Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Barn- och ungdomsnämnden Samhällsuppdraget

Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. SAMHÄLLSUPPDRAGET VERKSAMHETSBERÄTTELSE... 4 1.1. Ansvarsområde... 4 1.2. Årets resultat... 4 1.2.1. Årets resultat per programområde... 5 1.2.2. Kostnadsstruktur... 6 1.2.3. Finansiering... 6 1.3. Kvalitetsredovisning... 6 1.4. Viktiga händelser... 7 1.5. Framtiden... 9 2. POLITISK LEDNING... 11 2.1. Ekonomiskt utfall... 11 2.2. Viktiga händelser... 11 2.3. Framtiden... 12 3. NÄMNDKANSLI... 13 3.1. Ekonomiskt utfall... 13 3.2. Väsentliga personalförhållanden... 13 3.3. Viktiga händelser... 14 3.4. Miljöredovisning... 15 3.5. Framtiden... 15 4. FÖRSKOLA OCH FAMILJEDAGHEM 1-5 ÅR... 16 4.1. Ansvarsområde... 16 4.2. Ekonomiskt utfall... 16 4.3. Måluppfyllelse... 17 4.4. Kvalitetsredovisning... 18 4.5. Viktiga händelser... 20 4.6. Framtiden... 21 4.7. Produktionsvolymer och Nyckeltal... 21 4.7.1. Produktionsvolymer... 21 4.7.2. Nyckeltal... 22 4.7.3. Vad kostar verksamheten i din kommun?... 24 5. FRITIDSHEM OCH FRITIDSKLUBB... 25 5.1. Ansvarsområde... 25 5.2. Ekonomiskt utfall... 25 5.3. Måluppfyllelse... 26 5.4. Kvalitetsredovisning... 26 5.5. Viktiga händelser... 27 5.6. Framtiden... 27 5.7. Produktionsvolymer och Nyckeltal... 27 5.7.1. Produktionsvolymer... 27 5.7.2. Nyckeltal... 28 5.7.3. Vad kostar verksamheten i din kommun?... 29

2013-02-06 1 (45) 6. UTBILDNING... 30 6.1. Ansvarsområde... 30 6.2. Ekonomiskt utfall... 30 6.2.1. Förskoleklass... 31 6.2.2. Grundskola... 31 6.2.3. Grundsärskola... 31 6.2.4. KomTek... 32 6.2.5. Programområdet utbildning totalt... 32 6.3. Måluppfyllelse... 32 6.4. Kvalitetsredovisning... 34 6.5. Viktiga händelser... 36 6.6. Framtiden... 37 6.7. Produktionsvolymer och Nyckeltal... 37 6.7.1. Produktionsvolymer förskoleklass... 37 6.7.2. Produktionsvolymer grundskola... 38 6.7.3. Produktionsvolymer grundsärskola... 38 6.7.4. Nyckeltal förskoleklass... 38 6.7.5. Vad kostar verksamheten i din kommun?... 40 6.7.6. Nyckeltal grundskola... 40 6.7.7. Vad kostar verksamheten i din kommun?... 42 6.7.8. Nyckeltal grundsärskola inkl. grundskoleelever i samundervisning.. 42 BILAGA 1. BUN, VERKSAMHETSVOLYMER (ANTAL PLATSBIDRAG)... 43

2013-02-06 2 (45) SAMMANFATTNING Nämnden har hittills under haft sex sammanträden. Sammanträdena har varit öppna för allmänheten. Under punkt 2.2 i verksamhetsberättelsen redogörs mer ingående för vilka viktigare ärenden som behandlats. Sammanfattningsvis kan konstateras att nämnden har full kontroll över alla viktiga delar av ansvarsområdet: Ekonomin, verksamheternas utformning och resultat, verksamheternas utvecklingsfrågor, myndighetshantering och behov av kapacitetsökning i samband med kommunens tillväxt. Under har vi kunnat notera ytterligare tydliga förbättringar av skolelevers studieresultat. Meritvärdet efter betygsättning i årskurs nio ökade markant jämfört med tidigare år. Inom både förskolan och skolan kan också generellt noteras en hög grad trygghet och trivsel för barn och elever, och nöjdhet från föräldrar. En sommarskola för elever som behöver förbättra sina resultat genomfördes även efter vårterminen, om än i mindre omfattning än tidigare eftersom statsbidrag inte längre finns för verksamheten. I någon form är ferieskola tänkt att fortsätta även under kommande år. Arbetet med att införa ett IT-baserat beslutsstöd har fortsatt under hela med planering för att kunna förenkla hanteringen av bl. a kvalitetsredovisningar och verksamhetsplaner. Ansvariga chefer ska kunna lägga mer tid på analys och åtgärder, och få mer stöd med enklare administration. Ett nytt verktyg för att arbeta med budget och utfallsprognoser kommer också att tas i bruk, vilket ökar säkerheten och enkelheten i den ekonomiska hanteringen. Arbetet har i stort sett förts i hamn under året, och tas i bruk skarpt i hela organisationen under 2013. Kapacitetsfrågor, lokalernas standard och investeringsplanering fortsätter att vara stora frågor. Kapacitetsplanen är redan sedan tidigare tillräckligt stabil och genomarbetad för att kunna ligga till grund för investeringsplaneringen, och prognoser sträcker sig fram till 2021. Förskolor och skolors studiemiljöer har fortsatt att förbättras inom ramen för konceptet Attraktiva och moderna studiemiljöer som siktar mot en upprustning av miljöerna genom att samordna inre underhåll och tekniskt underhåll av fastigheterna med ett pedagogiskt och miljömässigt tänkande. Arbetet med att förbättra alla studiemiljöer fortsätter under de närmaste åren. Kapacitetsfrågorna, med stora behov av nya platser i både förskola och grundskola, är den enskilt största riskfaktorn inom nämndens ansvarsområde. Nya befolkningsprognoser i maj, som beskrivs i den kapacitetsplan som presenteras för nämnden i oktober, visar befolkningsprognoser som stegrar sig ytterligare jämfört med 2011, och antyder att ca 3300 platser i förskola och grundskola behöver skapas till 2021. Kommunen som helhet har för närvarande ingen stabil förmåga att skapa dessa platser, och en utveckling av de interna processerna och rutinerna behöver ske. Med nuvarande hantering är risken är överhängande att kommunen inte kommer att kunna erbjuda de platser som måste finnas för att kommunen ska kunna ta sitt ansvar gentemot barnen.

