Verktygslådan för innovation. Om immaterialrätt och andra affärsmodeller

Verktygslådan för innovation Om immaterialrätt och andra affärsmodeller

KÄLLOR: Edquist, H. (2010), Hur viktiga är immateriella investeringar?, Institutet för Näringslivsforskning, Nyhetsbrev #1 2010. Greenhalgh, C. and Rogers (2007), The value of intellectual property rights to firms and society, Oxford Review of Economic Policy, Volume 23, Number 4, 2007. KIPO Korean Intellectual Property Office (2008) (presentation av Jae-Hong Baek, Deputy Director). Marklund, G. (2007) Globaliseringen och konkurrensen om kunskapsintensiva jobb, Underlagsrapport nr 2 till Globaliseringsrådet. OECD (2006), Creating Value from Intellectual Assets. SEB (2005), Småföretagen internationaliseras snabbt www.seb.se Swedbank (2006), Småföretagens utlandsetablering myter och verklighet, Swedbank Analys nr 24, november 2006. www.swedbank.se Vinnova, Svensk FoU i siffror www.vinnova.se WIPO (2009) Statistics on Patents 2009 www.wipo.int WIPO (2009) The International Patent System in 2008. PCT Yearly Review: Developments and Performance www.wipo.int verktygslådan för innovation om immaterialrätt och andra affärsmodeller redaktör: eva jarnvall svenskt näringsliv foto: leif milling / shutterstock form: leif.se tryck: print center

23 User-Driven Innovation Verktygslådan för innovation Om immaterialrätt och andra affärsmodeller 4 Idédrivna affärer 6 Innovationsprocesser och affärsmodeller 10 Hemlighållande och publicering 12 Patent 14 Designskydd 16 Ordlista 18 Varumärkesskydd 20 Upphovsrätt 22 Open Innovation 24 Crowd Sourcing 25 Open Source 26 Patentpooler 27 Standardisering 28 Innovation i mindre företag 30 Frågor för framtiden

4 idédrivna affärer Idédrivna affärer Företag som bygger på nya och unika idéer behöver ofta särskilda verktyg för att kunna förverkliga sin affärsmodell. Människan är en skapande varelse. Lusten att skapa och behovet av att lösa problem i vår vardag har genom årtusenden drivit vår kreativitet. Men för att utveckla vår kreativitet behöver vi stimulans och hjälpmedel. Det är inte minst viktigt när det gäller att utnyttja vårt skapande till att bygga företag som ger jobb och ekonomiskt välstånd åt fler än kreatören själv. Vägen från snilleblixt till lönsamt företag är ofta längre än man tror. Den ursprungliga idén behöver kanske utvecklas tekniskt eller designmässigt. Den ska kunna tillverkas till rimlig kostnad, marknadsföras mot tänkbara användare, distribueras och säljas. Många produkter måste dessutom testas för att säkerställa krav på säkerhet, funktionalitet eller miljöpåverkan. Detta kräver resurser i form av kunskap, tid och framför allt pengar. För att aktieägare, banker eller riskkapitalister ska vara beredda att satsa måste det finnas en plan för hur de ska få igen sina investeringar en affärsmodell. Affärsmodellen är helt enkelt den metod som kreatören tänker använda för att tjäna pengar på sin idé. Det finns mängder av affärsmodeller. Man kan sälja sin kunskap eller idé som sådan, eller låta andra utnyttja den genom en licens. Man kan tillverka och sälja en fysisk produkt eller tillhandahålla tjänster. Det finns också kombinationer där man t ex ger bort idén eller produkten gratis men tar betalt för kringtjänster som support och utbildning. Det gäller alltså att skapa förutsättningar för många olika strategier. Vissa förutsättningar är gemensamma för alla former av företagsamhet, t ex skatte regler, en fungerande arbetsmarknad och fysisk infrastruktur som vägar och bredband. Men företag som bygger på nya och unika idéer behöver ofta också särskilda verktyg för att kunna förverkliga sin affärsmodell. Det kan vara regler om företagshemligheter, möjligheten att skydda sitt varumärke eller sin teknik mot kopiering, eller rätten att själv bestämma hur det man skapat får användas. Vissa företag använder bara något enstaka verktyg, andra kombinerar flera olika. Poängen är just denna mångfald: Olika affärsmodeller kräver olika verktyg. Denna verktygslåda för innovation är helt avgörande för att vårt skapande ska kunna utvecklas till framgångsrika företag. I denna skrift vill vi ge en orientering om hur verktygslådan ser ut och de utmaningar som Sverige står inför.

idédrivna affärer 5 VÄGEN FRÅN SNILLEBLIXT TILL LÖNSAMT FÖRETAG ÄR OFTA LÄNGRE ÄN MAN TROR

6 innovationsprocesser och affärsmodeller Innovationsprocesser och affärsmodeller INVESTERINGAR I IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Aktuella studier visar att svenska företags investeringar i immateriella tillgångar år 2004 uppgick till 246 miljarder kronor eller 9 % av BNP, vilket motsvarar två tredjedelar av investeringarna i fysiskt kapital. Dessa investeringar bidrog till närmare 35 % av pro duktivitetsökningen i svenska företag under perioden 1995-2004 enligt IFN, 2009. OM INNOVATIONERNAS VÄXANDE BETYDELSE Företag satsar alltmer resurser på forskning och utveckling, marknadsföring och varumärkesbyggande, kompetensutveckling av medarbetare och andra investeringar i intellektuellt kapital. Forskning visar att dessa investeringar driver en allt större del av tillväxten. Samtidigt finns det ingen automatisk relation mellan investerade kronor och tillväxteffekter. Förmågan att skapa framgångsrika företag och tillväxt utifrån forskning och utveckling avgörs inte bara av kvaliteten på de nya idéerna och investeringarnas storlek. Det måste också finnas förutsättningar och förmåga att kommersialisera idéer och uppfinningar. Klassisk industripolitik i form av tullar, företagsstöd och exportsubventioner tillhör alltmer det förflutna. Framgångsfaktorer för tillväxt och ekonomisk utveckling blir istället att skapa förutsät t ningar som stimulerar utveckling, kommersialisering och spridning av kunskap. Goda grundläggande förutsättningar för forskning och utveckling är självklart centrala, men det är också viktigt att tillhandahålla balanserade och välfungerande system för att tillvarata resultaten av FoU-investeringarna. Detta innefattar bland annat regelverk som ger företagen möjlighet att välja mellan olika verktyg för kommersialisering. Det kan vara traditionell immaterialrätt som patent- och varumärkeslagstiftning, men också lagstiftning som stöder alternativa modeller som hemlighållande eller licensavtal inom Open Innovation som t ex Open Source. Att välja och kombinera de olika verktygen är sedan ett beslut för det enskilda företaget. Företagen måste därför genom utbildning och rådgivning få god kunskap om de verktyg som finns. Verktygen måste också vara tillgängliga även för små och medelstora företag som har begränsade resurser i form av tid och pengar. FRÅN IDÉ TILL FÄRDIG LÖSNING En innovation har sin utgångspunkt i ett behov eller ett problem. Det kan vara ett en önskan om att kunna kommunicera, att bota en sjukdom, eller lösa ett miljöproblem eller ett rationaliseringsbehov inom t ex vården. Är lösningen enkel kanske det räcker med att någon kommer på den den kan börja användas direkt. Är det fråga om mer komplicerade problem och lösningar, som kräver forskning och utvecklingsarbete finns det mycket förenklat två huvudalternativ: en offentligt finansierad process eller en privat. I den offentligt finansierade lösningen är det skattemedel som bekostar processen. Beslutet om att genomföra utvecklingsprocessen är politiskt. Det baseras på en analys av problemets vikt och budgetutrymmet: är det lämpligt och möjligt att använda tillgängliga offentliga medel till detta? För att en privat lösning ska komma till stånd krävs en annan typ av beslut. Finansieringen måste ske genom att företaget eller privatpersonen som ska utveckla idén använder sina egna pengar, eller förmår andra att skjuta till externt kapital som banklån eller riskkapital. Besluten om att satsa pengar är i dessa fall affärsmässiga och måste grundas på en eko no misk kalkyl: kan jag få tillbaka mina satsade pengar?

