Vad är hälsa? Självständigt arbete 2, 15hp. En undersökning om hur sex idrottslärare uppfattar och undervisar om hälsa under sina idrottslektioner

Självständigt arbete 2, 15hp Vad är hälsa? En undersökning om hur sex idrottslärare uppfattar och undervisar om hälsa under sina idrottslektioner Författare: Fanny Nilsson och Felicia Nilsson Handledare: Anna Hafsteinsson Östenberg Examinator: Owe Stråhlman Termin: VT16 Ämne: Idrott och Hälsa Nivå: Självständigt arbete, 15hp Kurskod: 4GN07E

Vad är hälsa?-en undersökning om hur sex idrottslärare uppfattar och arbetar med hälsa under deras idrottslektioner. What is health?- A study about how six sports teachers think of and work with health during their PE lessons. Abstract Syftet med denna studie är att undersöka hur sex idrottslärare uppfattar begreppet hälsa och hur de sex idrottslärarna arbetar med hälsa under sina lektioner i idrott och hälsa. Då undersökningen utgår från ett lärarperspektiv har sex stycken idrottslärare som arbetar i årskurs 1-6 blivit intervjuade. De forskningsfrågor som besvaras i undersökningen är Vad är hälsa enligt lärarna? Hur undervisar lärarna om hälsa under sina lektioner i idrott och hälsa? Vi blev intresserade av att undersöka detta på grund av att hälsa är ett mål i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011,(Lgr11) som vi anser är viktigt att lyfta och arbeta med i idrottsundervisningen. Denna undersökning utgår från kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex idrottslärare. Undersökningens resultat har analyserats utifrån KASAM. Resultatet visar att de sex lärarna har olika definitioner av vad hälsa är för dem, men det finns ändå ett samband utifrån deras svar. Alla idrottslärarna nämner att hälsa är när det fysiska, psykiska och sociala samspelar med varandra. I resultatet framgick även att lärarna som intervjuades betonar att om människan ska må bra måste det psykiska och fysiska samspela med varandra. Lärarna förklarar att även om du har en fin och hälsosam kropp måste du må bra psykiskt för att kunna ha god hälsa. De sex idrottslärarna menar att det är inte bara kroppen som måste må bra och orka för att ha god hälsa, utan det psykiska måste med finnas och fungera tillsammans. Resultatet visar att alla sex lärare poängterar att genom idrotten får eleverna möjlighet att röra på sig och vara aktiva, vilket lärarna ser som en form av hälsa. Idrottslärarna som har blivit intervjuade har inte varit tveksamma när det kommer till hur de arbetar med hälsa under idrottslektionerna. Resultatet visar att alla de sex lärarna arbetar med hälsa men på olika sätt, några mer teoretiskt tillexempel prov och diskussioner andra mer praktiskt i idrotten tillexempel att eleverna får mäta pulsen och pratar om upplevelser. Nyckelord Lärare, hälsa, KASAM, psykisk och fysisk hälsa Key words

Teachers, health, KASAM, mental and physical health Tack Tack till alla er som hjälpt oss att genomföra denna undersökning. Ett stort tack till vår handledare Anna Hafsteinsson Östenberg som har hjälpt oss framåt i arbetet. Tack till examinator, lärarna som har blivit intervjuade och opponenter.

Innehållsförteckning 1. Introduktion... 1 2. Syfte och frågeställningar... 1 3. Bakgrund... 2 3.1 Idrottsundervisningen genom åren... 2 3.2 Skolinspektionen... 3 3.3 Vad är hälsa?... 3 3.3.1 Hälsans två perspektiv... 4 4. Tidigare forskning... 5 4.1 Hälsa i idrottsundervisningen... 5 4.1.1Hälsoperspektiv i undervisningen... 5 4.2 Hälsa teoretiskt eller praktiskt?... 7 4.3Psykisk, social och fysisk hälsa... 7 4.3.1 Fysisk aktivitet... 8 5. Teoretiska utgångspunkter... 9 5.1 KASAM... 9 6. Metod... 10 6.1 Val av metod... 10 6.1.1 Semistrukturerade intervjuer... 10 6.2 Urval... 11 6.3 Datainsamling... 12 6.4 Genomförande... 12 6.5 Tillförlitlighet & Trovärdighet... 12 6.6 Etiska aspekter... 13 7. Resultat & Analys... 14 7.1 Rörelse är viktigt... 14 7.2 Vad är hälsa?... 14 7.3 Lärarnas tre ord av hälsa... 16 7.4 Hur undervisar de sex idrottslärarna om hälsa under sina idrottslektioner?... 17 8. Diskussion... 19 8.1 Metoddiskussion... 19 8.2 Resultatdiskussion... 20 9. Framtida forskning... 23 10.Referenser...24 11.Bilaga..27 11.1.Intervjuguide...27

1. Introduktion Vad är hälsa? Vad behövs för att vi ska må bra och ha god hälsa? Hälsa är ett brett begrepp och kan ses på olika sätt. Alla har olika uppfattningar om vad hälsa är och vad det betyder för en (Thedin Jakobsson 2004; 2012). Det som vi anser är hälsa för oss är kanske inte hälsa för någon annan. Vi anser att i dagens samhälle är det fokus kring hälsa och hälsobegreppet genom sociala medier. Det skrivs och diskuteras om olika dieter, maträtter, tips på hur du går ner i vikt, tränar muskler och magen på rätt sätt, äta rätt för att må bra och bli mer hälsosam osv. Vi vill uppmärksamma att vi lever i en värld där hälsobegreppet inte går att undvika. Vad ingår i hälsa? Det finns olika faktorer inom hälsa som måste samspela för att människan ska kunna må bra och ha god hälsa, dessa faktorer är fysiska, sociala och psykiska (Raustorp 2013). Rydqvist och Winroth (2004; 2008) betonar att den psykiska hälsan är viktig för att människan ska kunna orka och lyssna på andra. De menar att psykiskhälsa innebär att må bra i själen. Rydqvist och Winroth (2004; 2008) lyfter även att hälsan påverkas av människorna runt omkring. De betonar att det är viktigt att människan har sociala relationer. Den sista faktorn i begreppet hälsa, är den fysiska faktorn. Styrka, sömn, koordination och kondition har betydelse för hur människan mår och detta påverkar människans hälsa. Alla dessa tre faktorer måste samspela med varandra för att människan ska kunna må bra och ha god hälsa (Rydqvist & Winroth 2004; 2008). Vi anser att det är viktigt att lyfta dessa faktorer inom begreppet hälsa, då alla har en viktig del i hur människan mår. Vi anser att om man funderar över dessa tre faktorer kan man få en djupare förståelse för vad hälsa är och hur kroppen och knoppen samspelar och fungerar tillsammans. Utifrån Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011,( Lgr 11) är hälsa ett kunskapsområde som lärare måste lyfta och uppmärksamma. Eftersom vi utbildar oss till idrottslärare blev vi nyfikna på hur sex utvalda idrottslärare uppfattar begreppet hälsa och hur dessa lärare arbetar med hälsa under sina idrottslektioner. Denna studie kommer att undersöka hur sex idrottslärare uppfattar och tänker kring begreppet hälsa. Vi vill även undersöka hur dessa idrottslärare får med och arbetar kring hälsa i sin idrottsundervisning. 2. Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka hur lärare uppfattar begreppet hälsa och hur de undervisar om hälsa i sin idrottsundervisning. Frågeställningar: Vad är hälsa enligt lärarna? Hur undervisar lärarna om hälsa under sina lektioner i idrott och hälsa? 1