2013-02-06 3 (45) Hittills under året har förvaltningen fortsatt att skapa ytterligare platser i förskolan genom att utnyttja befintliga lokaler effektivare. I nämndens investeringsäskanden för kommande budgetperiod kommer fortsatta satsningar på smärre lokalanpassningar att föreslås, eftersom de har visat sig vara ett kostnadseffektivt och snabbt sätt att öka antalet platser, samtidigt som verksamheterna upplever att de får en viktig uppsnyggning och bättre funktionalitet i sina lokaler. Det finns dock naturligtvis en bortre gräns för hur många nya platser som kan skapas på detta sätt; nybyggnationer kommer snart att bli nödvändiga, och i den investeringsplanering som nu finns fram till 2021 är flera nybyggnationer beskrivna också vitt möjligt tids- och kostnadssatta. I augusti startade den nya Mälarskolan i samarbete med gymnasieskolan, med de två första klasserna i åk 6, med sammanlagt 60 elever. Fullt utbyggd ska skolan ha 240 elever i årskurs 6-9. Skolan ska bli både pedagogiskt och lokalmässigt innovativ, och det visade sig efter skolvalet i början av våren att skolan väckte intresse hos eleverna och deras familjer. Den första terminen för elever och personal har avlöpt mycket väl elever och föräldrar förefaller mycket nöjda, och alla inblandade har på kort tid gjort ett mycket gott arbete! En större omorganisation av stödet till barn med behov av särskilda insatser har genomförts i och med slutet av vårterminen, enligt nämndens beslut 2011 att inkludera fler barn i skolornas ordinarie organisation, och att därmed minska antalet särskilda undervisningsgrupper i Järfälla resurscentrums regi. Skolinspektionen har under våren genomfört sin regelbundna tillsyn i Järfälla. Tillsynen gäller förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning. Skolinspektionen kontrollerar att kommunen och skolorna, även de fristående skolorna, följer de lagar och andra författningar som gäller verksamheten. Varje skola har fått sitt eget beslut. Kommunen har fått ett sammanfattande kommunbeslut, ett sammanfattande beslut för kommunens förskolor och ett sammanfattande beslut för kommunens fritidshem. Föräldrar och elever har fått informationsbrev efter genomförd tillsyn. Sammanfattningsvis kan konstateras att Skolinspektionen i sina beslut funnit att de mest centrala utvecklingsområdena är att utjämna skillnaderna i resultat mellan skolor. Vanligt förekommande brister finns i planerna mot kränkande behandling, i åtgärdsprogrammen och i de individuella utvecklingsplanerna. Skolinspektionens beslut berör till största delen de brister som finns i verksamheten, inte vad man gör bra så kallad avvikelserapportering. Förvaltningen har haft en omfattande dialog med Skolinspektionen om kvaliteten på deras tillsyn.

2013-02-06 4 (45) 1. SAMHÄLLSUPPDRAGET VERKSAMHETSBERÄTTELSE Nämnd: Barn- och ungdomsnämnden Ordförande: Bo Winander (fp) Barn- och ungdomsdirektör: Kah Slenning Carlstam Antal anställda: 19,5 (18,5) årsarbetare 1.1. Ansvarsområde Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom de delar av skolväsendet som utgörs av förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Nämnden ansvarar också för förskola, familjedaghem, fritidshem och fritidsklubb. Denna verksamhetsberättelse omfattar nämndens uppdrag som offentligt samhällsorgan. Uppdraget som utförare redovisas i verksamhetsberättelsen för För- och Grundskolor. 1.2. Årets resultat Mnkr Budget Utfall 2011 2010 Externa intäkter 107,4 112,8 108,9 108,3 Interna intäkter 0 0,0 0,0 0,0 Summa Intäkter 107,4 112,8 108,9 108,3 1 290,2 1 293,9 1 243,7 1 190,2 Kostnader exkl kapitalkostnad Kapitalkostnad 0 0,0 0,0 0,0 Summa kostnader 1 290,2 1 293,9 1 243,7 1 190,2 Nettokostnad 1 182,8 1 181,1 1 134,8 1 081,9 Kommunbidrag 1 182,8 1 182,8 1 126,4 1 084,4 Årets resultat 0 1,7-8,5 2,5 Nettoinvestering 0 0 0 0 Eget kapital *) 13,9 *) Bokfört eget kapital per 31 dec exkl årets resultat. Barn- och ungdomsnämnden redovisar för samhällsuppdraget ett överskott om 1,7 mnkr. Från år 2011 har nämnden med sig ett eget kapital om 13,9 mnkr. Helårsprognosen per augusti pekade mot ett överskott på 4,2 mnkr. Skillnaden mellan prognos och utfall motsvarar knappt 0,2 procent av de totala kostnaderna.

2013-02-06 5 (45) 1.2.1. Årets resultat per programområde Mnkr Politisk ledning Kansli Förskola/ Familjedaghem Fritidshem/ Fritidsklubb Utbildning Totalt Intäkter 0 1,5 68,3 34,6 8,4 112,8 Peng/platsbidrag 0 0 369,6 124,6 403 897,2 Lokaler 0 0,9 54,0 11,7 86,3 152,9 Övriga kostnader 1,0 22,4 41,0 25,4 154,1 243,8 Kommunbidrag 1,0 16,9 391,5 134,8 638,6 1 182,8 Resultat 0-4,8-4,8 7,7 3,6 1,7 Politisk ledning redovisar ett nollresultat. Kansliet redovisar ett underskott på 4,8 mnkr för perioden. Nämnden har beslutat att totalt använda 7 mnkr (4,8 mnkr under ) av sitt egna kapital till Attraktiva och moderna studiemiljöer, av dessa har 4,3 mnkr använts under. Kostnader för införandet av beslutsstöd på 0,6 mnkr har påverkat resultatet men har delvis kompenserats då kansliet har haft en tjänst mindre än budgeterat. Personalkostnaderna är 1,5 mnkr lägre än budgeterat. Kostnader för kundtjänst har överskridit budget med 1 719 tkr medan kostnader för IT-verksamheten är 91 tkr lägre än budgeterat. Förskola och familjedaghem redovisar ett underskott på 4,8 mnkr. Intäkterna är 0,9 mnkr högre än budgeterat. Momsbidraget är 0,7 mnkr högre jämfört med budget och avgifter tillsammans med statsbidragen är 0,2 mnkr högre än budget. På kostnadssidan finns ett underskott på 5,4 mnkr. Underskottet beror främst på högre kostnader för platsbidrag på 3,8 mnkr och högre lokalkostnader på 1,5 mnkr än budgeterat. Fritidshem och fritidsklubb redovisar ett överskott på 7,7 mnkr vilket är 1,9 mnkr bättre jämfört med prognosen per augusti. Intäkterna är 2,2 mnkr högre än budgeterat. Av detta avser 1,9 mnkr avgifter och 0,3 mnkr moms. På kostnadssidan finns ett underskott om 0,6 mnkr för platsbidrag. Antalet barn på fritidshem är 18 färre än budgeterat. Lokalkostnaderna var i nivå med budget. Externa placeringar, som är mycket dyrare än interna, har minskat och med det även kostnader för skolskjutsar. Tillsammans genererar dessa poster ett överskott på 5,1 mnkr. Utbildning redovisar ett överskott 3,6 mnkr vilket är 5 mnkr bättre än prognosen. Vid prognostillfället fanns inte uppgifter om höstterminens volymer. Årets intäkter är 0,3 mnkr lägre än budgeterat beroende på att Skolverket dragit in statsbidraget för sommarskolan. Antalet elever är lägre än budgeterat inom grundskolan (57 stycken) och grundsärskolan (19 stycken) vilket tillsammans ger ett överskott i utbetald skolpeng. Kostnader för barn i behov av särskilt stöd och skolskjutsar är 1,3 mnkr högre än budgeterat vilket beror på ökat antal barn antal barn som behöver särskilt stöd.

