DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun.



Relevanta dokument
RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol- och sniffningsvanor i årskurs 8 o 9 vårterminen 2005, Tyresö kommun.

DROGENKÄT. En undersökning av elevers tobaks-, alkoholoch narkotikavanor i Tyresö gymnasium åk 2, höstterminen 2006, Tyresö kommun.

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014

Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat Drogvaneundersökning i år 2, Tyresö kommun 2016

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007.

Drogvaneundersökning 2018

Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten

KOMMUNJÄMFÖRELSER. DROGVANEUNDERSÖKNING 2018 Gymnasiet åk 1

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning 2019

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

Drogvaneundersökning 2015

Ungdomars drogvanor. Ulrika Billme Drogförebyggande samordnare Kommunledningsförvaltningen

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008

Svenska elevers drogvanor

Drogvaneundersökning 2016

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN

Sammanfattning och kommentar

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning

Drogvaneundersökning Ånge kommun

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2012/2013 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Drogvaneundersökning gymnasiet åk

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006

DROGVANOR BLAND UNGDOMAR - CAN- UNDERSÖKNINGEN 2019

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

LUND. Rapport 2001:1. Drogvaneundersökning Fotomontage: Martin Ekström

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Gymnasiet

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Ungdomars drogvanor 2016

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011

Drogvaneundersökning 2018

Innehåll. Inledning 3

Resultaten i sammanfattning

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8.

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet Västernorrlands län

Livsstilsstudien rapport

Drogvaneundersökning 2007

Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016

Andel (%) flickor och pojkar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet med olika drogvanor, 2018

LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008

Drogvaneundersökning Ånge kommun

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning årskurs

Drogvaneundersökning år 9

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Vänersborgs kommun

Stockholmsenkäten 2014

Presskonferens 14 oktober Verksamhetsområde Social utveckling

Drogvaneundersökning Grundskolans ÅK 9

Ungdomars droganvändning Helsingborg, Skåne, Sverige & Europa

Stockholmsenkäten 2018

Drogvaneundersökningen Eslövs kommun

Drogvaneundersökning 2016

Skolelevers drogvanor 2015 Jämtland Härjedalen. Foto: Jabiru/Mostphotos

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning År 2, Gymnasiet

Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola

Stockholmsenkäten 2014

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun

Stockholmsenkäten 2016

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2017/2018 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2014

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Vänersborgs kommun, 2008

Drogvaneundersökning 2017

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008

Drogvaneundersökning 2016

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

tobak alkohol - narkotika

Stockholmsenkäten 2016

Drogvanor gymnasiet åk 2. Lysekil Strömstad Tanum

Transkript:

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun. Kommunkansliet Oktober 2006 Göran Törnblom

Innehållsförteckning Sammanfattning av resultaten 2 Bakgrund 2 Svarsfrekvens och bortsorterade enkäter 3 Resultat och tabeller Rökning 4 Snus 5 Alkoholkonsumtion 6 Importerad alkohol 7 Hur eleverna får tag i alkohol som ursprungligen inhandlats utomlands 7 Hembränd alkohol 8 Var dricker eleverna alkohol 8 Hur får elever tag på alkohol 8 Föräldrars kännedom om elevernas alkoholkonsumtion 9 Föräldrars bjudvanor 9 Berusningsvanor 10 Antal berusningstillfällen 11 Intensivkonsumtion 11 Ålder vid första berusning 12 Läkemedel och alkohol 12 Narkotika 13 Möjlighet att pröva narkotika 14 Sniffning 14 Bilaga 16 1