3. Bakgrund 3.1 Idrottsundervisningen genom åren Under åren har det funnits olika namn på ämnet bland annat gymnastik med lek, idrott och gymnastik. Idag kallas ämnet för idrott och hälsa. På grund av olika namn på ämnet har detta gjort att innehållet, syftet och utformningen av ämnet har varit annorlunda och förändrats genom tiderna. Det har varit diskussioner om ämnets syfte och om ämnet ska fokusera på fysisk aktivitet där eleverna får vara aktiva eller om ämnet ska vara mer fokuserad på kunskaper, där eleverna ska kunna reflektera över den fysiska aktiviteten och hur den påverkar hälsan. Ämnet idrott och hälsa har sett olika ut genom åren. År 1968 var idrottsundervisningens huvudmoment bollspel, gymnastik och friidrott. Det förekom inte mycket teori inom ämnet. Detta har förändrats med åren på grund av att samhället och omgivningen har förändrats. När samhället förändras gör också läroplanerna och kursplanerna det. Det som också bidrar till att undervisningen har förändrats är idrottshallarna och det material man har tillgång till. I Läroplan för grundskolan 1962 och Läroplan för grundskolan 1969 var det fokus på gymnastik, den traditionella idrotten. Då var idrottslektionen mer en lektion där eleverna fick möjligheten att prova olika idrotter. I Läroplan för grundskolan 1980 var det fortfarande fokus på gymnastiken, det var inte förrän Lpo 94 som hälsa lyftes fram i idrottsämnet och ämnet blev mer ett kunskapsämne (Sandahl 2004). Inom ämnet idrott och hälsa har det blivit mer fokus på kunskap om livsstil och hälsa. När lärarna ska planera en idrottslektion måste de tänka på frågorna vad, hur, varför, när, av vem och var? Förr var fokus på elevernas prestationer genom fysiska aktiviteter, nu är ämnet mer inriktat på hälsa. Det har ingen betydelse om, hur eller att läroplanerna förändras utan det viktigaste är att läraren planerar sina lektioner och utgår från dessa frågor vad, hur, varför, när, av vem och var? Läraren ska kunna erbjuda olika former av aktiviteter men det är upp till eleverna att ta ansvar och tänka på den fysiska träningen och hur den påverkar hälsan och livsstilen. Eleverna ska ta ansvar för sin egen träning och varför man ska träna. Lärarna vill att ämnet ska vara roligt för eleverna och bidra till att de stimuleras. Genom idrotten får eleverna möta olika aktiviteter (Meckbach 2004). I Lgr 11 står det klart och tydligt att idrottsundervisningen ska innehålla ett hälsoperspektiv. I Lgr 11 står det: Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom hela livet. Eleverna ska även ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor samt ges kunskap om hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefinnande. Eleverna ska genom undervisningen också utveckla kunskaper om begrepp som beskriver fysiska aktiviteter och ges förutsättningar att ta ställning i frågor som rör idrott, hälsa och livsstil (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:51). Detta mål beskriver klart och tydligt att idrottslärare måste arbeta med hälsa och levnadsvanor under sina idrottslektioner. Det är viktigt att lyfta fram att hälsoperspektivet är ett syfte i idrottsundervisningen. Detta ska finnas med i undervisningen, vilket lärare måste följa och tänka på när de planerar sin undervisning. Eleverna ska ges möjlighet och förutsättningar att 2

kunna diskutera sin hälsa och vad som kan påverka deras hälsa under lektionerna. Undervisar de utvalda lärarna om hälsa under sina idrottslektioner? 3.2 Skolinspektionen Utifrån Skolinspektionens flygande tillsyn (2010) framgick det att under idrottslektionerna arbetar lärare och elever med idrott och lite hälsa. Det var bollekar och bollsporter som dominerade under idrottslektionerna och hälsoperspektivet framkom nästan inte alls i idrottsundervisningen. Av de 800 noteringar som Skolinspektionen gjorde var det bara tolv som kan kopplas ihop med hälsoperspektiv, vilket är oroväckande då hälsoperspektivet finns tydligt med i Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Däremot står det inte lika klart och tydligt i Lpo 94 om bollsporter men ändå är det bollsporter som tar störst plats under idrottslektioner (Skolinspektionen 2010). År 2012 genomförde Skolinspektionen en kvalitetsgranskning inom idrott och hälsa i grundskolan. Lärarna ska nu följa en ny läroplan än den läroplan som de följde under Skolinspektionens flygande tillsyn 2010. I den nya läroplanen, Lgr 11 är idrott och hälsa indelat i tre kunskapsområden, rörelse, hälsa & livsstil och friluftsliv & utevistelse. Skolinspektionens kvalitetsgranskning (2012) visar att det inte har skett någon större förändring i idrott och hälsa sedan Skolinspektionens flygande tillsyn år 2010. Det framkom än en gång att det var kunskapsområdet rörelse som var i fokus hos lärare när de planerar och genomför en idrottslektion. Under idrottslektionerna var det framförallt lekar, bollsporter och spel som var i fokus, vilket medför att kunskapsområdet hälsa och livsstil nästan inte lyfts fram alls i idrottsundervisningen (Skolinspektionen 2012). Skolinspektionen (2012) lyfter fram att genom olika bollsporter eller lekar kan lärare få in momentet hälsa. Det står inte i Lgr 11 hur läraren ska få in kunskapsområdet hälsa och livsstil men det ska finnas med i undervisningen. Det är viktigt att ämnet idrott och hälsa gör att eleverna blir motiverade och bidrar till att eleverna får kunskaper om att olika vanor och levnadssätt kan påverka vår hälsa på ett positivt eller ett negativt sätt. I Lgr 11 står det tydligt att eleverna inte bara ska få röra på sig i form av fysisk aktivitet utan också att eleverna ska få utveckla kunskaper så att de kan och vill leva ett hälsosamt liv (Skolinspektionen 2012). 3.3 Vad är hälsa? Det finns många olika begrepp och definitioner av hälsa. Inom grekiskan finns det två ord som beskriver hälsa, hygieia och euexia. Hygieia innebär att man lever på ett bra sätt. Euexia innebär att människan har bra vanor som gör att kroppen mår bra (Medin & Alexandersson 2009). Nationalencyklopedins definition av hälsa är: tillstånd av välbefinnande och fullgoda kroppsfunktioner hos människan (eller djur); såväl som det tillfälliga som det mer permanenta kroppstillståndet (Medin & Alexandersson 2009:37). WHO:s definition av hälsa är: Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysisk, psykiskt och social välbefinnande och ej blott frånvaro från sjukdom och välbefinnande (WHO 1946). Utifrån grekiskans, Nationalencyklopedins och WHO:s definitioner av hälsa utgår alla dessa tre från att hälsa är något som är kontinuerligt och som alla kan påverka. Hälsa ses som något positivt som människor och djur 3

