ATT FÖREBYGGA AVFALL I KARLSKRONA

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI ATT FÖREBYGGA AVFALL I KARLSKRONA SLUTRAPPORT 2012-12-21

Uppdrag: 242597, Förstudie EU-projekt Prewaste Titel på rapport: Kommunikationsstrategi för att förebygga avfall Status: Slutrapport Datum: 2012-11-15 Medverkande Kontaktperson: Karlskrona kommun Kenneth Gyllensting Konsult: Tyréns AB, underkonsult SaraBe Uppdragsansvarig: Maria Larsson, Tyréns AB Handläggare: Maria Larsson, Tyréns AB Sara Bernstrup-Nilsson, SaraBe Åsa Lindskog, Tyréns AB Britt-Marie Fagerström, Tyréns AB Åsa Järvholm, Tyréns AB Ulf Silbersky, Tyréns AB Kvalitetsgranskare: Britt-Marie Fagerström, Tyréns AB Tyréns AB Box 27 291 21 Kristianstad Besök: Östra Boulevarden 56 Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986 2012-11-15

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 4 Problemanalys... 4 Mål för projektet... 6 Övergripande om målgrupper... 7 Övergripande om budskap... 7 Övergripande om genomförande... 8 Externa aktörer och intressenter... 9 Delprojekt 1 Förankring och information internt... 10 Delprojekt 2 Förankring och information externt... 16 Delprojekt 3: klimatsmart. Så förebygger vi matavfall.... 23 Delprojekt 4: Grön Garderob. Så förebygger vi textilavfall.... 32... 41 3(43)

Bakgrund Många miljöproblem hänger samman med ett alltför stort uttag av naturresurser. I Sveriges och EU:s miljöarbete kommer därför konsumtion och avfall allt mer i fokus. Vi i Sverige är duktiga på att ta hand om vårt avfall på ett bra sätt, men mängden avfall ökar och vi konsumerar resurser på en nivå som inte är förenlig med en ekologiskt och socialt hållbar utveckling. På sikt drabbas även den ekonomiska utvecklingen. Karlskrona kommun har deltagit i ett treårigt EU-projekt kring förebyggande av avfall, Prewaste. Projektet avslutas 2012. Drivkraften för kommunen är att fortsätta sitt arbete att som ekokommun arbeta för en hållbar utveckling. Kommunen vill också lägga grunden för arbetet med en ny avfallsplan. I den nya avfallsplanen ska fokus vara mycket mer på förebyggande av avfall än tidigare. Kommunen vill också vara förberedd när den nationella strategin för avfallsförebyggande kommer 2013. Som en fortsättning på Prewaste vill Karlskrona kommun arbeta med kommunikation gentemot kommuninvånarna för att få dem att minska sitt avfall, med fokus på mat och textil. Denna kommunikationsstrategi drar upp riktlinjerna för det. Strategin är en förstudie som har tagit tillvara erfarenheter från Prewaste-projektet, som till exempel kommunikationsinsatser i Bulgarien och England samt arbetet med indikatorer. Under hösten 2012 pågår arbeten med dels ett nytt miljömålsprogram och en ny vision för Karlskrona kommun. Kommunikationen kring avfallsförebyggande bör samordnas med arbetet för de nya målen och den nya visionen. Problemanalys Förebyggande av avfall syftar i första hand till att minska följande två samhällsproblem: 1. För stor användning av jordens resurser 2. För mycket avfall Sambanden mellan människors beteende och dessa problem är ofta komplexa, osynliga, diffusa, avlägsna och långsiktiga. Vi andas någorlunda frisk luft och dricker rent vatten, och att naturens tjänster och resurser skulle vara begränsade är det få som reflekterar över. Vi ser inte miljö- och resursproblemen som vi orsakar genom vår konsumtion. Kemikalieutsläpp vid textilframställning sker långt ifrån Sverige. Övergödning, påverkan på grundvatten och klimatpåverkan från livsmedelproduktion är ganska osynligt för gemene man. Å andra sidan är själva beteendena att konsumera och att kasta som orsakar problemen och som vi vill påverka oftast enkla, synliga, konkreta, nära och direkta. De beteendeförändringar som vi är ute efter ger ofta en direkt effekt på individens ekonomi, på miljön och på mängden avfall. De flesta sparar pengar för individen, utom i de fall det i köpögonblicket kostar mer att köpa saker med bra kvalitet istället för saker som snabbt går sönder. Det är oftast sådant som individerna kan genomföra oberoende av om andra gör det, vilket underlättar ett förändrat beteende. Slutsatserna av detta är att kommunikationen bör ske med en blandning av rådgivning och dialog å ena sidan och åtgärder med mer enkelriktad kommunikation å andra sidan, som t.ex. affischer, broschyrer och massmedia. För att skapa en insikt om problemen och kopplingen mellan handling och problem kan det krävas insatser mer i form av rådgivning och dialog. Enkelriktad kommunikation kan fungera för att förmedla kunskap om vad människor kan göra rent konkret. 2012-11-15

