ASARUM EURPAEUM Uppsala universitet Avdelning för farmakognosi Uppsats i farmakognosi VT-2005 Handledare: Anders Backlund George Gabro Sammanfattning: Växter är unika i sin förmåga att syntetisera eller tillverka väldigt många olika kemiska substanser. Så man kan betrakta växtriket som ett kemiskt laboratorium. I detta laboratorium tillverkas kolhydrater, proteiner, fenolföreningar, steroider, terpener, alkaloider och många andra kemiska substanser. Dessa kemiska substanser och föreningar kan vara i stort sätt nyttiga för djurriket och i vissa fall kan de vara giftiga. Man utnyttjade dessa substanser i behandlingen av sjukdomar i tusentals år. Genom iakttagelser, erfarenheter och användning lärde man sig mycket om växter och deras förmåga att bota olika sjukdomar. En växt eller ört botar en eller flera sjukdomar. På det här sättet uppstod ört konsten, växtmedicinen och de naturliga läkemedlen. Asarum europaeum eller det som kallas på svenskan hasselört är en av tusentals olika växter som utnyttjades här i Sverige och andra länder för behandlingen av vissa sjukdomar. Den här växten eller dess besläktade arter användes fortfarande i andra länder t.ex i Kina för behandling av vissa sjukdomar. Hasselört används idag mest i homeopati behandlingen. 1
Inledning: Asarum europaeum L. Är en växt och den kallas på svenska för hasselört. Växten hasselört är en medicinal och prydnadsväxt, och den odlas eller växer vilt i Sverige och andra europeiska länder. I det här arbetet kommer jag att studera Asarum europaeum lite närmare. Asarum europaeum är en 10-15 cm hög flerårig ört. Bladen är 5-10 cm breda, mörkgröna och glänsande. Asarum europaeum är grön hela året men den blommar under sommaren. Växten växer i skuggan av träd och buskar (Bo, 1992; Butcher, 1961). Asarum europaeum är känd från Sverige sedan 1744 (Georgson, 1997). Innan den brasilienska kräkroten infördes till Europa på 1500-talet hade befolkningen använt Asarum europaeum som kräkmedel (Nielsen, 1979). Asarum europaeum innehåller hundratals kemiska föreningar och substanser. Men de mest interssanta substanserna i Asarum europaeum är alfa-och beta asaron, aristolokin syra, gravsyra, harts, stärkelse och flavonider (Merck,1989; Coiciu, 1962). Asarum europaeum används inte längre i Sverige, men i andra länder t.ex i Kina används växter som innehåller samma substanser som finns i Asarum europaeum (asaron och aristolokin syra) i folkmedicin. Alfa asaron är genotoxisk och den minskar halten av kolesterol och fetter i blodet (peran, 1998; Chamarro, 1998). Andra studier var inriktade på att bestämma mängden aristolokin syra och dess farmakologiska och toxikologiska egenskaper. Aristolokin syran orsakar nefropati och njursvikt och toxicitet är dosberoende (Hashimmoto, 1999; Mengs, 1993). Asarum europaeum är diuretika, emetika, laxativ (laxermedel) och febernedsättande (Johnson, 1999). Växtensnamn: Asarum europaeum L. heter hasselört eller europeisk hasselört på svenska. ch de triviala namnen på växten är asarabacca, asarum och europeisk vild ingefära. Asarum europaeum tillhör familjen Aristolochiaceae, släktet Asarum, och arten Asarum europaeum. Familjen har 12 släkten och 475 arter (Den virtuella floran, 2005). Släktnamnet Asarum kommer ursprungligen från det grekiska ordet asaron och ase, illamående, och Asaron var ett växtnamn (Lindeberg, I. et al., 1982). Artepitetet europaeum betyder Europeisk på latin. Moderorganism: Asarum europaeum är en 10-15 cm hög flerårig ört med krypande, och grenig jordstam. Stjälken är brunaktig, hårig, kort och tjock jämfört med växten som helhet. Den växer i kalkrika och mullaktiga jordar i skuggans av träd och buskar i skogar. Bladen är 5-10 cm breda, mörkgröna, blanka, starkt glänsande, och de har ganska långa och håriga bladskaft. Bladen är motsatta, alltså det är två blad som utgår från samma nod mittemot varandra (Roger et al., 1961). Bladen är njurformiga. Man kan identifiera växten från dess njurlika blad och den starka kamferartade lukten som avges om man gnuggar Asarum europaeaum mellan fingrarna (Lindeberg, et al., 1983) 2
