Yttrande Sida: 1(8) Handläggare: Olle Jonäng/Peter af Wetterstedt Europeiska unionens regionkommitté Analys och prognosgruppen VMA 0635 Rue Belliard/Belliardstraat 101 B-1040 Bryssel Belgien Yttrande över Regionkommitténs vitbok om flernivåstyre, Const-lV-020 Inledning I takt med globaliseringen och ekonomisk integration ökar vårt omvärldsberoende alltmer. Ingen nivå kan på egen hand lösa de globala utmaningarna. Alla beslutsnivåer ställs inför ökade krav. Nuvarande globala kriser understryker vikten av god styrning på alla nivåer, i synnerhet på EUnivå. En samverkan som bygger på förtroende och ett ömsesidigt beroende mellan olika beslutsnivåer måste ske. Subsidiaritetsprincipen är grunden för ansvars-fördelningen mellan olika nivåer vilket innebär att samhällsfrågorna löses bäst nära medborgarna. Principiella synpunkter på god styrning och flernivåstyrning Vi betonar vikten av en ökad kommunal självstyrelse och att samhället byggs underifrån och uppåt i olika nivåer av gemenskaper och från lokala och regionala politiska gemenskaper till den nationella och europeiska nivån. Varje nivå är ägnad att lösa uppgifter som inte på ett tillfredställande sätt kan lösas på en lägre nivå enligt subsidiaritetsprincipen. I grunden är det den enskilda människans vilja, engagemang och närhet till fattade beslut som är avgörande för en utveckling av demokratin. Med ett sådant synsätt är en ökad kommunal självstyrelse en förutsättning för en utvecklad och förstärkt kommunal demokrati. Västra Götalandsregionens demokratisyn grundar sig på idén om representativ demokrati och deltagardemokrati med samtalsformens kvaliteter. I samtalsdemokratin betonas argumentationens och samtalets fundamentala betydelse för demokratin. Den representativa demokratin är basen. Via allmänna val ges medborgarna möjligheten att utse sina företrädare till beslutande församlingar. Dessa företräder POSTADRESS: Regionens Hus 462 80 Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget TELEFON: 0521-275700 HEMSIDA: www.vgregion.se E-POST: regionstyrelsen@vgregion.se
2(8) medborgarna genom att väga samman olika intressen och uppfattningar. Medborgarna kan utkräva ansvar för de beslut som tagits. Ett viktigt komplement till det representativa styrelseskicket är de medborgarsammanslutningar som finns utanför det representativa systemet. Deltagaredemokratin betonar att människan inte bara är en individ utan också en social varelse. Om hon skall kunna utveckla sin potential behöver hon leva i gemenskap med andra i en anda av jämlikhet, tillit och gemensamma intressen. Var och en bör garanteras deltagande i samhällsdebatten för att tolka och omtolka vad som är rätt och gott. Om dessa rättigheter skall bli kraftfulla är det nödvändigt med ett aktivt medborgerligt engagemang. Samtidigt som man inför nya styrelseformer och ett öppnare arbetssätt måste det finnas en tydlighet vad det gäller hur, var och av vem de formella besluten fattas. Offentlighetsprincipen och dess krav på öppenhet och transparens måste genomsyra alla beslutsnivåer. Medborgarna måste veta vart de kan vända sig för ansvarsutkrävande. Denna fråga är av central betydelse i demokratiarbetet och måste förtydligas ytterligare. För att få ett engagemang i EU-frågor måste våra medborgare uppleva att deras folkvalda företrädare har ett reellt inflytande över de frågor som berör den lokala och regionala nivån. Följande synpunkter är uppställda enligt Regionkommitténs frågeformulär som bifogats Vitboken. 1 Utmaningar och möjligheter i flernivåstyrning Lissabonfördraget innebär på flera sätt att den lokala och regionala dimensionen av det europeiska samarbetet fördjupas och förtydligas. 1 I artikel 1 anges att besluten ska fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt. I artikel 4:2 anges att den nationella identiteten, inbegripet det lokala och regionala självstyret, skall respekteras. I Sverige är principen om kommunal självstyrelse en självklar del av den svenska författningstraditionen och vi ser 1 Synpunkter på Lissabonfördragets roll för flernivådemokratin utgår från Konsoliderade versioner av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, Europeiska Unionens råd, Bryssel den 30 april 2008, 6655/1/08 publicerad på www.euorpa.eu. Med reservation för eventuella ändringar som kan ha gjorts då den konsoliderade texten ännu är provisorisk.