Projektet bör pågå under en längre tid, minst tre år. Det tar tid att åstadkomma den typ av förändringar som är nödvändiga för att nå projektets mål, eftersom det till stor del handlar om beteendeförändringar. Risker Det finns några faktorer som utgör en risk för bakslag för projektet. Vi har identifierat följande risker: Dålig intern förankring så att kommunen blir en icke trovärdig budbärare Att projektet uppfattas som tillväxtfientligt i ekonomiska termer Att projektet uppfattas som fyllt av pekpinnar Att projektets budskap inte lyckas beröra människor på ett personligt plan Att projektets budskap uppfattas som för krävande för den enskilda individen Risken att kommunen blir en icke trovärdig budbärare hanteras genom att förankra projektet väl hos kommunledning och andra eventuella projektägare före projektstart, samt genom att den allra första fasen i projektet har fokus på tjänstemän och förtroendevalda. Den här strategin fokuserar på kommunikation, men det är i högsta grad lämpligt att kommunen även genomför åtgärder för att i praktiken minska sitt eget avfall. Det kan till exempel handla om att kartlägga materialflödet inom hemtjänsten och hitta förbättringsmöjligheter som kan minska materialanvändningen. Matavfallet inom skolbespisningen är också lämpligt att arbeta aktivt för att minska, i samverkan med aktiviteter inom delprojekt 3 om mat. Projektet kommer att beröra Karlskronabornas konsumtion och livsstil. Det är viktigt att de budskap som förs fram signalerar framtidstro, utveckling och livskvalitet. Företagen i Karlskrona kan behöva stöd i att se att möjligheterna i ett samhälle med mindre resursförbrukning, så att de inte får uppfattningen att de motarbetas av kommunen. I delprojekt 2 finns därför åtgärder riktade mot näringslivet. En kampanj fylld av pekpinnar lyssnar ingen på. Vi har därför valt budskap som tar fasta på livskvalitet och andra vinster med att minska avfallet. Det tänkesättet bör genomsyra projektet ut i de enskilda aktiviteterna. Vissa av delprojektens budskap kan uppfattas som pekpinnar vid genomläsning av strategin, men tanken är att de ska anpassas efter situation så att helhetsintrycket inte blir en pekpinne. I vissa fall kommer de att behöva anpassas och i vissa fall kan de fungera som de är till exempel ihop med en bild. En stor utmaning är att få de stora frågorna om jordens resurser och miljöproblem att beröra människor på ett personligt plan så att det får effekter på deras beteende. Vi hanterar det genom att låta huvudbudskapen handla både om det personliga och det gemensamma, och genom att den personliga nivån alltid finns med i de olika aktiviteternas budskap. Det ska alltid finnas ett budskap om vad man som person kan vinna på att minska avfallet. Det är viktigt att lyfta fram enkla saker som människor kan göra för att minska avfallet, så att det inte uppfattas som en stor uppoffring. Det ska vara lätt att göra rätt! Det är särskilt viktigt i början av projektet. Av den anledningen ligger aktiviteterna kring mat före aktiviteter kring textil eftersom vi bedömer att det är betydligt enklare för de flesta att förändra sitt beteende kring mat. Det känns för de flesta fel att slänga mat och det är enkelt att visa på en ekonomisk vinst av att slänga mindre mat. Klädkonsumtion hänger mycket ihop med mode, social tillhörighet och identitet och kräver ett djupare engagemang för individen att förändra. Kläder med bra kvalitet är dessutom ofta dyrare än kläder som håller sämre, vilket kan sätta käppar i hjulet för dem med svag privatekonomi. 5(43)