Svaret är grunden för ett framgångsrikt företagande och leder fram till själva kärnfrågan: vilken är affärsmodellen? Utformningen av den beror på många faktorer:» Hur kan problemet lösas? Problemets svårighetsgrad, rättsliga och etiska krav» Hur lång tid tar det? Utvecklingstid, godkännande - process, tillverkningskapacitet» Vad kostar det? Resurser, investeringar, personal» Vilken är marknaden? Vem kan och vill betala för lösningen?» Hur kan man tjäna tillbaka pengarna? Sälja produkter eller tjänster? Överlåta eller licensiera lösningen till någon annan? Ge bort själva lösningen och tjäna pengar på support och utbildning? Det finns en rad olika affärsmodeller, som kan vara mer eller mindre lämpliga i det enskilda fallet. Valet av modell beror bland annat på hur frågorna besvaras.» Kan vi snabbt få ut produkten på marknaden eller tar det tid?» Har vi stora kostnader som måste tas igen snabbt?» Finns det många konkurrenter och vilka resurser har de?» Är det lätt att förstå och kopiera vår lösning? Men också förhållanden inom det egna företaget kan påverka valet.» Är företaget stort eller litet?» Har man egen tillverkningskapacitet och distri butionsnät?» Vilka personalresurser finns? Bara företaget självt kan välja den affärsmodell som passar dem bäst. innovationsprocesser och affärsmodeller 7

8 innovationsprocesser och affärsmodeller Olika affärs modeller kräver olika verktyg vilka är helt avgörande för att vårt skapande ska kunna utvecklas till framgångsrika företag. ENSAMRÄTT OCH KONKURRENS Grundidén bakom reglerna om immaterialrätt är att den som skapar eller utvecklar en produkt kan ges särskilda rättigheter till sin uppfinning. Genom en tillfällig ensamrätt kan innovatören hindra andra från att utnyttja uppfinningen eller verket kommersiellt. Immaterialrätten är en överenskommelse mellan samhället och personen bakom en uppfinning, ett konstverk eller någon annan skapelse. Skaparen får en viss ensamrätt på sin idé och har möjlighet att tjäna pengar på den genom att själv utnyttja den eller sälja den vidare. I utbyte offentliggörs kunskapen så att andra i samhället kan lära sig av den och vidareutveckla den. Tanken är att ensamrätten ska vara ett verktyg som gör det mer attraktivt att investera i nyskapande. Annars skulle det alltför ofta vara mer rationellt att riskfritt avvakta andras investeringar än att själv inve stera i innovation med osäkert utfall. Ensamrätten är alltså inte avsedd som en belöning utan som en stimulans. Därför måste en väl utformad immaterialrätt vara i balans. Ensamrätten ska å ena sidan ge en sådan konkurrensfördel att det blir attraktivt att satsa på innovationer och å andra sidan får skyddet inte bli alltför omfattande, eftersom det då riskerar att hämma konkurrensen och minska samhällsnyttan av ny kunskap. Immaterialrättigheterna måste därför hela tiden utvärderas och utformas utifrån målet: att skapa samhällsnytta genom att ge bra förutsättningar för framgångsrikt företagande och skapande inom teknik och kultur. NYA OCH GAMLA VERKTYG I debatten görs ibland gällande att det finns en grundläggande konflikt mellan de traditionella ensamrätterna och de nyare verktygen. Det är en olycklig och till stor del konstruerad motsättning, där det egentligen handlar om möjligheter att kombinera flera modeller. Upphovsrätt, patent eller Open Source är exempel på olika verktyg som kan användas för att nå liknande mål. I samtliga fall realiseras en innovation till nytta för kreatören, och informationen görs tillgänglig för andra att ta del av och använda på vissa fastställda sätt. Ett företag som för en innovation väljer att använda patent kan i ett annat sammanhang välja att arbeta utifrån modeller inom kon ceptet Open Innovation, eller kombinera båda samtidigt. Det är en fråga för det enskilda företaget att beroende på produkt, typ av företag och affärsmodell bedöma vilket eller vilka av dessa verktyg som är mest lämpliga. Så istället för att fastna i en tvekamp för eller emot immaterialrätten så bör utgångspunkten vara innovatörernas behov. Hur ett företag väljer att skydda och använda sin innovation ska styras av affärsmodellen, inte av ideologi.