2013-02-06 6 (45) 1.2.2. Kostnadsstruktur % Mnkr 2011 2010 Peng/Platsbidrag 898,4 69,4 69,4 69,1 Lokaler 144,5 11,2 12,4 11,9 Barn i behov av särskilt stöd 144,2 11,1 11,6 11,4 Administration 20,7 1,6 1,4 1,4 Övrigt 86,1 6,7 5,3 6,2 Summa 1 293,9 100 100 100 1.2.3. Finansiering % Mnkr 2011 2010 Avgifter 57,9 4,5 4,5 4,7 Statsbidrag 36,0 2,8 2,9 3,1 Övriga intäkter 19,0 1,5 1,9 1,3 Kommunbidrag 1 182,8 91,3 90,6 91,1 Över/underskott 1,7-0,1 0,1-0,2 Summa 1 297,4 100 100 100 1.3. Kvalitetsredovisning Barn- och ungdomsnämndens omfattande och komplexa verksamhetsansvar är förenat med stora krav på resultat- och kvalitetsredovisningar av olika slag, och på omfattande behov av information om verksamheterna till olika intressenter. Exponeringen mot omvärlden är hög och allmänintresset stort. Kvalitetsarbetet utgår från enheternas självständiga ansvar för sin egen verksamhet och utveckling, och från de mål på statlig och kommunal nivå som finns. Järfälla kommuns sätt att organisera och styra den egna verksamheten bygger på en hög grad av decentralisering och självbestämmande för driftsenheterna. Styrningen bygger på att verksamheterna tar det professionella ansvaret för att omsätta målen i handling. Kvalitetsarbetets syfte är att säkerställa att verksamheterna uppfyller de föreskrivna målen på ett effektivt sätt, vilket dels innehåller måluppfyllelse, dels effektivitet. Detta innebär att faktiska resultat behöver beskrivas i förhållande till insatta resurser. Kvalitetssystematiken ska säkerställa att kvalitetsbrister uppmärksammas och att utvecklingsmöjligheter tas tillvara. Under året har alla egenregi-enheter lämnat skriftliga kvalitetsredovisningar enligt gemensam mall, som gjorts tillgängliga för nämnden. På frivillig grund lämnar också vissa fristående enheter inom förskola och grundskola sina kvalitetsredovisningar. På förvaltningsgemensam nivå sammanställs också en gemensam kvalitetsredovisning, som behandlas mer aktivt av nämnden. Kvalitetsredovisningarna innehåller både rena nyckeltal, (t ex personaltäthet, personalens utbildningsnivå), resultatdata för eleverna, t ex nationella prov och betyg, och attityddata om elevernas trygghet och trivsel. En ambition i att utveckla systematiken i kvalitetsarbetet är att frigöra så mycket tid som möjligt för ansvariga chefer att ägna sig åt analys och planering för

2013-02-06 7 (45) förbättringar. Ett sätt att göra detta är att skapa enkla mallar och administrativa rutiner för kvalitetsarbetet. Under året har ett arbete pågått med att revidera ärendet Kvalitetssystematik för utveckling, som skrevs första gången våren 2010. Det systematiska kvalitetsarbetet innehåller nu ett IT-stöd i form av ett beslutsstödsystem, kollegial konsultation för att bidra till skolutveckling och förbättring av verksamhetens resultat, stöd i likabehandlingsarbetet och enhetskonsultationer. Resultat sammanfattas dels i särskilda rapporter för de olika områdena till nämnden, i den årliga kvalitetsredovisningen och i verksamhetsberättelsen. I det reviderade ärendet tillkommer en beskrivning av: En tvåårs-cykel i kvalitetsarbetet Kvalitetsredovisningarnas form och roll Kopplingen mellan kvalitetsredovisningarna på enhetsnivå respektive kommungemensam nivå Kopplingen mellan kvalitetsredovisningen och Program för resultatförbättring Kvalitetssäkring/-bedömning av flera olika sakområden, bl. a lokaler och lärmiljöer, barnens lärande i förskolan, barnens/elevernas hälsa, i vad mån förskolan och skolan tar tillvara barnens/elevernas lärandekapacitet och hur arbetet för barn med behov av särskilt stöd fungerar. En tydlig koppling till FoU-strategin I det fortsatta arbetet med kvalitetssystematik behöver sammansatta nyckeltal skapas för att beskriva effektivitet och samband mellan olika typer av uppföljningsdata t ex studieresultat, nöjdhet och effektivitet, och för att hitta nya samband, t ex mellan resultat och hälsa. En utgångspunkt är att det är andan och grundsynen som är viktiga och då handlar det om att skapa samband: Kvalitetstänkandet ska påverka budgeten, och påverka verksamheten. En tydligare periodicitet med en rullande två-årscykel, där slutet på en cykel innehåller arbetet med budgeten för nästa tvåårsperiod behövs. Ett förslag till revidering av Kvalitetssystematik för utveckling kommer att presenteras för nämnden våren 2013. 1.4. Viktiga händelser Nämnden har hanterat ett antal större frågor. Februarimötet upptogs huvudsakligen av rapportering av det ekonomiska utfallet från 2011. Tre mönster framträder i ekonomin: i) Nämnden har full kontroll över alla delar av ekonomin, och kan planera med god framförhållning. ii) de ekonomiska förändringar som sker i utfallet hänger i huvudsak samman med ökande volymer i verksamheterna, och iii) en fungerande ekonomisk balans för de flesta av Förskolor och grundskolors enheter. (Detta ligger utanför samhällsuppdragets budget, men är av stor vikt för nämndens totala ekonomi). De senaste åren har inneburit stora förändringar i kansliets uppdrag, arbetssätt och sammansättning bl.a. genom att många pensionsavgångar medfört motsvarande

2013-02-06 8 (45) nyrekryteringar, vilket påkallar behovet av en medveten och tydlig strategi för arbetet. Strategin reviderades under och hela kansliet deltog i arbetet. Strategin fungerar också som en presentation av förvaltningens arbete för utomstående. Kansliet har under senhösten fått bygga om vissa rum och effektiviserat lokalanvändningen genom att några medarbetare delar rum. Anledningen till detta är att man på kommungemensam nivå behöver minska lokalanvändningen och kostnaderna för lokaler. En annan anledning är att kansliet har utökat antalet medarbetare. Garantitiden för en plats i förskolan har under året varit tillgodosedd trots brist på förskoleplatser. Förskolorna har under våren tagit in fler barn än vad maxkapaciteten anger, vilket inneburit stort arbete med den interna organisationen. Arbetet med kapacitetshöjande åtgärder har fortsatt och under året. Arbetet med den nya förskolan och skolan på Barkarbyfältet har fortsatt. Här har det dock blivit en försening i projektet på grund av problem med upphandlingen vilket innebär att förskolan och skolan först kan stå klar 2015. Förskolan byggs för 100 barn och skolan, för 300 elever i förskoleklass till årskurs 5. Ny modell för arbetet med tilläggsbelopp i förskolan har arbetats fram. Under de senaste terminerna har det skett en markant ökning av antal barn i behov av särskilda insatser i förskolorna. Tillämpningsanvisningarna, Avgifter och regler, förskola, familjedaghem, fritidshem och fritidsklubb Barn och ungdomsnämndens regler och tillämpning av skollagen har reviderats och administrativa rutiner har setts över och förenklats. Skolinspektionen genomförde under våren en regelbunden tillsyn i kommunen. Tillsynen gällde förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning. Mälarskolan har startat hösten i lokaler inrymda i Jakobsbergskolan. Cirka 60 elever har börjat i årskurs 6 och skolan planeras fullt utbyggd att ha 240 elever. Utslussningen av elever från Järfälla resurscentrums grupper är avslutad och nu pågår arbetet med inkludering av alla elever. Järfälla barn- och elevhälsa (JBE) har från höstterminen en ny beställning med delvis nya uppgifter Årets sommarskola genomfördes på Tallbohovskolan. Under det gångna läsåret hade 6-9-skolorna lovskolor för elever som riskerade att inte nå målen. I samarbete med Södertörns högskola har Järfälla genomfört en satsning på sommarhögskola. Syftet är att motivera elever från studieovana miljöer till vidare studier på gymnasiet och universitet/högskola. Från Järfälla deltog 20 elever från årskurs 7 på Tallbohovskolan Järfälla kommun ingår i SKL:s Matematiksatsning PISA 2015. Syftet är att förbättra matematikundervisningen och höja resultaten. Från höstterminen har skolornas möjligheter att söka extramedel, så kallade tilläggsbelopp, hos pedagogkonsult förändrats. Skolan ska ta hjälp av specialpedagog från Järfälla barn- och elevhälsa och i ansökan motivera hur extramedel ska användas för att bidra till att elevens möjligheter att nå målen tillgodoses.

