalt vård o omsorg 11469 11274 11262 11597 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 35
Branschutveckling Kalmar län och dess FA-regioner Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter bransch (5-siffrig SNI2007) region och tid 08 Kalmar län 2007 2008 2009 2010 Totalt jordbruk 2428 2499 2618 2721 Totalt skog 1197 1340 1397 1461 Totalt fiske 65 69 65 73 Totalt mineral o utvinning 92 80 78 76 Totalt livsmedel 1695 1681 1787 1828 Totalt textil o skinn 101 72 71 76 Totalt trä 3507 3413 2864 2868 Totalt massa o papper 1592 1622 1591 1623 Totalt kemi 436 364 342 370 Totalt plast o gummi 757 778 620 719 Totalt glas 806 725 548 506 Totalt keramik, betong o sten 696 690 669 718 Totalt metall 4140 3836 3350 3382 Totalt elektronik 1326 1341 1207 1207 Totalt maskin 2848 2956 2494 2533 Totalt fordon 3944 3790 3035 3123 Totalt möbel 927 837 792 813 Totalt reparation 385 527 354 495 Totalt el 1230 1302 1323 1283 Totalt energi o vatten 311 314 311 313 Totalt återvinning 404 450 462 483 Totalt bygg 6702 6896 6927 7087 Totalt handel 10604 10873 10379 10666 Totalt transport 3312 3278 3257 3278 Totalt lager o logistik 1322 1304 1245 1229 Totalt hotell o restaurang 2900 2876 2947 3048 Totalt förlag o tidningar 486 561 461 452 Totalt telekom, IT o data 1228 1229 1215 1123 Totalt finans o försäkring 991 982 925 930 Totalt fastighet 1404 1405 1511 1555 Totalt juridik o revision 644 658 672 685 Totalt tekniska konsulter 1102 1113 1207 1415 Totalt reklam o media 608 670 716 714 Totalt uthyrning fordon o maskiner 132 129 140 151 Totalt bemanning 972 879 701 958 Totalt resor o turism 147 156 132 142 Totalt offentlig förvaltning 4860 4824 4883 4912 Totalt utbildning 11227 11164 10852 10818 Totalt vård o omsorg 19793 19162 19298 19663 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 36
Sammanställningen ovan visar hur antalet anställda per delbransch i Kalmar län förändrats under de senaste 4 åren. Effekten av konjunkturnedgången 2008-2009 syns tydligt inom tillverkande industri och inom vissa kringtjänster. Delbranscher som visar en tydlig trend på att öka i Kalmar län är: Jord- och skogsbruk, livsmedel, återvinning, bygg, fastighet, juridik o revision, reklam o media samt uthyrning av fordon och maskiner. Delbranscher som visar en tydlig trend på att minska är: Tillverkande industri, som inte återhämtade sig efter 2009, inom glas och elektronik. Lager och logistik. Telekom, IT och data samt utbildning. Övriga delbranscher visar både upp och nedgångar över tid eller ligger kvar på en relativt oförändrad nivå. Inom delbranscherna finns näringar som växer snabbt respektive minskar. Näringar som visar en tydlig trend att öka i Kalmar län är: Nötköttsproducenter, får- och getuppfödare, äggproducenter, blandat jordbruk, serviceföretag till växtodling, skogsägare, skogsskötselföretag, övriga serviceföretag till skogsbruk, fjäderfäslakterier, ölbryggerier, industri för träfönster, industri för förädlade träbränslen, tidskriftstryckerier, övrig industri för ickemetalliska mineralprodukter, reparationsverkstäder för maskiner, installationsföretag för industrimaskiner, värmeverk, anläggning för insamling av avfall, anläggningsentreprenörer för allmännyttiga projekt, firmor för mark- och grundarbeten, rörfirmor, firmor för byggnadssnickeriarbeten, golv- och väggbeläggningsfirmor, målerier, glasmästerier, handel med husvagnar och husbilar, handel med reservdelar till motorfordon, partihandel med spannmål och djurfoder, icke-specialiserad partihandel med livsmedel o drycker, partihandel med kläder och skor, partihandel med elartiklar, partihandel med emballage, övriga specialbutiker med livsmedel, byggvaruhandel, cykelaffärer, båt- och båttillbehörshandel, e-handel med övriga varor, övriga kollektivtrafikföretag, charterbussföretag, flyttfirmor, konferensanläggningar, datakonsulter, företag för datordrifttjänster, webbportaler, andra kreditinstitut, fastighetsbolag, fastighetsförmedlare, advokatbyråer, tekniska konsultbyråer inom industriteknik, tekniska konsultbyråer inom elteknik, tekniska konsultbyråer inom energi-, miljö- och vvs-teknik, övriga reklamföretag, design- och reklamfotoföretag, företag för bevakning och säkerhetstjänst, företag för rengöring av byggnader, kriminalvårdsanstalter, skolor för yrkesförarutbildning och trafikskolor, personalutbildningsinstitut, hemtjänst o dagcentraler för äldre och funktionshindrade, byråer för öppna sociala insatser, flyktingförläggningar, enskilda artister, författare och journalister, gymanläggningar, nöjes- och temaparker, reparationsverkstäder för hushållsmaskiner, industri- och institutionstvätterier, övriga konsumenttjänstföretag. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 37
Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter bransch (5-siffrig SNI2007) region och tid FA12 Kalmar 2007 2008 2009 2010 Totalt jordbruk 1505 1535 1614 1667 Totalt skog 501 562 601 642 Totalt fiske 35 29 29 37 Totalt utvinning 45 31 32 38 Totalt livsmedel 1046 1029 1120 1129 Totalt textil o läder 57 34 28 43 Totalt trä 1897 1793 1549 1507 Totalt massa o papper 584 583 542 530 Totalt gummi o plast 426 363 296 375 Totalt glas 802 722 544 503 Totalt keramik, betong o sten 299 290 280 285 Totalt metall 829 794 698 694 Totalt elektronik 344 306 289 242 Totalt maskin 2276 2320 2053 2093 Totalt fordon 746 819 590 518 Totalt möbel 383 313 180 177 Totalt reparation 87 98 101 119 Totalt el 242 238 236 225 Totalt energi o vatten 137 133 139 150 Totalt återvinning 192 227 239 241 Totalt bygg 3764 3890 3889 3915 Totalt handel 6178 6500 6179 6338 Totalt transport 1722 1797 1782 1761 Totalt lager o logistik 715 664 641 634 Totalt hotell o restaurang 1793 1762 1790 1930 Totalt förlag o tidningar 306 374 305 292 Totalt telekom, IT o data 1082 1069 1075 993 Totalt finans o försäkring 566 528 532 533 Totalt fastighet 796 828 880 878 Totalt juridik o revision 353 362 387 395 Tekniska konsulter 656 632 672 821 Totalt reklam o media 406 452 491 502 Totalt uthyrning fordon o maskiner 69 68 69 82 Totalt bemanning 658 558 446 656 Totalt resor o turism 111 115 109 107 Totalt offentlig förvaltning 2917 2938 2966 3026 Totalt utbildning 6196 6156 5991 6088 Totalt vård o omsorg 10270 9915 10130 10446 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 38
Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter bransch (5-siffrig SNI2007) region och tid FA13 Vimmerby 2007 2008 2009 2010 Totalt jordbruk 282 296 327 334 Totalt skog 280 309 302 313 Totalt utvinning 6 8 5 0 Totalt livsmedel 473 501 500 527 Totalt trä 1012 1112 905 930 Totalt massa o papper 119 138 158 202 Totalt gummi o plast 30 86 72 65 Totalt keramik, betong o sten 50 57 55 55 Totalt metall 1676 1452 1070 1262 Totalt elektronik 187 193 183 187 Totalt maskin 243 230 169 172 Totalt fordon 122 106 120 130 Totalt möbel 200 187 315 325 Totalt reparation 48 44 39 40 Totalt el 18 14 14 24 Totalt energi o vatten 14 22 20 19 Totalt återvinnning 35 32 28 26 Totalt bygg 613 592 617 672 Totalt handel 1137 1164 1107 1142 Totalt transport 415 445 435 444 Totalt lager o logistik 140 151 121 130 Totalt hotell o restaurang 301 232 240 237 Totalt förlag o tidningar 79 88 71 75 Totalt telekom, IT o data 36 43 32 27 Totalt finans o försäkring 109 103 99 100 Totalt fastighet 180 182 185 210 Totalt juridik o revision 74 77 83 83 Totalt tekniska konsulter 56 58 78 100 Totalt reklam o media 113 105 109 100 Totalt bemanning 84 63 51 72 Totalt resor o turism 5 9 7 12 Totalt offentlig förvaltning 526 464 463 454 Totalt utbildning 1367 1362 1338 1298 Totalt vård o omsorg 1971 1912 1920 1936 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 39
Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter bransch (5-siffrig SNI2007) region och tid FA14 Västervik 2007 2008 2009 2010 Totalt jordbruk 303 306 310 338 Totalt skog 156 184 169 178 Totalt fiske 20 26 19 20 Totalt livsmedel 119 103 101 103 Totalt trä 143 140 106 126 Totalt massa o papper 17 17 23 13 Totalt kemi 304 284 264 282 Totalt gummi o plast 233 246 188 211 Totalt betong o sten 295 301 285 315 Totalt metall 997 990 872 890 Totalt elektronik 256 265 179 188 Totalt maskin 173 218 169 177 Totalt fordon 245 258 135 131 Totalt möbel 169 178 151 161 Totalt reparation 48 55 72 84 Totalt el 29 39 40 37 Totalt energi o vatten 84 83 72 75 Totalt bygg 818 860 879 948 Totalt handel 1267 1236 1184 1242 Totalt transport 400 382 375 405 Totalt lager o logistik 118 157 168 165 Totalt hotell o restaurang 371 414 417 436 Totalt förlag o tidningar 48 49 43 46 Totalt telekom, IT o data 10 35 32 37 Totalt finans o försäkring 147 148 139 149 Totalt fastighet 193 178 201 207 Totalt juridik o revision 85 85 88 94 Totalt tekniska konsulter 58 61 64 81 Totalt reklam o media 16 46 43 38 Totalt uthyrning fordon o maskiner 17 13 12 17 Totalt bemanning 109 100 87 100 Totalt offentlig förvaltning 801 830 877 896 Totalt utbildning 1664 1613 1589 1548 Totalt vård o omsorg 3828 3717 3700 3809 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 40
Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter bransch (5-siffrig SNI2007) region och tid FA15 Oskarshamn 2007 2008 2009 2010 Totalt jordbruk 233 263 283 297 Totalt skog 248 268 309 312 Totalt fiske 9 13 16 14 Totalt utvinning 37 35 34 30 Totalt livsmedel 36 34 43 33 Totalt trä 413 323 274 280 Totalt massa o papper 861 874 857 865 Totalt gummi o plast 70 64 48 48 Totalt keramik, betong o sten 33 27 29 31 Totalt metall 599 556 671 502 Totalt elektronik 525 560 540 572 Totalt maskin 129 166 82 62 Totalt fordon 2885 2650 2239 2411 Totalt möbel 171 153 138 141 Totalt reparation 401 410 227 348 Totalt el 927 995 1018 986 Totalt energi o vatten 63 66 65 59 Totalt återvinning 160 170 175 196 Totalt bygg 1432 1477 1461 1483 Totalt handel 1537 1501 1413 1421 Totalt transport 747 634 638 645 Totalt lager o logistik 333 308 286 273 Totalt hotell o restaurang 391 428 450 414 Totalt förlag o tidningar 38 42 34 34 Totalt telekom, IT o data 75 62 67 46 Totalt finans o försäkring 150 166 137 134 Totalt fastighet 191 186 217 226 Totalt juridik o revision 113 114 94 98 Totalt tekniska konsulter o FOU 377 389 435 451 Totalt reklam o media 24 29 29 27 Totalt uthyrning fordon o maskiner 31 31 29 24 Totalt bemanning 121 158 117 130 Totalt resor o turism 19 15 0 5 Totalt offentlig förvaltning 588 556 541 505 Totalt utbildning 1932 1957 1863 1821 Totalt vård o omsorg 3673 3556 3496 3444 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 41
Branschutveckling Blekinge län och dess FA-region Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter bransch (5-siffrig SNI2007) region och tid 10 Blekinge län 2007 2008 2009 2010 Totalt jordbruk 950 963 967 1010 Totalt skog 389 488 505 548 Totalt fiske 101 99 92 100 Totalt utvinning o mineral 75 69 50 44 Totalt livsmedel 1361 1406 1337 1268 Totalt textil o skinn 140 150 170 179 Totalt trä 612 567 572 584 Totalt massa o papper 792 795 757 744 Totalt kemi 80 92 87 86 Totalt gummi o plast 1215 962 888 912 Totalt keramik, betong o sten 55 72 64 92 Totalt metall 1203 1400 1089 1139 Totalt elektronik 2252 2329 2179 2146 Totalt maskin 1883 1701 1319 1349 Totalt fordon 3802 3503 2767 2905 Totalt möbel 21 12 17 18 Totalt reparation 908 929 896 784 Totalt el 321 349 332 316 Totalt energi o vatten 267 258 253 270 Totalt återvinning 218 221 218 226 Totalt bygg 4133 4259 4092 4203 Totalt handel 5667 5671 5528 5568 Totalt transport 1460 1460 1371 1327 Totalt lager o logistik 1011 984 982 985 Totalt hotell o restaurang 1385 1382 1521 1651 Totalt förlag o tidningar 351 304 289 270 Totalt telekom, IT o data 1674 1746 1664 1604 Totalt finans o försäkring 584 542 534 531 Totalt fastighet 996 961 989 1003 Totalt juridik o revision 355 369 376 392 Totalt tekniska konsulter 1085 1109 794 810 Totalt reklam o media 625 623 658 643 Totalt uthyrning fordon o maskiner 61 66 78 86 Totalt bemanning 879 744 774 858 Totalt resor o turism 84 89 85 97 Totalt offentlig förvaltning 6551 6034 6008 6312 Totalt utbildning 7473 7180 7013 7128 Totalt vård o omsorg 12420 12348 11844 12137 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 42
Sammanställningen ovan visar hur antalet anställda per delbransch i Blekinge län förändrats under de senaste 4 åren. Effekten av konjunkturnedgången 2008-2009 syns tydligt inom tillverkande industri och inom vissa kringtjänster. Delbranscher som visar en tydlig trend på att öka i Blekinge län är: Jord- och skogsbruk. Tillverkande industri inom textil och skinn. Hotell o restaurang, juridik o revision samt uthyrning av fordon och maskiner. Delbranscher som visar en tydlig trend på att minska är: Utvinning o mineral. Tillverkande industri, som inte återhämtade sig efter 2009, inom glas, massa o papper. Transport, förlags- och tidningsverksamhet samt finansoch försäkring. Övriga delbranscher visar både upp och nedgångar över tid eller ligger kvar på en relativt oförändrad nivå. Inom delbranscherna finns näringar som växer snabbt respektive minskar. Näringar som visar en tydlig trend att öka i Blekinge län är: Stuterier och andra hästuppfödare, får- och getuppfödare, skogsägare, skogsskötselföretag, industri för presenningar, tält o segel, industri för övriga kemiska produkter, fritidsbåtbyggerier, firmor för mark- och grundarbeten, firmor för byggnadssnickeriarbeten, uthyrningsfirmor för bygg- och anläggningsmaskiner med förare, bilserviceverkstäder, varuhus och stormarknader med brett sortiment, brödbutiker, övriga specialbutiker med livsmedel, byggvaruhandel, övriga serviceföretag till landtransport, personalmatsalar, andra telekombolag, andra fastighetsbolag, konsultbyråer avseende företags organisation, samhällsvetenskapliga och humanistiska fou-institutioner, veterinärkliniker, personbilsuthyrare, researrangörer, turistbyråer, stödmyndigheter till offentlig förvaltning, myndigheter som administrerar andra näringslivsprogram, försäkringskassa, andra gymnasieskolor, institutioner vid universitet och högskolor, hem för unga med sociala problem, hemtjänst o personlig assistans för funktionshindrade personer, sportklubbar och idrottsföreningar, övriga konsumenttjänstföretag. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 43
Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter bransch (5-siffrig SNI2007) region och tid FA17 Blekinge 2007 2008 2009 2010 Totalt jordbruk 684 679 693 730 Totalt skog 373 473 486 525 Totalt fiske 45 43 41 49 Totalt utvinning 75 69 50 44 Totalt livsmedel 948 1026 1002 922 Totalt textil o läder 134 144 138 147 Totalt trä 565 515 528 544 Totalt massa o papper 766 760 742 733 Totalt kemi 14 23 25 27 Totalt gummi o plast 1251 996 917 936 Totalt betong o sten 33 44 37 62 Totalt metall 812 1000 774 845 Totalt elektronik 2228 2301 2153 2146 Totalt maskin 1836 1648 1274 1300 Totalt fordon 3361 3104 2468 2572 Totalt möbel 15 6 12 13 Totalt reparation 897 916 882 769 Totalt el 282 313 297 284 Totalt energi o vatten 267 258 253 270 Totalt återvinning 218 221 218 226 Totalt bygg 3432 3552 3507 3567 Totalt handel 4954 4961 4849 4871 Totalt transport 1301 1276 1200 1187 Totalt lager o logistik 907 872 876 867 Totalt hotell o restaurang 1238 1243 1333 1444 Totalt förlag o tidningar 337 285 272 253 Totalt telekom, IT o data 1640 1730 1641 1566 Totalt finans o försäkring 521 469 472 474 Totalt fastighet 908 878 893 899 Totalt juridik o revision 306 314 324 340 Totalt tekniska konsulter o FOU 1050 1066 759 777 Totalt reklam o media 608 611 645 623 Totalt uthyrning av fordon o maskiner 57 57 69 76 Totalt bemanning 867 727 760 831 Totalt resor o turism 79 78 74 85 Totalt offentlig förvaltning 6403 5919 5881 6181 Totalt utbildning 6707 6468 6352 6437 Totalt vård o omsorg 11201 11147 10722 11002 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 44