har. Det finns olika faktorer som påverkar och samspelar vilket leder till hälsa (Medin & Alexandersson 2009). Hälsa är att må bra-och att ha tillräckligt med resurser för att klara av vardagens krav-och för att kunna förverkliga personliga mål (Rydqvist & Winroth 2008:18). Rydqvist och Winroths (2008) definition av hälsa ses som meningsfullhet, det är den största drivkraften till hälsa för att man ska må bra. Utifrån denna definition lyfts hälsa som något positivt. I dagens samhälle diskuteras det om hälsa kan ha med relationer och det sociala livet att göra och om detta påverkar hur människor mår och deras hälsa. Alla människor har olika uppfattningar om vad hälsa och ohälsa är för något. Hälsa kan variera beroende på vem du är, vilken dag det är, hur du mår idag med mera (Rydqvist &Winroth 2004). Hälsa är någonting som varje individ har. Ohälsa däremot är någonting som människan kan få eller uppleva på grund av olika hinder eller motgångar som människan har känt att den inte kan klara av. Ohälsa och motgångar har alltid och kommer alltid att drabba människor på något sätt. Hälsa är något som är unikt för varje människa (Eriksson 1996). Det finns olika faktorer som påverkar hälsan och hur individen mår. Miljön är en av dessa. Hälsan påverkas också av det sociala samspelet med andra människor, människans relationer och vilka olika grupper människan befinner sig i. En annan viktig faktor är att individen påverkar sin egen hälsa. Människans livsstil, levnadsvanor och arvet påverkar hälsan. Alla dessa faktorer bidrar till hälsa och hur vi mår (Rydqvist & Winroth 2004). 3.3.1 Hälsans två perspektiv Det finns två olika inriktningar inom hälsa det biomedicinska och det humanistiska (patogena och salutogena). Dessa två inriktningar skiljer sig från varandra. Inom dessa inriktningar finns det många olika ansatser om vad hälsa är. Vad hälsa är skiljer sig åt beroende av vilken ansats det är. Dessa olika ansatser är till exempel holistiskt, salutogena, patogena teleologisk, behavioristisk o.s.v. (Medina & Alexandersson 2009). Utifrån den biomedicinska inriktningen är fokus på människokroppen och sjukdom. Fokus är på vad det är som orsakar sjukdom. Om kroppen är sjuk går detta att bota och du kan få hälsa igen. Hälsa och sjukdom är varandras motsatser inom denna inriktning (Medina & Alexandersson 2009). I den humanistiska inriktningen, den salutogena ansatsen ligger fokus på hur vi kan uppnå hälsa (Rydqvist & Winroth 2004; Medina & Alexandersson 2009; Thedin Jakobsson 2012; Nilsson 2012). Hälsa ses inte som ett tillstånd som du har eller inte har utan hälsa har du hela tiden. Inom detta perspektiv ligger fokus på hur människor gör för att behålla hälsan även i stressade situationer eller påfrestningar. Hälsa innebär en känsla av sammanhang (KASAM) där begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet samspelar med varandra. Fysiska, psykiska och sociala faktorer påverkar och samspelar med varandra och de kan påverka hälsan positivt eller negativt. Hälsa är ett samspel mellan individen, miljön och omgivningen som individen befinner sig i (Antonovsky 1996; Medina & Alexandersson 2009; Nilsson 2012). 4

4. Tidigare forskning I detta avsnitt presenteras tidigare forskning kring hälsa i idrottsundervisningen, hälsoperspektiv i idrottsundervisningen, hälsa-teoretiskt eller praktiskt, tre olika faktorer inom hälsa. Dessa tre faktorer är psykisk, social och fysisk. Till sist idrottsundervisningen genom åren. 4.1 Hälsa i idrottsundervisningen Thedin Jakobsson (2004; 2012) lyfter fram att begreppet hälsa är ett svårt och brett begrepp som alla tolkar och uppfattar olika. Detta leder till att lärarna inom idrott och hälsa tänker olika kring undervisningen och målen för ämnet idrott och hälsa. Det är svårt för lärarna att veta vad hälsa är och vad och hur man ska prata om och arbeta med detta under idrottslektionerna. Det viktigaste för lärarna är att de vill att eleverna ska tycka att idrottslektionerna är roliga. Detta leder till att eleverna känner lust av att gå till idrottslektionerna, vilket bidrar till att eleverna mår bra när de går till idrotten och utför aktiviteterna. Detta kan ses som en god psykiska hälsa för eleverna (Thedin Jakobsson 2004; 2012). Ska lärare kunna arbeta med hälsa, måste de först veta vad hälsa är för dem, både professionellt men även på det personliga planet. Bollsporter tar största delen av idrottsundervisningen medan hälsa knappt lyfts. Hälsa kan ses utifrån tre punkter. Dessa tre är att hälsa är ett teoretiskt ämne som ska diskuteras i klassrummet. Detta innebär att läraren berättar om hälsa och eleverna får frågor kring hälsa och diskuterar detta. En annan punkt är att hälsa diskuteras i andra ämnen. Vilket innebär att arbeta ämnesintegrerat till exempel genom hemkunskapen där elever och lärare diskuterar kost men också inom biologin där man pratar om kroppen. Den sista punkten handlar om att läraren skapar fysiska aktiviteter, där eleverna får vara aktiva vilket främjar hälsan. Lärare och elever pratar om varför man tränar, hur det påverkar kroppen, vilka övningar som är bra för kroppen och nyttigt för att kroppen ska må bra (Thedin Jakobsson 2004; 2012). 4.1.1Hälsoperspektiv i undervisningen För att kunna undervisa om hälsa måste idrottslärarna veta vad begreppet hälsa betyder för dem och vad ska de arbeta med och ta upp med eleverna. Ska hälsa handla om övervikt och stillasittande, hur man kan motverka det? Eller ska det vara att läraren har en hälsosam undervisning och att eleverna ska få kunskap om hälsa? Åldersgruppen på eleverna kan ha betydelse för vad lärare pratar om inom området hälsa (Thedin Jakobsson 2012). Låter lärare elever prova olika träningsmetoder som har fokus och riktar in sig på hälsa kan det hända att eleverna upplever dessa träningsmetoder som meningsfulla och vill fortsätta att vara aktiva. Sker hälsoundervisningen i form av det salutogena perspektivet inom hälsa är det mycket fokus på att elever ska uppleva att det är positivt att träna. Detta kan väcka deras intresse och lust i form av att lärare erbjuder och visar elever olika träningsformer (Nilsson 2012). 5