3(8) mycket positivt på att Lissabonfördraget uppmärksammar lokal och regional nivå som viktiga i den europeiska integrationen. Därigenom ökar förutsättningarna för ett flernivåstyre i realiteten. Ett stärkande av den representativa demokratin på EU-nivå är en grundläggande förutsättning för ett EU som engagerar medborgarna i den europeiska integrationen Partnerskap mellan lokala, regionala, nationella och EU:s beslutsnivåer bör återspegla viljan att bygga vidare på den europeiska integrationen. Västra Götalandsregionen instämmer därför i den definition som Regionkommittén formulerar gällande flernivåstyre vilken är samordnade insatser från EU, medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna grundade på partnerskap i syfte att utforma och genomföra EU:s politik. Västra Götalandsregionen vill dock poängtera att EU och dess medlemsländer, inkluderat lokala och regionala myndigheter, skall verka för öppenhet, delaktighet, tydlig ansvarsfördelning, effektivitet och konsekvens. Principerna om subsidiaritet och proportionalitet måste vara vägledande för arbetet i den europeiska integrationen. En väl fungerande representativ demokrati möjliggör och utgör grunden för en vital deltagandedemokrati genom lokala, regionala, nationella och europeiska parlamentsval, deltagande i det civila samhället och att medborgarna aktivt är en del av den offentliga debatten. Den formella procedur som representativ demokrati innebär, med politisk autonomi och politisk jämlikhet för varje enskild medborgare, måste utgöra grunden i EU:s beslutformer. Genom olika former för samråd, partnerskap och nätverk mellan de olika beslutsnivåerna i den representativa demokratin, såväl inom som mellan medlemsländer och dess lokala och regionala myndigheter, inkluderat de europeiska institutionerna, kan flernivåstyret ges både demokratisk legitimitet, tydlighet och möjlighet till ansvarsutkrävande. Medborgarna avgör i slutligen huruvida flernivådemokratin fungerar genom att avlägga sin röst i lokala regionala, nationella och europeiska val. Där utkrävs ansvar och där tilldelas mandat till flernivådemokratins aktörer. Vi efterlyser ett tydligare medborgarperspektiv i Vitboken, framförallt kring det aktiva medborgarskapet och de rättigheter och skyldigheter som följer därav. Vidare skulle en tydligare vidareutveckling behöva göras kring hur flernivåstyret leder till både större enighet och mer mångfald. Vid toppmötet i Johannesburg 2002 lanserades idén om lokal agenda 21. Vi har en mycket god erfarenhet av det arbetet och vill
4(8) framhålla betydelsen av detta verktyg för att stärka deltagardemokratin. Agenda 21-arbete i Västra Götaland beskrivs nedan som ett bra exempel på åtgärder som kan genomföras på lokal/regional nivå. 2 Utvecklingen av territoriella strategier inom EU Öppna samordningsmetoden: Vi ser positivt på att metoden även bör tillämpas på regional och lokal nivå. För att bli ett effektivt verktyg krävs det relevanta och tillgängliga utvärderingsfaktorer. Det är viktigt att metoden får en demokratisk legitimitet och hög transparens och inte begränsas till ett verktyg för byråkratiska eliter. Vad gäller de olika metoder som föreslås i vitboken så finns det flera intressanta förslag, samtidigt vill vi peka på vikten av att arbeta långsiktigt och därför bör tidigare förslag prövas och utvärderas innan man går vidare med nya idéer. Vi ser gärna att Kommissionens förslag från 2001 angående trepartsavtal lyfts fram och genomförs i praktiken samt därefter utvärderas. Makroregionala strategier. Vi ser med intresse på betydelsen av den Östersjöstrategi som Europeiska rådet antog i oktober 2009. Vi anser att sektorsövergripande politik med ett bottom-up - perspektiv är viktigt för EU. Västra Götalandsregionen undersöker för närvarande hur vi kan bidra till genomförandet av strategin. Vår region arbetar även inom ramen för Regionkommittén och Nordsjökommissionen med möjligheten att eventuellt utveckla en makroregional strategi för Nordsjöområdet. 