Yrken och yrkesavgångar Arbetsförmedlingens rapport om generationsväxlingen 2010 gav en bra bild av hur stor del av arbetskraften som kommer att lämna arbetsmarknaden under perioden 2010-2025. I rapporten har vi använt den basdata som finns tillgänglig per län och kommuner uppdelat på yrken (SSYK 3-siffernivå) och per 5-års intervall. Materialet har bearbetats för att stämma överens med FA-indelningen i våra fyra län. Avgångarna utgår i huvudsak från att personer lämnar sitt arbete vid 65 års ålder. I verkligheten är det så att en del lämnar tidigare och en del jobbar längre, t.ex. till 67 års ålder. För vissa yrkeskategorier jobbar man generellt ännu längre, t.ex. inom jordbruk och vissa legitimations- och serviceyrken eller som egen företagare. Oavsett om man ska ersättas i någon form, efterfrågan avtar, yrkesrollen rationaliseras bort p.g.a. förändrade arbetsformer eller annan omvärldsförändring, så är det troligt att arbetsgivaren rekryterar en helt annan kompetens som behövs på arbetsplatsen. Det är därför svårt att göra en skattning på återrekryteringsgrad utifrån yrkets aktualitet framöver. Inom offentlig verksamhet, oavsett huvudman, finns yrken som i huvudsak styrs av demografiska förhållanden (vård, omsorg och utbildning) som har en hög återrekryteringsgrad. Hänsyn tas givetvis till att vi får en allt äldre befolkning med andra vårdbehov samt att ungdomskullarna inom gymnasiet är lägre framöver. Yrken som påverkas av både teknik- och samhällsutveckling har en lägre återrekryteringsgrad. Avgångar inom yrken med snabb förändring i kunskapsinnehåll och genom globala utvecklingstrender ersätts oftast av personer med helt annan kunskap. Ekonomisk utveckling och politiska reformer är också faktorer som inte går att förutse i nuläget när det gäller efterfrågan på olika yrkeskompetenser. Ambitionen är att göra en konjunkturneutral bedömning men det går inte att bortse från att omvärlden påverkar Sverige. Det är därför ännu svårare än tidigare att skatta behov på längre sikt. Ambitionen med rapporten är att redovisa ett samlat faktaunderlag för de som ansvarar för rekryterings-, väglednings- och utbildningsinsatser. Utgångspunkten är att visa på de större förändringarna som sker inom olika delbranscher och vilka branscher och geografiska regioner som har de största utmaningarna kommande år. Nära kontakter mellan utbildningsaktörer på olika nivåer och arbetsgivare (både privata och offentliga) och Arbetsförmedlingen är enda sättet att få fram vilka kompetenser som efterfrågas framöver. Myndigheten för Yrkeshögskolan gör också årliga analyser över kommande behov. Regionförbunden har endast en samordnande och stöttande roll i denna process. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 45
Nedan följer en sammanställning över de 10 största yrkeskategorierna som har flest antal avgångar samt störst andel avgångar inom 10 år (2010-2019) i varje län respektive FA-region. Alla sifferunderlag är hämtade från Arbetsförmedlingens generationsrapport 2010 2. Mer utförlig statistik finns i rapportens underbilagor. Yrkesavgångar Jönköpings län Högst antal avgångar t.o.m. 2019 SSYK: Yrkeskategori: Antal: Årssnitt: 513 Vård- och omsorgspersonal 4 721 472 112-131 VD ar och chefer 2 769 277 821-827 Maskinoperatörer 2 185 218 232-234 Lärare på grundskole- och gymnasienivå 1 885 188 712-713 Byggnadsarbetare 1 582 158 341 Säljare, inköpare och mäklare 1 565 156 411, 419 Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal 1 455 145 522 Försäljare detaljhandel 1 077 108 311 Ingenjörer och tekniker 1 047 105 832 Fordonsförare 1 041 104 Högst andel avgångar t.o.m. 2019 (fler än 10 berörda) SSYK: Yrkeskategori: Andel: 112 Chefstjänstemän i intresseorganisationer 89 % 234 Speciallärare 89 % 314 Piloter, fartygsbefäl, m.fl. 88 % 613 Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 63 % 414 Biblioteksassistenter, m.fl. 57 % 247 Administratörer i offentlig förvaltning 49% 248 Administratörer i intresseorganisationer 48 % 743 Skräddare, tillskärare, tapetserare, m.fl. 43 % 612 Djuruppfödare och djurskötare 42 % 246 Präster 42 % 2 Arbetsförmedlingen. Ura 2010:1, Ura 2010:5, Ura 2010:6 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 46
Yrkesavgångar Kronobergs län Högst antal avgångar t.o.m. 2019 SSYK: Yrkeskategori: Antal: Årssnitt: 513 Vård- och omsorgspersonal 2 629 263 112-131 VD ar och chefer 1 503 150 232-234 Lärare på grundskole- och gymnasienivå 1 036 104 712-713 Byggnadsarbetare 915 91 821-827 Maskinoperatörer 893 89 341 Säljare, inköpare och mäklare 870 87 411, 419 Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal 804 80 311 Ingenjörer och tekniker 680 68 832 Fordonsförare 606 61 522 Försäljare detaljhandel 564 56 Högst andel avgångar t.o.m. 2019 (fler än 10 berörda) SSYK: Yrkeskategori: Andel: 234 Speciallärare 96 % 314 Piloter, fartygsbefäl, m.fl. 76 % 613 Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 74 % 011 Militärer 72 % 732 Drejare, glashyttearbetare, dekorationsmålare 63 % 812 Processoperatörer vid stål- och metallverk 59 % 914 Tidningsdistributörer, vaktmästare, m.fl. 55 % 831 Lokförare 51 % 743 Skräddare, tillskärare, tapetserare, m.fl. 49 % 612 Djuruppfödare och djurskötare 48 % Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 47
Yrkesavgångar Kalmar län Högst antal avgångar t.o.m. 2019 SSYK: Yrkeskategori: Antal: Årssnitt: 513 Vård- och omsorgspersonal 4 127 413 112-131 VD ar och chefer 1 858 186 712-713 Byggnadsarbetare 1 438 144 232-234 Lärare på grundskole- och gymnasienivå 1 307 131 821-827 Maskinoperatörer 1 163 116 411, 419 Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal 978 98 311 Ingenjörer och tekniker 859 86 522 Försäljare detaljhandel 857 86 341 Säljare, inköpare och mäklare 855 85 832 Fordonsförare 755 75 Högst andel avgångar t.o.m. 2019 (fler än 10 berörda) SSYK: Yrkeskategori: Andel: 615 Fiskare och jägare 94 % 234 Speciallärare 84 % 831 Lokförare 72 % 314 Piloter, fartygsbefäl, m.fl. 71 % 414 Biblioteksassistenter, m.fl. 66 % 743 Skräddare, tillskärare, tapetserare, m.fl. 64 % 248 Administratörer i intresseorganisationer 60 % 247 Administratörer i offentlig förvaltning 54 % 731 Finmekaniker, m.fl. 53 % 611 Växtodlare inom jordbruk och trädgård 51% Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 48
Yrkesavgångar Blekinge län Högst antal avgångar t.o.m. 2019 SSYK: Yrkeskategori: Antal: Årssnitt: 513 Vård- och omsorgspersonal 2 421 242 112-131 VD ar och chefer 1 100 110 232-234 Lärare på grundskole- och gymnasienivå 917 92 712-713 Byggnadsarbetare 834 83 311 Ingenjörer och tekniker 706 71 411, 419 Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal 677 68 341 Säljare, inköpare och mäklare 518 52 522 Försäljare detaljhandel 496 50 829 Övriga maskinoperatörer och montörer 449 45 912 Städare, m.fl. 388 39 Högst andel avgångar t.o.m. 2019 (fler än 10 berörda) SSYK: Yrkeskategori: Andel: 615 Fiskare och jägare 81 % 613 Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 71 % 414 Biblioteksassistenter, m.fl. 70 % 234 Speciallärare 70 % 314 Piloter, fartygsbefäl, m.fl. 70 % 248 Administratörer i intresseorganisationer 59 % 812 Processoperatörer vid stål- och metallverk 53 % 246 Präster 52 % 247 Administratörer i offentlig förvaltning 49 % 611 Växtodlare inom jordbruk och trädgård 49 % Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 49
Yrkesavgångar FA5 (Gislaved, Gnosjö, Tranemo och Värnamo) 1200 Tillträdande och avgående på arbetsmarknaden i FA5 Värnamo 1000 800 600 400 200 Åldersavgångar Tillträdande 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Högst antal avgångar t.o.m. 2019 SSYK: Yrkeskategori: Antal: Årssnitt: 821-827 Maskinoperatörer 985 98 513 Vård- och omsorgspersonal 882 88 112-131 VD ar och chefer 687 69 232-234 Lärare på grundskole- och gymnasienivå 368 37 341 Säljare, inköpare och mäklare 341 34 712-713 Byggnadsarbetare 321 32 411, 419 Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal 312 31 828 Montörer 254 25 311 Ingenjörer och tekniker 227 23 932 Paketerare och andra fabriksarbetare 210 21 Högst andel avgångar t.o.m. 2019 (5 eller fler berörda) SSYK: Yrkeskategori: Andel: 242 Jurister 56 % 234 Speciallärare 50 % 243 Arkivarier, bibliotekarier 45 % 816 Driftmaskinister m.fl. 44 % 743 Skräddare, tillskärare, tapetserare, m.fl. 44 % Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 50
414 Biblioteksassistenter, m.fl. 43 % 247 Administratörer i offentlig förvaltning 39 % 223 Barnmorskor, sjuksköterskor med särsk kompetens 38 % 121 VD ar, verkschefer 38 % 246 Präster 37 % Yrkesavgångar FA6 (Aneby, Habo, Mullsjö, Jönköping, Vaggeryd, Nässjö, Eksjö) Tillträdande och avgående från arbetsmarknaden i FA6 Jönköping 3000 2500 2000 1500 1000 Åldersavgångar Tillträdande 500 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Högst antal avgångar t.o.m. 2019 SSYK: Yrkeskategori: Antal: Årssnitt: 513 Vård- och omsorgspersonal 2 913 291 112-131 VD ar och chefer 1 621 162 232-234 Lärare på grundskole- och gymnasienivå 1 184 118 341 Säljare, inköpare och mäklare 993 99 712-713 Byggnadsarbetare 914 91 411, 419 Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal 911 91 832 Fordonsförare 652 65 522 Försäljare detaljhandel 648 65 419 Övrig kontorspersonal 635 63 331 Förskollärare och fritidspedagoger 496 50 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 51