Sammanfattning av resultaten Rökning: 17 % av eleverna röker, varav 7 % dagligen. 20 % av flickorna och 14 % av pojkarna röker regelbundet. Snus: 9 % av eleverna snusar, varav 5 % dagligen. 14 % av pojkarna och 4 % av flickorna snusar regelbundet. Alkohol: 51 % av eleverna svarar att de är alkoholkonsumenter, 56 % av flickorna och 46 % av pojkarna. Resultatet är en liten nedgång jämfört med föregående år, men det är endast pojkarna som står för den. 56 % av de alkoholkonsumerande eleverna har druckit privatimporterad alkohol och 22 % av dem har druckit hemtillverkad sprit det senaste halvåret. Eleverna dricker vanligtvis alkohol hemma eller hos kompisar när det inte finns vuxna närvarande och de får i huvudsak tag på alkohol genom någon de känner. Det är samma mönster som i tidigare undersökningar. Föräldrars bjudvanor: 58 % av eleverna uppger att de blir bjudna på alkohol av sina föräldrar vid speciella tillfällen. Berusningsvanor: 48 % av de alkoholkonsumerande eleverna svarar att de dricker sig berusade varje gång eller nästan varje gång de dricker alkohol. 51 % av flickorna och 43 % av pojkarna berusar sig i denna omfattning. Intensivkonsumtion: 21 % av de alkoholkonsumerande eleverna intensivkonsumerar alkohol (se definition sid. 11) ett par gånger i månaden eller oftare. Ingen nämnvärd skillnad finns mellan könen. Läkemedel: 4 % av eleverna har använt läkemedel i berusningssyfte, ingen skillnad mellan könen. Det är generellt en minskning jämfört med tidigare undersökningar. Narkotika: 8 % av eleverna svarar att de använt narkotika, 12 % av pojkarna och 5 % av flickorna. Resultatet är en rejäl ökning för pojkarna och en minskning för flickorna jämfört med tidigare undersökningar. Sniffning: 9 % av pojkarna och 7 % av flickorna uppger att de sniffat. Det är en ökning, i synnerhet för flickorna, jämfört med förra årets undersökning. Bakgrund Drogvaneundersökningar av detta slag har genomförts i årskurserna 6-9 och årskurs 2 på gymnasiet sedan 2004 i Tyresö kommun. Denna undersökning omfattar samtliga elever i årskurs 6 och 9 och är den tredje som görs i dessa årskurser. Undersökningarna är jämförbara. Från och med denna undersökning beslutades att begränsa undersökningsurvalet till årskurserna 6, 9 och år 2 på gymnasiet av framför allt två skäl: Dels undersöks årskurserna 6, 9 och 2 på gymnasiet i CAN:s riksundersökningar, dels är det mycket tidskrävande att 2

genomföra drogvaneundersökningar i egen regi och vi har inte tillräckliga resurser för att årligen mäta i samtliga årskurser i grundskolans senare del. De frågor som använts i enkäten är delvis hämtade från Centrum för alkohol- och drogprevention (CADP) enkät Enkel enkät och CAN:s riksundersökningar. Enkäten är i huvudsak densamma som från tidigare år, en del frågor har omarbetats och några har lagts till. Samordnaren genomförde själv enkätundersökningen i klasserna, på liknande sätt som finns beskrivet drogvanerapporten 2005, som finns att läsa på Tyresös hemsida. Även om samtliga elever fått likadan information och kunnat ställa frågor under själva ifyllandet, finns det givetvis alltid en risk att eleverna inte svarar sanningsenligt. Varje enkät har gåtts igenom och kontrollerats och i de fall svaren varit orimliga eller på något sätt ogiltiga har de sorterats bort före bearbetningen. Se tabell nedan för bortsorterade enkäter. Enkäterna har bearbetats i det Webbaserade statistikprogrammet ClassApps. Materialet presenteras i andelstabeller och jämförs genomgående med undersökningarna 2005 och 2004. Undersökningen 2005 utgjordes av ett mindre urval och är därför statistiskt osäkrare än denna och 2004-undersökningen, som båda omfattar samtliga elever. Svarsfrekvens och bortsorterade enkäter Svarsfrekvensen i denna undersökning är 75 %, vilket är något lägre än i undersökningen 2004, då den förra totalundersökningen gjordes i denna årskurs. Då var det 79 % av eleverna svarade på enkäten. 2005-undersökningen byggde på ett mindre urval och är därför inte jämförbar i svarsfrekvenssynpunkt. Andelen svar skiljer sig ganska mycket mellan de olika skolorna, se tabell nedan, men vad det beror på har inte närmare granskats. Ett mindre antal enkäter sorterades bort innan bearbetningen, då de bedömdes innehålla ogiltiga, orimliga eller felaktiga svar. År 9 Antal elever Antal svar Procent Dalskolan 83 69 83% Forellen 158 114 72% Kumla skola 109 79 72% Nyboda skola 112 79 71% Strandskolan 49 43 88% Tyresö skola 43 33 77% Summa 554 417 75% Bortsorterade enkäter år 9 Antal Dalskolan 2 Forellen 3 Kumla skola 2 Nyboda skola 7 Strandskolan 2 Tyresö skola 2 Summa 18 3