Asarum europaeum är gröna under hela året men de blommar i maj och juni. Blomman är 1-1,5 cm lång, 3 breda kronblad, med 12 fria ståndare, en pistill eller stiftpelare som består av sexbladigt märke, bladen är (Weimarck, 1963; Mossberg och Stenberg,1992) Blomman är rödbrun, klockformig, hårig och den har ett kortskaft som utgår från stjälken och det är svårt att upptäcka blomman om inte anstränger sig lite (Stodola och Volak, 1986). Blomman utvecklar till en brunviolett, rund och köttlig kapsel (Den Virtuella Floran, 2005). Bilden nedan visar hur Asarum europaeum ser ut: bladen, stjälken, blommorna. Se bild (1) Bild (1) Bladen, stjälken, blomman och frukten hos Asarum europaeum 3
Förekomst: Asarum europaeum växer på många olika områden i världen. Miljön i östra och mellersta Europa är passande för dess tillväxt. Asarum europaeum eller hasselört växer vilt eller odlas i södra och mellersta Sverige (Lindeberg et al., 1982; Georgson et al., 1997) Historisk användning: Lertavlorna i kilskrift från länderna kring persika viken och Mesopotamien och som är ca 6000 år gamla säger mycket och innehåller mycket beskrivning på många läkeörter och hur de användes mot sjukdomar. Alltså människan börjades använda läkeväxter för längesedan och samtidigt antecknade sina erfarenheter och iakttagelser. Antikens grekiska och romerska läkarböcker för cirka ( 40-90 e.kr) innehåller också mycket om ört medicin. Sedan kom araberna under 600-talet. Under medeltiden och framåt hade Europa haft mycket inflytande över ört medicin och hur olika växtdelar användes mot sjukdomar. Våra kunskaper och erfarenheter om Asarum europaeum hade vi från denna tid (Nielsen, 1979; Lindeberg et al., 1983). Innan kräkroten Psychotria ipecacuanha från Brasilien på 1500- talet infördes till Europa, hade Befolkningen i Europa använt Asarum europaeum, hasselört som kräkmedel (Nielson, 1979; Lindeberg et al., 1983) På Carl Linnes tid sålde apoteket rot blad och frön av Asarum europaeum. Linne beskriver hur och när Asarum kan användas. Av de tunnare rötterna gör es kräkpulver, de tjockare pulgerar, och vatten dekokt förbättrar urin avgången. Pulver av bladen i näsan är utmärkt mot snuva. (hlmarks, 1985). Alltså, växten användes såväl som kräkmedel som nysmedel. Drogen: Blad insamlas på sommaren, och jordstam från Asarum europaeum har en medicinisk användning eller verkan. Både bladen och roten torkade till pulver och användes som kräk medel eller nysmedel. En drog av Asarum europaeum smakar bitter och man utnyttjar dess kräkretande, avförande och urindrivande verkan. I folkmedicin användes denna drog i avvänjningskurer av alkoholister (Nielsen, 1979; Lindeberg et al., 1983). Asarum europaeum används inte längre inom medicin pga sina skadliga biverkningar (Stodola och Volak, 1986). Växtens kemi: De mest aktiva substanserna i Asarum europaeum är en eterisk olja, alfaasron figur (1) som kallas också för asarumkamfer, samt beta-asaron, aristolokin syra figur (2), garvsyra, harts, stärkelse, och favonoider (Coiciu och Racz, 1962) 4
CH 3 Alfa-asaron Summaformel:C 12 H 16 3 Molekylvikt: 208, 3 H 3 C CH 3 H 3 C Figur: 1 Aristolokin syra Summaformel: C 17 H 11 N 7 C 2 H Molekylvikt: 341, 29 N 2 Me Figur: 2 Alfa asaron (1-propenyl-2,4, 5-metoxybenzol) och beta asaron är två isomerer, trans (alfa) rspektive cis (beta) asaron. Båda isomerer isolerade från rötter på Asarum europaeum (Merck&Co, INC, 1989). Farmakologi: Farmakologiska studier på Asarum europaeum var och fortfarande är mycket begränsade. Men analytiska och farmakologiska studier på andra växter som tillhör till familjen Aristolochiaceae och till släktet Asarum utfördes och gav bra resultat. Man använde gas kromatografi i kombination med massepektrometri teknik GC-MS och tunn skikt kromatografi teknik TLC för att kvantitativt bestämma alfa och beta isomerer av asaron i Asarum europaeum. I Romanien finns det två farmaceutiska produkter som innehåller Asarums rötter (peran et al., 1998). Alfa asaron leder till minskandet av kolesterol och triglycerider i blodet (Chamorro et al., 1998). Andra studier utfördes för att bestämma mängden aristolokin syra i medicinala växter som tillhör till familjen Aristolochiaceae och till släktet Asarum. I dessa studier bestämdes mängder av aristolokin syror AA-I och AA-II. ch de presenterade resultat ledde till att man föreslog att inte använda dessa växter som botemedel på grund av den höga halten av AA-I och AA-II och deras skadliga effekter (Hashimoto et al., 1999). Experiment på möss, råttor och gav bra information om alfa-asarons biologiska egenskaper. 5