Högst andel avgångar t.o.m. 2019 (5 eller fler berörda) SSYK: Yrkeskategori: Andel: 112 Chefstjänstemän intresseorganisationer 65 % 111 Högre ämbetsmän och politiker 53 % 234 Speciallärare 48 % 831 Lokförare 41% 246 Präster 40 % 414 Biblioteksassistenter, m.fl. 39 % 223 Barnmorskor, sjuksköterskor med särsk kompetens 38 % 247 Administratörer i offentlig förvaltning 37 % 121 VD ar och verkschefer 37 % 344 Tull, taxerings- och socialförsäkringsmän 37 % Yrkesavgångar FA7 (Sävsjö, Vetlanda) 600 Tillträdande och avgående på arbetsmarknaden i FA7 Vetlanda 500 400 300 200 100 0 Åldersavgångar Tillträdande 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 52
Högst antal avgångar t.o.m. 2019 SSYK: Yrkeskategori: Antal: Årssnitt: 513 Vård- och omsorgspersonal 644 64 112-131 VD ar och chefer 293 29 821-827 Maskinoperatörer 292 29 712-713 Byggnadsarbetare 253 25 232-234 Lärare på grundskole- och gymnasienivå 221 22 411, 419 Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal 153 15 832 Fordonsförare 148 15 522 Försäljare detaljhandel 143 14 341 Säljare, inköpare och mäklare 137 14 311 Ingenjörer och tekniker 130 13 Högst andel avgångar t.o.m. 2019 (5 eller fler berörda) SSYK: Yrkeskategori: Andel: 332 Andra lärare och instruktörer 63 % 414 Biblioteksassistenter, m.fl. 49 % 344 Tull, taxerings- och socialförsäkringsmän 46 % 342 Agenter, förmedlare, m.fl. 44 % 324 Biomedicinska analytiker 43 % 412 Bokförings- och redovisningsassistenter 43 % 816 Driftmaskinister m.fl. 43 % 246 Präster 43 % 612 Djuruppfödare och djurskötare 41 % 247 Administratörer i offentlig förvaltning 40 % Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 53
Yrkesavgångar FA8 (Tranås, Ydre) 400 Tillträdande och avgående från arbetsmarknaden i FA8 Tranås 350 300 250 200 150 100 50 0 Åldersavgångar Tillträdande 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Högst antal avgångar t.o.m. 2019 SSYK: Yrkeskategori: Antal: Årssnitt: 513 Vård- och omsorgspersonal 222 22 112-131 VD ar och chefer 134 13 232-234 Lärare på grundskole- och gymnasienivå 84 8 341 Säljare, inköpare och mäklare 76 8 712-713 Byggnadsarbetare 73 7 522 Försäljare detaljhandel 68 7 411, 419 Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal 66 7 821-827 Maskinoperatörer 59 6 742 Möbelsnickare, modellsnickare, m.fl. 56 6 832 Fordonsförare 44 4 Högst andel avgångar t.o.m. 2019 (5 eller fler berörda) SSYK: Yrkeskategori: Andel: 914 Tidningsdistributörer, vaktmästare, m.fl. 59 % 514 Frisörer, servicepersonal och personliga tjänster 48 % 234 Speciallärare 42 % 342 Agenter, förmedlare, m.fl. 42 % 612 Djuruppfödare och djurskötare 41 % 613-615 Medarbetare inom jord, skog, trädgård o fiske 41 % Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 54
247 Administratörer i offentlig förvaltning 41 % 235 Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens 40 % 743 Skräddare, tillskärare, tapetserare, m.fl. 39 % 249 Psykologer, socialsekreterare, m.fl. 39 % Yrkesavgångar FA9 (Osby, Älmhult) Tillträdande och avgående från arbetsmarknaden i FA9 Älmhult 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Åldersavgångar Tillträdande 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Högst antal avgångar t.o.m. 2019 SSYK: Yrkeskategori: Antal: Årssnitt: 513 Vård- och omsorgspersonal 182 18 112-131 VD ar och chefer 119 12 232-234 Lärare på grundskole- och gymnasienivå 100 10 411, 419 Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal 96 10 821-827 Maskinoperatörer 89 9 413 Lager- och transportassistenter 75 7 341 Säljare, inköpare och mäklare 67 7 712-713 Byggnadsarbetare 66 7 311 Ingenjörer och tekniker 60 6 832 Fordonsförare 46 5 Högst andel avgångar t.o.m. 2019 (5 eller fler berörda) SSYK: Yrkeskategori: Andel: Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 55
344 Tull, taxerings- och socialförsäkringsmän 75 % 234 Speciallärare 68 % 611 Växtodlare 51 % 346 Behandlingsassistenter, fritidsledare, m.fl. 44 % 232 Gymnasielärare 43 % 223 Barnmorskor, sjuksköterskor med särsk kompetens 43 % 247 Administratörer i offentlig förvaltning 43 % 233 Grundskollärare 40 % 612 Djuruppfödare och djurskötare 38 % 415 Brevbärare, m.fl. 38 % Yrkesavgångar FA10 (Ljungby, Markaryd) 500 Tillträdande och avgående på arbetsmarknaden i FA10 Ljungby 450 400 350 300 250 200 150 100 Åldersavgångar Tillträdande 50 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Högst antal avgångar t.o.m. 2019 SSYK: Yrkeskategori: Antal: Årssnitt: 513 Vård- och omsorgspersonal 535 53 112-131 VD ar och chefer 303 30 821-827 Maskinoperatörer 280 28 828 Montörer 182 18 712-713 Byggnadsarbetare 179 18 232-234 Lärare på grundskole- och gymnasienivå 172 17 341 Säljare, inköpare och mäklare 166 17 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 56
411, 419 Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal 137 14 832 Fordonsförare 124 12 522 Försäljare detaljhandel 122 12 Högst andel avgångar t.o.m. 2019 (5 eller fler berörda) SSYK: Yrkeskategori: Andel: 121 Vd, verkschefer 49 % 242 Jurister 47 % 344 Tull, taxerings- och socialförsäkringsmän 45 % 826 Maskinoperatörer textil-, skinn och läder 42 % 231 Universitets- och högskollärare 42 % 324 Biomedicinska analytiker 40 % 234 Speciallärare 40 % 612 Djuruppfödare och djurskötare 39 % 247 Administratörer i offentlig förvaltning 39 % 343 Redovisningsekonomer, adm. assistenter 38 % Yrkesavgångar FA11 (Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö) 1800 Tillträdande och avgående på arbetsmarknaden i FA11 Växjö 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Åldersavgångar Tillträdande 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 57
Högst antal avgångar t.o.m. 2019 SSYK: Yrkeskategori: Antal: Årssnitt: 513 Vård- och omsorgspersonal 1 870 187 112-131 VD ar och chefer 1 040 104 232-234 Lärare på grundskole- och gymnasienivå 748 75 712-713 Byggnadsarbetare 660 66 341 Säljare, inköpare och mäklare 613 61 411, 419 Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal 556 56 821-827 Maskinoperatörer 508 51 311 Ingenjörer och tekniker 485 48 832 Fordonsförare 425 42 522 Försäljare detaljhandel 389 39 Högst andel avgångar t.o.m. 2019 (5 eller fler berörda) SSYK: Yrkeskategori: Andel: 234 Speciallärare 48 % 344 Tull, taxerings- och socialförsäkringsmän 42 % 111 Högre ämbetsmän och politiker 42 % 314 Piloter, fartygsbefäl, m.fl. 42 % 414 Biblioteksassistenter, m.fl. 40 % 324 Biomedicinska analytiker 39 % 315 Säkerhets- och kvalitetsinspektörer 39 % 248 Administratörer i intresseorganisationer 39 % 121 Vd, verkschefer 38 % 612 Djuruppfödare och djurskötare 37 % Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 58
Yrkesavgångar FA12 (Borgholm, Emmaboda, Kalmar, Mörbylånga, Nybro, Torsås) 1800 Tillträdande och avgående på arbetsmarknaden i FA12 Kalmar 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Åldersavgångar Tillträdande 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Högst antal avgångar t.o.m. 2019 SSYK: Yrkeskategori: Antal: Årssnitt: 513 Vård- och omsorgspersonal 1 858 186 112-131 VD ar och chefer 959 96 232-234 Lärare på grundskole- och gymnasienivå 810 81 712-713 Byggnadsarbetare 663 66 821-827 Maskinoperatörer 535 53 411, 419 Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal 524 52 341 Säljare, inköpare och mäklare 475 47 522 Försäljare detaljhandel 425 42 311 Ingenjörer och tekniker 404 40 832 Fordonsförare 362 36 Högst andel avgångar t.o.m. 2019 (5 eller fler berörda) SSYK: Yrkeskategori: Andel: 831 Lokförare 55 % 234 Speciallärare 52 % 248 Administratörer i intresseorganisationer 43 % 223 Barnmorskor, sjuksköterskor med särsk kompetens 42 % Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 59
324 Biomedicinska analytiker 41 % 344 Tull, taxerings- och socialförsäkringsmän 39 % 247 Administratörer i offentlig förvaltning 38 % 121 Vd, verkschefer 38 % 315 Säkerhets- och kvalitetsinspektörer 38 % 235 Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens 38 % Yrkesavgångar FA13 (Hultsfred, Vimmerby) 450 Tillträdande och avgående från arbetsmarknaden i FA13 Vimmerby 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Åldersavgångar Tillträdande 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Högst antal avgångar t.o.m. 2019 SSYK: Yrkeskategori: Antal: Årssnitt: 513 Vård- och omsorgspersonal 520 52 112-131 VD ar och chefer 227 23 712-713 Byggnadsarbetare 220 22 232-234 Lärare på grundskole- och gymnasienivå 190 19 821-827 Maskinoperatörer 176 18 832 Fordonsförare 127 13 814 Processoperatörer trä och papper 110 11 522 Försäljare detaljhandel 109 11 411, 419 Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal 108 11 341 Säljare, inköpare och mäklare 87 9 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 60