Verktygslådan för innovation verktygslådan för innovation 9

10 verktygslådan för innovation COCA-COLAS RECEPT HÅLLS HEMLIGT BLAND ETT FÅTAL PERSONER I FÖRETAGET OCH FÖRVARAS ENLIGT MYTEN I ETT BANK- VALV I ATLANTA

verktygslådan för innovation 11 Hemlighållande och publicering Vad skiljer Coca-Cola och Open-Cola? Coca-Cola bygger sin affärsidé kring ett hemligt recept, medan Open-Cola visar upp hela recepet och all vidareutveckling via offentliga publikationer. Detta är ytterligheterna i affärsmodellerna: att inte säga något alls eller att avslöja allt. HEMLIGHÅLLANDE Att hålla en idé hemlig kan fungera bra i vissa sammanhang, exempelvis för en produkt som bara kommer att säljas under en kort period. Då kan det vara bättre att i lugn och ro förbereda tillverkning och marknadsföring av produkten än att patentera den med den öppenhet som det innebär. Hemlighållande fungerar förstås bäst för produkter som är svåra att kopiera utan att känna till den bakomliggande formeln. Ett exempel på en värdefull hemlighet är receptet på en av världens mest kända drycker: Coca-Cola. Receptet hålls hemligt bland ett fåtal personer i företaget och förvaras enligt myten i ett bankvalv i Atlanta. Trots att det med modern teknik går att se vad som finns i mat och dryck ger hemlighållandet också en annan effekt: Det har skapat mystik, och en hel del rykten, som företaget dragit nytta av när det byggt sitt varumärke. Affärshemligheter skyddas i Sverige genom lagen om företagshemligheter (FHL). Lagen gäller olika typer av information om affärs- eller driftförhållanden i ett företag som företaget håller hemlig, och där det skulle leda till skada om informationen röjdes. Det kan vara hemliga tekniska uppgifter, men också kommersiell information som kundregister. Den som olovligen avslöjar eller utnyttjar sådan information kan få betala skadestånd eller dömas till straff. PUBLICERING Ett skäl att publicera information kan vara att detta är ett led i företagets marknadsföring. Genom att berätta om sin teknik och sina produkter når man potentiella kunder, skapar nätverk och får därmed ett kommunikativt marknadsvärde. Ett annat skäl att avslöja och förklara vad som utvecklas inom affärsidén är att detta bidrar till att skapa vad som ibland kallas freedom to operate (FTO). Eftersom en uppfinning som redan är känd inte kan patenteras (se vidare i patentavsnittet) så hindrar publicering andra aktörer från att skaffa patent på sådant som publicerats på området. Om man däremot hållit sin idé hemlig, hade en konkurrent som på egen hand kommit på en liknande idé kunnat få ett patent som då hade kunnat ställa till problem. Publiceringen ger alltså frihet att agera utan hinder av andras ensamrätter inom området. Nackdelen med publicering är förstås att det blir fritt för alla att använda informationen även för affärsmässig utövning. Därmed måste man lita till andra konkurrensfaktorer än skydd inom immaterialrätten för att lyckas, som t ex snabbhet och marknadskännedom. FÖRETAGSHEMLIG- HETER KAN VARA VÄRDEFULLA. Stockholms tingsrätt dömde 2006 mejeriföretaget Arla att betala 48 miljoner kr i skadestånd då Arla ansågs ha utnyttjat ett annat företags hemliga metod för att tillverka kokbar lätt-creme fraiche. (Domen överklagades.) OPEN-COLA Ett exempel på ett projekt där all information publiceras är projektet Open-Cola. Detta projekt startade i Canada och har som mål att skapa en ny cola-läskedryck, där affärsmodellen bygger på marknadsvärde och PR-effekter.

12 verktygslådan för innovation PATENTTROLL VAD ÄR DET? Under 2000-talet myntades begreppet patenttroll för att beskriva fenomenet att företag som enda affärsidé köper på sig patent för att sedan kräva in licenspengar. De saknar alltså egen utveckling och fungerar i praktiken som en mäklare av patenträttigheter. Denna typ av verksamhet är i princip begränsad till USA, där det också förs en intensiv debatt kring ämnet. BILLY JOHANSSON Seabased AB Levererar kompletta system för att generera elektrisk energi från vågor. Hur medvetna är ni om immaterialrätten? Flera av oss kommer från ABB och är nog ganska medvetna om immaterialrätten. Är immaterialrätten viktig för ert företag? För vårt företag är patent det absolut viktigaste. Vi tror också att patentskyddet är viktigt för att en god ide inte skall förstöras av dåliga kopior. Ett system som vårt har utvecklats under lång tid till stora kostnader. En efterapning skulle med stor sannolikhet vara mindre effektiv och därmed inte utnyttja jordens resurser på ett riktigt sätt. Dessutom ger ju patentskyddet ett incitament: att det går att tjäna pengar på en bra produkt eller ett bra system och detta driver naturligtvis utvecklingen framåt. Hur har ni gjort för att skydda er? Dels har vi patenterat på flera nivåer och dels har vi publicerat många goda ideer för att därmed förhindra att andra i efterhand tar patent på dessa. Varumärket Seabased är också skyddat. Har någon försökt kopiera era produkter? Nej, idag finns inga stora anläggningar som producerar elektrisk energi från vågor. PATENTANSÖKNINGAR/MILJON INVÅNARE 2007 VILKA FÖRETAG SÖKER FLEST INTERNATIONELLA PATENT? 10-I-TOPP 2008 HUAWEI TECHNOLOGIES CO., LTD. Kina 1 737 2656 2610 800 447 341 336 304 287 285 276 259 238 225 224 PANASONIC CORPORATION Japan 1 729 KONINKLIJKE PHILIPS ELECTRONICS N.V. Nederländerna 1 551 TOYOTA JIDOSHA KABUSHIKI KAISHA Japan 1 364 ROBERT BOSCH GMBH Tyskland 1 273 SIEMENS AKTIENGESELLSCHAFT Tyskland 1 089 NOKIA CORPORATION Finland 1 005 SYDKOREA JAPAN TYSKLAND NYA ZEELAND FINLAND MONACO DANMARK NORDKOREA STORBRITANNIEN SVERIGE NORGE FRANKRIKE ISRAEL SCHWEIZ LG ELECTRONICS INC. Korea 992 TELEFONAB LM ERICSSON (PUBL) Sverige 984 FUJITSU LIMITED Japan 983