RÖKNING 17 % av eleverna röker, 7 % svarar att de gör det dagligen. Andelen rökare är ungefär densamma som i tidigare undersökningarna, det rör sig endast om små variationer. Slutsatsen är att rökning inte tycks minska i denna åldersgrupp. Rökning är vanligare bland flickor, i denna undersökning uppger 20 % av flickorna att de röker, medan det är 14 % av pojkarna som röker. Snittåldern för när eleverna började röka är i materialet 13,5 år. I de båda tidigare undersökningarna var motsvarande resultat 13 år. I CAN:s riksundersökning (2005) rökte 19 % av pojkarna och 30 % av flickorna. Röker du? 2006 2005 1 2004 Nej, jag har aldrig rökt 55% 53% 53% Nej, jag har bara provat 23% 31% 25% Nej, jag har rökt men slutat 4% 3% 3% Ja, ibland men inte dagligen 10% 8% 13% Ja, dagligen 7% 5% 5% Summa svar 417 Pojkar Röker du? Nej, jag har aldrig rökt 56% 58% 50% Nej, jag har bara provat 26% 33% 29% Nej, jag har rökt men slutat 3% 2% 5% Ja, ibland men inte dagligen 7% 4% 12% Ja, dagligen 7% 4% 4% Summa svar 186 Flickor Röker du? Nej, jag har aldrig rökt 55% 46% 56% Nej, jag har bara provat 21% 29% 21% Nej, jag har rökt men slutat 5% 5% 1% Ja, ibland men inte dagligen 13% 12% 16% Ja, dagligen 7% 7% 6% Summa svar 231 1 2005-undersökningen byggde på ett mindre urval av elever i årskurserna 6-9. Denna undersökning är därför statistiskt osäkrare än denna undersökning och den som gjordes 2004, vilka båda omfattar samtliga elever. 4

SNUS 9 % av eleverna snusar, varav 5 % gör det dagligen. Jämfört med undersökningen 2004 är det en liten nedgång. 14 % av pojkarna och 4 % av flickorna svarar att de snusar. I båda fallen rör det en minskning jämfört med 2004. En slutsats som kan dras av resultat är att snusandet bland flickor i denna åldersgrupp inte fått det genomslag som man befarat, utan håller i sig på en låg nivå. I denna undersökning är det dessutom inga flickor som svarat att de snusar dagligen. Snittåldern för när eleverna började snusa är i denna undersökning 13,6 år. I de båda andra undersökningarna var motsvarande resultat ca 13 år. I CAN:s riksundersökning (2005) snusade 20 % av pojkarna och 6 % av flickorna. Snusar du? Nej, jag har aldrig snusat 66% 63% 65% Nej, jag har bara prövat 23% 25% 22% Nej, jag har slutat 2% 4% 1% Ja, ibland men inte dagligen 4% 4% 5% Ja, dagligen 5% 3% 7% Summa svar 417 Pojkar Snusar du? Nej, jag har aldrig snusat 60% 62% 55% Nej, jag har bara prövat 23% 23% 25% Nej, jag har slutat 3% 8% 2% Ja, ibland men inte dagligen 3% 2% 6% Ja, dagligen 11% 6% 12% Summa svar 186 Flickor Snusar du? Nej, jag har aldrig snusat 71% 66% 74% Nej, jag har bara prövat 23% 27% 20% Nej, jag har slutat 1% 0% 1% Ja, ibland men inte dagligen 4% 7% 5% Ja, dagligen 0% 0% 1% Summa svar 231 5