Högst andel avgångar t.o.m. 2019 (5 eller fler berörda) SSYK: Yrkeskategori: Andel: 816 Driftsmaskinister 66 % 414 Biblioteksassistenter, m.fl. 56 % 345 Poliser 49 % 234 Speciallärare 47 % 247 Administratörer i offentlig förvaltning 47 % 344 Tull, taxerings- och socialförsäkringsmän 45 % 223 Barnmorskor, sjuksköterskor med särsk kompetens 45 % 121 Vd, verkschefer 44 % 343 Redovisningsekonomer, adm. assistenter 41 % 412 Bokförings- och redovisningsassistenter 39 % Yrkesavgångar FA14 (Västervik) 600 Tillträdande och avgående från arbetsmarknaden i FA14 Västervik 500 400 300 200 100 0 Åldersavgångar Tillträdande 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Högst antal avgångar t.o.m. 2019 SSYK: Yrkeskategori: Antal: Årssnitt: 513 Vård- och omsorgspersonal 820 82 112-131 VD ar och chefer 266 27 232-234 Lärare på grundskole- och gymnasienivå 261 26 712-713 Byggnadsarbetare 228 23 821-827 Maskinoperatörer 195 19 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 61
411, 419 Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal 163 16 323 Sjuksköterskor 141 14 522 Försäljare detaljhandel 128 13 341 Säljare, inköpare och mäklare 121 12 832 Fordonsförare 103 10 Högst andel avgångar t.o.m. 2019 (5 eller fler berörda) SSYK: Yrkeskategori: Andel: 234 Speciallärare 57 % 921 Medhjälpare jord och trädgård 54 % 248 Administratörer i intresseorganisationer 53 % 223 Barnmorskor, sjuksköterskor med särsk kompetens 49 % 731 Finmekaniker, m.fl. 49 % 231 Universitets- och högskollärare 49 % 246 Präster 48 % 742 Möbelsnickare, modellsnickare, m.fl. 46 % 122 Drifts- och verksamhetschefer 45 % 414 Biblioteksassistenter, m.fl. 45 % Yrkesavgångar FA15 (Högsby, Mönsterås, Oskarshamn) 700 Tillträdande och avgående från arbetsmarknaden i FA15 Oskarshamn 600 500 400 300 200 100 Åldersavgångar Tillträdande 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 62
Högst antal avgångar t.o.m. 2019 SSYK: Yrkeskategori: Antal: Årssnitt: 513 Vård- och omsorgspersonal 839 84 112-131 VD ar och chefer 350 35 712-713 Byggnadsarbetare 300 30 311 Ingenjörer och tekniker 261 26 232-234 Lärare på grundskole- och gymnasienivå 256 26 821-827 Maskinoperatörer 181 18 522 Försäljare detaljhandel 171 17 411, 419 Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal 161 16 341 Säljare, inköpare och mäklare 148 15 832 Fordonsförare 146 15 Högst andel avgångar t.o.m. 2019 (5 eller fler berörda) SSYK: Yrkeskategori: Andel: 242 Jurister 62 % 414 Biblioteksassistenter, m.fl. 61 % 223 Barnmorskor, sjuksköterskor med särsk kompetens 57 % 314 Piloter, fartygsbefäl 51 % 234 Speciallärare 50 % 344 Tull, taxerings- och socialförsäkringsmän 50 % 743 Skräddare, tillskärare och tapetserare, m.fl. 47 % 248 Administratörer i intresseorganisationer 43 % 711 Gruv- och bergarbetare, stenhuggare 43 % 121 Vd, verkschefer, m.fl. 42 % Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 63
Yrkesavgångar FA17 (Karlshamn, Karlskrona, Olofström, Ronneby) 2000 Tillträdande och avgående på arbetsmarknaden i FA17 Blekinge 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 Åldersavgångar Tillträdande 200 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Högst antal avgångar t.o.m. 2019 SSYK: Yrkeskategori: Antal: Årssnitt: 513 Vård- och omsorgspersonal 2 123 212 112-131 VD ar och chefer 963 96 232-234 Lärare på grundskole- och gymnasienivå 798 80 712-713 Byggnadsarbetare 720 72 311 Ingenjörer och tekniker 657 66 411, 419 Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal 619 62 341 Säljare, inköpare och mäklare 457 46 522 Försäljare detaljhandel 418 42 829 Övriga maskinoperatörer och montörer 389 39 821-827 Maskinoperatörer 330 33 Högst andel avgångar t.o.m. 2019 (5 eller fler berörda) SSYK: Yrkeskategori: Andel: 246 Präster 49 % 414 Biblioteksassistenter, m.fl. 44 % 111 Högre ämbetsmän och politiker 43 % Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 64
234 Speciallärare 42 % 121 Vd, verkschefer, m.fl. 41 % 921 Medarbetare inom jord, skog, trädgård o fiske 40 % 248 Administratörer i intresseorganisationer 40 % 247 Administratörer i offentlig förvaltning 39 % 411 Kontorssekreterare och dataregistrerare 39 % Slutsats yrkesavgångar Antal Det står ganska klart att antalsmässigt finns de största ersättningsbehoven inom vårdoch omsorg i alla län och FA-regioner. Inom SSYK 513 ingår t.ex. undersköterskor, vårdare, personliga assistenter, hemtjänstpersonal, m.fl. som i huvudsak kräver omvårdnadsutbildning på gymnasienivå i någon form som lägsta utbildningsnivå. Hälso- och sjukvårdsspecialister har sammantaget många avgångar. Bristen kan befaras bli störst på mindre orter långt från regioncentra. En annan stor grupp som lämnar arbetsmarknaden är chefer på olika nivåer och befattningar. Oftast väger personliga egenskaper högt för denna yrkesgrupp men det behövs olika typer av ledarskapsutbildning som komplement om man lyfter upp personal inom egna organisationen. Blir det en stor brist kan man anta att rationaliseringar kommer att ske, inte minst inom offentlig sektor. När det gäller företagsledare och VD ar finns en annan problematik. I många mindre företag, ofta familjeägda och inom tillverkande industri, krävs kapitalstarka nya ägare eller intresserade barn som kan ta över, i annat fall upphör verksamheten och maskiner och inventarier säljs samma dag som ägaren slutar. Lärare inom grund- och gymnasieskolan lämnar arbetsmarknaden i ganska stor omfattning men återrekryteringen styrs till stor del av ungdomskullarnas storlek framöver. Närmaste åren förväntas bli ett överskott av gymnasielärare trots stora pensionsavgångar inom yrkesgruppen. Vi ser också stora avgångar av byggnadsarbetare samt maskinoperatörer inom industrin. Den antalsmässiga variationen är dock betydande mellan FA-regionerna beroende på näringslivsstrukturen. Elevantalen inom gymnasieskolan har en avgörande roll för att motverka en framtida brist. Byggprogrammen har traditionellt sett ett bra söktryck medan industriprogrammen har svårt att få tillräckligt med elever. När det gäller gruppen fordonsförare behövs fördjupade studier i vilka typer av fordon som avses och vilka förarbevis, etc. som krävs innan man kan redovisa vilka yrken och specifika kompetenser som egentligen behövs. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 65
Säljare, inköpare och mäklare samt sekreterare och övrig kontorspersonal är också kategorier med många pensionsavgångar. För dessa grupper behövs också fördjupade analyser över vilka unika yrkeskompetenser som behöver ersättas. En ekonomisk grundutbildning är den enda gemensamma faktorn. Språkkunskaper och kännerdom om olika affärskulturer är tillgångar som gör att fler utlandsfödda med fördel skulle vara en nyckelkompetens i många företag. Ingenjörer och tekniker är en grupp, som inte bara genom åldersavgångar, utan också genom industrins strukturomvandling och teknisk utveckling inom alla branscher och sektorer kommer att behöva rekrytera relativt stora volymer fram t.o.m. 2019. Utvecklingen inom data- och IT-sektorn går snabbt och det behövs hela tiden nya yrkeskompetenser. Arbetsförmedlingen räknar med en generell återrekryteringsgrad på cirka 80 %, dock med hänsyn till konjunkturläge och yrkesroll. Utöver denna volym tillkommer rekrytering p.g.a. normal personalomsättning och olika delbranschers tillväxt. Andelar Åldersstrukturen inom olika yrken och i olika regioner påverkar i stor grad hur stor andel från respektive yrkeskategori som försvinner från arbetsmarknaden t.o.m. år 2019. Vissa yrkesgrupper är mer framträdande i de flesta län och FA-regioner, t.ex. Speciallärare, biblioteksassistenter, chefstjänstemän och administratörer i intresseorganisationer, växtodlare, djuruppfödare och fiskare, piloter och fartygsbefäl, lokförare, tull-, taxerings och socialförsäkringsmän, jurister, barnmorskor och sjuksköterskor med särskild kompetens, högre ämbetsmän och politiker, präster, administratörer inom offentlig förvaltning samt tidningsdistributörer och vaktmästare. Udda hantverksyrken har ofta en hög medelålder. Det är viktigt att möjligheter för utbildning och lärlingsplatser bevaras ur ett nationellt intresse så att inte tradition och kunnande försvinner. För många yrkesroller krävs akademisk utbildning med påbyggnad inom verksamhetsområdet, alltså en ganska lång utbildnings- och etableringsfas. Andra yrken kräver baskompetens, vilket i de flesta fall betyder en slutförd gymnasieutbildning, rätt förutsättningar och intresse. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 66