Mål för projektet Målen är indelade i tre kategorier utifrån typ av påverkan: kunskap, attityder och beteende. Mål kopplade till beteendeförändring är överordnade eftersom dessa är de enda som har direkt koppling till minskade avfallsmängder. All beteendeförändring leder dock inte till minskade avfallsmängder, exempelvis behöver ett ökat inköp av second hand-kläder inte betyda att man köper färre nya kläder utan istället fler kläder. För att säkra en mätbar effekt är en majoritet av beteendemålen därför så kallade slutmål, det vill säga mål som säkert leder till en minskning av avfallsmängderna. Dessa är markerade med en asterix (*). Målen är kvalitativa, d.v.s. de beskriver vilken typ av kunskap, attityder och beteenden som är önskvärda. Innan kommunen börjar arbeta med kommunikationen bör målen kvantifieras, d.v.s. tala om hur många eller vilka som ska omfattas av de kvalitativa målen. Det styrs av vilken ambitionsnivå kommunen väljer att lägga sig på. Kunskapsmålen är formulerade utifrån vad vi tycker att man ska känna till. Tänk xx procent av Karlskronaborna känner till att Attitydmålen är formulerade utifrån hur vi önskar att folk ska tänka och tycka. xx procent av Karlskronaborna tycker att Beteendemålen är formulerade utifrån vad vi önskar att folk ska göra. xx procent av Karlskronaborna Övergripande kommunikationsmål för alla målgrupper Beteende Karlskronabornas avfallsmängder för kläder och mat ska minska, mätt i kilo per person och år. Kommentar: All kommunikation i projektet ska ytterst stödja detta mål. För att kvantifiera målet måste en mätning av nuvarande avfallsmängder göras. Målet är aktuellt under hela projekttiden. Kunskap jag vet att Både jag och miljön tjänar på att jag minskar mitt avfall. Attityd jag tycker att Jag vill bidra till att minska avfallsmängderna i Karlskrona kommun. Delmål Mål för intern kommunikation samt extern kommunikation om mat och textil återfinns under respektive delstrategi. 6(43)

Övergripande om målgrupper Den övergripande målgruppen är allmänheten, det vill säga kommuninvånarna, med fokus på ungdomar samt unga och medelålders kvinnor. Fokus är på människor som är ganska förändringsbenägna, det vill säga inte de som redan är väldigt medvetna, och inte heller de som är minst benägna att ta till sig ny information och ändra beteenden. Utöver målgrupper bland allmänheten är de kommunanställda och kommunpolitikerna en egen, intern målgrupp. Vi kan också skilja mellan mottagargrupper och målgrupper. Den interna gruppen är främst en mottagargrupp, eftersom deras medverkan i projektet behövs för att uppnå den önskade beteendeförändringen hos kommuninvånarna, som är målgruppen. Samtidigt är stora delar av de anställda i kommunen även kommuninvånare, vilket gör dem till målgrupp. Även till exempel butiker och restauranger utgör mottagargrupper då mycket av allmänhetens beteenden kring mat och textil sker i deras regi. Media är här inte definierad som en målgrupp eller mottagargrupp utan som en kanal. er för mer specificerade avfallsslag beskrivs under respektive delprojekt. Övergripande om budskap Projektets huvudbudskap är: Ett rikare liv. Minska avfallet. En rikare kommun. Minska avfallet. En rikare jord. Minska avfallet. Karlskrona minskar avfallet. Ordet rikare är tänkt att täcka in hela spektrat i en hållbar utveckling, med ekonomiska, ekologiska och sociala dimensioner. Huvudbudskapen är utgångspunkten för budskapen i de olika aktiviteterna i projektet. För varje aktivitet anges specifika budskap, som ibland är desamma som huvudbudskapen och ibland är utvecklingar av dem. När man väl ska utforma aktiviteterna i praktiken kommer budskapen ibland att behöva formuleras om, till exempel för att få till en bra affisch där text och bild samverkar, eller i ett utbildningsmaterial för lärare. Helhetsintrycket ska andas framtidstro, livskvalitet och lust med så lite pekpinnar som möjligt. 7(43)