2013-02-06 9 (45) 1.5. Framtiden Under våren 2013 kommer nämndens fokus att vara på arbetet med Mål och Budget 2014-2015 och investeringsbudgeten för samma period, samt investeringsplan för 2016-2017. Förlängda investeringsplaner för åren 2018-2019 och 2019-2021 finns också, eftersom befolkningstillväxten och det därav följande behovet av ett ökat antal platser i förskola och skola kommer att ställa mycket stora krav på framförhållning. Samordning av kvalitetsarbetet och kansliets roll som beställare för samhällsuppdragets räkning i arbetet med resultatförbättring kommer även fortsättningsvis att vara kärnan i kansliets arbete. Barn- och ungdomsnämndens mål ställer krav på tydlig uppföljning och snabba åtgärder för att nå ytterligare resultatförbättring, vilket ska realiseras genom ett mer systematiserat kvalitetsarbete inom förvaltningen. Kansliet kommer också att fortsätta ta ett ökande ansvar för förvaltningsgemensam samordning av övergripande planeringsprocesser kring kapacitetsutveckling, kvalitetssystematik, administrativ effektivitet, personalförsörjning och en god totalekonomi. Kapacitetsfrågorna i förskolan kommer ha fortsatt aktualitet. Behovet av bland annat förskoleplatser är fortfarande stort. Kapacitetshöjande åtgärder för att effektivisera vissa förskolor och med det kunna öka barnantalet något fortsätter. Samtidigt ska förskolornas och skolornas lärandemiljöer ses över enligt en plan som kontinuerligt arbetas fram. Arbetet med att ta fram kvalitetsindikatorer för att bland annat kunna mäta effekterna för barn lärande i förskolan fortsätter. En översyn av beställningarna ska göras. Syftet med detta är att skapa en likvärdighet i dessa. Från och med januari 2013 återgår placeringsfunktionen gällande plats i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem till kansliet. I tidigare överenskommelse med kommunens kundtjänst så har den funktionen legat där under ett par år. Syftet med återflytten är bland annat att hitta effektivare arbetssätt och en större helhetssyn kring dessa frågor. För fritidshemmen ska system tas fram och en analys av barngruppernas storlek och sammansättning göras. I kommande kvalitetsredovisningsmall kommer det att finnas frågor att besvara för enheterna. I vissa fritidshem saknas det lokaler som behövs för att syftet med utbildningen ska uppnås. Varje år görs en kapacitetsplan för förvaltningens samtliga verksamheter som visar varje skolas behov av lokaler i förhållande till beräknat antal elever. Skolinspektionens tillsyn har visat på några områden som behöver förbättras. Skolinspektionen anser att kommunen inte följer upp och utvecklar sina verksamheter i tillräcklig utsträckning, samt inte heller alltid tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska inriktas mot de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter och dessutom ska arbetet dokumenteras. Beslutet om att slussa ut eleverna från Järfälla Resurscentrum kommer att följas upp under 2014. En ny beställning till Järfälla barn- och elevhälsa gjordes från 1 juli. Beslutet från år 2008 att ändra organisationen på skolorna till F-5 och 6-9 ska följas upp under 2013.

2013-02-06 10 (45) Kapacitetsökningar är en stor uppgift under åren framöver. Antalet elever ökar och fler skolplatser behövs, i första hand för yngre elever, men inom några år saknas platser även för de äldre eleverna.

2013-02-06 11 (45) 2. POLITISK LEDNING Barn- och ungdomsnämnden har nio ledamöter och nio ersättare. Majoriteten utgörs av tre representanter för moderaterna samt vardera en representant för folkpartiet och centerpartiet. Minoriteten består av tre representanter för socialdemokraterna samt en representant för miljöpartiet. Ett arbetsutskott bestående av fyra ledamöter och fyra ersättare bereder nämndens ärenden. 2.1. Ekonomiskt utfall Tkr Budget 2011 2010 Intäkter 0 0 0 0 Kostnader 993 1 017 1 033 615 Nettokostnader 993 1 017 1 033 615 Kommunbidrag 993 993 973 954 Resultat 0-24 -60 339 Nämnden har haft sex ordinarie sammanträden. Resultatet för är ett underskott på 24 tkr. Arvoden och sociala avgifter uppgår till 621 tkr vilket är 14 tkr högre än budgeterat och 45 tkr lägre än 2011 beroende på att det inte var någon budgetkonferans. Övriga kostnader är på 396 tkr och består av bland annat av personalkostnader för personal som arbetar med nämndadministration och tryckkostnader. 2.2. Viktiga händelser Nämnden har hanterat ett antal större frågor. Februarimötet upptogs huvudsakligen av rapportering av det ekonomiska utfallet från 2011. Tre mönster framträder i ekonomin: i) Nämnden har full kontroll över alla delar av ekonomin, och kan planera med god framförhållning. ii) de ekonomiska förändringar som sker i utfallet hänger i huvudsak samman med ökande volymer i verksamheterna, och iii) en fungerande ekonomisk balans för de flesta av Förskolor och grundskolors enheter. (Detta ligger utanför samhällsuppdragets budget, men är av stor vikt för nämndens totala ekonomi). Vid aprilmötet presenterades ett antal rapporter som rör kvalitet och uppföljning. Rapporter har givits om genomförda enhetskonsultationer, om kollegial konsultation och tillsyn av fristående förskolor och fritidshem. Alla verksamheters likabehandlingsplaner har granskats och en sammanfattande rapport tagits fram. Allt kvalitets- och uppföljningsarbete har också utgjort underlag för den tredje revideringen av nämndens resultatförbättringsprogram. Programmet är nu i sin reviderade form ytterligare mer förenklat och mer koncentrerat, med tydliga uppdrag till egenregiverksamheten. Nytt i denna revidering är att programmet ska ligga till grund för en verksamhetsplan för För- och grundskolor. Under höstens nämndmöten behandlades i början av oktober den reviderade kapacitetsplanen, som i allt större detalj för varje revidering beskriver befolkningsutveckling och platsbehov, med åtföljande investeringsplaner, fram till 2021. Skälet till den långa framförhållningen är att ledtiderna för att uppföra helt nya byggnader är