Yrken som biblioteksassistenter, tidningsdistributörer och vaktmästare kommer inte att ha samma arbetsinnehåll om fem år som idag. Traditionellt generella yrken som administratörer, sekreterare och assistenter kräver också mycket bredare kompetens inom data, ekonomi och språk, än vad som krävdes för bara 5-10 år sedan. Utbildningsutbud Gymnasieskolan 3 : Jönköpings län 2010/2011 Elever År 1 År 2 År 3 Barn- och fritidsprogrammet 154 137 175 Byggprogrammet 214 212 201 Elprogrammet 284 322 311 Energiprogrammet 43 39 38 Estetiska programmet 290 235 264 Fordonsprogrammet 255 286 275 Handels- och adm.programmet 153 237 221 Hantverksprogrammet 126 103 108 Hotell- och restaurangprogrammet 137 122 140 International baccalaureate 92 89 82 Individuellt program 730 274 214 Industriprogrammet 67 144 167 Livsmedelsprogrammet 14 0 11 Medieprogrammet 139 134 161 Naturbruksprogrammet 145 122 130 Naturvetenskapsprogrammet 512 430 394 Omvårdnadsprogrammet 241 254 218 Samhällsvetenskapsprogrammet 769 781 809 Specialutformat program 250 328 369 Teknikprogrammet 361 366 320 Kronobergs län 2010/2011 Elever År 1 År 2 År 3 Barn- och fritidsprogrammet 112 71 115 Byggprogrammet 142 96 89 Elprogrammet 182 145 148 Energiprogrammet 57 29 47 Estetiska programmet 134 130 159 3 Skolverket Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 67
Fordonsprogrammet 137 155 146 Handels- och adm.programmet 52 83 79 Hantverksprogrammet 72 59 81 Hotell- och restaurangprogrammet 96 124 114 International baccalaureate 31 31 31 Individuellt program 413 32 0 Industriprogrammet 24 11 42 Livsmedelsprogrammet 17 17 14 Medieprogrammet 90 97 76 Naturbruksprogrammet 159 174 165 Naturvetenskapsprogrammet 241 222 232 Omvårdnadsprogrammet 133 100 121 Samhällsvetenskapsprogrammet 366 408 442 Specialutformat program 166 214 243 Teknikprogrammet 183 154 104 Kalmar län 2010/2011 Elever År 1 År 2 År 3 Barn- och fritidsprogrammet 101 73 99 Byggprogrammet 86 97 98 Elprogrammet 203 158 179 Energiprogrammet 57 48 58 Estetiska programmet 147 137 133 Fordonsprogrammet 143 152 138 Handels- och adm.programmet 136 145 151 Hantverksprogrammet 112 93 98 Hotell- och restaurangprogrammet 142 126 136 International baccalaureate 0 0 0 Individuellt program 485 100 52 Industriprogrammet 70 56 84 Livsmedelsprogrammet 15 25 19 Medieprogrammet 132 141 130 Naturbruksprogrammet 154 145 135 Naturvetenskapsprogrammet 325 249 297 Omvårdnadsprogrammet 123 114 144 Samhällsvetenskapsprogrammet 636 606 649 Specialutformat program 165 188 161 Teknikprogrammet 240 144 180 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 68
Blekinge län 2010/2011 Elever År 1 År 2 År 3 Barn- och fritidsprogrammet 113 93 140 Byggprogrammet 100 105 130 Elprogrammet 140 159 138 Energiprogrammet 16 13 15 Estetiska programmet 69 86 82 Fordonsprogrammet 49 77 65 Handels- och adm.programmet 75 70 57 Hantverksprogrammet 88 80 81 Hotell- och restaurangprogrammet 55 57 62 International baccalaureate 0 16 23 Individuellt program 368 91 41 Industriprogrammet 12 42 32 Livsmedelsprogrammet 0 0 0 Medieprogrammet 38 49 32 Naturbruksprogrammet 41 33 33 Naturvetenskapsprogrammet 197 193 175 Omvårdnadsprogrammet 40 47 46 Samhällsvetenskapsprogrammet 362 308 308 Specialutformat program 277 265 400 Teknikprogrammet 132 123 103 Yrkeshögskolan 4 : Jönköpings län Antal platser och slutår Utbildning från A till Ö 2012 2013 2014 2015 3D-teknik för effektiv produktion 25 25 Affärsinriktad redovisningsekonom 35 35 Behandlingsarbete med ungdomar 18 Behandlingspedagog 22 22 Byggproduktionsledare 30 30 60 Designkoordinator inom möbel och inredning 20 20 Digital design - formbestämning 25 25 25 25 Digital visualisering - arkitektur o design 25 25 Driftledare lantbruk 20 20 16 16 Energieffektiv driftteknik- fjärr och kraftproduktion 25 25 Energisamordnare 25 25 Energitekniker 25 25 30 30 Exportförsäljning -interkulturellt affärsmannaskap 30 30 Framtidens produktionstekniker 20 Hotel Management 25 25 4 Myndigheten för Yrkeshögskolan Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 69
Inköpslogistiker 25 25 20 20 Kvalificerad företagssäljare 30 30 30 Kvalificerad försäljning 30 30 Kvalificerad trähusprojektör 20 20 Lean förbättringsledare 20 20 Logistiker inom lager, transport och distribution 30 Logistikprogrammet 25 25 Marknadsinriktad företagssäljare 35 35 35 35 Möbelproduktion och design 20 20 Ombyggnad o renovering för bygghantverkare 20 20 Ortopedtekniker 22 Produktionsledare inom snickeri, möbel o inredning 20 Produktionslogistik 30 30 Redovisningsekonom 32 32 Robottekniker 20 Skogsbrukstekniker 24 24 24 24 Specialistutbildad undersköterska - psykiatri 25 Tandsköterska 28 28 Teamleader inom måltidsverksamhet (distans) 60 30 Webbutvecklare inriktning informationshantering 25 Vårdadministration 30 30 30 30 Kronobergs län Antal platser och slutår Utbildning från A till Ö 2012 2013 2014 2015 Avancerad CNC-tekniker -blått certifikat 40 Drift- och servicetekniker 20 20 Driftteknik inom energisektorn 22 22 Försäljning och entreprenörskap 30 Industriell försäljning 30 Inköp & Supply Management 30 30 32 32 Inredare med säljkompetens 25 IWS - International welding specialist 20 20 20 Kvalificerad servicetekniker för tunga fordon 35 35 Logistiker 35 35 Lönekonsult 25 25 Marknadsföring och försäljning till företag 30 30 Nätapplikationsprogrammerare 25 25 Omsorgsassistent, specialist funktionsnedsättning 25 25 Produktionsledare, tillverkningsindustri 26 26 Produktionstekniker 24 24 Produktionsutvecklare 15 15 20 20 Service Managemet för tunga fordon 20 20 Skötare/boendestödjare i vuxenpsykiatri (distans) 25 25 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 70
Specialistundersköterska barn (distans) 20 20 Specialistundersköterska äldre (distans) 25 25 Storytelling - för strategisk kommunikation (distans) 30 30 Styrning av intelligenta hus 18 18 System- och nätverksadministratör 24 24 Säljare med inredningskompetens 30 30 Teknikinformatör (distans) 27 Kalmar län Antal platser och slutår Utbildning från A till Ö 2012 2013 2014 2015 Automationsingenjör 20 20 Automationstekniker/Automationsingenjör 20 20 Avancerade Maskintekniker 20 Behandlingspedagog 22 22 Behandlingspedagogutbildning 24 24 Byggproduktionsledare 25 25 25 25 Composite Tekniker 20 20 20 Design och konstglas 16 16 Drift- och underhållstekniker, energi 20 20 22 22 Fotograf för reklam och magasin 24 24 24 24 Gårdsmästare/Driftledare 15 Hälso- och vårdadministratör 20 20 20 Konstglas 14 Kvalificerad logistiker mot lager och marknad 30 Produktionsplanerare 25 25 Psykosocialt arbete 25 25 Redovisningsekonom 32 32 Specialistutbildad undersköterska äldreomsorg (distans) 35 35 STI- Ingenjör Livsmedelsprocess 30 Systemutvecklare.NET 30 30 Tandsköterska 20 Teknik- och produktionsledning 8 8 Teknisk Säljare 30 Trafiklärare 20 Trafiklärare 40 TV-produktionsspecialist 32 32 32 32 Webbutveckling för kreativa näringar 25 25 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 71
Blekinge län Antal platser och slutår Utbildning från A till Ö 2012 2013 2014 2015 Automations- och robotingenjör 18 18 Digital Media 35 35 Energitekniker med specialisering inom vindkraft 30 Industriingenjör 45 45 Kvalificerad Säljare/Key Account Manager 30 30 Kvalificerad Trädgårdsmästare, park/kulturlandskap 28 28 28 28 Mobile Application Developer and Designer 35 35 Mobile Applications 35 Motion Graphics Designer 35 35 Produktionstekniker (distans) 30 30 Psykiatri 40 40 Teknisk säljare (distans) 30 30 Underhållstekniker (distans) 24 24 Utvecklingspedagog för digitalt lärande 35 35 Vård och omsorg med två inriktningar 30 30 YH-myndighetens redovisning av antalet platser totalt per utbildningsområde och län 2012 Län: Utbildningsområde: Platser: Jönköping Ekonomi, administration och försäljning 714 Jönköping Teknik och tillverkning 524 Jönköping Samhällsbyggnad och byggteknik 250 Jönköping Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske 168 Jönköping Hälso- och sjukvård samt socialt arbete 165 Jönköping Hotell, restaurang och turism 140 Jönköping Transporttjänster 80 Jönköping Data/IT 75 Kronoberg Teknik och tillverkning 408 Kronoberg Ekonomi, administration och försäljning 386 Kronoberg Hälso- och sjukvård samt socialt arbete 190 Kronoberg Data/IT 98 Kronoberg Journalistik och information 87 Kronoberg Kultur, media och design 85 Kronoberg Transporttjänster 70 Kalmar Teknik och tillverkning 340 Kalmar Kultur, media och design 270 Kalmar Hälso- och sjukvård samt socialt arbete 232 Kalmar Ekonomi, administration och försäljning 174 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 72