Quennerstedt (2008) poängterar att idrottsundervisningen oftast sker utifrån det patogena perspektivet på hälsa, andra perspektiv av hälsa lyfts sällan. Detta innebär att eleverna ska vara fysiskt aktiva för att förebygga sjukdomar, ohälsa och övervikt. Inom det patogena perspektivet ses hälsa som det normala, det normala är att du har en frisk och sund kropp, går du inte under det normala då har du inte hälsa. Under idrottslektionerna är fokus på aktiviteter och rörelse när det kommer till området hälsa. Om du rör på dig och har en snygg, smal och sund kropp så har du en bra och god hälsa. Quennerstedt (2008) menar att det skapas och blir som en norm att idrottsundervisningen ska förebygga och motverka övervikt hos elever. Under idrottslektioner får elever chansen att röra på sig, men det är mycket fokus på det negativa. Vilket syftar på att om du inte rör på dig eller äter bra kommer du att bli överviktig och har större risk för att få sjukdomar. En hälsosam elev är den elev som är fysisk aktiv och har en positiv inställning och attityd till fysisk aktivitet. Det är bra att elever blir medvetna om detta men mår elever bra bara för att de utseendemässigt har en snygg kropp? (Quennerstedt 2008). I likhet med Quennerstedt (2008) betonar Sullivan (2004) att under idrottslektionerna är det fokus på att eleverna rör på sig. Sullivan (2004) menar att idrott har blivit det ämnet där rektorer, samhället och föräldrar förväntar sig att eleverna ska utveckla en sund och hälsosam livsstil. Det är idrottsämnet som ska se till att eleverna inte är stillasittande och gör hälsosamma val som medborgare. En konsekvens är att idrottsundervisningen fokuserar på hälsa ur en negativ synvinkel då fokus är på att eleverna inte ska bli överviktiga. Under idrottslektonerna är det fokus på det som är negativt tillexempel sjukdomar, övervikt och vad eleverna kan göra för att motverka det. Fokus under idrottslektionerna skulle istället vara uppmuntran till rörelse, aktivitet och hälsa (Sullivan 2004). Quennerstedt (2008) menar att det hade varit bra om idrottsundervisningen utgick ifrån det salutogena perspektivet istället, att hälsa är något som alltid finns och pågår. Det är en process. Fokus inom detta perspektiv är vilka faktorer det är som samspelar och bidrar till hälsa. Fysiska, psykiska och sociala faktorer påverkar hälsan och hälsa är något som alla har. Utifrån detta perspektiv blir de fysiska aktiviteterna och rörelsen mer öppna för eleverna och de får en bredare syn på hälsa. Eleverna har inte bara fysiska aktiviteter under idrottslektionerna för att de inte ska bli överviktiga. Eleverna blir medvetna om och inser själva att de mår bra, blir pigga och glad av att röra på sig och vill fortsätta att göra det utanför skolan. De vet och upplever att det finns en koppling mellan fysisk aktivitet och hälsa. Inom det salutogena perspektivet är det inte fokus på vad som kan göras för att förebygga sjukdomar och övervikt utifrån ett hälsoperspektiv utan istället hur elever upplever den fysiska aktiviteten och hälsa. De får ett bredare perspektiv på hälsa, att hälsa har att göra med kroppsideal, utevistelser och rörelser och mycket mer. Inom det salutogena perspektivet öppnar idrottsundervisningen upp elevernas syn på hälsa, vilket förhoppningsvis gör att eleverna vill göra hälsosamma val (Quennerstedt 2008). Under idrottslektionerna är det oftast mycket fokus på rörelse, hög fysisk aktivitet, löpning, olika typer av sporter och datten lekar. Diskussioner om olika kroppstyper eller kroppsideal 6

som visas via media eller reklam diskuteras inte mycket under idrottslektionerna eftersom det viktiga är att eleverna rör på sig. Det viktigaste under idrottslektionerna inom området hälsa är inte bara att ta reda på hur ofta eller om eleverna är fysiskt aktiva, men fokus under idrottslektionerna är ända detta synsätt, utifrån det patogena perspektivet på hälsa (Quennerstedt 2008). Både de patogena och salutogena perspektiven på hälsa inom idrottsundervisningen leder till hälsa men på olika sätt (Quennerstedt 2008). 4.2 Hälsa teoretiskt eller praktiskt? Utifrån Thedin Jakobssons avhandling Hälsa- vad är det i ämnet idrott och hälsa? (2005) framgår det att lärare är tveksamma när de ska förklara hur de får in hälsa i sin undervisning. Hälsa är ett teoretiskt begrepp och under idrottslektionerna ska eleverna få röra på sig. Många lärare menar att idrott är ett praktiskt ämne och att hälsa är ett teoretiskt ämne som eleverna får lära sig om i de teoretiska ämnena. Lärarna lyfter fram att hälsa handlar om sömn, kost och motion men de pratar inte med eleverna om dessa faktorer på lektionerna. Någon lärare menar att det kan vara bra att arbeta ämnesintegrerat när det kommer till begreppet hälsa till exempel med ämnen som hemkunskap och NO. Lärarna ser hälsa utifrån ett fysiologiskt perspektiv, vilket innebär att rör du på dig så mår du bra (Thedin Jakobsson 2005). I likhet med Thedin Jakobsson (2005) betonar även Quennerstedt & Sundberg (2003) att lärare tycker att hälsa är ett teoretiskt ämne och idrott ett praktiskt ämne. Rörelse är det viktigaste under idrottslektionerna. 4.3Psykisk, social och fysisk hälsa Rydqvist och Winroth (2004; 2008) betonar att hälsa är svårt att sätta ord på men det finns olika begrepp inom hälsa som kan vara bra att fundera över. Ett begrepp är existentiella faktorer, livsfilosofin. Livsfilosofi formas tillsammans med samspel av omgivningen. Människor skapar deras självbild genom att samspela med andra runt omkring dem. Självbilden skapas också genom erfarenheter och kunskap. Alla människor har olika självbilder på grund av olika erfarenheter och kunskaper därför tolkar människan olika situationer eller händelser olika och reagerar därför olika. Människans livsstil visar vilken livsfilosofi man har. Det finns olika livsstilar bland annat familjen, arbetslivet, religionen, umgänget eller idrotten. Människan väljer sin egen livsstil beroende på vad som hen tycker är meningsfullt i livet, det kan variera med åldern. Meningsfullhet är ett viktigt begrepp inom hälsa. Människan måste känna att det hen gör är meningsfullt och viktigt i livet. Meningsfullhet kan också handla om att människan upplever någon eller något, oftast handlar detta om kärlek. Det viktigaste för hälsan är inte alltid hur något eller någon är utan hur människan upplever något eller någon (Rydqvist & Winroth 2004; 2008). Det är många olika faktorer som påverkar varandra för att få en god hälsa. Dessa faktorer är psykiska, sociala och fysiska. De psykiska faktorerna handlar om identitet och relationer, de fysiska faktorerna handlar om kost och aktivitet. Det är de sociala faktorerna som påverkar alla faktorer och håller ihop dessa. Hälsa handlar inte bara om att må bra och utföra någon fysisk aktivitet, det handlar om att få andra att må bra (Raustorp 2013). 7