Övergripande om genomförande Kommunen bör börja med den interna förankringen. För att lyckas med kommunikationen är det viktigt att kommunen uppfattas som en trovärdig budbärare. Det kommer kommunen att vara om politiker och tjänstemän i ledande befattningar står upp för och hjälper till att sprida budskapet, samt om invånarna uppfattar att kommunen försöker städa framför egen dörr, det vill säga arbeta med att minska sitt eget avfall. Innan kommunikationsarbetet över huvud taget påbörjas måste kommunikationsstrategin vara förankrad hos kommunledningen och andra eventuella projektägare. Andra som är viktiga att samverka med inför projektstarten är kommunikationsavdelningen och näringslivsbolaget. I den förankringsprocessen bör det finnas tid för information, reflektion och diskussion, så att kommunens företrädare är bekväma med syfte, mål, budskap och genomförande. Vi föreslår en workshop där deltagarna till exempel kan diskutera hot och möjligheter ur olika aspekter kring projektet. Denna förankring innan projektet påbörjas är inte ytterligare beskriven i strategin. Projektet startar med två delprojekt kring förankring internt respektive externt. t med det är flera, inte minst att hitta fler intressenter som vill ta en aktiv roll i projektet. Det är också ett led i att öka kommunens trovärdighet som budbärare genom att fler tjänstemän och politiker känner till och känner sig delaktiga i projektet. De två sista delprojekten ska åstadkomma själva resultatet i form av minskat mat- och textilavfall. Kommunikationen bör börja med mat och fortsätta med textil, eftersom vi bedömer att det är lättast att nå målen för avfallsförebyggande kring mat. När medborgarna väl har börjat tänka och agera för att minska sitt matavfall kan det finnas en större mognad för att även minska textilavfallet. Schematisk bild över hur projektets delprojekt bör förhålla sig i tid till varandra. Att åstadkomma de önskvärda förändringarna är ett långsiktigt arbete. Kommunikationsstrategin är tänkt ta minst tre år att genomföra, och det kommer ändå bara att vara ett steg på vägen. Olika projekt i kommunen kring hållbar utveckling, så som miljömålsarbete och avfallsplan, bör samordnas med kommunikationen kring avfallsförebyggande för att använda resurser på bästa sätt och nå största möjliga effekt. En hel del av de föreslagna aktiviteterna bygger på erfarenheter från Prewaste och andra projekt för att minska avfall runt om i världen. 8(43)

Externa aktörer och intressenter Utöver kommunen finns det aktörer och intressenter som kan hjälpa till att driva på arbetet, eller som det av andra anledningar är viktigt att förankra projektet hos innan kommunikationsinsatserna börjar. Exempel på sådana aktörer är: Blekinge Tekniska Högskola Green Teens Naturskyddsföreningen Karlskrona Handel & Service AB AB Arena Rosenholm Karlskrona Restauranger och butiker Svenska kyrkan, Pingstkyrkan och andra trossamfund Idrottsföreningar Kontakter har tagits med Blekinge Tekniska Högskola, Green Teens och Naturskyddsföreningen. De har alla visat intresse för ett samarbete kring att förebygga avfall. Det finns också aktörer som man kan överväga att ta kontakt med tidigt i projektet. Det kan till exempel vara större arbetsplatser som Landstinget i Blekinge län, Marinen och Boverket. 9(43)