3 Lokala och regionala nivåns roll i EU:s policyarbete Ett bra exempel på flernivåstyre och vars arbete vi kan dra många erfarenheter från är EU:s sammanhållningspolitik. Det är ett exempel på partnerskap mellan flera nivåer och dessutom det enda policyområde inom EU där genomförandet sköts på lokal och regional nivå. För att skapa en hållbar tillväxt och en bra välfärd i Europa måste den lokala och regionala nivån spela en central roll i EU:s nya strategi för jobb och tillväxt. Det är på den lokala och regionala nivån ett förverkligande av Lissabonstrategin kan ske. Individer får nya idéer i sin lokala miljö, i företag, kommuner och regioner. Därför är de lokala förutsättningarna för innovationer, företagande och nya lösningar av central betydelse för långsiktig tillväxt i Europa. Verkligheten visar att de medlemsländer i EU som i högre grad
5(8) integrerar den lokala och regionala nivån i sin tillväxtpolitik också är de som uppvisar bättre resultat. Att arbeta för enklare och bättre lagstiftning är viktigt och ligger helt i linje med EU:s proportionalitetsprincip. Västra Götalandsregionen ser positivt på det ökade inflytande som de nationella parlamenten får genom Lissabonfördraget. Härigenom preciseras kontroll och efterlevnad av subsidiaritetsprinciperna i det europeiska samarbetet. Västra Götalandsregionen vill dock påpeka att nationella parlament bör utveckla väl fungerande former för samråd med lokal och regional nivå inom respektive medlemsstat när subsidiaritetsprövningen skall utövas. Vi vill betona vikten av att kommissionen håller omfattande samråd vid lagstiftningsförslag, och beaktar den lokala och regionala dimensionen av åtgärderna. Detta ger regioner möjlighet att tidigt ge synpunkter på lagstiftningsförslag och ger subsidiaritetsprincipen verklig tillämpning. De konstitutionella traditionerna i EU:s medlemsländer ska respekteras inklusive de strukturer som finns för kommunal och regional självstyrelse. Den svenska kommun-sektorns betydelse kan i Europa på många sätt mäta sig med de lagstiftande regionerna. Förslagen som ReK lägger i vitboken får inte koncentreras till att öka de senares ställning i EU:s formella beslutsprocess. Den i Sverige grundlagsfästa beskattningsrätten på lokal och regional är i många fall ett viktigare instrument än ett lagstiftningsinstrument. Regionkommittén har en viktig roll i att tillsammans med lokala och regional företrädare samt med EU-institutionerna initiera och lyfta fram olika exempel på case studies och best practice i flernivåstyre. Nedan följer två exempel från vår egen verksamhet. Två goda exempel på samverkan på lokal/regional nivå Exempel 1 Lokalt Agenda 21-arbete i Trollhättan I en enkät år 2000 tillfrågades innevånare i Trollhättan om deras miljöengagemang och synpunkter på kommunens miljöinformation. Av de tillfrågade svarade 62 % att de var mycket eller ganska delaktiga i miljöarbetet. Det politiska målet för år 2002 är att 75 % ska känna sig
6(8) mycket eller ganska delaktiga. Framgångsfaktorer för denna höga delaktighet har varit följande: - God förankring bland de förtroendevalda som fattat strategiskt viktiga beslut som drivit arbetet framåt. - Starkt underifrånperspektiv. I arbetet har man engagerat eldsjälar inom den kommunala förvaltningen. Dessa ambassadörer har i sitt arbete spridit Agenda 21-frågorna som ringar på vattnet och även lyckats engagera andra. Alla anställda utbildas i miljö- och kretsloppskunskap. Varje arbetsplats inom kommunens förvaltning har en miljökontaktperson, totalt ca 230 stycken som bl. a inbjuds att delta i vidareutbildning med miljö/agenda 21-tema två gånger om året. I Agenda 21-arbetet har en vidareutveckling från engagemang av eldsjälar till ett mer strukturerat arbete med fokus på ledningens roll och ansvar ägt rum. - Agenda 21-arbete har bedrivits på bred front hos medborgarna i Trollhättan, i bostadsområden, på arbetsplatser, i kyrkor, föreningar, skolor osv. Man har bildat nätverk för att lära av