Essä Vad är en essä? En essä är en text där en person försöker reda ut sina tankar och kunskaper inom ett ämne eller utifrån en frågeställning. Ämnena kan variera mellan allt från hur fotboll och politik hänger ihop till hur rosens doft påverkar människan. I essän kan författaren pröva olika tankar som han eller hon har inom ämnet, jämföra med vad andra har sagt, hålla med eller tycka tvärt om. En bra essä förmedlar både kunskaper och nya infallsvinklar till läsaren, men ställer också nya frågor. De två benen En essä kan sägas stå på två ben: fakta och personliga reflektioner kring dessa fakta. Essän pendlar ofta mellan det personliga och faktamässiga och det gäller för författaren att hitta en bra avvägning mellan dessa två. Det får inte bli för personligt men inte heller för faktaspäckat. Även i en essä är det viktigt att du bygger det du skriver på litterära eller vetenskapliga referenser. Detta kan du läsa mer om under rubriken fördjupning nedan. Mönster och disposition Innan vi kikar på hur en essä är uppbyggd är det bra att få ett exempel på en essä. Börja därför med att läsa igenom historikern Peter Englunds essä Om stank och smuts. En essä består av tre delar: en inledning, en fördjupning och en avslutning. 1. Rubrik och Inledning De allra flesta essäer har en rubrik som beskriver vad essän handlar om. Rubriken har också till uppgift att fånga läsarens intresse och få dem att vilja läsa hela texten. I inledningen ska man presentera sitt ämne och sin frågeställning på ett
intresseväckande säga. Det kan man göra genom att beskriva en situation och ställa en fråga till läsarna där de får fundera på något som har med ämnet att göra. Ett annat effektivt sätt är att börja med ett citat eller referera till vad någon tidigare sagt eller tänkt. Någon har sagt att om en nutida människa som skulle förpassas ett par hundra år bakåt i tiden för att träffa Voltaire skulle hon utan större svårighet kunna ge sig in i ett gott samtal med denne och då finna att de båda delade en lång rad idéer som vi gärna vill kalla moderna. 2. Fördjupning Efter inledningen följer en fördjupning, där författaren presenterar sina tankar, åsikter och kunskaper. Man skulle kunna likna essän vid ett träd. Stammen på trädet är ämnet som författaren vill behandla. Vi skall nog inte föreställa oss att det går en rak linje från en illa doftande tidernas gryning till en skönt doftfri nutid Grenarna är de olika tankar och idéer som författaren har om ämnet. Det är väldigt viktigt att din essä har en röd tråd. Det ska finnas ett resonemang som läsaren kan följa. Samtidigt är essän en texttyp där tankarna och associationerna tillåts sticka iväg på kortare sidospår (grenar), så länge resonemanget vänder tillbaka till huvudspåret igen. Här är några grenar i Peter Englunds essä: I och med 1500- och 1600-talen inleds en ny epok i stankens historia. Kampen mot lort och dålig luft pågick också inne i hemmen. Vattnet togs till heder igen på 1700-talet. För att få en bra struktur är det bra att dela in texten i tydliga stycken. Varje nytt stycke presenterar en ny tanke. Genom att variera styckenas längd får man också flyt i texten. Peter Englund inleder sin essä med två korta stycken för att sedan fortsätta med lite längre. På så vis kommer läsaren lättare in i texten. Det är viktigt att man inte bara bygger en essä på egna åsikter och självständiga
resonemang. Även i en essä är det viktigt att du bygger det du skriver på litterära eller vetenskapliga referenser. Som skribent kan du både referera och citera från dina källor. I en essä behöver du inte använda fotnoter, utan infoga källhänvisningarna på ett smidigt sätt i texten. Patrick Süskind talar i sin roman Parfymen om den stank som förr var ständigt närvarande, en stank som vi moderna människor knappast kan göra oss en föreställning om. I fördjupningen är det bra om du tar upp både detaljer såväl som de stora sammanhangen. Ge gärna både konkreta exempel på det som du skriver om och gör generaliseringar. I essän kan författaren också utmana läsarens fördomar om ämnet (men tänk på att vara någorlunda nyanserad). Visst har vi alla hört om medeltidens fenomenala stank, till exempel i form av berättelserna om hur avföring och sopor vanemässigt bara katapulterades ut genom fönstret när man inte längre kunde lida deras närvaro inomhus [ ] Detta är dock bara en del av historien. Allt var inte bara lort och stank. En hel del av den antika badkulturen - liksom dess mer återhållsamma latrinvanor - överlevde in i medeltiden. 3. Avslutning Ett sätt att avsluta är att återvända till marken genom att klättra tillbaka till början av essän och knyta ihop inledningen med avslutningen. Ett annat sätt är att sammanfatta det man har sagt eller kanske dra en slutsats av det man berättat om. Nu fyller stanken en annan funktion, även i dag som en skapare av "vi" och "dom", men nu är det inte främst de lägre klasserna som luktar, nu är det de andra kulturerna. Stil och språk Stilen i en essä varierar beroende på om det är en lättsam eller lärd essä. I den lärda essän är språket mer formellt, medan den lättsamma kan innehålla vardagliga ord och uttryck.
Gemensamt för essäerna är att de är personliga. Författaren till essän har en idé eller tanke som han eller hon vill förmedla. Detta kan synas på olika sätt i essän. Som tidigare nämnts bör du varva dina personliga resonemang med källor och mer allmänna resonemang men fastna inte i jag- sjukan. Författaren kan också ha ett personligt tilltal som fångar in både författaren och läsaren i ett vi. Visst har vi alla hört om medeltidens fenomenala stank Ett anat sätt där det personliga uttryckssättet syns är i språket. Det kan vara att författaren använder liknelser eller genom att variera meningarnas längd. Fem steg för att skriva en essä 1. Välj ämne och frågeställning Först och främst behöver du ett ämne och en frågeställning att utgå ifrån. Det betyder inte betyda att din essä helt och fullt måste besvara frågan eller frågorna så länge du resonerar kring den och ger förslag på flera tänkbara svar. 2. Gör research Eftersom det är en essä kan du tänka tämligen brett när du samlar fakta. Läs i uppslagsverk, skönlitteratur, fackböcker och andra essäer, men ta också hjälp av musik, tidningsartiklar och kända citat med relevans för ditt ämne. 3. Sortera fakta Sammanställ och strukturera ditt material så att det blir gripbart för dig. a) Vilka tankar hör ihop och vilka säger emot varandra? Finns det några kunskaper eller tankar som måste komma före andra för att det du beskriver ska bli begripligt? Finns det något du kan sålla bort? Vilka slutsatser kan du dra av det har tagit reda på? Tänk på att slutsatserna ska grunda sig i det du tidigare lagt fram i texten.
b) Planera texten i stora drag. En tankekarta kan skapa ordning. 4. Skriv din essä a) Hur ska du inleda? Med en tanke, ett citat, något igenkännande, en bild eller något som roar? Ett bra sätt är att gå tillbaka till utgångspunkten. Vad var det som fick dig att gå igång på ämnet? b) Tänk dig essän som ett träd med olika grenar. Låt läsaren följa med på dina klättringsäventyr, men var konsekvent. Ta inte upp för många olika grenar! Använd dig av styckesindelning och källhänvisningar. c) Avsluta din essä. Bind ihop lösa trådar, sammanfatta och dra en slutsats.