ALKOHOLKONSUMTION Definitionen av begreppet alkoholkonsument är densamma i denna undersökning som i undersökningarna 2005 och 2004. Vi har inte utgått från att en viss mängd alkohol skiljer bara smakat från druckit alkohol, utan eleven har fått definiera hur hon ser sig själv ur alkoholkonsumtionssynpunkt. Vi vet således inte hur mycket alkohol som eleverna druckit som svarat bara smakat och som i denna undersökning inte räknas in som alkoholkonsumenter. Denna definition skiljer sig från CAN:s alkoholkonsumtionsdefinition, varför vi i denna fråga inte kan jämföra resultaten. 51 % av eleverna har svarat att de är alkoholkonsumenter, dvs. dricker alkohol regelbundet. Resultatet är en liten minskning jämfört med föregående år. Det är pojkarna som står för nedgången, 46 % av dem är alkoholkonsumenter, vilket är en minskning med 10 % jämfört med undersökningen 2004. Bland flickorna är det 56 % som dricker alkohol regelbundet, vilket är en liten ökning jämfört med samma undersökning. Har du druckit alkohol det senaste halvåret? Nej, dricker inte alkohol 24% 20% 14% Nej, jag har bara smakat 25% 24% 31% Ja, men mer sällan än en gång 21% 17% 19% per månad Ja, minst en gång per månad men 21% 29% 22% inte varje vecka Ja, en gång per vecka 6% 8% 10% Ja, två gånger per vecka eller 3% 2% 3% oftare Summa svar 417 Pojkar Har du druckit alkohol det senaste halvåret? Nej, dricker inte alkohol 26% 23% 13% Nej, jag har bara smakat 28% 23% 31% Ja, men mer sällan än en gång 19% 19% 15% per månad Ja, minst en gång per månad men 17% 25% 23% inte varje vecka Ja, en gång per vecka 7% 6% 14% Ja, två gånger per vecka eller 3% 4% 4% oftare Summa svar 186 6

Flickor Har du druckit alkohol det senaste halvåret? Nej, dricker inte alkohol 23% 17% 16% Nej, jag har bara smakat 22% 24% 30% Ja, men mer sällan än en gång 23% 15% 22% per månad Ja, minst en gång per månad men 24% 34% 22% inte varje vecka Ja, en gång per vecka 6% 10% 7% Ja, två gånger per vecka eller 3% 0% 3% oftare Summa svar 231 Importerad alkohol Denna fråga har inte funnits med i de tidigare undersökningarna. 56 % av de alkoholkonsumerande eleverna har svarat att de druckit alkohol som ursprungligen inhandlats utomlands. Flickorna har gjort det i något större utsträckning än pojkarna. I relation till samtliga elever har 28 % druckit importerad alkohol. Motsvarande resultat i CAN:s riksundersökning (2005) var 21 %., pojkar och flickor Har du någon gång under det senaste halvåret druckit alkohol som ursprungligen köpts utomlands? 2006 Pojkar Flickor Nej 28% 27% 28% Ja, en gång 14% 16% 12% Ja, 2-4 gånger 19% 15% 22% Ja, 5-10 gånger 15% 12% 16% Ja, mer än 11 gånger 8% 9% 7% Vet inte 17% 20% 15% Summa svar 213 85 128 Ej svar 204 101 103 Hur får eleverna tag i alkohol som ursprungligen inhandlats utomlands En majoritet av eleverna köper den privatimporterade alkoholen av någon okänd, 40 % svarar det, eller av någon de känner, 38 %. En relativt stor andel, 15 %, blir också bjudna på denna typ av alkohol av kamrater., pojkar och flickor Hur har du fått tag i alkoholen som var köpt utomlands? 2006 Pojkar Flickor Köpt själv under utlandsbesök 15% 11% 18% Köpt i Sverige av någon jag 38% 38% 38% känner Köpt i Sverige av någon okänd 40% 38% 41% Blivit bjuden av kamrater 22% 16% 26% Annat sätt 7% 9% 5% Summa svar 118 45 73 Ej svar 299 141 158 7

Hembränd alkohol Inte heller denna fråga har funnits med i tidigare undersökningar. Ungefär 22 % av alkoholkonsumerande eleverna har druckit hemtillverkad sprit. Ingen skillnad finns mellan könen. Det rör sig enstaka konsumtionstillfällen. Mycket tyder på att den hembrända spriten håller på att spela ut sin roll till förmån för den privatimporterade alkoholen. I relation till samtliga har 11,5 % av eleverna druckit hembränd sprit. Motsvarande resultat i CAN:s riksundersökning (2005) var 20 %, vilket ytterligare förstärker uppfattningen att tillgången och tillgängligheten på den privatimporterade alkoholen är stor i Tyresö kommun., pojkar och flickor Har du någon gång under det senaste halvåret druckit hemtillverkad sprit, så kallat "hembränt"? 2006 Pojkar Flickor Nej 77% 78% 77% Ja, en gång 13% 12% 14% Ja, 2-4 gånger 8% 8% 9% Ja, 5-10 gånger 0,5% 1% 0% Ja, mer än 11 gånger 0,5% 1% 0% Summa svar 213 85 128 Ej svar 204 101 103 Var dricker eleverna alkohol Det är framför allt hemma eller hos kompisar när det inte finns vuxna närvarande som eleverna dricker alkohol. Det är samma mönster som i de tidigare undersökningarna. Var dricker du oftast alkohol? 6% 2% 5% Hemma tillsammans med pappa och /eller mamma Hemma eller hos kompisar när 5% 8% 3% det finns vuxna hemma Hemma eller hos kompisar när 67% 56% 63% det inte finns vuxna hemma På restaurant/pub/diskotek 0% 6% 1% Utomhus 14% 15% 18% På annan plats 8% 13% 10% Summa svar 212 Ej svar 205 Hur får eleverna ta på alkohol Det är i huvudsak genom någon man känner som eleverna får tag på alkohol. Detsamma har gällt i de tidigare undersökningarna. En liten ökning har skett bland dem som får tag på alkohol genom någon okänd, vilket förmodligen är ett resultat av att många elever köper privatimporterad alkohol av okända. Se tabell ovan. 8