2013-02-06 12 (45) mycket lång. Vid nämndens novembermöte hanterades verksamheternas och förvaltningens gemensamma kvalitetsredovisningar. Förvaltningen gör fortfarande en samlad kvalitetsredovisning, trots att lagkravet för detta tagits bort, eftersom det är ett smidigt sätt för nämnden att få en överblick över verksamheternas resultat. Enheternas kvalitetsredovisningar håller allt högre kvalitet, och kan användas för en dialog om prioriteringar och fortsatt utveckling. Vid novembermötet hanterades också flera frågor som rör särskild finansiering gentemot förskola och skola kompletteringsresurser i förskolan respektive viktat bidrag till grundskolan. Båda metoderna är ett sätt att fördela riktade resurser utifrån de olika enheternas socioekonomiska förutsättningar, och fördelningen revideras årligen utifrån förändringar i respektive enheters barn- och elevsammansättning. Flera motioner hanterades också under novembermötet bl. a om omsorg på obekväm tid, om förutsättningarna för skolornas fritidshem och om en förnyelse av skolbyggnaden i Källtorpskolan. Nämndens decembermöte ägnades i huvudsak åt För- och grundskolors ekonomi, vilket inte ytterligare kommenteras i denna verksamhetsberättelse annat än att det är värt att nämna att nämnden även som ägarstyrelse har full kontroll över driftsekonomin. 2.3. Framtiden Under våren 2013 kommer nämndens fokus att vara på arbetet med Mål och Budget 2014-2015 och investeringsbudgeten för samma period, samt investeringsplan för 2016-2017. Förlängda investeringsplaner för åren 2018-2019 och 2019-2021 finns också, eftersom befolkningstillväxten och det därav följande behovet av ett ökat antal platser i förskola och skola kommer att ställa mycket stora krav på framförhållning. Budgetarbetet för 2014-2015 inleds med en konferens där nämnden får information om förvaltningens arbetssätt, kommunens styrsystem, aktuella ärenden och hur budgetarbetet kommer att fortskrida. Nämnden kommer under början av våren att fatta beslut som har direkt bäring på nämndens budget. Huruvida kommunen ska erbjuda omsorg på obekväm arbetstid är ett sådant viktigt beslut. Andra ärenden som kan få konsekvenser för budgeten, som är planerade att hanteras under våren 2013 är översyn av mottagandet av nyanlända barn och elever, arbete med barn och elever inom autismspektrumtillstånd samt översyn av samundervisningsklasserna och organisationen av grundsärskolan.

2013-02-06 13 (45) 3. NÄMNDKANSLI Nämndens tjänstemannakansli bereder, verkställer, informerar om och följer upp nämndens beslut. I kansliets uppdrag ingår systemansvar för den administration av placeringar i förskola, familjedaghem och fritidshem som hanteras av kundtjänsten. I personalens uppgifter ingår många kontakter med och service till medborgarna, samt samarbete med andra förvaltningar. 3.1. Ekonomiskt utfall Tkr Budget 2011 2010 Intäkter 0 1 549 345 20 Kostnader 16 969 23 294 18 928 14 576 Nettokostnader 16 969 21 745 18 583 14 556 Kommunbidrag 16 969 16 969 13 935 14 866 Resultat 0-4776 -4 648 310 Kansliet redovisar ett underskott på 4 776 tkr för perioden. Det är 52 tkr större än prognosen i delårsbokslutet per augusti. Nämnden har beslutat att totalt använda 7 mnkr av sitt egna kapital till Attraktiva och moderna studiemiljöer, av dessa har 4 292 tkr använts under och totalt har 6 541 tkr använts under 2011 och. Kostnader för införandet av beslutsstöd på 566 tkr har påverkat resultatet men har delvis kompenserats under hösten då kansliet har haft en tjänst mindre än budgeterat. Personalkostnaderna är däremot 1 553 tkr lägre än budgeterat. Kostnader för kundtjänst har överskridit budget med 1 719 tkr medan kostnader för IT-verksamheten är 91 tkr lägre än budgeterat. Årets intäkter på 1 549 tkr motsvaras av lika stora kostnader. Intäkterna kommer ifrån VFU (verksamhetsförlagt utbildning), Kammarkollegiet (ersättning för forskarskolan) och projektet Hållbar Jämställdhet. 3.2. Väsentliga personalförhållanden 2011 2010 % Antal % Antal % Antal Personer 20 19 21 Årsarbetare 19,5 18,5 18 Kvinnor 80 16 74 14 76 16 Män 20 4 26 5 24 5 Medelålder 2011 2010 47 50 51

2013-02-06 14 (45) Fyra nya medarbetare har rekryterats under året; två utredare/projektledare, en ekonomihandläggare och en förvaltningsgemensam informatör. Kansliet har också utökats ytterligare med fyra medarbetare genom att placeringsfunktionen, bestående av tre tjänster, har flyttats tillbaka till kansliet från Kundtjänst. Från IT-avdelningen har också en och en halv tjänst bestående av funktioner för systemförvaltning av verksamhetssystemet Procapita flyttats tillbaka till kansliet. Bakgrunden till den förändringen är att samarbete och verksamhetsutveckling ska underlättas genom närheten till förvaltningen. Sjukfrånvaro 2011 2010 Total sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid (%) 4 1 3 Antal sjukdagar per anställd 9 3 8 Andel anställda utan sjukfrånvaro 33 42 48 Andel av total sjukfrånvaro som varit frånvarande i minst 60 dagar (%) 20 0 0 3.3. Viktiga händelser De senaste åren har inneburit stora förändringar i kansliets uppdrag, arbetssätt och sammansättning bl.a. genom att många pensionsavgångar medfört motsvarande nyrekryteringar, vilket påkallar behovet av en medveten och tydlig strategi för arbetet. Under 2011 arbetade kansliet med att ta fram en gemensam förvaltningsstrategi som bl. a beskriver hur kansliet hanterar komplexa processer och avancerad systemutveckling som berör många intressenter. Strategin reviderades under och hela kansliet deltog i arbetet. Strategin fungerar också som en presentation av förvaltningens arbete för utomstående. För att minska sårbarheten, och kunna utnyttja kansliets kompetensbredd, utvecklas ett arbetssätt med mindre av ensamarbete inom avgränsade sakområden till förmån för ett processinriktat arbete där flera olika experter kan bidra. Detta har under hösten accentuerats i samband med att nya utredare har anställts. Arbetet med att införa ett IT-baserat beslutsstöd har fortsatt under, med planering för att ansvariga chefer ska kunna lägga mer tid på analys och åtgärder, och få mer stöd med enklare administration. Systemet innehåller nu uppgifter om ekonomi, personal, skolundersökning och verksamhet (volymer, resultat m.m.). Ett nytt verktyg för att arbeta med budget och utfallsprognoser kommer inom kort att tas i bruk, vilket ökar säkerheten och enkelheten i den ekonomiska hanteringen. Data från de nya sakområden där kvalitetskriterier ska utvecklas, (se avsnittet Kvalitetsredovisning ovan), ska integreras i beslutsstödssystemet. Kansliet har under senhösten fått bygga om vissa rum och effektiviserat lokalanvändningen genom att några medarbetare delar rum. Anledningen till detta är att man på kommungemensam nivå behöver minska lokalanvändningen och kostnaderna för lokaler. En annan anledning är att kansliet har utökat antalet medarbetare.