Kalmar Data/IT 110 Kalmar Samhällsbyggnad och byggteknik 100 Kalmar Pedagogik och undervisning 60 Kalmar Transporttjänster 30 Kalmar Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske 15 Blekinge Teknik och tillverkning 264 Blekinge Hälso- och sjukvård samt socialt arbete 140 Blekinge Kultur, media och design 140 Blekinge Ekonomi, administration och försäljning 120 Blekinge Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske 112 Blekinge Data/IT 105 Blekinge Pedagogik och undervisning 70 Högskola och universitet: Inom Småland och Blekinge finns Linnéuniversitetet, Högskolan i Jönköping och Blekinge Tekniska Högskola. De studenter som nu är inne i olika program med olika slutår har inte bara vår region som framtida arbetsmarknad utan också Sverige, Europa och världen. Det är därför viktigt att arbetsgivare inom olika sektorer efterfrågar akademisk kompetens och erbjuder både examensjobb och anställning i god tid innan de slutar. För akademiska yrken är det därför svårare att matcha åldersavgångar mot utbudet i pågående program inom vår region. En del yrkeskategorier utbildas inte alls medan andra ger tillskott till övriga landet. Det blir för omfattande att redogöra för alla programinriktningar utan vi hänvisar till respektive lärosätes hemsida. Där kan man bl.a. läsa: Linnéuniversitetet hade ca 15 500 helårsstudenter 2011 Högskolan i Jönköping hade ca 8 700 helårsstudenter 2011 Blekinge Tekniska Högskola hade ca 4 400 helårsstudenter 2011 I genomsnitt försvinner hälften av studenterna från våra län efter studierna. För vissa utbildningsinriktningar är flykten än större. Det är viktigt att både näringsliv och offentlig sektor i större grad tar tillvara de elever som tar examen vid våra universitet och högskolor. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 73
Hemortslän 2010 för de som tog examen 2007/2008 jämfört med utbildningslän 5 : Jönköpings län 50,1 % Kronobergs län 52,8 % Kalmar län 46,6 % Blekinge län 46,4 % Källor till behov av högskoleutbildade i framtiden finns bl.a. i följande: SCB s Trender och Prognoser beskriver utvecklingen inom områdena befolkning, utbildning och arbetsmarknad fram till 2030. SACO s Framtidsutsikter för 60 akademikeryrken till 2016 Arbetsförmedlingens Yrkeskompassen som beskriver efterfrågan på olika yrken på 5 och 10-års sikt. 5 OECD Territorial Reviews Småland-Blekinge, Tabell 2.1. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 74
Sammanfattning Störst mismatch, d.v.s. skillnad i efterfrågan och utbildningsutbud idag, finns för yrkesgrupper med krav på lägst gymnasieutbildning inom industri och teknik. På sikt även yrken med specialkunskaper inom vård- och omsorg. Inom alla yrkeskategorier förändras arbetssinnehållet över tid med hänsyn till ökad teknikanvändning och omedelbar tillgång till information i en global värld. Konjunktursvängningarna blir allt kortare beroende på ekonomisk utveckling både internationellt och nationellt. Produktion av varor och tjänster styrs till största delen av omedelbar efterfrågan. Flexibilitet, kunskap och förmåga till omställning är avgörande faktorer för framgång och fortsatt tillväxt. En mix av olika kunskaper och ett ökat kompetensspann blir därför avgörande för våra läns industriella överlevnad på sikt. För all tillverkande produktion är därför en kompetensförskjutning nödvändig, d.v.s. ökad utbildningsnivå och kompetenstillskott bland de anställda. Industrins betydelse för länens utveckling är fortfarande stor trots att produktionsformerna har förändrats drastiskt. Utflyttning, automatisering och rationalisering av enkel produktion har pågått under lång tid. Antalet enkla montörsjobb blir allt färre. Mellan år 2000 och 2010 har det sammanlagt försvunnit 26 500 arbetstillfällen inom näringsgrenen tillverkning och utvinning i våra fyra län. Mellan 1990 (toppnivå) och 2010 är summan minus 40 000. En del av sysselsättningsminskningen återfinns dock inom näringsgrenen företagstjänster (bemanningsbranschen) istället. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 75
Ökningen av kompetensspannet gäller också tjänsteproduktion. Ska tjänstenäringarna utvecklas måste kunskapsinnehållet öka. Det är bara mindre delar av tjänstenäringen som kan utföras enbart som service. EU s 8 nyckelkompetenser 6 för livslångt lärande är ytterst avgörande för en persons anställningsbarhet, oavsett vilken utbildningsnivå en individ har eller kan skaffa sig. 1. Kommunikation på modersmålet. 2. Kommunikation på främmande språk. 3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. 4. Digital kompetens. 5. Lära att lära. 6. Social och medborgerlig kompetens. 7. Initiativförmåga och företagaranda. 8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. Olika initiativ pågår för närvarande för att tydliggöra dessa kompetenser som en merit i en individs kompetensbeskrivning. New skills for new jobs är en del av målen i EU:s 2020 strategi och en uppföljare till den tidigare Lissabonstrategin för tillväxt och arbete. Att bättre kunna matcha färdigheter och kompetenser är en prioriterad fråga för ökad rörlighet och matchning på arbetsmarknaden. Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruk ökar i de flesta regioner men man kan inte dra för stora slutsatser om att det handlar om basverksamhet. Idag förekommer allt mer produktion av varor och tjänster knutet till en jord- och skogsbruksfastighet (häst, trädgård, turism, närproducerade livsmedel, entreprenad, energi, osv.). Satsningar på besöksnäring och kulturella- och kreativa näringar (KKN) pågår på många håll. Det är viktigt för att öka antalet verksamma branscher och möta behov som finns men det är svårt att skatta några större sysselsättningsökningar på årsbasis inom dessa områden. Efterfrågan styrs till största delen av köpkraften hos de som förväntas nyttja dessa tjänster. Utvecklingen inom handeln styrs främst av efterfrågan, ekonomisk utveckling och konsumenttrender. Inget talar idag för färre sysselsatta inom branschen eftersom konsumtionen hänger ihop med befolkningsutveckling. Variationer kan dock förekomma inom länen beroende på geografiskt läge och hur vi konsumenter handlar varor och tjänster. Partihandeln växer medan detaljhandeln minskar. Allt mer varor beställs via e-handel. Trenden enligt branschföreträdare går mot att affärskedjor etablerar showrooms för att kunder ska kunna känna och prova på varor som sedan beställs hem via nätet från ett centralt lager. 6 EU-kommissionen 2007 Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 76
De stora pensionsavgångarna av chefer och företagsledare kommer i många fall att leda till omstruktureringar. För många småföretag inom näringslivet är valet att lägga ner, sälja eller låta anställda ta över ett svårt och strategiskt beslut. I de fall det handlar om familjeföretag är de ekonomiska förutsättningarna avgörande för att yngre familjemedlemmar ska kunna ta över eller inte. Inom offentlig sektor finns många traditionella organisationsstrukturer som kan behöva ses över innan man återrekryterar nya chefer på mellannivå. Oavsett detta kommer det att uppstå många karriärmöjligheter när redan anställda kommer att lyftas till chefspositioner kommande år. Det bör därför uppstå en kraftig efterfrågan på ledarskapsutbildning i olika former. Störst skillnad i yrkesavgångar och befintligt utbildningsutbud, finns för yrkesgrupper med krav på lägst gymnasieutbildning inom vård- och omsorg samt industri och teknik. Inte helt okänt för de flesta. Inte ens hälften av de som går i pension av vård- och omsorgspersonal samt maskinoperatörer kan närmsta åren ersättas med de ungdomar som idag befinner sig i gymnasieprogrammen för dessa yrken. Tack vare att många äldre fått möjlighet att skaffa omvårdnadsutbildning via Yrkesvux så har ändå tillskottet till yrket varit betydande. Värre är det för industrin! För branscher med stora rekryteringsbehov krävs insatser för att höja attraktiviteten (Employer branding), både hos enskilda arbetsgivare för att få medarbetare att tala gott om arbetsplatsen, samt från arbetsgivar- och branschorganisationer för att locka fler att utbilda sig till dessa yrken. Det krävs också regelförändringar och stimulansåtgärder från regering och olika myndigheter för att stimulera fler äldre till omskolning, validering och komplettering av befintlig kompetens. Likaså för att stimulera fler att starta egen verksamhet. Det finns branscher som inte omnämns så mycket i analysen, exempelvis har servicesektorn, handel, lager- och logistik, hotell- och restaurang många sysselsatta. Kännetecken för dessa branscher är att de har en lägre medelålder och lägre krav på utbildning, men givetvis behöver även de att behöva rekrytera kvalificerad kompetens framöver. Till sist tillkommer det yrken framöver som vi inte har en aning om idag. Minsta gemensamma nämnaren, som alla nationella aktörer och prognosmakare är överens om, är att slutförd gymnasieutbildning är grunden för anställningsbarhet. Det är också en nödvändighet för att kunna studera vidare. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 77