Hur kan du få tag i alkohol? Köper själv i livsmedelsaffär 1% 0% 2% Genom att någon jag känner 60% 75% 63% köper ut åt mig Genom att någon okänd köper ut 24% 12% 18% åt mig Genom att be föräldrarna 8% 2% 8% Genom att ta hemma utan att 10% 10% 9% föräldrarna vet om det På annat sätt 21% 19% 20% Summa svar 210 Ej svar 207 Föräldrars kännedom om elevernas alkoholkonsumtion 43 % av eleverna uppger att deras föräldrar känner till en del av det de dricker, 18 % att de känner till nästan allt de dricker. Denna fråga är nykomponerad och var formulerad på ett annat sätt i de tidigare undersökningarna. Svaren är därför inte jämförbara., pojkar och flickor Vet någon av dina föräldrar att du dricker alkohol? 2006 Pojkar Flickor Nej, de känner inte till det alls 29% 23% 34% Ja, de känner till en del av det jag 43% 47% 40% dricker Ja, de känner till nästan allt jag 18% 19% 17% dricker Vet inte 10% 11% 10% Summa svar 208 83 125 Ej svar 209 103 106 Föräldrars bjudvanor Föräldrars attityder till ungdomars drickande är avgörande för hur mycket en ung person dricker, säger aktuell forskning. Restriktiva föräldrars ungdomar dricker mindre, berusar sig mer sällan och begår normbrott i mindre utsträckning, än tillåtande föräldrars ungdomar. I Tyresö pågår sedan en tid insatser som syftar till att tydliggöra föräldrars attityder och den roll dessa spelar för deras ungdomars drogvanor. Av den anledningen är en nyformulerad fråga om föräldrars bjudvanor med i årets undersökning, för att dels ta reda på hur vanligt hemmabjudande är, dels följa det över tid och se om vår föräldrainformation har effekt. 58 % av de alkoholkonsumerande eleverna har svarat att de blir bjudna på alkohol av sina föräldrar vid speciella tillfällen, ingen större skillnad mellan könen. Ingen blir bjuden regelbundet. Andelen elever som blir bjudna på alkohol hemma är väldig hög och det är inte bra, men det är viktigt att påpeka att frågan endast omfattar de som dricker alkohol regelbundet, de som inte dricker alkohol har inte besvarat denna fråga. Möjligen pekar detta resultat på sambandet att de ungdomar som dricker alkohol i större utsträckning har föräldrar som är toleranta till ungdomsdrickande. 9

, pojkar och flickor Händer det att du blir bjuden på alkohol i hemmet av dina föräldrar? 2006 Pojkar Flickor Nej 42% 44% 41% Ja, men det händer bara vid 58% 56% 58% speciella tillfällen Ja, det händer regelbundet 0% 0% 1% Summa svar 210 85 125 Ej svar 207 101 106 BERUSNINGSVANOR I enkäter av det här formatet har man inte möjlighet att ringa in hur stora mängder eleverna dricker över tid och vid varje specifikt tillfälle, inte heller vilka alkoholsorter det rör sig om. Vi har frågat eleven hur ofta hon känner sig berusad då hon dricker alkohol. Det är en subjektiv bedömning som inte relateras till något objektivt mått på mängd alkohol. Berusningsdrickandet är vanskligt i sig, oavsett hur mycket individen har druckit, och leder många gånger till oönskade konsekvenser. 48 % av de alkoholkonsumerande eleverna känner sig berusade varje gång eller nästan varje gång de dricker alkohol. Det är en liten andelsmässig minskning jämfört med undersökningen 2004. Flickorna berusar sig i denna omfattning i något högre utsträckning än pojkarna. Ser man till samtliga elever, dvs. även de som inte dricker alkohol, berusar sig 24 % av eleverna varje gång eller nästan varje gång. I CAN:s riksundersökning (2005) var motsvarande resultat också 24 %. Hur ofta händer det att du känner dig berusad när du dricker alkohol? Aldrig 8% 6% 12% Sällan 21% 25% 12% Någon gång ibland 23% 29% 23% Nästan varje gång 29% 29% 36% Varje gång 19% 12% 18% Summa svar 212 Ej svar 205 Pojkar Hur ofta händer det att du känner dig berusad när du dricker alkohol? Aldrig 7% 11% 14% Sällan 25% 21% 12% Någon gång ibland 25% 25% 21% Nästan varje gång 23% 32% 35% Varje gång 20% 11% 18% Summa svar 84 Ej svar 102 10