verktygslådan för innovation 13 Patent Grundtanken med patent är att stimulera till innovationer och teknikspridning. Patentet ska ge förutsättningar till riskfylld forskning och dyrbar utveckling genom att minska risken att direkt bli plagierad. Det ger därför uppfinnaren en tidsbegränsad ensamrätt i utbyte mot att den nya tekniken görs tillgänglig för alla. ATT SPRIDA KUNSKAP Ordet patent kommer från patere, som är latin och betyder ungefär öppna upp. En grundtanke bakom patentsystemet är att patent ska bidra till att sprida ny teknik och möjliggöra icke-kommersiell användning av denna kunskap. Den som ansöker om patent måste därför lämna detaljerad information om uppfinningen och hur den fungerar. Patentverken ska sedan göra informationen tillgänglig för alla, som kan forska och bygga vidare på kunskapen. När patentet inte gäller längre eller om något patent aldrig beviljas kan vem som helst utnyttja uppfinningen i sin egen affärsverksamhet. VAD KAN PATENTSKYDDAS? För att en uppfinning ska få patent krävs att den uppfyller tre grundläggande kriterier. Först och främst måste den kunna tillgodogöras industriellt. Det betyder bl a att den ska ha teknisk karaktär. Den ska också vara reproducerbar, d v s ge samma effekt varje gång. Uppfinningen måste vidare uppfylla kravet på nyhet, dvs får inte tidigare ha offentliggjorts av vare sig uppfinnaren själv eller någon annan. Slutligen krävs också uppfinningshöjd, vilket innebär att lösningen inte får vara uppenbar att komma fram till för en kunnig person på området. Kravet på teknisk karaktär innebär att i Europa, och de flesta andra länder, måste uppfinningen vara en lösning på ett tekniskt problem. Man kan t ex inte få patent på spel, bokföringsmetoder eller reklamidéer. Patent kan inte heller beviljas på sådant som bara är upptäckter av naturliga fenomen. Däremot kan t ex kemiska föreningar patenteras om man visar på en direkt teknisk användning av dem. Exempelvis kan en naturlig substans få patent om den går att använda för att tillverka ett läkemedel. Gränsdragningarna här kan förstås vara svåra, och detta har orsakat debatt t ex om patent på gener. VÄRLDSPATENT? Idag måste man ha ett patent för varje land. Något världspatent finns inte, inte ens något enhetligt patent för hela EU. Däremot finns samarbeten som gör det enklare att skaffa patent i flera länder. I Europa kan det europeiska patentverket, EPO bevilja s k europeiska patent. När EPO godkänt ansökan kan sökanden själv välja i vilka av EPOs över 30 medlemsländer man vill göra patentet giltigt. Patentet blir då vanliga patent i dessa länder, d v s det är ett knippe nationella patent och inte ett enhetligt patentskydd för flera länder. I december 2009 kom dock EU:s Konkurrenskraftsråd överens om att införa ett EU-patent, som ska bli ett sådant gemensamt patent för alla EU:s medlemsländer. Förhandlingarna är inte klara, bl a måste man hitta kompromisser kring översättningskraven och domstolslösningen. På internationell nivå finns inga planer på något gemensamt världspatent. Däremot finns en samarbetskonvention mellan patentverken, Patent Cooperation Treaty (PCT). Detta samarbete underlättar för företag som vill ha patent i flera länder. Det internationella samarbetet kring patent tog fart i samband med Världsutställningen i Wien 1873. Många företag vägrade att delta och visa upp sina innovationer där p g a risken att konkurrerande företag från andra länder skulle ta hem och kopiera idéerna. Man förhandlade därför fram en internationell konvention, Pariskonventionen, som gör det lättare att få skydd för bl a patent och varumärken i andra länder. PATENT INNEBÄR ensamrätt att utnyttja en uppfinning kommersiellt att man kan hindra andra från att tillverka, importera och sälja produkter som innehåller uppfinningen, eller att använda en patentskyddad tillverkningsmetod. PATENT INNEBÄR INTE en automatisk rätt att använda en uppfinning. Exempelvis kan användningen av en bioteknisk uppfinning vara förbjuden även om den omfattas av patent. att man kan hindra forskning kring uppfinningen eller privat användning av den. PATENT GÄLLER för uppfinningar som är nya och har uppfinningshöjd. när ett patentverk godkänt ansökan i maximalt 20 år räknat från ansökningsdagen, förutsatt att man betalar årsavgifterna. I USA gäller delvis andra regler för vad som kan patenteras. Bland annat finns inget krav på teknisk karaktär, utan det räcker med att den nya idén är användbar (useful). Därför hör man ibland om att någon i USA fått patent på affärsmetoder, spel, matematiska modeller eller ren programvara.

14 verktygslådan för innovation

verktygslådan för innovation 15 Designskydd Formen på produkter har ofta kommersiell betydelse. En form kan ha många fler syften än det rent estetiska: funktionalitet, ergonomi, säkerhet. Att utveckla god design kan kräva stora investeringar och designskyddet är avsett att uppmuntra detta. SKYDD FÖR SÄRPRÄGLAD FORM Formgivning är naturligtvis en avgörande konkur rensfaktor inom mode, möbelindustri och liknande. Men även inom andra branscher är formen viktig t o m tekniska produkter som verktyg, fordon och mobiltelefoner är idag designade. Formgivning kräver ofta omfattande utvecklingsarbete, och prototyper, testning m m kan kosta stora summor. Designskydd ger därför möjlighet för den som designat en ny produkt att under en viss tid hindra andra från att kopiera. Den rättsliga termen för skyddet för formgivning är i Sverige mönsterskydd och på EU-nivå gemenskapsformgivning. Ofta används dock det övergripande begreppet designskydd. Skyddet omfattar en produkts eller en del av en produkts form och utseende. Det kan gälla fysiska föremål, förpackningar, grafiska symboler, typsnitt eller gränssnitt för datorprogram. För att en form ska få skydd måste den vara ny och ha särprägel, dvs den ska ge ett annat helhetsintryck än tidigare kända former. Designskydd gäller alltså inte former som bör vara tillgängliga för alla, till exempel vanliga rand- och rutmönster. LÅNGT ELLER KORT SKYDD? Ett automatiskt skydd för design inträder i och med att en ny design offentliggjorts. Det gäller i tre år i hela EU utan någon registrering. Vill man ha ett starkare och mer långvarigt skydd kan man ansöka om registrering, vilket kan ge skydd i upp till 25 år. Svenskt mönsterskydd beviljas av Patent- och registreringsverket (PRV). Skydd för hela EU (gemenskapsformgivning) beviljas av Office for the Harmonisation of the Internal Market (OHIM). Behöver man skydd i fler länder finns den s k Haag-överenskommelsen som förenklar registreringsprocessen. DESIGNSKYDD INNEBÄR ensamrätt på att använda en design kommersiellt. att man kan hindra andra att tillverka, importera och sälja kopior av designen. DESIGNSKYDD INNEBÄR INTE.. ensamrätt till en funktion, dvs någon annan kan sälja produkter med samma funktion om den uppnås genom en annorlunda form. DESIGNSKYDD GÄLLER design som är ny och särpräglad. utan registrering i tre år från och med att designen offentliggörs. i max 25 år om man registrerar designen hos PRV eller OHIM. DESIGNSKYDD GER MÖJLIGHET FÖR DEN SOM DESIGNAT EN NY PRODUKT ATT UNDER EN VISS TID HINDRA ANDRA FRÅN ATT KOPIERA