Delprojekt 1 Förankring och information internt Denna del i projektet är viktig för att kommunen ska uppfattas som en trovärdig budbärare. Som tidigare sagts förutsätts projektets mål, budskap med mera vara väl förankrat hos kommunledning och andra eventuella projektägare innan projektet startar, så den delen av förankringen ingår inte i det här delprojektet. Förankringen bör karaktäriseras av dialog. Projektet berör våra dagliga beteenden och konsumtionsmönster, och det kan väcka skepsis och rädsla som man måste ha respekt för och ta på allvar. Det kommer att krävas ihärdighet och insatser av olika slag över tid för att vinna förankring på riktigt. Det är nödvändigt att kommunikationen kombineras med insatser för att konkret minska avfallet i kommunens verksamhet. Vi föreslår ingen aktivitet gentemot massmedia under delprojekt 1. Däremot behöver organisationen internt ha en beredskap för att bemöta spontana kontakter från journalister som intresserar sig för projektet. Kommunikationsmål delprojekt 1 Kunskap Attityd 1. Karlskrona kommun arbetar aktivt för att påverka Karlskronabornas konsumtion av kläder och mat, med målet att minska avfallsmängderna. (projektets mål) 2. Att minska avfallsmängderna ger större miljönytta än att öka återvinningen. (sakfrågan) 3. Avfallsförebyggande kan påverka arbetsplatsens ekonomi och arbetsmiljö positivt. 4. Jag vet hur min arbetsplats arbetar för att minska de egna avfallsmängderna. (min roll i projektet) 1. Jag tycker att kommunen ska föregå med gott exempel i avfallsfrågorna gentemot kommuninvånarna. (kommunens roll) 2. Jag tycker det är bra om Karlskronabornas konsumtion av kläder och mat förändras så att avfallsmängderna minskar. (Karlskronabornas roll) 3. Jag vill bidra till att minska avfallsmängderna på min arbetsplats. (min roll) Beteende (på arbetsplatsen) 1. Min arbetsplats har tagit några steg på vägen mot att minska avfallet i verksamheten. * delprojekt 1 Kommunens anställda och förtroendevalda Projektet har Karlskrona kommun som avsändare. För att lyckas med det övergripande målet: Karlskronabornas avfallsmängder för kläder och mat ska minska, mätt i kilo per person och år, krävs att de kommunanställda och förtroendevalda är trovärdiga budbärare. För att kunna vara det behöver de få kunskap, känna acceptans för och börja arbeta för att minska avfallet i den egna organisationen. Detta gör de kommunanställda och politiker till en egen målgrupp. De kommunanställda ska inte ses som en enhetlig grupp. Istället är undergrupper definierade, där varje grupp är kopplad till specifika funktioner och avfallsslag. 10(43)

Undergrupp 1: Förvaltningschefer och enhetschefer För att kampanjen ska lyckas behöver den förankras hos chefer. Vi har valt att avgränsa vid förvaltnings- och enhetschefer, men med höjd ambitionsnivå kan gruppen utökas till andra relevanta verksamhetsansvariga. Gruppen behöver kunskap om projektet och om sakfrågan. De behöver också kunskap om nuläget vad gäller avfallsmängder allmänt inom den egna enheten samt för mat och textil hos kommuninvånarna. Undergrupp 2: Lärare, pedagoger och skolbespisningspersonal Barnfamiljer är en viktig målgrupp för projektet och skolans personal är effektiva och trovärdiga budbärare. Undergrupp för avfallsslag mat: Lärare i hem- och konsumentkunskap, NO/SO-lärare, personalen i skolbespisningen, fritidspedagoger. Undergrupp för avfallsslag kläder: NO/SO-lärare, textilslöjdslärare, fritidspedagoger. delprojekt 1 en är identiska med projektets huvudbudskap. Ett rikare liv. Minska avfallet. En rikare kommun. Minska avfallet. En rikare jord. Minska avfallet. Karlskrona minskar avfallet Aktiviteter delprojekt 1 Förankring hos förvaltningschefer Alla förvaltningschefer ska få information om att kommunen arbetar med att förebygga avfall och varför kommunen gör det. De ska också få möjlighet till reflektion över på vilket sätt det kan påverka verksamheten. Stödjer kunskapsmål och attitydmål. En rikare kommun. Minska avfallet. En rikare jord. Minska avfallet. Karlskrona minskar avfallet. Kommunens förvaltningschefer Projektledningen med stöd av kommunchefen. På ett ordinarie förvaltningschefsmöte avsätts tid för information om och diskussion av projektet. Det är viktigt att det inte bara blir information, utan att cheferna får tillfälle att diskutera och reflektera över vad avfallsförebyggande kan innebära för kommunen. Man bör till exempel diskutera vilka personer som är viktiga för att hitta förbättringsmöjligheter i det egna materialflödet. 11(43)