Flickor Hur ofta händer det att du känner dig berusad när du dricker alkohol? Aldrig 9% 0% 10% Sällan 19% 29% 13% Någon gång ibland 22% 33% 24% Nästan varje gång 33% 25% 36% Varje gång 18% 12% 17% Summa svar 128 Ej svar 103 Antal berusningstillfällen Denna fråga fanns inte med i de tidigare undersökningarna. 16 % av de alkoholkonsumerande eleverna har varit berusade 21 gånger eller mer det senaste året. 8 % hade berusat sig en gång/vecka. Ett mer frekvent berusningsdrickande är något vanligare bland flickorna än bland pojkarna., pojkar och flickor Hur många gånger har du varit berusad det senaste året? 2006 Pojkar Flickor Aldrig 13% 13% 13% 1 gång 14% 15% 13% 2-4 gånger 28% 25% 30% 5-10 gånger 16% 19% 14% 11-20 gånger 13% 13% 14% 21-50 gånger 8% 7% 9% Mer än 51 gånger 8% 8% 8% Summa svar 210 85 125 Ej svar 207 101 106 Intensivkonsumtion Intensivkonsumtion är ett vedertaget mått för att definiera problematiskt drickande, eller berusningsdrickande. Det innebär att man vid ett och samma tillfälle dricker minst motsvarande 18 cl sprit; en helflaska vin, eller fyra stora flaskor starkcider/alkoläsk, eller fyra burkar/stora flaskor starköl, eller sex burkar/stora flaskor folköl. 47 % av de alkoholkonsumerande eleverna intensivkonsumerar alkohol någon gång i månaden eller oftare, nästan ingen skillnad mellan könen. Ser man till hela populationen, dvs. även räknar med dem som inte dricker alkohol, blir resultatet att 24 % av eleverna i årskurs 9 intensivkonsumerar alkohol någon gång i månanden eller oftare. Motsvarande resultat i CAN:s riksundersökning (2005) var också 24 %. 11

, pojkar och flickor Hur ofta dricker du vid ett och samma tillfälle alkohol motsvarande minst: 18 cl sprit, eller en hel flaska vin, eller fyra stora flaskor starkcider/alkoläsk, eller fyra burkar starköl, eller sex burkar folköl? 2006 Pojkar Flickor Aldrig 15% 14% 16% Mycket sällan 25% 25% 24% Någon gång per år 14% 14% 13% Någon gång i månaden 26% 26% 26% Ett par gånger i månaden 10% 6% 12% Någon gång per vecka 11% 14% 9% Summa svar 212 84 128 Ej svar 205 102 103 Ålder vid första berusning Av de elever som uppgivit ålder för när de var berusade första gången är medelvärdet 13,8 år. Motsvarande resultat föregående år var 14 år och 2004 13,7 år. I den senaste undersökningen av elever i årskurs 2 på Tyresö gymnasium, då det stora flertalet har varit berusade någon gång, låg medelvärdet på 14,2 år. Hur gammal var du när du var berusad första gången? 10 år eller yngre 2% 2% 2% 11 år 2% 0% 2% 12 år 5% 2% 8% 13 år 19% 13% 20% 14 år 29% 23% 28% 15 år 30% 31% 27% Vet inte 3% 23% - Har aldrig varit berusad 9% 6% 12% Summa svar 212 Ej svar 205 ALKOHOL OCH LÄKEMEDEL Elever som använder läkemedel i berusningssyfte tycks minska i denna åldersgrupp. 4 % av eleverna, ingen skillnad mellan könen, har svarat att de använt läkemedel i berusningssyfte och då endast i form av värktabletter. Sömn- eller lugnande preparat förekommer inte alls. I 2004-undersökningen var det sammantaget 9 % av eleverna som hade erfarenhet läkemedelsanvändning av detta slag. Det är bland flickorna som minskningen är tydligast. Har du använt läkemedel tillsammans med eller utan alkohol för att bli berusad? Nej 96% 95% 91% Ja, värktabletter 4% 5% 7% Ja, sömn- eller lugnande tabletter 0% 0% 2% Summa svar 417 12

