Maria Grahn. Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori 28 mars 2014

Relevanta dokument
Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Framtidens drivmedel

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Fossilfria godstransporter idag och i morgon. Urban Wästljung Public and Environmental Affairs

1. Observerade förändringar i klimatsystemet

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Observationer Förlängda tidsserier

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Ingenjören och miljön

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Dagens och framtidens drivmedel Ett försök att bena upp utmaningar och möjligheter med olika slags drivmedel

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas?

Framtida energisystem i Jönköpings län

Flyget och klimatet. Jonas Åkerman. Forskningsledare, Strategiska hållbarhetsstudier/kth

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Bioenergi Sveriges största energislag!

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL


Utmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Underlagsrapport transporter, färdplan 2050

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Flyget och klimatet. Jonas Åkerman. Strategiska hållbarhetsstudier/kth

Välkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4

Klimatneutrala godstransporter på väg

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Energieffektivisering av transporter

Klimatsmartare bilar och bränslen rsök k att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson

Hur ser vår framtida energiförsörjning ut?

Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office

På väg mot en fossilfri transportsektor i Sverige. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Hur kan flygsektorn bidra till att klimatmålen nås?

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

100 % Fossilbränslefritt Skåne

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

PM EFFEKTER AV HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄG I TRAFIKVERKETS KLIMATSCENARIO 3

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Förnybar energi: Omställning till hållbara energisystem

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, Johan Kuylenstierna Executive Director

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket:

Varför ett nytt energisystem?

Vad händer med jordens klimat?

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Olika uppfattningar om torv och

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Vägtrafikens långsiktiga drivmedelsförsörjning

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Arbetet med en fossilfri transportsektor i Sverige. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Transporter och handel med utsläppsrättigheter. Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG

Koldioxidinfångning ett riskabelt spel eller nödvändigt för klimatet?

MILJÖASPEKT KLIMATFAKTORER

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Energi för en hållbar framtid lokalt och globalt

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Klimatneutrala godstransporter på väg

Transkript:

Vad händer med klimatet och vad kan vi göra för att påverka utvecklingen? Vad håller egentligen på att hända med klimatet? Hur påverkas vår framtid? Vad kan vi göra för att minska utsläppen av växthusgaser? Maria Grahn Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori 28 mars 2014

Koldioxidkoncentration i atmosfären de senaste 400 000 åren från the Vostok Ice Core År 2100: c:a 600-700 ppm År 2012: 400 ppm (ökar med ca 2 ppm/yr) www.climatewatch.noaa.gov Källa: www.ipcc.ch

Observed Changes in the Climate System Human influence on the climate system is clear. This is evident from observed warming, and understanding of the climate system. Since the 1950s the atmosphere and ocean have warmed Oceans: upper 75 m +0.11 C per decade, globally (1971-2010). Atmosphere: global surface temperature +0.85 C (1880-2012). the amounts of snow and ice have diminished Annual mean Arctic sea ice minus 3.5%-4.1% per decade and summer sea ice minimum minus 9.4%-13.6% per decade (1979-2012). sea level has risen mean rate of global sea level rise was 1.7 mm per yr (1901-2010), 2.0 mm per yr (1971-2010), and 3.2 mm per yr (1993-2010). the concentrations of greenhouse gases have increased. CO2 concentrations have increased by 40% since pre-industrial times, primarily fossil fuel emissions and net land use change emissions. The ocean has absorbed about 30% of the emitted anthropogenic carbon dioxide, causing ocean acidification. Source: IPCC, 2013. summary for policy makers. WG 1. http://www.climatechange2013.org/images/report/wg1ar5_spm_final.pdf

Observed change in surface temperature 1901 2012 Trends have been calculated where data availability is robust, i.e., only for grid boxes with greater than 70% complete records. Other areas are white. Source: IPCC, 2013. summary for policy makers. WG 1. http://www.climatechange2013.org/images/report/wg1ar5_spm_final.pdf

Vad kan hända vid en global uppvärmning? Väderrelaterade dödsfall Infektioner Malariaspridning Avkastningen förändras Behov av konstbevattning Skogens sammansättning Geografisk förändr. Skogens hälsa Vattentillgång Vattenkvalitet Erosion av stränder Kuststräckor vattentäcks Förlorade växt- och djurarter Källa: www.ipcc.ch

Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Använd mindre energi NUCLEAR RENEWABLE - Hydro - Wind - Solar - Biomass - Biomass.CCS b) Använd energi med mindre CO2- utsläpp c) Använd fossil energi med CCS

Energieffektivisering LINDÅS Energismarta fönster Maria Grahn, Energi och Miljö

2011 hände något speciellt och trenden har fortsatt GW 60 50 EU%27:)new)installed)electric)capacity)2007%2011 2011 40 30 20 10 0 gas wind PV coal oil nuclear biomass hydro other Källor: EWEA European Wind Energy Association (compiled by Niclas Mattson), 2011-fig from http://www.ewea.org/fileadmin/ewea_documents/documents/publications/statistics/stats_2011.pdf

Exempel på Carbon capture and storage (CCS) Maria Grahn, Energi och Miljö

Maria Grahn, Energi och Miljö, 2013 Hur bråttom är det?