2013-02-06 15 (45) 3.4. Miljöredovisning Kansliet deltar i det arbete för miljödiplomering som bedrivs i kommunalhuset. Den kommungemensamma miljöplanen fungerar nu som utgångspunkt i arbetet. 3.5. Framtiden Samordning av kvalitetsarbetet och kansliets roll som beställare för samhällsuppdragets räkning i arbetet med resultatförbättring kommer även fortsättningsvis att vara kärnan i kansliets arbete. Barn- och ungdomsnämndens mål ställer krav på tydlig uppföljning och snabba åtgärder för att nå ytterligare resultatförbättring, vilket ska realiseras genom ett mer systematiserat kvalitetsarbete inom förvaltningen. Kansliet kommer också att fortsätta ta ett ökande ansvar för förvaltningsgemensam samordning av övergripande planeringsprocesser kring kapacitetsutveckling, kvalitetssystematik, administrativ effektivitet, personalförsörjning och en god totalekonomi. Det IT-baserade beslutsstödet ska utvecklas ytterligare genom en modul för verksamhetsuppföljning som innebär att nyckeltal och andra kvalitetsindikatorer finns givna för enhetscheferna när de ska skriva sin kvalitetsredovisning. Nya typer av parametrar ska också skapas genom strukturerad självvärdering, t ex med hjälp av BRUK-skalan, och en aktiv bedömning av potential/utvecklingsmöjligheter enligt Skollagen 3:3 ska skapas. Allt med siktet inställt på en annan kvalitetsnivå. Under slutet av har kansliet sammanställt en investeringsplan som sträcker sig ända fram till 2021, alltså två planperioder längre än vad som krävs, efter 2017. Planen knyter ihop kapacitetsplaneringen, som i sig väger ihop befolkningsutveckling och platsbehov, med nämndens hela budgetplanering. Skälet till att ha en så lång plan är de långa ledtiderna för att faktiskt få helt nybyggda objekt på plats; fem år är ingen ovanlig tidshorisont, och erfarenheten säger att vi behöver bli mycket konkreta i planeringen på ett tidigt stadium. Naturligtvis är det så att planen blir mer osäker för varje år i framtiden man förlänger den, men med årlig revidering kommer precisionen hela tiden att öka, till fördel för det konkreta arbetet med att skapa nya platser och samtidigt ha kontroll på den ekonomiska planeringen. Utbildningskvalitet kommer alltid att vara en framtidsfråga. De förbättrade resultat vi nu ser i verksamheterna ger stimulans till att fortsätta på den inslagna vägen: Höga förväntningar på barn och elever och tydlig uppföljning av resultaten på individnivå, och en komplex analys av allt som kan tänkas spel roll för goda utbildningsresultat.

2013-02-06 16 (45) 4. FÖRSKOLA OCH FAMILJEDAGHEM 1-5 ÅR 4.1. Ansvarsområde Ansvarsområdet omfattar förskolor och pedagogisk omsorg i form av familjedaghem för barn 1-5 år samt öppen förskola. Det finns totalt 53 förskolor, 34 av dem i kommunal regi. Dessutom finns pedagogisk omsorg i form av familjedaghem, två av familjedaghemmen drivs i enskild regi. Förskolan är väl utbyggd och erbjuder flera former av pedagogik, som till exempel Reggio Emiliainspirerad verksamhet, Waldorf och Montessori. 74 procent av barnen är inskrivna i förskolor eller familjedaghem som drivs i kommunal regi och 26 procent i enskild regi. Totalt är cirka 4 100 barn inskrivna i förskolan och cirka 85 barn i pedagogisk omsorg, i form av familjedaghem. De fristående förskolorna drivs som aktiebolag, stiftelser, föräldrakooperativ eller personalkooperativ. För barn som av medicinska och/eller fysiska orsaker är i behov av särskilda insatser kan extra medel beviljas, så kallat tilläggsbelopp. De flesta av dessa barn finns inom den ordinarie förskolan, under året i snitt, 81 barn. Några barn som har särskilda behov har sin placering i någon av kommunens två specialavdelningar, Pråmen, 6 barn eller Virvelvinden, 2 barn (språkpedagogisk avdelning på Vattmyra förskola). Ett fåtal barn med diagnos inom mer sällsynta funktionsnedsättningar är beviljade plats i annan kommun eller fristående verksamhet. I och utanför kommunen har 23 barn specialplaceringar vilket inkluderar 9 barn i kommunens allergiförskoleavdel-ning, som drivs i enskild regi. För hemmavarande barn finns öppna förskolor där barnen kan delta i pedagogisk verksamhet tillsammans med föräldrar eller annan vuxen. Det finns öppna förskolor i alla fyra kommundelarna. Öppna förskolan i Jakobsberg har ett utökat åtagande vilket innebär att verksamheten vissa tider även är öppen för barn som är inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg. 4.2. Ekonomiskt utfall Tkr Budget 2011 2010 Intäkter 67 000 67 939 66 842 67 683 Kostnader 458 471 464 242 450 281 418 161 Nettokostnader 391 471 396 303 383 439 350 478 Kommunbidrag 391 471 391 471 376 588 357 054 Resultat 0-4 832-6 851 6 576

2013-02-06 17 (45) Mnkr Budget Avvikelse Intäkter 67,0 68,3 +1,3 Peng 365,8 369,6-3,8 Lokalkostnader 52,5 54,0-1,5 Övrigt 40,5 41,0-0,5 Kommunbidrag 391,5 391,5 0,0 Totalt 0-4,8-4,8 Förskola och familjedaghem redovisar ett underskott på 4,8 mnkr vilket är 0,5 mnkr mer jämfört med prognosen i delårsbokslutet per augusti. Intäkterna är 1,3 mnkr högre än budgeterat. Momsbidraget är 0,7 mnkr högre jämfört med budget och avgifter tillsammans med statsbidragen är 0,2 mnkr högre än budget. På kostnadssidan finns ett underskott på 5,4 mnkr. Underskottet beror främst på högre kostnader för platsbidrag på 3,8 mnkr och högre lokalkostnader på 1,5 mnkr än budgeterat. Antal barn inom förskola och familjedaghem är 48 fler än budgeterat till en merkostnad om 4,8 mnkr. I de lägre åldrarna 1-3 år som har en högre barnpeng ökade antalet med 27 barn och antalet barn 4-5 år med lägre barnpeng ökade antalet med 21 barn. Lokalkostnaderna är 1,5 mnkr högre än budgeterat, är andra året med lokalpeng. 4.3. Måluppfyllelse Inriktningsmål god välfärd Järfällaborna ska få ut bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande ständigt förbättrade resultat Effektmål 2011 Andelen barn som ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt **) - som möjligt enligt utbildningens mål ska öka varje år. **) arbete pågår med att ta fram indikatorer