Pojkar Har du använt läkemedel tillsammans med eller utan alkohol för att bli berusad? Nej 96% 98% 94% Ja, värktabletter 4% 2% 5% Ja, sömn- eller lugnande tabletter 0% 0% 1% Summa svar 186 Flickor Har du använt läkemedel tillsammans med eller utan alkohol för att bli berusad? Nej 96% 95% 91% Ja, värktabletter 4% 5% 7% Ja, sömn- eller lugnande tabletter 0% 0% 2% Summa svar 231 NARKOTIKA Sammantaget uppger 8 % av eleverna att de använt narkotika någon gång. Det är en ökning jämfört med 2005, men samma resultat som 2004. Det är pojkarna som står för ökningen, medan andelen flickor som använt narkotika minskat något i denna undersökning. Det stora flertalet har använt cannabis. Men det förekommer även andra narkotiska preparat, såsom ecstasy, kokain och rökheroin, dock i en väldigt liten omfattning. Det vanligaste sättet att få tag i narkotika är att man blir bjuden av kamrater, näst vanligast är att man köper narkotikan av någon okänd. I CAN:s riksundersökning (2005) hade 7 % av både pojkar och flickor använt narkotika. Har du någon gång använt narkotika? Nej 92% 96% 92% Ja 8% 4% 8% Summa svar 417 Pojkar Har du någon gång använt narkotika? Nej 88% 98% 90% Ja 12% 2% 10% Summa svar 186 Flickor Har du någon gång använt narkotika? Nej 95% 93% 94% Ja 5% 7% 6% Summa svar 231 13

Möjlighet att pröva narkotika Ett sätt att ta reda på hur vanligt det är med narkotika i ungdomarnas livsmiljö, är att fråga om eleverna haft möjlighet att pröva narkotika. Denna fråga ställs i år endast till dem som inte använt narkotika, för att kunna jämföra resultatet med CAN:s undersökningar. I undersökningarna 2004 och 2005 ställdes denna fråga till samtliga elever, varför dessa resultat inte går att jämföra med årets svar. 18 % av eleverna som inte använt narkotika har svarat att de har haft möjlighet att göra det. Bland pojkarna svarade 20 % att de hade haft den möjligheten och bland flickorna 16 %. I CAN:s riksundersökning (2005) svarade 21 % av pojkarna och 22 % av flickorna att de hade haft möjlighet att pröva narkotika., pojkar och flickor Har du någon gång haft möjlighet att pröva narkotika? 2006 Pojkar Flickor Nej 74% 72% 76% Ja 18% 20% 16% Vet inte 8% 9% 8% Summa svar 382 164 218 Ej svar 1 0 1 SNIFFNING 9 % av eleverna uppger att de sniffat. Det är en rejäl uppgång sen förra undersökningen, men ungefär i nivå med resultatet 2004, då samtliga elever ingick i undersökningen. Andel pojkar som sniffat är något högre än andel flickor, 9 % respektive 7 %. Hälften av eleverna har sniffat bensin. Andra vanliga medel som eleverna uppger är lim och drivgas från sprayburkar. Snittåldern för när man sniffade första gången är i materialet 12,9 år. Motsvarande resultat 2004 var också 12,9 år. I CAN:s riksundersökning (2005) hade 7 % av pojkarna och 8 % av flickorna sniffat. Har du sniffat någon gång? Aldrig 91% 95% 90% Ja, 1 gång 3% 4% 4% Ja, 2-4 gånger 2% 1% 2% Ja, 5-10 gånger 1% 0% 2% Ja, 11-20 gånger 0% 0% 1% Ja, mer än 21 gånger 2% 0% 1% Summa svar 417 14