Den psykiska hälsan, inre balans och psykiska faktorer har stor betydelse för hur människor mår. Psykiskhälsa är när människan mår bra, hen är positiv, har energin och ork för att lyssna på andra människor och vara aktiv. Människan mår bra i både kropp och själ. Psykisk ohälsa är med andra ord när människan inte mår bra. Psykisk ohälsa kan visa sig genom oro, depression, orkeslös eller ångest. För att på bästa sätt undvika ohälsa måste människan ha kunskap om sig själv och sin identitet. Om individen känner sig själv är det lättare att må bra (Rydqvist & Winroth 2004; 2008). Något som påverkar vår hälsa är sociala relationer, det kallas för socialpsykologin. Socialpsykologi handlar om samspelet mellan människor, människors tankar och beteenden. Människan visar hur hen tänker genom sina ord och handlingar. Människan måste känna tillhörighet och trygghet. Detta får hen genom sociala relationer bland annat genom att känna grupptillhörighet. Det kan vara olika grupper till exempel familjen, arbetskollegorna, kamraterna i skolan eller en nära vän (Rydqvist & Winroth 2004; 2008). Fysiska faktorer har stor betydelse för hälsan och hur människan mår. Människan har levt i en miljö där fysisk aktivitet har varit ett tvång. Forskning har under senare tid visat att fysisk aktivitet och rörelse har betydelse för inlärning av psykisk och fysisk balans i kroppen. Kondition, rörlighet, styrka, kost, mat, sömn och koordination är fysiska faktorer. Dessa har stor betydelse för måendet (Rydqvist & Winroth 2004; 2008; Riksidrottsförbundet 2009 ). Under en idrottslektion tränas elevernas fysiska, psykiska och sociala förmåga. Eleverna får röra på sig under en idrottslektion, då tränar de sin fysiska förmåga. Eleverna får uppleva sina känslor, de blir glada om de vinner, de kan bli arga om de förlorar osv, då får eleverna träna sin psykiska förmåga. De får även samarbeta med varandra under idrottslektioner, då tränar de sin sociala förmåga. Hälsa kan ses utifrån att alla dessa förmågor: fysiska, psykiska och sociala samspelar med varandra (Riksidrottsförbundet 2009; Thedin Jakobsson 2012). När fysiska, psykiska och sociala faktorer samspelar med varandra ses hälsa utifrån det salutogena perspektivet. Genom att eleverna lär sig hur deras kropp fungerar och kroppsrörelser lär sig eleverna hur fysiska, psykiska och sociala faktorer samspelar med varandra (Thedin Jakobsson 2012). Thedin (2012) menar att många lärare ser hälsa utifrån ett fysiologiskt synsätt, vilket innebär att kroppen ska byggas upp och vara aktiv. Genom att vara fysiskt aktiv förebygger kroppen skador och sjukdomar. Under idrottslektionerna ska eleverna värma upp och stretcha för att inte skada sig. Eleverna ska bli medvetna om att det är viktigt att röra på sig nu men också i framtiden och vad som kan hända om de inte tränar och rör på sig. 4.3.1 Fysisk aktivitet Riksidrottsförbundet (2009) lyfter att det är viktigt med rörelse för att kroppen och knoppen ska må bra. Genom fysisk aktivitet sker det många positiva saker i kroppen som kan motverka sjukdomar och övervikt. Genom fysisk aktivitet ökar bland annat kroppens muskelstyrka, bättre koordination och balansförmåga och bättre kondition. Det bidrar även till bättre självkänsla, självuppfattning och kroppsuppfattning och ökad inlärningsförmåga. Dessa är några av flera positiva faktorer som händer i kroppen när den är i rörelse. En annan viktig 8

faktor är att barnens mentala och sociala utveckling stimuleras genom fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet påverkar även de psykologiska faktorerna på grund av att rörelse bidrar till minskad stress, motverka depression och mer självtillit till både sig själv och sin kropp. När kroppen är i rörelse bildas det endorfiner i kroppen vilket gör att man blir glad. Rör man på sig regelbundet bidrar det till en god hälsa och positiv självkänsla (Riksidrottsförbundet 2009). Genom fysisk aktivitet och rörelse bildas det en gemenskap med de personerna som rör sig tillsammans som till exempel under en idrottslektion. Det är viktigt att unga får upptäcka idrotten och rörelsen tidigt och upplever en positiv bild av rörelse och fysisk aktivitet för att kunna vilja fortsätta att röra på sig under livet (Riksidrottsförbundet 2009). Hälsa hör ihop med olika livsstilar och levnadsval, genom sin livsstil kan hälsan förbättras. Idrotten kan bidra till att stödja ungdomar till mer hälsosamma levnadsvanor och hälsosamma val i livet. Det finns många olika faktorer som påverkar hälsan och fysisk aktivitet bland annat ålder, kön, familjen och att människan får stöd och få möjligheten att uppleva fysisk aktivitet (Raustorp 2013). 5. Teoretiska utgångspunkter Den här undersökningen utgår ifrån KASAM. 5.1 KASAM Antonovsky (2005) betonar KASAM inom begreppet hälsa. KASAM är en känsla av sammanhang, där tre komponenter samspelar med varandra. Dessa tre är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet innebär att det som händer i vardagen är strukturerat, håller ihop, är rimligt och att det som kommer att hända kommer att utvecklas på ett bra sätt. Hanterbarhet innebär att det som människan ställs inför kommer hen att klara av. Hen har de resurser som behövs men också resurser som hen litar på för att klara av utmaningar i livet. Dessa resurser kan vara människans egna eller andras vilket gör att människan kan möta de saker som händer i livet (Antonovsky 2005). Dessa resurser kan vara olika, det kan vara fysiska, psykiska eller sociala resurser som familj eller makt. Det kan också vara materiella resurser så som pengar, boende eller vad som är viktigt för personen just då för att den ska må bra och ha hälsa. Alla dessa resurser utgör en grund till begreppet hälsa och hälsoteorin (Rydqvist & Winroth 2004; Antonovsky 2005). Det kommer hända saker i livet som inte är roliga men när dessa inträffar har människan resurser som gör det enklare att hantera. Meningsfullhet innebär att det som människan gör känns meningsfullt, vilket kan vara drivkraften och motivationen till att fortsätta att göra det hen gör. Meningsfullhet handlar också om att hen känner sig engagerad i situationer och har en positiv syn på livet och de utmaningar som kommer i livet (Antonovsky 2005; Thedin Jakobsson 2012). Alla dessa tre komponenterna är viktiga inom KASAM men den viktigaste av de alla tre är meningsfullhet. Bryr människan sig och ser livet och det den gör som meningsfullt finner denna person alltid resurser och begriplighet i det som den ställs inför (Antonovsky 2005). 9