16 verktygslådan för innovation IMMATERIALRÄTT Den del av juridiken som handlar om skyddet för intellektuellt skapande, som uppfinningar, varumärken, form och design, musik, film, konstverk, texter med mera. Också företagshemligheter brukar ibland räknas in. Ordlista FÖRETAGSHEMLIGHET Information om affärs- eller driftförhållanden i ett företag som företaget håller hemlig och som ifall den röjs medför skada för företaget. Lagen om företagshemligheter ger skydd mot att sådan information olovligen avslöjas eller utnyttjas. PATENT Patent skyddar uppfinningar, d v s lösningar på tekniska problem. Inte bara produkter utan även metoder och användningssätt kan patenteras. Ett patent ger ensamrätt att använda en uppfinning kommersiellt. Det innebär att ingen annan har rätt att till exempel tillverka eller sälja den. Patent beviljas av patentverk och gäller upp till 20 år.ohim (för skydd i hela EU). DESIGNSKYDD Mönster/designskydd är ett formskydd för utseendet på produkter, t ex föremål, förpackningar, grafiska symboler, typsnitt eller gränssnitt för datorprogram. En ny design har skydd utan registrering i 3 år. Man kan få skydd i upp till 25 år genom registrering hos PRV (för skydd i Sverige) eller hos EU-myndigheten OHIM (för skydd i hela EU). VARUMÄRKESSKYDD Ett varumärke skiljer varor eller tjänster från andras. Kan bestå av ord, figurer, logotyper mm. Skyddet innebär ensamrätt att använda varumärket kommersiellt. Genom registrering skyddas det i tio år med möjlighet till förlängning obegränsat antal gånger. Varumärken kan också skyddas genom inarbetning, d v s genom att bli känt. UPPHOVSRÄTT Skyddar konstnärliga och litterära verk, såsom böcker, musikaliska kompositioner, teaterpjäser, filmer, bildkonst, byggnadskonst, konst hantverk, datorprogram m m. Skyddet gäller bara utformningen av verket, inte fakta och information som finns i verket. Upphovsrätt uppkommer automatiskt och gäller normalt i 70 år efter upphovspersonens död.

verktygslådan för innovation 17 CREATIVE COMMONS En plattform genom vilken artister, forskare och andra på ett enkelt sätt kan dela med sig av sina verk. CC bygger egentligen på grundprincipen inom upphovsrätten, d v s. gratis tillgång för icke-kommersiellt bruk, medan ersättning måste betalas för kommersiell användning. OPEN INNOVATION Ett samlingsnamn för samarbetsmodeller för utvecklingsprojekt. Principen innebär att en grupp individer eller företag samarbetar och delar på immaterialrättigheter eller resurser, ofta för forskning och utveckling runt ett tekniskt problem. Exempel på sådana samarbetsformer är: Open Source, Standardisering, Patentpooler, Crowdsourcing och User Innovation. USER-DRIVEN INNOVATION Ett arbetssätt där kunder involveras i innovationsprocessen. Kundernas förslag på förbättringar kanaliseras till företaget, ofta via ett särskilt forum. Företaget kan sedan utnyttja idéerna i sin produktutveckling. OPEN SOURCE En programvara eller projekt där källkoden är fritt tillgänglig att använda, läsa, modifiera och vidaredistribuera. Det är tillåtet att använda den i en affärsverksamhet, men alla förändringar och anpassningar måste i sin tur också göras fritt tillgängliga till andra. Villkor för rättigheter och skyldigheter regleras genom licensavtal med den som skapat programmet. STANDARDISERING Standarder skapar en gemensam norm att arbeta efter och är ett formellt dokument som fastställer en enhetlig teknik eller tekniska kriterier, metoder, processer och rutiner. En standard kan vara nationell (t ex SE-märkning) eller internationell (t ex GSM-systemet) och arbetet finansieras av de företag, organisationer, myndigheter som är med och tar fram den. CROWD SOURCING En övergripande modell för kollektivt samarbete. Idén är en av grundtankarna i projektet Webb 2.0, där användarna ska bjudas in att aktivt bidra till utveckling. Det sker antingen genom att forma virtuella team via sociala nätverk eller att individen anonymt bidrar direkt med egna förslag eller kompetens.

18 verktygslådan för innovation Varumärkesskydd IKEA, glassbilens melodi och Zlatan är alla varumärken som känns igen av miljoner svenskar. Företag, organisationer och individer utvecklar varumärken för att med ord, form, färg och ibland ljud skilja sig från sina konkurrenter. Varumärkets funktion är att visa varifrån en vara eller tjänst kommer. VARUMÄRKESSKYDD INNEBÄR en ensamrätt att använda ett varumärke i kommersiell verksamhet att man kan hindra andra att utnyttja ett liknande varumärke att man kan hindra andra från att registrera ett varumärke eller en firma som kan förväxlas med det egna VARUMÄRKESSKYDD INNEBÄR INTE att man kan hindra ickekommersiell användning av varumärket, t ex i opinionsbildning VARUMÄRKESSKYDD GÄLLER ett kännetecken som har särskiljningsförmåga och inte kan förväxlas med andra varumärken efter registrering eller inarbetning på obegränsad tid, så länge årsavgifter betalas men skyddet kan hävas om varumärket inte använts på fem år ERIKA BONÉR Freebra Freebra är en bandlös BH av silikon KÄLLA TILL INFORMATION Varumärket är en möjlighet till individualisering och kommunikation för företag, och en källa till information för konsumenter. Det visar vem som står bakom en viss vara och ger därmed en mängd information som kan påverka konsumentens val. Det kan gälla produktens kvalitet och egenskaper men också andra värden som miljöpåverkan, produktionssätt etc. De vanligaste varumärkena består av ord. Varumärken kan också utgöras av figurer, färger, ljud och förpackningar. Det avgörande för om ett varumärke ska kunna skyddas är om det är särskiljande. Det får därför inte vara förväxlingsbart med andra varumärken inom liknande områden eller bestå av ett ord som beskriver en produkt och dess egenskaper. Sådana ord ska vara fria för alla att använda. Varumärkesskydd innebär att ingen förutom rättighetshavaren får använda sig av märket i marknadsföring eller annan kommersiell verksamhet. Normalt gäller ensamrätten endast för varor av samma eller liknande slag, men mycket välkända varumärken kan få ett bredare skydd och ge rätt att stoppa användning av varumärket även för andra produkttyper. HUR UPPSTÅR ETT SKYDDAT VARUMÄRKE? Varumärkesskydd kan uppstå genom inarbetning, d v s att märket blir känt genom användning. Det krävs oftast omfattande och långvarig användning för att ett varumärke ska bli inarbetat. För att snabbt få ett säkrare skydd bör varumärket registreras. Varumärkesskydd i Sverige får man genom en ansökan till PRV. För att få skydd i hela EU kan man ansöka om ett gemenskapsvarumärke via EU-myndigheten OHIM. Genom en varumärkesregistrering via den s k Madridöverenskommelsen kan man på ett förenklat sätt skydda varumärket i alla anslutna länder. DOMÄNNAMN Varumärken används ofta som domännamn, men ett domännamn är inte någon immaterialrätt utan ett unikt namn på en dator. Namnet motsvarar den sifferserie som kallas IP-adress och som identi fierar datorn i trafiken på Internet. Domännamnet fungerar helt enkelt som en översättning av IP-adressen som är enklare att komma ihåg än en nummerserie. Domännamnen registreras av olika toppdomäner som.se och.com. I de flesta toppdomäner finns möjlighet att ingripa om någon olovligen registrerar ett varumärke eller företagsnamn som domännamn, s k domännamnskapning eller cybersquatting. Hur medvetna är ni om immaterialrätten? Vi vet att vi måste registrera och skydda vårt varumärke för att kunna profilera oss långsiktigt och bygga upp värde i bolaget inför framtiden. Exakt hur det fungerar är rätt knepigt och byråkratiskt, och dessvärre så måste man utanför Sveriges gränser ofta använda ombud vilket är både dyrt och jobbigt. I Sverige har det dock fungerat ganska bra. Är immaterialrätten viktig för ert företag? Det är ett nödvändigt ont. Hur har ni gjort för att skydda er? Vi har registrerat vårt varumärke för de marknader som är aktuella. Har någon försökt kopiera era produkter? Det finns mindre lyckade kopior på marknaden, men på grund av vårt starka varumärke och höga kvalitet så är de fortfarande inte några starka hot mot Freebra i dagsläget. Men i den här branschen gäller det att alltid vara på sin vakt och att utveckla sina produkter.