2013-02-06 18 (45) hög brukarupplevd kvalitet avseende verksamhetens innehåll Effektmål 2011 Andelen pojkar och flickor som ges samma förutsättningar ska öka varje år, lägst 84 procent *) 84 82 Andelen föräldrar som kan rekommendera sitt barns förskola ska öka varje år, lägst 90 procent 92 91 hög brukarupplevd kvalitet avseende personalens bemötande Effektmål 2011 Andelen föräldrar som anser att personalen bemöter barnen på ett bra sätt ska öka varje år, lägst 90 procent 89 89 Inriktningsmål hållbar utveckling Järfälla ska vara en trygg och snygg kommun. Effektmål 2011 Andelen barn som känner sig trygga ska öka varje år, lägst 96 procent 95 95 *) Procentsatsen ändrad på grund av felskrivning i budget -2013 4.4. Kvalitetsredovisning Enhetskonsultationer har genomförts en andra omgång, med början under senare delen av 2011 och en bit in på vårterminen. Under hösten startade den tredje omgången av enhetskonsultationer. Besöken har inneburit en dialog med förskolans ledning där samtalet handlat om förskolans kvalitet, utvecklingsbehov med mera. En viktig infallsvinkel har under året varit kring hur man kan mäta effekterna av barns lärande i förskolan. Ett utvecklande, systematiskt och pedagogiskt ledarskap som är kopplat till forskning är en styrka som uppmärksammats på flera enheter. Det finns goda exempel på tydliga roller mellan förskolechef och biträdande förskolechef. Det har i sin tur bidragit till att det pedagogiska arbetet fått en framträdande roll och att enheterna fått en större förmåga att hantera både löpande drift och utvecklingsinsatser. Fortfarande finns vissa svårigheter med den röda tråden. Rutiner för överlämning mellan förskola och skola finns nu utarbetade och dessa behöver tydliggöras och förankras. Överlämningen är på många enheter fortfarande personalbunden. Förskollärartätheten är fortfarande relativt låg och behöver öka. Uppföljning av lärandet i förskolan är en central faktor för att nå en högre måluppfyllelse. Enheterna visar en hög nivå av pedagogiskt tänkande och medvetenhet kring barns lärande. Det finns dock en osäkerhet kring hur man ska följa upp och dokumentera enskilda barns utveckling och förändrat kunnande.

2013-02-06 19 (45) Järfälla kommun har även ansökt om statsbidrag från Skolverket. Dessa ska gå till personalförstärkning och/eller medel till kompetenshöjande åtgärder. Förskolorna har fått 820 kronor per barn och år. Uppföljningen för visar att 75 procent har använts till personalförstärkning och 25 procent till kompetenshöjande åtgärder. Skolundersökningen som görs tillsammans med fem andra kommuner, Upplands- Bro, Sigtuna, Solna, Sundbyberg och Lidingö genomfördes under våren. Pilen Af-färsutveckling AB är det företag som genomfört skolundersökningen för tredje året. Distribueringssättet kompletterades även i år med att barnen och eleverna fått med sig en pappersenkät hem till sina föräldrar. Svarsfrekvensen låg på totalt 75 procent. 73 procent av föräldrarna till barn i förskolan har svarat. Motsvarande för föräldrar med barn i familjedaghem var 78 procent. Samtliga föräldrar i förskolan ingår i undersökningen. Årets undersökning visar att förbättringar skett för två påståenden. Det gäller mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov samt mitt barns tankar och idéer tas tillvara. Det finns också påståenden som har ett sämre resultat än föregående år. När Järfällas resultat jämförs med genomsnittet för alla de sex kommunerna är resultatet för Järfälla genomgående bättre är kommungenomsnittet. Rent generellt ligger resultaten för förskolan och familjedaghemmen mycket högt. Tillsyn av fristående förskolor, pedagogisk omsorg, familjedaghem i enskild regi; Arbetet med tillsynen av kommunens fristående verksamheter har fortsatt under året. Fyra enheter hade tillsynsbesök under våren och tre under hösten. Vanligast förekommande anmärkningarna har handlat om likabehandlingsplanerna. Det har saknats delar i planerna för att de ska uppfylla lagens krav. I vissa fall har inte planerna varit förankrade vilket visat sig i personalens förhållningssätt. En annan vanlig anmärkning gäller kopplingen till läroplanen. Det har i verksamhetsplanerna inte framgått hur enheten arbetar i förhållande till läroplanen och vilka mål och riktlinjer som gäller verksamheten. De anmärkningar som förskolorna fått har blivit åtgärdade. För övrigt finns på några enheter en verksamhet med mycket hög kvalitet som överensstämmer med förskolans uppdrag och därmed också läroplanens mål och riktlinjer. Detta syns bland annat i väl utarbetade dokument som är förankrade i det dagliga arbetet och att barnens utveckling och lärande hela tiden är i fokus. Barn- och ungdomsförvaltningen har inom ramen för tillsyn lämnat råd och vägledning för att stödja arbetet med att åtgärda eventuella brister men också för att stimulera en fortsatt utveckling. Modersmålsstöd i förskola och familjedaghem; Modersmålsstöd sker i samvaro, i samtal och lek och är en del av verksamheten. Det kan ske genom tvåspråkig personal eller genom ambulerande modersmålslärare. Idag får cirka 485 barn i åldern 1-5 år modersmålsstöd vilket är drygt 130 fler barn än förra året. Modersmålsstöd ges i 16 olika språk, av modersmålslärare. Drygt 1 200 barn önskar modersmålsstöd vilket innebär att knappt 40 procent får.

2013-02-06 20 (45) 4.5. Viktiga händelser Garantitiden för en plats i förskolan har under året varit tillgodosedd trots brist på förskoleplatser. Förskolorna har under våren tagit in fler barn än vad maxkapaciteten anger, vilket inneburit stort arbete med den interna organisationen. Arbetet med kapacitetshöjande åtgärder har fortsatt under året. På Polaris har det byggts en sovaltan vilket genererat 15 nya platser. I februari var den provisoriska paviljongen på Almarevägen klar för inflyttning. Här blev den en utökning med 50 platser. Nya Orions förskola är också klar och inflyttning har skett vid årsskiftet /2013. Nybyggnaden innebär en utökning av motsvarande 35 förskoleplatser. Arbetet med den nya förskolan och skolan på Barkarbyfältet har fortsatt. Här har det dock blivit en försening i projektet på grund av problem med upphandlingen vilket innebär att förskolan och skolan först kan stå klar 2015. Förskolan byggs för 100 barn och skolan, för 300 elever i förskoleklass till årskurs 5. Referensgrupp bestående av skolledare är tillsatt. I gruppen ingår även representanter från kultur- och fritidsförvaltningen. För att motsvara behovet av platser på Barkarbyfältet planeras för en temporär för- och grundskola för 150-250 barn. Den beräknas klar till höstterminen 2013. Ny modell för arbetet med tilläggsbelopp i förskolan har arbetats fram. Under de senaste terminerna har det skett en markant ökning av antal barn i behov av särskilda insatser. Budgeten har i stort sett varit oförändrad de senaste åren, vilket inneburit att resurserna ska räcka till fler barn. En gång per termin kan förskolor och familjedaghem söka tilläggsbelopp från pedagogkonsult. Förskolan ska kompensera och ge barnet det stöd som barnets behov kräver och tilläggsbeloppet är endast en liten del. Fredagen den 13 april brann Kopparvägens förskola ner till grunden. Ett arbete med kapacitetshöjande åtgärder hade påbörjats. Barnen blev evakuerade till tre olika platser; Almarevägens förskola, Emaljvägen och Askungens förskola. En provisorisk förskola har placerats vid Kolarängskolan och inflyttning ägde rum i mitten av december. Arbetet med planering av återuppbyggnad av Kopparvägens förskola är påbörjad. Skolinspektionen genomförde under våren en regelbunden tillsyn i kommunen. Tillsynen gällde förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning. Förskolornas tillsyn genomfördes i form av intervjuer med förskolechefer, representanter för personal, vårdnadshavare och ansvariga tjänstemän och politiker. Helhetsbedömningen i tillsynen som gjordes om förskolorna och annan pedagogisk verksamhet visar att Järfälla kommun erbjuder förskola som till stora delar uppfyller författningarnas krav. Barnen i förskolan erbjuds en trygg miljö som präglas av en pedagogisk verksamhet där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Språkpedagogisk avdelning på Vattmyra förskola har startat under hösten. Tanken med den verksamheten är att göra det möjligt för barn med språkstörning, att gå i kommunens förskola. I beställningen av den verksamheten görs det tydligt att det är förskollärare som ska arbeta i denna barngrupp som då är en integrerad verksamhet. Samarbete med tal- och specialpedagog från Järfälla barn- och elevhälsa och en logoped från landstinget ingår också i samarbetet.