6. Metod I detta avsnitt kommer val av metod, semistrukturerade intervjuer och tillvägagångssätt att redogöras. De delar som innefattas är val av metod, urval, genomförande, tillförlitlighet och trovärdighet samt etiska aspekter. 6.1 Val av metod Den här undersökningen har en fenomenografisk ansats vilket innebär att ta reda på hur människor uppfattar någonting, olika fenomen som människor kan uppfatta på olika sätt. Uppfattning är ett viktigt begrepp inom fenomenografi. Fenomenografi utgår ifrån människors erfarenheter och uppfattningar (Uljens 1989, Allwood & Erikson 2010). I denna undersökning ska lärares uppfattningar om begreppet hälsa undersökas samtidigt som deras sätt att undervisa kring hälsa redogörs. För att få svar på forskningsfrågorna användes kvalitativ metod. Kvalitativa metoder utgår ifrån intervjuer eller observationer, i form av skrivna eller talade ord och bilder (Denscombe 2009). Genom kvalitativa metoder vill forskaren förstå omvärlden utifrån intervjupersonens perspektiv (Kvale & Brinkmann 2014). Denna undersökning vill ta reda på hur sex idrottslärare uppfattar begreppet hälsa och hur de arbetar med hälsa i sin undervisning med elever. För att kunna förstå hur de utvalda lärarna undervisar om hälsa under sina idrottslektioner är det viktigt att först ta reda på hur lärarna uppfattar och beskriver begreppet hälsa. Därför är kvalitativ metod i form av intervjuer en passande metod. Kvale & Brinkmann (2014) beskriver att genom samtal och intervjuer sker det en form av interaktion mellan människor. Människor talar med varandra, frågor ställs och frågor besvaras. Samtal med människor kan ske på olika sätt men genom intervjuer som samtal är det forskaren som håller i och kontrollerar samtalet på grund av att det är forskaren som ställer frågor, analyserar svaren som intervjuaren ger och kanske ställer följdfrågor om det behövs. Genom intervjuer får forskaren svar på sina frågor med hjälp av de människor som forskaren har valt att intervjua (Kvale & Brinkmann 2014). Denna undersökning utgår ifrån intervjuer med sex idrottslärare som undervisar i årskurs 1-6. Genom intervjuer kommer de sex lärarnas svar och tankar fram. Det hade varit svårt att få svar på forskningsfrågorna genom kvantitativa metoder i form av enkäter, då vi vill få djupare svar än ja och nej svar från lärarna och kunna ställa följd frågor om det behövdes. 6.1.1 Semistrukturerade intervjuer Semistrukturerade intervjuer innebär att forskaren har frågor som hen vill ha svar på men dialogen som sker mellan forskaren och den som blir intervjuad är mer öppen. Frågorna som ställs är mer öppna och forskaren är flexibel och låter den som blir intervjuad utveckla sina tankar, svar och idéer. Genom semistrukturerade intervjuer får forskaren reda på intervjuarens uppfattningar, åsikter och känslor (Denscombe 2009). Därför valdes semistrukturerade intervjuer med lärarna för att låta dem utveckla sina svar. Under intervjuerna fanns en intervjuguide (se bilaga 1) med frågor som vi ville ha svar på men lärarna gavs möjlighet att utveckla sina svar och tankar. 10

6.2 Urval När en undersökning ska genomföras är det viktigt att tänka på vilka personer som passar att intervjua till undersökningen (Denscombe 2009). Eftersom denna undersökning fokuserar på idrott och hälsa kommer sex idrottslärare som undervisar i idrott och hälsa i årskurserna 1-6 att bli intervjuade. De sex lärarna har valts utifrån tillgänglighet då vi kände fyra av lärarna sedan tidigare. Eftersom vi har haft begränsat med tid har urvalet utgått ifrån tillgänglighet vilket Denscombe (2009) lyfter. Två av lärarna blev tillfrågade på respektive skola under vår VFU-period. De andra fyra lärarna kontaktades via mail. Alla sex lärare fick mer information om undersökningen via mail. Fem av lärarna fick även intervjufrågorna på mail innan de blev intervjuade. Den sjätte läraren fick inte tillgång till frågorna innan på grund av att hon inte ville ha frågorna innan. Lärarna är avidentifierade och de har fått fiktiva namn. Dessa namn är Emma, Isabella, Molly, Jessica, Louise och Emelie. Emma har arbetat som idrottslärare sedan hösten 1994. Hon gick sin utbildning till ämneslärare i idrott och engelska årskurs 4-9 i Stockholm. Hon vidareutbildade sig 2010 på distans och läste då till svenska och matematik. Emma har läst till ekologi inom idrotten på universitetet. Nu arbetar hon som idrottslärare i årskurs 2-3. Isabella tog sin förskolelärarexamen 1988. Efter sin förskolelärarexamen utbildade hon sig till 1-7 lärare och blev klar 1999. Hon har arbetat som idrottslärare sedan 1999. Isabella är behörig i svenska och matematik men idrott är huvudämnet. Hon har läst extra kurser inom idrott bland annat psykomotorik och har läst idrott till gymnasiet på distans. Nu undervisar hon idrott i årskurs 4-6 och arbetar som resurs i årskurs 4 i ämnena matematik och NO. Molly har varit idrottslärare sedan 2008 med lite små uppehåll. Hon har utbildning grundskolan senare år årskurs 6-9. Hon har även läst idrott till gymnasiet, den utbildningen var på 3 terminer. Molly undervisar nu idrott i årskurs 2,4 och 5. Jessica har utbildat sig till fritidspedagog och blev klar 2001. Utbildningen var på tre år, hennes valbara ämne som hon fördjupade sig i då var idrott. Hon har kombinerat att arbeta som fritidspedagog och idrottslärare. Nu arbetar hon som idrottslärare och undervisar i årskurs 3-6. Louise har arbetat som förskolelärare i 25 år och grundskolelärare i fem år. Hon har utbildat sig till förskolelärare och har gått kompletteringsutbildning till grundskolelärare inriktning matematik och svenska. Louise har även läst till extra idrott och psykomotorik. Louise är utbildare i svenska gymnastikförbundet och hon har skrivit material åt gymnastikförbundet och inom skolidrotten, främst inriktat på lite yngre barn. Hon har alltid haft idrott under de åren som hon har jobbat som förskolelärare och grundlärare. Hon har undervisat i olika åldrar genom åren men mest på lågstadiet. Nu är Louise klasslärare i årskurs 1 och har alla ämnen med sina elever. 11

Emelie har utbildning 1-7 lärare. Utbildningen var på 3,5 år. Då läste hon ämnena svenska och so-ämnena och har läst till idrott. Hon blev färdig år 2004. Nu är Emelie mentor i årskurs 4 och har svenska och so-ämnena. Hon har idrott i årskurs 4, 5 och 6. 6.3 Datainsamling Forskningsfrågorna i denna undersökning riktar sig till lärare och utifrån lärares perspektiv, där av valet av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har spelats in med mobiltelefon för att lättare kunna transkriberas. Efter transkriberingarna av intervjuerna har olika teman och kategoriseringar gjorts. 6.4 Genomförande Alla sex lärare fick information om undersökningen via mail. Tid och plats bestämdes via mail med fem av de sex lärarna. När intervjun med Isabella var färdig mötte vi Emma, en av de lärarna som inte hade svarat på vår förfrågan via mail än. Hon blev tillfrågad på plats om hon ville bli intervjuad, vilket hon ville. Intervjun med Emma genomfördes den dagen hon blev tillfrågad muntligt på plats. Därför fick inte Emma ut intervjufrågorna innan hennes intervju. Alla lärare utom Emma fick intervjufrågorna i förväg på mail. Men en av lärarna kunde inte öppna mailet, därför hade hon inte möjligheten att titta igenom frågorna innan intervjutillfället. Tre av de sex lärarna kommer från samma kommun och arbetar på samma skola. Två av lärarna arbetar i samma kommun men på olika skolor. En av lärarna kommer från och arbetar i en annan kommun. Tre av intervjuerna skedde under samma vecka under två dagar, då Isabella och Emma kunde intervjuas på samma dag. En annan dag den veckan intervjuades Molly. De andra tre intervjuerna skedde under tre dagar veckan efter. Intervjuerna utspelade sig helt ostört i grupprum, personalrum eller klassrum. Intervjuerna varade i ungefär 20-30 minuter. Vi var båda närvarande under alla sex intervjuer. I början av intervjuerna ställdes öppna frågor till lärarna för att sedan fokusera mer på begreppet hälsa. Olika följdfrågor ställdes till lärarna under intervjuerna beroende på vad lärarna svarat, vilket gjorde att följdfrågorna inte blev likadana till alla lärarna. 6.5 Tillförlitlighet & Trovärdighet Tillförlitlighet innebär att andra forskare ska kunna genomföra denna undersökning och få samma resultat (Denscombe 2009). Denna undersökning utgår ifrån en kvalitativ metod, i form av intervjuer. Det kan vara svårt att få exakt samma resultat på grund av att det är intervjuer med lärarna. Trovärdighet innebär att informationen från personerna som deltar i undersökningen tolkas på ett trovärdigt sätt och att man återger det som personerna har sagt på rätt sätt. Det som respondenterna delar med sig av måste de känna tolkas på ett trovärdigt och rätt sätt i undersökningen. Det som respondenterna har sagt, det är det som ska komma fram i undersökningen (Denscombe 2009). I denna undersökning har intervjufrågorna utgått ifrån 12