Hur mycket måste koldioxidutsläppen minska för att nå tvågradersmålet (beroende på hur hög klimatkänsligheten* är) Låg klimatkänslighet (1.5 o C) Global klimatöverenskommelse. Vi får inte överstiga 2 graders höjning av den globala medeltemperaturen (jämfört med år 1750) Hög klimatkänslighet (4.5 o C) Mellanhög klimatkänslighet (3 o C) Om klimatkänsligheten är hög måste hela världen ha nått nollutsläpp redan 2050. Multi-gas scenarios generated by Multi Gas Mitigation Climate Model. Azar, Johansson & Mattson, 2013 *) Klimatkänslighet är ett mått på hur känsligt klimatet är för ökade koldioxidutsläpp. IPCC har ringat in att det är sannolikt att varje fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären leder till en ökning av den globala medeltemperaturen på 1,5 4,5 grader Celcius. Den här osäkerheten är huvudorsaken till att regeringar tar olika allvarligt på klimatfrågan. Maria Grahn, Energi och Miljö

Stor utmaning Än så länge är det ingen region i världen som kraftigt minskar sina CO 2 -utsläpp Data from CDIAC Maria Grahn, Energi och Miljö

Även om EUs totala utsläpp har planat ut, fortsätter transportsektorn att öka sina utsläpp. CO 2 -emissions by sector, EU-27 Source: Eurostat and the European Commission, 2009 Maria Grahn, Energi och Miljö

Utsläppen av koldioxid från vägtransportsektorn kan minskas genom CO 2 -utsläpp Energianvändning CO 2 -utsläpp per energienhet Energianv per körd km Totalt antal körda km 1. Energieffektivare fordon (ex. elhybrider, energisnålare fordon) 2. Val av energieffektivare trafikslag (ex. tåg vs flyg, cykel/ kollektivtrafik vs bil) 3. Energisnålare körsätt (eco-driving) 4. Öka antalet passagerare resp mängd gods per fordon 5. En transportsnål bebyggelsestruktur 6. Bryta sambandet mellan transportbehov och ekonomisk tillväxt 7. Fortsatt introduktion av drivmedel med låga CO 2 -utsläpp Maria Grahn, Energi och Miljö, 2013

Maria Grahn Val av bränslen och motortekniker för olika transportslag Fossil (oil, natural gas, coal) Biomass Solar, wind etc ENERGY SOURCES ENERGY CARRIERS VEHICLE TECHNOLOGIES TRANSPORT MODES Maria Grahn, Energi och Miljö, 2013

Generella insikter drivmedel Tre huvudgrupper alternativa drivmedel har potential att komma ner i nästan nollutsläpp: Biodrivmedel, el, vätgas Några dilemman. Biodrivmedel finns redan på marknaden, relativt billigt alternativ, möjligt att producera i de flesta länder, kan blandas i befintlig infrastruktur och kan efter små justeringar användas i dagens fordon. men Storskalig användning av biodrivmedel begränsas av mark- och vattentillgång samt dras med risken för stigande matpriser och tveksamt hållbara odlingssätt men Om varken vätgas-bränsleceller eller el-batterier blir storskaligt tillgängliga (kanske tekniska problem vi ej ser idag) behövs icke-fossila kolbaserade drivmedel (biodrivmedel eller electrofuels) för att kunna nå nära noll-utsläpp i transportsektorn. Vilka drivmedel och fordonstekniker som kommer att dominera i framtiden är en öppen fråga. Troligen flera parallella lösningar. Vänta inte på den enda rätta lösningen. Viktigt! CO 2 kan minskas med mer energisnåla fordon (oavsett drivmedel). Maria Grahn, Energi och Miljö

Hur når vi ambitiösa CO 2 -minskningar? Tre insikter från vår forskning Det måste kosta att släppa ut fossilt koldioxid!! Satsa på energieffektivisering!! Stöd nya teknologier Maria Grahn, Energi och Miljö

Extra FFF-utredningen

FFF-utredningens scenarier över vägtrafikens energianvändning http://www.regeringen.se/content/1/c6/23/07/39/1591b3dd.pdf Maria Grahn, Energi och Miljö

Exempel på åtgärder för godstransportsektorn som nämns i utredningen Överflyttning från väg till järnväg och sjöfart (30% av godstransporterna över 300 km kan flyttas) Förbättrad citylogistik Samordning av godsleveranser Minskad tomkörning (20% färre tomtransporter) Ruttplanering Längre och tyngre fordon Förändrade konsumtions- och produktionsmönster Sparsam körning, rätt däcktryck och hastighetsefterlevnad Biodrivmedel och el Maria Grahn, Energi och Miljö