2013-02-06 21 (45) Tillämpningsanvisningarna, Avgifter och regler, förskola, familjedaghem, fritidshem och fritidsklubb Barn och ungdomsnämndens regler och tillämpning av skollagen har reviderats och administrativa rutiner har setts över och förenklats. 4.6. Framtiden Kapacitetsfrågorna kommer ha fortsatt aktualitet. Behovet av bland annat förskoleplatser är fortfarande stort. Kapacitetshöjande åtgärder för att effektivisera vissa förskolor och med det kunna öka barnantalet något fortsätter. Samtidigt ska förskolornas och skolornas lärandemiljöer ses över enligt en plan som kontinuerligt arbetas fram. Skolinspektionens tillsyn har lyft fram områden som måste utvecklas inom förskolan. Dessa är bland annat förskolornas planer mot kränkande behandling. Skolinspektionen anser att dessa varierar i kvalitet och att de inte uppfyller författningarnas krav. System för dokumentation och analys av barngruppernas storlek och sammansättning ska utformas och dessutom ska arbetet med bedömning av förskolornas måluppfyllelse utvecklas vidare. I samband med översynen av barn i behov av särskilda insatser lades medel för en specialpedagog in i budget. Från och med 2013 ska också förskolan ta hjälp av specialpedagog från Järfälla barn- och elevhälsa och i sin ansökan om tilläggsbelopp motivera hur eventuella extramedel ska användas för att bidra till barnets utveckling och lärande. Arbetet med att ta fram kvalitetsindikatorer för att bland annat kunna mäta effekterna för barn lärande i förskolan fortsätter. En översyn av beställningarna ska göras. Syftet med detta är att skapa en likvärdighet i dessa. Från och med januari 2013 återgår placeringsfunktionen gällande plats i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem till kansliet. I tidigare överenskommelse med kommunens kundtjänst har den funktionen legat där under ett par år. Syftet med återflytten är bland annat att hitta effektivare arbetssätt och en större helhetssyn kring dessa frågor. 4.7. Produktionsvolymer och Nyckeltal 4.7.1. Produktionsvolymer Antal platsbidrag Budget Avvikelse 2011 2010 Förskola/pedagogisk omsorg 1-3 år 1 832 1 859 27 1 806 1 752 Förskola/pedagogisk omsorg 4-5 år 2 261 2 281 20 2 257 2 201 Summa 4 093 4 140 47 4 063 3 953

2013-02-06 22 (45) 4.7.2. Nyckeltal Andel platsbidrag Budget 2011 2010 Egen regi 71 69 70 71 Andel av kostnader som avser egen regi 68 67 69 68 Enskild regi andel platser 29 29 29 28 Andel av kostnader som avser enskild 31 32 30 31 regi Andra kommuner andel platser 1 1 1 1 Andel av kostnader som avser andra kommuner 1 1 1 1 Antal barn som får modersmålsstöd 2011 2010 Antal barn 485 347 499 Andel av samtliga i förskola eller pedagogisk omsorg 12 8 13 Antal språk 16 11 12 Kostnad per barn 7 214 7 202 4 910 Andel flickor 51 51 46 Andel pojkar 49 49 54 Uppgiften om antalet barn som får modersmålsstöd för år 2011 och avser barn som får modersmålsstöd av modersmålslärare anställda inom Järfälla språkcentrum. Tidigare år har barn som får stöd av flerspråkig personal i förskolan ingått. Barn som får specialplaceringar 2011 2010 Antal specialplaceringar 23 33 37 Andel av samtliga i förskola eller pedagogisk omsorg 1 1 1 Kostnad per barn 206 695 160 334 158 270 Andel flickor 48 36 - Andel pojkar 52 64 - Barn med extra resurs 2011 2010 Antal barn med extraresurs 81 55 49 Andel av samtliga i förskola eller pedagogisk omsorg 2 1 1 Kostnad per barn 91 543 116 727 119 510 Andel flickor 42 43 - Andel pojkar 58 57 -

2013-02-06 23 (45) Andel barn som får sitt förstahandsval av förskola 2011 2010 51 56 62 Antal kvm/barn i förskolan 2011 2010 9 9 9 Bruttokostnad per barn inklusive lokalkostnader, 2011 2010 1-5 år (kr) Egen regi 109 180 107 403 101 266 Enskild regi 117 827 118 086 114 181 Annan kommuns regi 164 722 150 667 154 750 Totalt alla Järfällabarn 112 136 110 852 105 248 I annan kommuns regi ingår en stor andel specialplaceringar. Kostnaderna för dessa är höga och kan dessutom variera kraftigt mellan olika år. Bruttokostnad per barn exklusive lokalkostnader, 2011 2010 1-5 år (kr) Egen regi 96 633 93 374 90 077 Enskild regi 103 708 101 433 101 794 Annan kommuns regi 151 222 138 334 144 400 Totalt alla Järfällabarn 99 145 96 048 93 719 Närvarotider i förskolan (%) 2011 2010 1 15 tim/v 10 11 11 16 30 tim/v 11 11 12 31 45 tim/v 41 42 54 45 55 tim/v 38 36 23 100 100 100 Familjers avgiftsgrundande inkomst 2011 2010 Kronor per månad (%) 0 4 4 4 1-41 999 29 32 32 42 000-67 64 64 100 100 100 * Gäller både förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Finansiering % 2011 2010 Avgifter i förskola eller pedagogisk omsorg 8 8 8 Statsbidrag 5 5 6 Övriga intäkter 2 2 2 Kommunalskatt 85 85 84 Summa 100 100 100

4.7.3. Vad kostar verksamheten i din kommun? 2013-02-06 24 (45)