forskningsfrågorna. Intervjuerna med de sex idrottslärarna har lyssnats igenom flera gånger och transkriberats. Då det endast var sex lärare som blev intervjuade kan inte deras svar ses som generella. Men svaren som de sex idrottslärarna gav innehöll mycket information och var tydliga. 6.6 Etiska aspekter Under detta avsnitt presenteras de fyra huvudkraven som är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa fyra huvudkrav är det viktigt att forskare vet om och vet vad de innebär (Vetenskapsrådet 2002). Informationskravet innebär att forskaren ska informera vad forskningen kommer att handla om till de som är inblandade. De som deltar ska veta att det är frivilligt att ställa upp och att de kan avbryta när de vill. De som deltar ska få veta så mycket information som möjligt om forskningen, vilket kan påverka om de som deltar vill ställa upp eller inte. Undersökningens syfte ska alltid informeras. Det ska framgå tydligt att de svar och resultat forskaren får av personerna bara ska användas till forskning (Vetenskapsrådet 2002). Molly och Isabella fick förfrågan muntligt om de ville vara med i undersökningen och då fick de även reda på undersökningens syfte. Vilket är att undersöka hur lärare uppfattar och arbetar med hälsa i sin undervisning. Molly och Isabella fick även mail om undersökningens syfte innan intervjuerna skedde, då de redan tackat ja. Därför ville vi veta och vara säkra på att de fortfarande ville ställa upp. De andra fyra lärarna fick förfrågan på mail om de ville vara med. I mailet stod det om undersökningens syfte och information om undersökningen och att intervjuerna kommer att spelas in med mobiltelefon. Samtyckeskravet innebär att de som deltar i undersökningen kan avbryta när de vill och att de deltar frivilligt (Vetenskapsrådet 2002). Lärarna svarade att de ville vara med i undersökningen. Innan varje intervju informerade vi lärarna om att de kan avbryta när de vill och att de inte behöver svara på alla frågor om de inte vill göra det. Konfidentialitetskravet innebär att personerna som har deltagit i undersökningen ska vara anonyma och att deras uppgifter ska behandlas på rätt sätt. Den information som personerna och uppgifter som personerna delar med sig av kan inte spåras till dem (Vetenskapsrådet 2002). Alla sex lärarna i denna undersökning har fått fiktiva namn och lärarna har blivit informerad om att deras uppgifter och det som de delar med sig av kommer inte kunna spåras till dem. Den sista av de fyra huvudkraven är nyttjandekravet vilket innebär att de uppgifter personerna har delat med sig av bara kommer att användas i undersökningen (Vetenskapsrådet 2002). Lärarna blev informerade om att den information som de lämnar och delar med sig av kommer endast att användas i undersökningen. 13

7. Resultat & Analys I detta avsnitt presenteras resultat och analys. Efter varje resultatdel analyseras resultatet utifrån KASAM. 7.1 Rörelse är viktigt Alla lärare betonar att det är viktigt med idrotten i skolan. Emma och Jessica lyfter fram att de känner att det är för lite idrott i skolan, de skulle vilja ha mer idrott. Isabella och Jessica menar att det är många elever som sitter för mycket stilla på fritiden och då är idrotten i skolan viktig. Emelie anser att idrotten i skolan är viktig speciellt för de elever som har det lite tufft i de andra ämnena. Ja, idrott är viktigt. 5:orna och 6:orna har två pass i veckan men jag hade gärna velat att de skulle röra på sig varje dag. Det är ju många elever som är i stort rörelsebehov..(paus) jag hade tycket att de kunde ha ett praktiskt ämne varje dag. Vissa dagar blir bara teoretiska och det är tufft för många. Det är ett jätteviktigt ämne och många behöver det för en del är idrotten det enda tillfället i veckan som man rör på sig (Jessica 2016). Många elever som sitter för mycket stilla.(paus).jag tycker, jag såg en skillnad när vi införde 20 minuters aktivitet varje dag förutom på idrottslektionerna då. då såg jag en skillnad på att de barnen hade ju lite större rörelseglädje och lite.(paus)..de var ju piggare upplevde jag då (Isabella 2016). Absolut. Det är ju jätteviktigt, särskilt för de elever som kanske har det lite jobbigare i andra ämnen så kan de oftast glänsa och få utlopp för sina behov där (Emelie 2016). Molly och Louise anser också att det är viktigt med idrott i skolan och betonar att det är nyttigt med rörelse och att vara aktiv. Louise betonar även vikten av den motoriska färdigheten som många elever får och utvecklar genom idrotten. Dels för att det är viktigt med rörelse, de behöver aktivitet. Sen är det ju forskning visat på att rör man sig mycket och får upp pulsen på träningen ger det bättre skolresultat också (Molly 2016). Men det är också viktigt för har man en motorisk färdighet och känner att jag duger som jag är så tror jag att man känner det i andra ämnen också. Jag tror att det är lättare att lära sig skriva, jag tror att det är lättare att förstå matematiska sammanhang om jag har en yttre rumsuppfattning så förstår jag den inre så jag tror att det hänger ihop (Louise 2016). Analys Alla sex lärarna menar att rörelse och idrott är viktigt för att du ska må bra. Louise förklarar att genom rörelse och fysisk aktivitet lär du känna din kropp och tilltro till dig själv, vilket är en del av hanterbarhet inom KASAM. Antonovsky (2005) lyfter fram olika resurser inom hanterbarhet en av dessa resurser är det fysiska som bidrar till att man upplever och uppnår en god hälsa, genom idrotten får eleverna möjlighet att vara aktiva. 7.2 Vad är hälsa? Alla lärare beskriver vad de anser god hälsa är för dem. Isabella, Molly, Emma, Emelie och Jessica förklarar att de anser att hälsa är när det fysiska, psykiska och den sociala biten hänger ihop och fungerar. 14