Ingår i projektledningen Täta kontakter med förvaltningscheferna och kommunchefen. Information i personaltidningen Sprida information till så många anställda som möjligt om att projektet pågår och vad det går ut på. Så ett frö till eget engagemang. Stödjer kunskapsmål och attitydmål. En rikare kommun. Minska avfallet. En rikare jord. Minska avfallet. Karlskrona minskar avfallet. Kommunens anställda Kommunikationsavdelningen med stöd av projektledningen. I kommunens ordinarie tidning görs med jämna mellanrum reportage om projektet. Viktigt i början av projektet och sedan för att följa upp hur det går. Ingår i ordinarie budget för personaltidning och projektledning. Ordinarie uppföljning av personaltidning Förankring i nämnder och styrelser Politisk förankring. En rikare kommun. Minska avfallet. Stödjer kunskapsmål och attitydmål. En rikare jord. Minska avfallet. Karlskrona minskar avfallet. Nämnder och styrelser för kommunala bolag. Projektledningen 12(43)

Projektledningen besöker ordinarie nämnds- och styrelsemöten för information och dialog kring projektet. Besöken kan behöva upprepas under projektets gång utifrån önskemål och behov hos de olika politiska grupperna. Ingår i projektledningen. Genom täta kontakter med nämndsordföranden och förvaltningschefer. Verktygslåda för intern inspiration Underlätta för arbetsplatser som vill informera sig om avfallsförebyggande och projektet. Stödjer kunskapsmål, attitydmål och beteendemål. Ett rikare liv. Minska avfallet. En rikare kommun. Minska avfallet. En rikare jord. Minska avfallet. Karlskrona minskar avfallet. Kommunens anställda Projektledningen Ett enkelt informationsmaterial tas fram som stöd för till exempel en avdelningschef eller enhetschef som vill berätta om projektet för sina anställda. Det kan till exempel vara powerpoint-bilder med manus, och enkla, konkreta tips på vad man kan göra för att minska avfallet på sin arbetsplats. Verktygslådan bör uppdateras efterhand som projektet fortgår. Ingår i projektledningen. Materialet kan finnas digitalt för nedladdning eller utskrift. Undersökning av hur mycket verktygslådan används samt intervju av dem som använder den för att få veta användbarheten. 13(43)

Inspiration på arbetsplatsen Fördjupning av engagemang och insikt i varför man ska minska avfallet och kommunens roll i det arbetet hos de tjänstemän som berörs mest av projektet. Stödjer kunskapsmål, attitydmål och beteendemål. Kommunens anställda Ett rikare liv. Minska avfallet. En rikare kommun. Minska avfallet. En rikare jord. Minska avfallet. Karlskrona minskar avfallet. Projektledningen Projektledningen erbjuder sig att besöka kommunens arbetsplatser och hålla i workshops kring vad avfallsförebyggande är och vad det kan betyda för den enskilda arbetsplatsen. Det är ett mycket effektivt sätt att både sprida kunskap och skapa ny kunskap om den egna arbetsplatsens materialhantering. Det kan i många fall leda till värdefulla diskussioner om arbetsmiljö, ekonomi och miljö. Om intresset är stort kan det behövas en förstärkning av projektledningen, antingen i form av projektanställd eller konsultinsats. Direkt vid workshopstillfällena. Inspiration för lärare Inspirera lärare till att starta aktiviteter i skolan kring att förebygga avfall. Stödjer kunskapsmål och attitydmål. Ett rikare liv. Minska avfallet. En rikare kommun. Minska avfallet. En rikare jord. Minska avfallet. Karlskrona minskar avfallet. Lärare i grundskolan Projektledningen och barn- och utbildningsförvaltningen 14(43)