verktygslådan för innovation 19 FOTBOLLSSTJÄRNAN ZLATAN IBRAHIMOVIC HAR REGISTRERAT SITT FÖRNAMN SOM VARUMÄRKE FÖR BL A KLÄDER, SPORT- ARTIKLAR OCH DRYCKER.

20 verktygslådan för innovation UPPHOVSRÄTT INNEBÄR ensamrätt att bestämma när och hur ett verk ska spridas till allmänheten att man kan hindra andra att offentliggöra verket eller göra kopior av det rätt att bli namngiven som upphovsman möjlighet att hindra kränkande ändringar eller användning av verket UPPHOVSRÄTT INNEBÄR INTE att citat eller parodier är förbjudna att man kan hindra ickeoffentlig användning, d v s i helt slutna kretsar Upphovsrätt Ny teknik för att sprida exempelvis film, ljudböcker och musik har skapat diskussion om hur upphovsrätten bör se ut och fungera. I debatten hamnar fokus ofta på musik och film, men skyddet omfattar också mycket annat från balett till datorprogram. Detta bidrar till att avvägningen mellan ensamrätt och fri användning blir särskilt komplex inom upphovsrätten, och att den på flera punkter skiljer sig från övriga immaterialrätter. UPPHOVSRÄTT GÄLLER originella verk som är ett resultat av upphovsmannens personliga skapande omedelbart då verket skapats u nder upphovsmannens livstid och 70 år efter hans/hennes död

verktygslådan för innovation 21 KONSTNÄRLIGA OCH LITTERÄRA VERK Upphovsrätten skyddar vad som i lagen kallas litterära och konstnärliga verk. Det innefattar i princip alla kulturella skapelser: texter, musik, filmer, teaterpjäser, bildkonst, skulptur, fotografier, konsthantverk och byggnadskonst. Även sådant som kanske inte upplevs som direkta kulturyttringar kan omfattas, t ex ritningar, databaser, bruksanvisningar och källkoden till datorprogram. I upphovsrättslagen finns också regler om närstående rättigheter, t ex artisters rättigheter till sina framträdanden och filmproducenters rättigheter till en film. Dessa liknar upphovsrätt, men räknas inte in i den egentliga upphovsrätten. För att en skapelse ska få upphovsrättsligt skydd måste den ha s k verkshöjd. Det betyder att verket ska uppvisa självständighet och originalitet ett resultat av upphovsmannens personliga skapande. Ibland uttrycks detta så att det ska vara så gott som uteslutet att två personer oberoende av varandra skulle ha kunnat skapa samma verk ( dubbelskapandekriteriet ). UPPHOVSRÄTTENS SÄRDRAG Precis som för de andra immaterialrätterna är upphovsrättens idé att uppmuntra till nytt tänkande och skapande, och till att den som skapar nytt ska vilja sprida sina verk. Men upphovsrätten är också på flera sätt speciell. Till skillnad från vad som gäller för exempelvis patent så krävs det inte någon ansökan eller registrering för att man ska få upphovsrätt till en text eller en tavla. Upphovsrätten till ett verk uppkommer i samma ögonblick som verket kommer till. Dessutom innehåller upphovsrätten två delar: en ekonomisk rätt och en ideell rätt. ENSAMRÄTT ATT FÖRFOGA ÖVER VERKET Den ekonomiska rätten innebär att upphovsmannen ensam har rätt att bestämma när och hur ett verk ska offentliggöras: genom att framställa exemplar och sprida dem, genom att visa verket för allmänheten, genom att sända det i TV osv. Han eller hon har också rätt att bestämma villkoren för detta, t ex genom att sätta priset för utnyttjandet. Alla dessa ekonomiska rättigheter kan upphovsmannen sälja eller ge bort till andra. Till exempel kan en dataspelsutvecklare sälja sina rättig heter till en distributör som sedan får utveckla, sprida och sälja spelet vidare, och en artist kan välja att sprida sitt verk fritt och gratis på nätet. DEN IDEELLA RÄTTEN Upphovsrätt rymmer också en ideell eller moralisk rätt. Denna grundar sig på tanken att ett konstnärligt eller litterärt verk är upphovsmannens andes barn och att han eller hon därför har en särskild rätt att respekteras som skapare. Upphovsmannen har därför rätt att bli namngiven när ett verk framförs eller visas. Han eller hon kan också motsätta sig kränkande ändringar av ett verk eller att verket används i oönskade sammanhang. Den som skrivit en låt kan till exempel motsätta sig att den används i politisk propaganda och en filmare kan agera för att hindra att hennes kortfilm klipps om till tobaksreklam. VERKET, EXEMPLARET OCH UNDANTAGEN Det är skillnad på rätten till ett exemplar och rätten till själva verket. När man köper ett exemplar av ett skyddat verk, t ex en CD, får man rätt att använda den och även (normalt) sälja den vidare. Men man övertar inte själva upphovsrätten: rätten att bestämma om spridning av verket, rätten att göra fler exemplar etc. Dessa grundläggande rättigheter till själva innehållet behålls av upphovsrättshavaren. Från huvudregeln om upphovsmannens ensamrätt finns viktiga undantag. Rätten att kopiera för privat bruk är ett sådant. Den som köpt en skiva får exempelvis kopiera den i ett eller ett par exemplar för privat bruk. Här blir skillnaden i skala mellan nätet och den vanliga fysiska världen tydlig: skillnaden är stor mellan att göra en kopia av en skiva till sin syster och att lägga upp den på Internet så att den kan kopieras av tiotusentals människor. Det finns också inskränkningar i upphovsrätten för att tillgodose vissa samhällsbehov, t ex användning av verk för undervisningsändamål, talböcker för synskadade mm. En viktig inskränkning är rätten att citera, dvs att upphovsmannen inte kan motsätta sig att andra återger mindre delar av ett verk. Syftet med detta undantag är att säkerställa informationsspridning och fri debatt. CREATIVE COMMONS är en organisation som har utvecklat ett system där innehavare av upphovsrätt enkelt kan licensiera verk till allmänheten på sina egna villkor. CC framställs ofta som ett alternativ till upphovsrätt, men bygger egentligen på grundprincipen inom upphovsrätten: gratis tillgång för icke-kommersiellt bruk, medan ersättning måste betalas för kommersiell användning. Exempelvis är det möjligt att lägga upp ett foto på nätet som andra får använda som de vill och utan kostnad, utom i kommersiella sammanhang. Om exempelvis en tidning skulle vilja använda bilden, kan upphovsmannen alltså begära ersättning. OLLE BENGTSON Olle & dom fotografi Reklamfotografi Hur medveten är ni om immaterialrätten? Som fotograf använder man ju sig av upphovsrätten. Är immaterialrätten viktig för ert företag? Upphovsrätten har stor betydelse, då den ger oss möjlighet att skydda våra verk från kopiering och spridning. Hur har ni gjort för att skydda er? Det behövs inga särskilda åtgärder för att upphovsrätten ska gälla. Saknar ni möjlighet till ytterligare skydd? Det är svårt att få vissa kunder att förstå att det dom betalar för kanske inte alltid betyder att dom får använda det fritt. Det är mycket svårt att hålla koll på spridning på t ex Internet. Men hittar man en bild man tagit påtalar jag detta och då får dom betala eller ta bort bilden. Reklam- och förlagsbranschen känner dock till reglerna så där är inga problem. Har någon försökt kopiera era verk? En konstnär har gjort ett porträtt på Astrid Lindgren som är kusligt likt en bild jag tagit. Det fanns på 80- talet ett liknande fall med en bild av Evert Taube. Men där gick den konstnär som gjort teckningen fri.