Hälsa..,,då tänker jag nog på att man ska må bra. Man äter sunt och man rör på sig, både inomhus och utomhus., man umgås med vänner, det är också en form av hälsa tycker jag. Att eleverna har kompisar på rasterna och så., det fysiska, psykiska och sociala hänger ihop, absolut (Isabella 2016). Hälsa då är det att må bra fysiskt och psykiskt. Den mentala biten är också jätteviktig., att må bra helt enkelt. Kroppen hör ihop, alla delar. Man måste må bra på olika plan för att ha god (Molly 2016). Fysiskt och psykiskt välmående, vad mår jag bra av. Det kan vara väldigt stort om man tänker det så å att ehh man känner ett behov av något., eh och sen om man gör det och mår bra efteråt. Om jag gör något fysiskt mår jag psykiskt bra (Emma 2016). Ja, asså det är ju både det psykiska och fysiska asså det hela helheten av kroppen, att den mår bra..,, eh,, å att man får ett asså vad ska man säga ett livslångt lärande för vad som påverkar ens hälsa å vad min kropp behöver för att den ska må bra, eh,, både utifrån kost och motion eh, alla andra perspektiv också egentligen, vänner och familj mm (Emelie 2016). Jessica menar att dessa bitar äta, sova, träna och det sociala är viktigt för eleverna. Viktiga även för eleverna. sover man dåligt så ja då blir skolan inte så speciellt rolig och man får ont i huvudet. Alla de här basgrejorna att man får de tillfredställda som mat, sömn, lite motion och inte minst det sociala, att man känner att man kan umgås med dem man vill. Att man blir accepterad för den man är och i sin grupp (Jessica 2016). Louise betonar att hälsa för henne är när du duger som du är och att du har en kropp som du är stolt över och känner dig säker i. Ehhh, framförallt så tycker jag (paus).men nu kan jag vara lite färgad av att jag har jobbat med gymnastik så mycket och att det är sån kroppsfixering så hälsa för mig är framförallt att liksom känna att kroppen duger till, jag klarar av att göra moment med min kropp och jag kan tycka om mig som jag är. Så det är hälsa för mig att må bra och känna att jag duger som jag är i första hand (Louise 2016). Alla de sex lärarna anser att om inte kroppen och huvudet fungerar tillsammans har du inte hälsa. Har du en fysiskt stark och sund kropp men mår dåligt psykiskt, då har du inte god hälsa enligt idrottslärarna som har blivit intervjuade. Isabella och Jessica menar att du kan ha en bra, sund och stark kropp men må psykiskt dåligt ändå. Isabella har mött elever som har haft en fysiskt stark och bra kropp men inte mått bra i själen. Jessica lyfter fram att i andras ögon kan du ha den perfekta kroppen men enligt dig själv ser du inte det och du bryr dig inte om det för att du mår psykiskt dåligt fast detta inte syns utåt. Du kan ju ha en fysisk bra hälsa tycker jag men du kan ju må psykiskt dåligt. (Isabella 2016). Louise betonar att oftast är det tonårsflickor som inte tycker att de duger som de är. Hon lyfter även att extrem träning är ohälsosamt. Emelie betonar att även inom elitidrotten kan det förekomma psykisk ohälsa. Nej, men det har jag ju sett avarterna inom idrotten på kvällstid då, där är det väldigt tydligt speciellt bland tonårsflickor som har just den här känslan av att kroppen inte duger fast den är perfekt i mina ögon, så jag tycker inte att det är hälsosamt när idrotten tar såna proportioner och även de ungdomar som får mer ortodoxi liknande symptom, att det liksom, det är ju nästan värre än anorexi kanske för att det syns ju inte, de ser ju 15

jättefriska ut, men så är det helt maniskt tränande, då tycker jag att det är extremt ohälsosamt. Men jag tycker inte att skolidrotten är det stora problemet utan det tycker jag är spelsystemet och träningsuppläggen på liksom frivillig idrott, tycker jag iallafall, det känns så (Louise 2016). Nej, det är det ju inte, det är kombinationen för de ser man och hör man ju ofta i eh inom idrottsvärlden, kända elitidrottsmän med ätstörningar och många andra bekymmer eh där man tror och ser, de är ju jätteduktiga och dem ser ju ut att ta hand om kroppen men innerst inne mår dåligt å de asså träning i sig de blir ju för en del också vad ska man säga nästan en tillflykt kanske från dem anledningarna till att man mår dåligt att man övertränar, det kan bli fel på de hållet å det är nog inte alltid så lätt att hitta dem och upptäcka dem (Emelie 2016). Jessica lyfter att det ska vara roligt att träna, är det inte roligt då samspelar inte kroppen och huvudet med varandra. Molly och Emma betonar att det är viktigt att det fysiska och psykiska hänger ihop med varandra för att må bra och ha god hälsa. Nej, jag tycker nog att det ska gå hand i hand. För mig är det nog att det går hand i hand ehh att gör jag något fysiskt så mår ju jag psykiskt bra. så att hitta en balans i det skulle jag säga (Emma 2016). Analys De sex lärarna lyfter den sociala faktorn, vilket innebär att du har familj och vänner som lyssnar på dig, då blir de som en resurs för dig när du behöver dem. Känner du att du har den sociala biten är det ett steg mot hälsa och ha kvar denna hälsa, vilket Antonovsky (2005) menar när han beskriver hanterbarhet inom begreppet KASAM. Även de psykiska och fysiska faktorerna har med hanterbarhet att göra. Alla lärarna menar att det psykiska och fysiska hör ihop. De lyfter att de psykiska och fysiska måste samspela med varandra för att du ska må bra och ha god hälsa. Jessica menar att hälsa är när man finner motivation och tycker att det är kul att träna, att du känner meningsfullhet med träningen. Meningsfullhet är även ett ord som Antonovsky (2005) betonar. Meningsfullhet är en av de faktorerna som ingår i KASAM, den viktigaste faktorn av alla tre. Känner du att det du gör är meningsfullt och att det du gör spelar roll och har betydelse för dig då finner du även motivation för det vilket Antonovsky (2005) betonar. 7.3 Lärarnas tre ord av hälsa När lärarna ska beskriva hälsa med tre ord får alla sex idrottslärarna fundera en stund. Fem av lärarna är överens om att fysiska, psykiska och sociala faktorer har med hälsa att göra och att dessa påverkar varandra. Oj, det var svårt.(paus). Det är ju social samvaro, ehh (funderar) mat och rörelse tycker jag också hör ihop med hälsa (Isabella 2016). Ehhh..(paus).Amen jag hade nog tagit..hälsa, ehh.(paus) det sociala, alltså familj och vänner hade jag satt som en, ehh (paus).sen hade jag nog tagit motion och ja, just nu hade jag nog tagit sömn tror jag. Det hade varit hälsa för mig just nu, det är ju ett sånt begrepp som beror på var man är i livet (Jessica 2016). Fysiskt mentalt välmående (Molly 2016). Nyttig mat, rörelse och eh., välmående (Emma 20216). 16