Inom ramen för fortbildning av lärare kan man ge dem verktyg för att prata om avfall och resurser i sin undervisning. Nedanstående länk är ett exempel på var information finns som är direkt användbar. http://www.hsy.fi/se/fiksu/ak39ochgymnasiet/borjahar/varforminskaavfallet/sidor/default.aspx Ingår i projektledningen till största delen. Eventuell kostnad för externa föreläsare med mera bör kunna rymmas inom ramen för fortbildning för lärare. Direkt i samband med utbildningarna samt uppföljande enkäter en månad och ett halvår senare. Enkäterna kan eventuellt bytas ut mot intervjuer. 15(43)

Delprojekt 2 Förankring och information externt Kommunikationsmål Denna del av kommunikationen syftar till att stötta delprojekt 3 och 4 för att nå kommunikationens övergripande mål och delmål. Målen här är därför samma som de övergripande målen och ska inte mätas specifikt för delprojektet utan för hela projektet. Beteende Karlskronabornas avfallsmängder för kläder och mat ska minska, mätt i kilo per person och år. Kunskap jag vet att Både jag och miljön tjänar på att jag minskar mitt avfall. Attityd jag tycker att Jag vill bidra till att minska avfallsmängderna i Karlskrona kommun. er delprojekt 2 Allmänheten mer specifikt den del av allmänheten som inte är mest benägna att ta till sig ny information och ändra beteenden, och inte heller de som är minst benägna att göra det. Karlskronas företag vissa kan dra fördel av delar av projektets budskap. Andra kan känna sig hotade. delprojekt 2 Ett rikare liv. Minska avfallet. En rikare kommun. Minska avfallet. En rikare jord. Minska avfallet. Karlskrona minskar avfallet 16(43)

Aktiviteter delprojekt 2 Förankring hos viktiga externa aktörer Att tidigt mobilisera intressenter och påbörja en dialog kring hållbar konsumtion. Stödjer kunskapsmål och attitydmål. Ett rikare liv. Minska avfallet. En rikare kommun. Minska avfallet. En rikare jord. Minska avfallet. Karlskrona minskar avfallet er Blekinge Tekniska Högskola Green Teens Naturskyddsföreningen Karlskrona Handel & Service AB AB Arena Rosenholm Karlskrona Restauranger och butiker Svenska kyrkan, Pingstkyrkan och andra trossamfund Idrottsföreningar Förebilder Projektledningen med stöd av näringslivbolaget och fritidsförvaltningen. erna bör besökas var för sig för diskussion om avfallsförebyggande och hållbar konsumtion. Det är också bra att även arrangera gemensamma träffar för gemensamt lärande, reflektion och idékläckande. För vissa av målgrupperna stämmer projektets budskap och mål väl överens med den egna organisationens syften och verksamhet, för andra krävs det en större insats för att de ska se värdet av att delta som aktör i projektet. Det är bra om man bland aktörerna eller på andra håll inom kommunen kan hitta personer som kan fungera som förebilder i projektet, personer som har ett gott anseende hos allmänheten. De måste inte leva ett resurssnålt liv när projektet startar, men klart kunna uttala att de stödjer projektet och också kunna berätta om vad de själva gör för att dra sitt strå till stacken. Kan kräva extra anslag för föreläsare med mera, utöver projektledning. Antal engagerade externa aktörer. Antal aktiviteter där externa aktörer är inblandade. Antal förebilder och deras genomslag i projektet. 17(43)