varandra. - Närmare 70 företag ingår eller har ingått i nätverket "miljöanpassat näringsliv", där små och medelstora företag erbjuds utbildning, seminarier och hjälp till att nå fram till ett miljöcertifieringsarbete. Dessutom finns ytterligare möjligheter till erfarenhetsutbyte för de företag som vill miljöcertifiera sig. - Projekt med konkreta, synliga resultat har prioriterats och lyfts fram (t.ex. en satsning på biogas). Exempel 2: Klimatstrategi för Västra Götaland och processen Smart Energi Under perioden 2007 till 2009 har arbetet med en klimatstrategi för Västra Götaland pågått. Målet med klimatstrategin är att den västsvenska ekonomin år 2030 inte längre är beroende av fossil energi. Målsättningen är förenlig med såväl EU:s som Sveriges klimatpolitiska målsättningar. Klimatfrågan är gränsöverskridande och insatser på lokal och regional nivå är väsentliga för att arbetet ska lyckas. Goda resultat kan bara åstadkommas genom partnerskap mellan flera olika aktörer inom vår egen region, och på områden där vi kan göra skillnad. Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna har i en process, kallad Smart Energi, fört dialog med näringsliv, utbildnings- och forskningsinstitu-tioner, organisationer och enskilda intressenter som kan påverka utvecklingen. Mer än 600 personer, från näringsliv, akademier, politik och det civila samhället har ingått i processen som konkret ska genomföra förändringen mot ett mindre fossilberoende samhälle.
7(8) Klimatfrågan är bred och kräver förändringar av våra system för boende, transporter och produktion och konsumtion av varor och tjänster. Omställningen kommer att kunna bidra till nya jobb och ekonomisk utveckling i Västra Götaland. Västra Götaland ligger redan långt framme inom flera områden, t ex energieffektivt byggande och alternativa drivmedel. Inom andra områden har utvecklingen inte varit lika stark och utmaningarna är därför större, men vinsterna desto större om vi lyckas. Klimatarbetet i Västra Götaland har en bred ansats och omfattar följande områden; 1)Effektiv energianvändning i bostäder och lokaler; 2) Effektiva godstransporter - grön logistik; 3) Effektiva persontransporter mobilitet; 4) Alternativa drivmedel och effektivare fordon samt sjöfart; 5) Ökad produktion av energi från jord, skog, sol, vind och vågkraft; 6) Livsstil, konsumentmakt och producentansvar. Genom att utgå från EU:s och Sveriges klimatpolitiska målsättningar och anpassa dessa till regionala och lokala förutsättningar skapas i samverkan villkor för ett framgångsrikt klimatarbete. Klimatstrategin antogs av regionfullmäktige i september 2009 och redan nu finns exempel på konkreta överenskommelser som kommit igång: 1. Ungefär hälften av de 49 kommunerna och Västra Götalandsregionen ställer gemensamma klimatkrav vid upphandlingar av fordon, livsmedel, inredning, el byggmaterial och byggtjänster. 2. Flera kommuner ställer hårdare krav än vad byggnormen anger för att nybyggnationer ska vara mer energieffektiva. 3. Ett 25-tal kommuner ska installera solpaneler för att få igång marknaden för solenergi och själva använda dem för tillskottsvärme. 4. Flera intressenter samverkar för att flytta över godstrafik från vägarna till båttransporter. Att Västra Götalandsregionen tar initiativ, tillsammans med kommunerna, i partnerskap med företrädare från näringsliv, akademier och det civila samhället påvisar ett konkret exempel på ett arbete präglat av de demokratiska principer som är vägledande för vår syn på flernivåstyret i den europeiska integrationen.
8(8) Avslutning Västra Götalandsregionen vill avslutningsvis tacka för tillfället att ge våra synpunkter på Regionkommitténs vitbok. Vår ambition är att även fortsättningsvis arbeta aktivt med dessa frågor, dels inom Regionkommitténs subsidaritetsnätverk vars arbete vi deltar i och ser mycket positivt på samt dels inom det kommande samrådsförfarandet för att följa upp vitbokens förslag. Regionstyrelsen Roland Andersson Ordförande Johan Assarsson Regiondirektör