Pojkar Har du sniffat någon gång? Aldrig 91% 92% 88% Ja, 1 gång 3% 8% 3% Ja, 2-4 gånger 2% 0% 3% Ja, 5-10 gånger 1% 0% 3% Ja, 11-20 gånger 0% 0% 1% Ja, mer än 21 gånger 3% 0% 2% Summa svar 186 Flickor Har du sniffat någon gång? Aldrig 93% 98% 91% Ja, 1 gång 3% 0% 4% Ja, 2-4 gånger 3% 2% 2% Ja, 5-10 gånger 0% 0% 1% Ja, 11-20 gånger 0% 0% 2% Ja, mer än 21 gånger 1% 0% 0% Summa svar 231 15

Bilaga TEAM SMART Som ett första led i att utvärdera Team Smarts drogförebyggande verksamhet i Tyresö kommun, tillfogades på försök frågor om föreningen i gymnasiets drogvaneundersökning 2005. Syftet var att dels se hur stor andel av eleverna som varit medlemmar i föreningen, när de varit det, samt undersöka om det hade någon drogförebyggande effekt jämfört med gruppen som inte varit medlemmar. Resultatet visade att de elever som varit medlemmar i Team Smart inte använde mindre tobak, alkohol och narkotika. De elever som hade varit medlemmar i föreningen hade varit det i 11-12 års ålder eller i tidig tonår, alltså för flera år sedan för dessa gymnasieelever. För att se om föreningens drogförebyggande aktiviteter är mer giltiga för yngre elever, ställdes samma frågor i denna enkät. En övervägande majoritet av eleverna har någon gång varit medlemmar i TS, 78 % svarar att de varit det. Som man kan se i tabellerna nedan är det i synnerhet i årskurs 4 och 5 som eleverna är medlemmar, därefter sker en stor andelsmässig medlemsminskning. 53 % av eleverna tycker emellertid att det är bra att TS arbetar drogförebyggande på skolan, endast 6 % svarar att de inte tycker det., pojkar och flickor Har du någon gång varit medlem i Tyresö Team Smart? 2006 Pojkar Flickor Nej 22% 26% 19% Ja 78% 74% 81% Summa svar 412 183 229 Ej svar 5 3 2 I vilka årskurser har du varit medlem i Tyresö Team Smart? 2006 Åk 4 72% Åk 5 68% Åk 6 33% Åk 7 15% Åk 8 8% Åk 9 5% Vet inte 6% Summa svar 321 Ej svar 96 Vad tycker du om att Tyresö Team Smart arbetar drogförebyggande i skolan? 2006 Bra 53% Varken bra eller dåligt 14% Inte bra 6% Ingen uppfattning 28% Summa svar 415 Ej svar 2 16

En andelsmässig jämförelse om rökning, alkoholkonsumtion och sniffning mellan dem som är eller har varit medlemmar i Team smart och de som aldrig varit det Jämförelsen haltar förvisso en aning då det är relativt stora skillnader i gruppernas storlek. De andelsmässiga relationerna är därför inte rättvisa ett litet antal elever i ickemedlemsgruppen ger relativt stora andelar. Syftet är snarare att kunna urskilja mönster i denna gruppindelning. Ickemedlemmar röker i större omfattning än de är eller har varit medlemmar i TS; 24 % respektive 14 %. Även när det gäller alkoholkonsumtion är andelen alkoholkonsumenter större bland dem som inte varit medlemmar i TS. Bland ickemedlemmarna är 56 % av eleverna alkoholkonsumenter och bland dem som är eller har varit medlemmar 50 %. I gruppen ickemedlemmar har 10 % av eleverna använt narkotika, medan motsvarande resultat i medlemsgruppen är 7 %. Röker du? Medlem Inte medlem Nej, jag har aldrig rökt 55% 56% Nej, jag har bara provat 26% 14% Nej, jag har rökt men slutat 4% 5% Ja, ibland men inte dagligen 8% 15% Ja, dagligen 6% 9% Summa svar 321 91 Har du druckit alkohol det senaste halvåret? Medlem Inte medlem Nej, dricker inte alkohol 25% 23% Nej, jag har bara smakat 26% 21% Ja, men mer sällan än en gång 21% 22% per månad Ja, minst en gång per månad men 20% 24% inte varje vecka Ja, en gång per vecka 7% 3% Ja, två gånger per vecka eller 2% 7% oftare Summa svar 321 91 Har du någon gång använt narkotika? Medlem Inte medlem Nej 93% 90% Ja 7% 10% Summa svar 321 91 17