Kliniska erfarenheter: Inga kliniska prövningar har utfört på Asarum europaeum. Biverkningar och toxikologi: Förgiftningar med Asarum europaeum har uppkommit endast vid avsiktigt användning eller förtäring av växten. En retande, illaluktande flyktig olja finns i hela växten (Rodhe, 1981). Det är farligt att använda Asarum europaeum invärtes, höga doser kan orsaka blödningar och hos gravida kvinnor missfall (Stodola och Volak, 1986). Både alfa-asaron och aristolokin syran som är huvudkomponenter i Asarum europaeum är toxiska. Intagandet av alfa asaron leder till minskning av kolesterol och triglycerider koncentration i blodet. Medicinväxter som använder i Mexiko och i flera andra länder mot höga halter kolesterol i blodet innehåller alfa asaron. Experiment som gjordes på möss visade att alfa asaron är hepatocarcinogen och mutagen. Hos människan detta är bevisat genom experiment på hepatocyter. Alfaasaron är genotoxisk den leder till skador på kromosom (Chamorro et al; 1998). Den andra huvudkomponenten i Asarum europaeum är aristolokin syara I och II och de är också toxiska substanser. AA-I och AA-II orsakar nefropati och detta leder till njurinsufficiens (Hashimoto et al., 1999). Aristolokin syrans renala toxicitet har bevisat genom experiment på råttor och den är dosberoende (Mengs och Stotzem, 1993). Medicinsk användning: Asarum europaeum har en lång historia av användning som örtmedicin. Kanske sedan antiken i Grekland, men det finns inte så mycket medicinsk användning på växten Asarum europaeum iden moderna örtmedicinen idag (Stuart, 1979). Allt vi vet om Asarum europaeums medicinsk användning är dess användning inom folkmedicin och homeopati. Inom folkmedicin används Asarum europaeum som kräkmedel och laxermedel (Nielsen, 1979; Coiciu, 1962). Man häller kokande vatten över de torkade rötterna från Asarum europaeum. Teberedning av de torkade rötterna från asarum europaeum eller hasselört är det som används. Växten har stark pepparaktig smak och lukt, så man utnyttjade dessa egenskaper inom örtmedicinen (Phillips och Foy, 1990). Inom homeopatin används också hasselört mot diarre och vissa psykiska sjukdomar. Då används mycket utspädda lösningar av hasselörts rötter (Nielsen, 1979). 6
Referenser: 1. Butcher, R.W; D.Sc. and F.L.S. British flora. London 1961. 2. Chamorro, G., Garduno, L., Martinez, E., Madrigal, E., Tamariz and Salzar, M. Dominant lethal study of -asarone in male mice.toxicology letters 1998,99,71-77. 3. Coiciu, E. and Racz, G. Plante medicinale si aromatice. Romanien.1962. 4. Den Virtuella Floran. 2005. 5. Georgson, K., Johnson, B., Johnson, Y., Kuylenstierna, J., Lenfors, I., Nilsson, N. Hallands flora. Halmstad, Sweden1997. 6. Hashimoto, K., Higuchi, M., Makino, B., Sakakibara, I., Kubo, M., Komasto,Y., Maruno, M. and kada, M. Guntitative analysis of aristocholic acids toxic compounds, contained in some medicinal plants. Journal of ethnopharmalogy 1999,64,185-189. 7. Johnson, T. CRC Ethnobotany Desk Reference 1999. 8. Lindeberg, I. et al., Eds. 1982. 9. Mengs, U. and Stotzen CD. Renal toxicity of aristolochic acid in rats as an example of nephrotoxicity testing in routine toxicology. Arch Toxicol 1993,67,307-311. 10. Merck & Co., INC. MERCK INDEX. An encyclopedia of chemicals, drugs, andbiologicals. Eleventh edition 1989. 11. Mossberg, B., Stenberg, L. ch Ericsson, S. Den Nordiska Floran. Förlag: W&W 1992. 12. Naturhistoriska riskmuseet 1999. 13. Nielsen, H. Läkeväxter förr och nu. Centratryckeriet AB, Borås 1979. 14. hlmarks, Å. Linnes hälsoörter: en sammanställning i text och bild, Sjöstrands förlag 1985. 15. peran, R., Tamas, M. and Roman, L. of GC-MS and TLC techniques for asarone isomers determination. Journal of pharmaceutical and biomedical analysis 1998,18,227-234. 16. Rodhe, K. Våra giftiga växter är de giftiga? En uppslagsbok i samarbete med giftinformations centralen m fl. LTs förlag 1981. 17. Stodola, J., ch Volak, J. Svensk text Wahlin, B,. Tidens stora bok om läkeväxt, så används växterna inom medicin o kokkonsten 1986. 18. Stuart, M. The encyclopedia of herbs and herbalism. London 1979. 19. Weimarck, H. Skånes flora.lund 1963. 7