22 verktygslådan för innovation Open Innovation Traditionellt har innovation mycket handlat om intern utveckling inom ett företag. Idag växer det fram många nya former av samarbete kring problemlösning. Dessa bygger på insikten att flera aktörer kan bidra i kedjan mellan en idé och dess slutanvändare, och att detta kan accelerera utvecklingen. Samarbete och transaktioner mellan olika fristående aktörer kräver nya tillvägagångssätt och hantering av immaterialrättsaspekter. Under de senaste tre årtiondena har det utvecklats nya arbetsformer där man samarbetar i olika konstellationer och frånsäger sig vissa lagstadgade rättigheter till förmån för andra indirekta värden. Samlingsnamnet för den här typen av samarbeten går ofta under namnet Open Innovation, ett begrepp som lanserades 2003 av Henry Chesbrough, professor vid Berkeley University. Arbetssättet bottnar i principen Long Tail eller lång svans, d v s en nischstrategi där summan av ett stort antal unika produkter eller resurser i relativt små mängder kan överträffa vad som åstadkoms av ett fåtal stora aktörer eller produkter. Begreppet myntades redan under 1940-talet men har sedan via journalisten Chris Anderson fått ett genombrott under 2000-talet genom de nya distributionskanaler som Internet erbjuder. Med låga kostnader för försäljning och lagerhållning kan även försäljning av många olika objekt i mindre volymer bli lönsam. Idén att utnyttja de många små aktörerna i svansen har även tillämpats inom innovation och utveckling. Open Innovation är inte ett alternativ till immaterialrätt, utan ett annat sätt att använda det skydd och det värde som ensamrätt ger. Grund idén är att ett företag inte enbart förlitar sig på den innovation som sker i företaget utan väljer att samarbeta med konkurrenter, företag i andra branscher, underleverantörer och andra för att utveckla och använda innovationer. På samma sätt som det kan finnas behov av kunskap som genererats utanför det egna företaget, kan de egna innovationerna vara mer värdefulla för någon annan. Det övergripande målet är att öka utvecklingstakten och minska risker och kostnader i innovationsprojekt och affärer. En viktig grundidé med Open Innovation är således möjligheten till en decentraliserad utveckling och användning av en innovation eller ett verk i samarbete med andra genom att ge bort delar av de rättigheter som immaterialrättens lagar skulle ha gett. Vi redogör kort för fem viktiga modeller inom Open Innovation OM FLERA AKTÖRER BIDRAR I KEDJAN MELLAN IDÉ OCH SLUTANVÄNDARE, KAN UT- VECKLINGEN ACCELERERA.