Information i kommuntidningen Öka medvetenheten om att Karlskrona kommun arbetar med avfallsförebyggande på olika sätt och varför man gör det. Stödjer beteendemål och kunskapsmål. Karlskrona minskar avfallet En rikare jord. Minska avfallet. Allmänheten Kommunens kommunikationsavdelning Kommuntidningens redaktion Artiklar skrivs i kommuntidningen vid strategiska tillfällen, som till exempel: När kommunikationsprojektet börjar Vid större aktiviteter Vid uppföljningar för att redovisa resultat Det mest intressanta kommer att vara att följa delprojekt 3 och 4. Läs mer om hur man kan använda kommuntidningen under respektive delprojekt. Ingår i ordinarie budget för kommunikationsavdelningen. Ingår i läsvärdesundersökning/utvärdering av kommuntidningen. Projektwebb Tillgängliggöra information om att Karlskrona kommun arbetar med avfallsförebyggande på olika sätt och varför man gör det. Tillgängliggöra tips om hur man kan minska sitt avfall. Stödjer beteendemål och kunskapsmål. Alla Karlskronabor, näringsliv och anställda vid kommunen. Ett rikare liv. Minska avfallet. En rikare kommun. Minska avfallet. En rikare jord. Minska avfallet. Karlskrona minskar avfallet. Projektledningen Kommunens webbredaktör 18(43)

På kommunens hemsida görs en sida specifikt för projektet med information om: och mål med projektet Fakta om konsumtion och avfall Aktiviteter i projektet Projektets resultat Kopplingar till andra aktiviteter i kommunen Kommuniceras konsekvent i alla aktiviteter under hela projektet. Delsidor kan finnas för olika avfallsslag. Kopplade Facebooksidor för delprojekten mat och kläder. En app för att guida till hållbara konsumtionsval kan komplettera. Ingår i Projektledningens arbetsuppgifter. Enkätverktyg som kopplas till webben. Näringslivsdialog Få igång en diskussion bland kommunens företag kring avfall och hållbar konsumtion. Ett rikare företag. Minska avfallet. En rikare kommun. Minska avfallet. Modern handling. Minska avfallet. Kommunens företag Projektledningen i samverkan med näringslivsbolag Hållbar konsumtion tas upp som ett tema på ett eller flera frukostmöten för företag och på en näringslivsdag. Det är mycket viktigt att både förmedla fakta kring konsumtion och avfall och ge utrymme för diskussion kring företagens ansvar för en hållbar konsumtion. Diskussionen bör innehålla någon form av analys av hot och möjligheter för företagen. Det är viktigt att visa på vinster för företagen och att det handlar om en möjlighet till affärsutveckling som stämmer överens med en oundviklig minskning av uttag av jordens resurser. Näringslivet i Karlskrona skulle kunna bli en föregångare på detta! Kostnad för föreläsare samt arbetstid för projektledning och näringslivsbolag. 19(43)

Ställ frågor direkt vid arrangemangen till deltagarna om hur de uppfattat dem och vad de fått ut av dem. Följ upp med telefonsamtal till några deltagare ett par månader senare. Företagsutveckling genom minskat avfall Stödja företag inom livsmedels- och textilbranschen att möta kundernas förväntningar på dem kring att minska avfall. Ett rikare företag. Minska avfallet. En rikare kommun. Minska avfallet. Karlskrona minskar avfallet Kommunens företag inom livsmedels- och textilbranschen Projektledningen i samverkan med näringslivsbolaget och miljökontoret Denna aktivitet ska ge företagen stöd i att möta Karlskronabornas frågor och synpunkter som väcks under delprojekt 3 och 4, och stärka deras trovärdighet som seriösa leverantörer och handlare. Om exempelvis restauranger själva arbetar med att minska sitt avfall är de mer trovärdiga budbärare när de uppmanar sina kunder att ta lagom mycket mat, som föreslås i delprojekt 3. Ett inspirationspaket tas fram med skriftlig information om vad företagen konkret kan göra för att minska sitt avfall och vad de kan vinna på det. Informationen sprids både genom att direkt besöka olika, viktiga handlare och restauranger och genom att delta i eventuella forum där handlarna och restaurangerna kan befinna sig. Miljökontoret kan bidra genom att dela ut och prata om informationen på sina inspektioner hos restauranger. Kostnad för framtagande och upptryckning av inspirationspaket. Arbetstiden ingår i projektledningsuppdraget och annan intern arbetstid. Uppföljande samtal hos några av de besökta företagen. Bör göras minst två gånger. 20(43)