Störst utmaningar fram till 2019 i respektive län och dess FA Jönköpings län För närvarande har länets största näringsgren, tillverkningsindustrin stora behov av kvalificerad arbetskraft men det är få ungdomar som väljer industriell och teknisk utbildning. Branschen måste vidta åtgärder för att skapa attraktivitet och hitta nya vägar till kompetensförsörjning. Industriell produktion är basen för fortsatt tillväxt och en förutsättning för många andra branschers överlevnad. Den demografiska utvecklingen med en allt äldre befolkning får konsekvenser i många delregioner. FA Jönköping har förutsättningar att klara sig bra. FA-regioner i länets ytterkanter får svårare att tillgodose arbetslivet med kompetent arbetskraft. Skatteintäkterna till offentlig produktion kommer att bli mindre med en negativ befolkningsutveckling och färre inkomsttagare. Hela offentliga sektorn kommer att prövas i sin nuvarande organisationsform. Å andra sidan kommer nya behov av service att skapa förutsättningar för nya tjänstenäringar att etableras. Länets formella utbildningsnivå behöver höjas. Lite skämtsamt brukar folk säga att det finns mycket dold kunskap. Det hjälps inte eftersom det rimligen borde finnas i andra delar av Sverige också. Vi måste ändra attityder till utbildning och nödvändigheten av verifierbar kunskap för att hänga med i strukturomvandlingen till mer kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster. Det gäller framförallt FAregionerna ute i länet men även i vissa kommuner som tillhör FA Jönköping. Hela befolkningsökningen under många år har bestått av inflyttning från utlandet. Dessa personer har tidigare varit en resurs framförallt inom enkla produktionsprocesser i länets tillverkningsindustri och är idag överrepresenterade som arbetssökande. All denna mångkulturella kompetens bör vara en tillgång för hela arbetslivet framöver, inte minst offentlig sektor, bara vi har förmågan att ta tillvara den. Regionens högskola måste ses mer som en resurs och vara en leverantör av spetskompetens till länets arbetsliv. Kopplingen mellan utbildning och ett arbete bör bli högre så att fler studenter stannar kvar i regionen efter sin examen. Attraktiva boendemiljöer är också en viktig faktor för inflyttning av högutbildade. En större del av de som idag pendlar in till regionen skulle också kunna bo och leva här om rätt förutsättningar fanns. Kronobergs län Kronobergs län har en sedan länge stabil befolkningsökning. Det är framförallt Växjö kommun som bidrar till befolkningsökningen, men på senare år även kommuner som Älmhult och Ljungby. Inflyttningen till Kronoberg sker till stor del från angränsande län, men också en betydande del från utlandet. Åldersstrukturen Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 78
visar just nu en relativt låg andel barn i låg- och mellanstadieåldrar, en hög andel unga vuxna samt en hög andel 60-67 år. Den demografiska försörjningsbördan kommer att öka i takt med att antalet äldre ökar. Befolkningen i länet som helhet är välutbildad. Andelen med eftergymnasial utbildning ökar och är högre i Kronoberg än i övriga Smålandslän. Av befolkningen i åldrarna 25-34 år har 27 % minst treårig eftergymnasial utbildning. Utbildningsnivån varierar dock mycket mellan kommunerna. Förvärvsfrekvensen i länet är högre än i riket (2008). Åldersfördelningen hos de som är förvärvsarbetande visar att det idag är en större andel äldre, 55-64 år, jämfört med år 2005. Andelen unga, 20-24 år, har ökat, medan andelen 25-34 år är i stort sett samma som 2005. Pendlingen till och från länets kommuner har ökat betydligt sedan 2004. Älmhult och Tingsryds kommuner har haft en mycket kraftig ökning i andelen inpendlare. Det är fler kvinnor än män som pendlar. Linnéuniversitetets expansion under senare år kommer att bidra till fortsatt optimism och tillväxt i regionen. Kalmar län För Kalmar län är befolkningsutvecklingen en nyckelfråga. Den negativa befolkningsutvecklingen samt en allt äldre befolkning leder till att allt färre ingår i arbetskraften vilket kommer att försvåra generationsväxling och omställning i arbetslivet. Det gäller samtliga FA-regioner i länet. För att möta den negativa befolkningsutvecklingen samtidigt som arbetsmarknaden utvecklas och förnyas måste regionen har fortsatt hög förvärvsfrekvens. Länets infrastruktur med fokus på ökade pendlingsmöjligheter måste utvecklas. Fler invånare måste vilja och kunna pendla inom ett större geografiskt område. Länets utbildningsutbud måste i högre grad matchas mot den efterfrågan och de branscher som är viktiga för regionen. Det gäller yrkesutbildning på såväl gymnasienivå, yrkeshögskola och universitet-högskolenivå. Utbildning och fortbildning av redan yrkesverksamma måste planeras och genomföras i nära samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetslivet. Utvecklad samverkan med högre utbildning, forskning och innovation är också en viktig faktor. Det gäller främst Linnéuniversitetet men också andra lärosäten i vår närregion är centrala aktörer. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 79
Blekinge län Blekinge avviker från Smålandslänen när det gäller sysselsättningsnivå och demografisk struktur. Förvärvsnivån är traditionellt lägre och arbetslösheten högre. Liksom Kalmar län har man en vikande volym av arbetskraft mellan 20-64 år vilket kommer att påverka utbudet av kompetent arbetskraft. Offentlig förvaltning och försvar är tillsammans fortfarande betydande sektorer. Det geografiska läget gör att det finns starka samband mot Skåneregionen, vilket bl.a. syns i pendlingsströmmarna. Alla kommuner utom Sölvesborg ingår i FAregion Blekinge och den måttliga folkmängdsökning man haft sedan 2004 vände nedåt igen 2010. Länet har en större andel högteknologisk produktionen än de andra smålandslänen men den har minskat i under senare år. IT- och telekombranschen var tillsammans med Blekinges tekniska högskola den största framgångssektorn under lång men det har långsamt skett en förflyttning av denna utveckling till storstadsregionerna. Att tillgodose behoven av kompetens för de regionala arbetsgivarna är en mycket stor och viktig utmaning inför framtiden. Här är bl.a. vård och omsorg, teknik och data IT viktiga. Med ett vikande befolkningsantal samt hög pensionsavgång kopplat till få ingångsjobb i bl.a. handel, tillsammans med höga krav på främst arbetslivserfarenhet, yrkeserfarenhet och kompetens, så kommer utmaningarna att vara mycket stora. Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 80
Källförteckning SCB Arbetsförmedlingen OECD Skolverket Myndigheten för yrkeshögskolan Högskolan i Jönköping Linnéuniversitetet Blekinge Tekniska Högskola Europeiska kommissionen Offentlig statistik från hemsida och raps-ris Ura 2010:1. Generationsväxlingen och regionernas befolkning Territorial Reviews Småland-Blekinge Offentlig statistik från hemsidan Offentlig statistik från hemsidan Nyckeltal från hemsidan Nyckeltal från hemsidan Nyckeltal från hemsidan Nyckelkompetenser för livslångt lärande Bilagor Bilaga 1: Totalt sysselsatta delbranscher Bilaga 2: Sysselsatta per bransch (5-siffernivå, SNI2007) Bilaga 3: Anställda och avgångar Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 81
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge 82