verktygslådan för innovation 23 PER HASSLE Hassle.net AB Mjukvaru- och tjänste utveckling. Hur medvetna är ni om immaterialrätten? Jag är tvungen att skriva avtal med mina kunder när vi utvecklar programvara. Är immaterialrätten viktig för ert företag? Vi skriver avtal varje vecka, så det är viktigt. Hur har ni gjort för att skydda er? Vi har anlitat jurister för att få hjälp med detta. Har någon försökt kopiera era produkter? Det händer nog hela tiden med alla smarta funktioner vi bygger, men det är nog svårt att sno hela produkten. Det är så mycket varumärkesgoodwill knutet till den. USER-DRIVEN INNOVATION Detta koncept bygger på tanken att slutanvändare, snarare än tillverkare, svarar för en stor mängd nya innovationer. Modellen presenterades av ekonomiprofessorn Eric von Hippel vid MIT under sent 1980-tal, och baserades på studier som visade att många produkter och tjänster faktiskt utvecklas eller förbättras av användarna. När enskilda användare ställs inför nya problem har de ofta inget annat val än att utveckla egna ändringar av befintliga produkter eller t o m ta fram helt nya produkter. Genom att se till att sådana idéer och erfarenheter återkopplas till företaget kan de användas för att utveckla nya eller bättre produkter. Företaget får också förstahandsinformation om sina kunders 1 framtida önskemål, vilken är en potentiell resurs som kan utnyttjas och integreras i företagets innovationsprocess. Ofta är användaren/innovatören beredd att fritt dela med sig av sina tankar till tillverkaren i hopp om att de ska förverkligas. En viktig faktor i detta sammanhang är att identifiera så kallade Lead Users (nyckelanvändare) som ligger före den bredare allmänheten vad gäller behov och önskemål. Genom att tidigt fånga upp deras behov kan företaget utveckla lösningar som tillgodoser normalanvändarnas kommande önskemål. Sociala nätverk över Internet mellan tillverkare och kunder används för att bygga effektiva informationsflöden som stödjer denna process. WIKIPEDIA & LASTBILAR Wikipedia är ett framgångsprojekt som bygger på användarnas aktiva medverkan i utvecklingen. Två svenska företag som arbetar aktivt utifrån konceptet User Innovation är Volvo Lastvagnar och Scania.

24 verktygslådan för innovation MODELLEN UTGÅR FRÅN TANKEN ATT FLER BIDRAG LEDER TILL EN BÄTTRE HELHETS- LÖSNING 2 CROWD SOURCING Crowd Sourcing är en modell för distribuerad problemlösning. Den bygger på att uppgifter som traditionellt utförts av en anställd eller entreprenör, läggs ut som förfrågan till ett nätverk av personer eller grupper som bidrar till en kollektiv lösning. Modellen utgår från tanken att fler bidrag leder till en bättre helhetslösning. Grundprincipen är därför att uppgiften/problemet läggs ut på en odefinierad grupp snarare än en specifikt utvald aktör. Gruppen, typiskt sett i form av ett socialt nätverk på webben, bidrar med lösningar och förslag. Nätverket kan också bedöma och ranka de föreslagna lösningarna. Rätten till de bästa lösningarna tillkommer sedan den aktör som publicerade problemet. Den som tog fram det vinnande bidraget belönas. På detta sätt tillvaratas nyttan av det samarbete och samlade kunnande som Crowd Sourcing ger. En intressant tillämpning av Crowd Sourcing som princip för problemlösning är Peer-to-Patent, ett kollaborativt granskningsprojekt för patentansökningar till amerikanska patentverket. Istället för att ett fåtal granskare står för hela bedömningsprocessen bjuds ett kollektiv av intressenter in att hjälpa till att ta fram och bedöma dokument som är relevanta för granskningen. Detta bidrar till att kvalitetssäkra handläggningen. Svenska exempel på användning av Crowd Sourcing är Ericssons projekt OpenStreetMap och reklambyrån Xtraworks som helt utgår från detta arbetssätt. Idén är också på många sätt integrerad i utvecklingen av nästa generations Internet, ofta kallad Webb 2.0, där användarna ska bjudas in att aktivt bidra till utvecklingen.

verktygslådan för innovation 25 3 OPEN SOURCE Open Source (öppen källkod) bygger på principen att alla användare får fri tillgång till ett kunnade eller en produkt-/programutveckling från en aktör. De principer som idag kännetecknar Open Source i samband med utveckling av källkod och datorprogram utvecklades under 1980-talet, och brukar tillskrivas Richard Stallman som myntade begreppet under sin tid på MIT. Källkod kan enklast beskrivas som de instruktioner som bestämmer hur ett dataprogram fungerar. Men själva principen är mycket äldre än så. Redan verksamheten kring de stora målarna i Italien på 1500-talet kan betraktas som en form av Open Source där mästaren (aktören) lät sina elever (användarna) bidra till sitt verk, och där den förbättrade slutprodukten hela tiden ägdes av mästaren. Det handlar alltså som filosofi om att användarna ser ett större värde i att kunna visa att de bidragit till verket än att rent monetärt få ersättning och hävda sin äganderätt till delar av utvecklingsprocessen. COPYLEFT Grundkonceptet för Open Source som begrepp är alltså att det är fritt för var och en att använda och kommersialisera en aktörs utvecklingsidé, men i gengäld måste alla eventuella förbättringar och tillägg också göras tillgängliga för allmänheten. Information om ändringar som gjorts skickas även till upphovspersonen, som i sin tur väljer om en ändring ska läggas till i programmets officiella version. Detta fenomen är ett tydligt exempel på det som kallas för copyleft, d v s att man frånsäger sig immaterialrättigheter i utbyte mot att användarna åtar sig vissa skyldigheter istället. Rent juridiskt lyder användaren under ett licenskontrakt utformat av upphovspersonen. Kontraktets innehåll kan variera. Den som skapat ett program kan välja om rätten att göra förändringar ska vara helt fri, eller begränsas till någon eller några specifika organisationer eller personer. Några kända allmängiltiga licensmoduler är GNU GPL och BSD, varifrån de flesta anpassningar härstammar. Det som skiljer dem åt är bland annat hur olika personers bidrag är reglerade rent ägarmässigt och hur rättig heter och skyldigheter är kopplade till detta. Vid en eventuell tvist faller parterna juridiskt tillbaka på traditionell upphovsrätt och avtalsrätt. I grunden handlar Open Source om att på vissa villkor förhandla bort delar av de rättigheter som upphovsrätten ger. Open Source är ett mycket kraftfullt verktyg för att samla resurser kring ett projekt eller affärsidé. Ett skäl att välja Open Source kan vara att öppenhet och möjligheten till användares modifiering av ett program skapar kundnytta. En affärsmodell som baseras på att omfattande fri spridning av ett program ger också möjligheter till intäkter genom kompletterande produkter eller tjänster som exempelvis support. Vidare kan det vara en bra modell om man behöver stora resurser för att accelerera en utvecklingsprocess, eller vid behov av omfattande korrigeringar och anpassningar. Ett framgångsikt svenskt företag som tillämpat denna affärsmodell är MySQL, som sedemera köptes upp av SUN. MySQL:s Open Source-baserade databasverktyg tog på mycket kort tid betydande marknadsandelar. Andra exempel på program och produkter som är baserade på Open Source är webbläsaren Mozilla Firefox, uppslagsverket Wikipedia och operativsystemet Linux. Open Source förknippas främst med mjukvara för datorer men behöver inte vara begränsat till detta område. Idag finns en mängd liknande samarbetsformer kring utveckling av fysiska produkter, t.ex. RepRap (ritningar till 3D-skrivare) och Open Source Washing Project, ett projekt för att utveckla olika typer av tvättmaskiner.