DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING

VA-översikt Nordanstigs kommun BILAGA 2 1 (24) DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING Inledning Inom Nordanstigs kommun finns värdefulla naturresurser bestående av grundvattentillgångar i isälvsavlagringar (grusåsar). Det finns ett behov av långsiktigt skydd för dessa grundvattenförekomster. Fyra av sju vattentäkter inom Nordanstigs kommun är tar sitt råvatten från dessa grundvattentillgångar. Fem av de sju allmänna vattentäkterna saknar reservvattentäkter, i Hassela och Harmånger finns reservvattentäkter som har kvalitetsproblem. Avstånden mellan vattentäkterna är stora och en samordning är därför kostsam. I denna bilaga beskrivs de allmänna vattentäkterna, vattenskyddsområden samt vilka befintliga och framtida risker som finns. Distributionen av dricksvatten (ledningsnät) redovisas översiktligt. Beskrivning av vattentäkter och risker Det verksamhetsområde med störst antal anslutna är Harmånger med 1500 anslutna personer. De minsta vattenverken är Jättendal och Mellanfjärden med 150 respektive 300 personer anslutna. Karta över allmänna vattenverk inom kommunen

VA-översikt BILAGA 2 2 (24) I tabellen nedan listas uppgifter om respektive vattentäkt. Informationen kommer från MittSverige Vatten AB. Anläggningar för vattenproduktion i Nordanstig kommun (vattenproduktion 2012) Namn VSO Fastställt Typ av vattentäkt Tillstånd uttag (Qmedel/Qmax) Gnarp 21FS 1976:72 Grundvatten, inducerad infiltration från Gnarpsån. Q medel :500 m 3 /dygn Q max : 800 m 3 /dygn. Hassela 21FS 2008:2 Grundvatten, inducerad infiltration från Hasselasjön. Q medel :500 m 3 /dygn Q max : 670 m 3 /dygn (vattendom). Bergsjö 21FS 1988:16 Grundvatten, inducerad infiltration från Vadeån. Pumpar 13 l/s som delvis återinfiltreras. Ca 4,5 l/s till VV. Q medel :520 m 3 /dygn Q medel :240+260 m 3 /dygn Q max : 360+390 m 3 /dygn. Ilsbo 21FS 1982:30 Grundvatten + inducering från Bjärtsjön. 3 formationsbrunnar och en grävd brunn. Q medel :220 m 3 /dygn Q max : 500 m 3 /dygn. Jättendal 21FS 2008:3 2 st bergborrade brunnar Q medel 60 m 3 /dygn Q max : 90 m 3 /dygn. Mellanfjärden 21FS 2008:4 1 bergborrad brunn TOTALT Q medel 48 m 3 /dygn Q max : 70 m 3 /dygn. Produktion i VV 107833 m 3 /år Medel: 3,4 l/s. 900 anslutna 84298 m 3 /år Medel: 2,9 l/s 600 anslutna 132 988 m 3 /år Medel: 4,1 l/s 1200 anslutna 136 693 m 3 /år Medel: 3,9 l/s 1500 anslutna 35 162 m 3 /år Medel: 1,1 l/s 400 anslutna 9 334 m 3 /år Medel: 0,3 l/s 150 anslutna 15521 m 3 /år Medel: 0,4 l/s 300 anslutna 522 000 m 3 /år 5050 anslutna Processer i VV Luftning-Lut- UV UV-luftning- Sandfilter Återinfiltrationluftning - UV UV- alkalisk massa Harmånger 21FS 2003:127 1 produktionsbrunn+ 2 brunnar vid reservvattentäkten i Forsa. Grundvatten samt inducering från Harmångersån. Luftning-UVlut Radonavluftare- UV, membranfilter i beredskap Membranfilterluftning-UV

VA-översikt BILAGA 2 3 (24) Totalt är ca 5050 personer (av kommunens ca 9 600 invånare) anslutna till den allmänna vattenanläggningen. Antalet abonnenter visas nedan i en tabell. Antal VA-kunder i Nordanstig Vatten AB, 2012 Typ av abonnemang V+S fastighet 1676 V+S industri + övriga 187 V fastighet 106 V industri + övriga 54 S fastighet 73 S industri + övriga 1 TOTALT V=Vatten, S= Spillvatten Antal registrerade abonnenter i VA-taxan 2097 abonnenter Vattentäkter längs Gnarpsåsen Längs Gnarpsåsen ligger en allmän vattentäkt med vattenskyddsområde (1976). Gnarps vattentäkt Gnarps vattentäkt består av två produktionsbrunnar varav en används idag. Brunnarna ligger i en grusås och inducering sker från Gnarpsån. En provpumpning 2010 visar att en fördubbling av nuvarande uttag är möjlig. Uttag utöver detta skulle kunna innebära stora risker för vattentäkten ur föroreningssynpunkt då det finns verksamheter som hamnar inom influensområdet (jordbruk, väg, kyrkogård). Gnarps vattentäkt

VA-översikt BILAGA 2 4 (24) Risker vid Gnarps vattentäkt Riskerna för vattentäkten består av närheten till väg och jordbruk. Höga flöden har historiskt varit ett problem som kan accentueras i framtiden. Risken kan vara att uppehållstiden i grundvattenmagasinet kan bli för kort så att mikrobiologiska risker uppstår. Skyddsområdet för Gnarps vattentäkt Vattentäkter längs Harmångersåsen Längs Harmångersåsen ligger totalt tre allmänna vattentäkter inom Nordanstig kommun: Hassela, Bergsjö och Harmånger. Alla har skyddsområde (2008, 1988 och 2003). Hassela vattentäkt Hassela vattentäkt ligger längst ut på Ånäset i Hasselasjön där Harmångersåsen dyker ner under vattenytan. Uttaget sker från en brunn med möjlighet att pumpa från ytterligare en brunn. Bedömningen är att det går att ta ut mer vatten i vattentäkten men ingen provpumpning har gjorts som visar det. Hasselasjön är reglerad och mängden inducerat sjövatten varierar i grundvattentäkten. Idag finns problem med råvattenkvaliteten med avseende på järn, mangan, turbiditet och färg, en utredning om hur dessa problem skall hanteras utförs 2014.

VA-översikt BILAGA 2 5 (24) Hassela vattentäkt En reservvattentäkt finns (närbelägna gamla produktionsbrunnar i samma åsformation) men vattenkvaliteten är sämre. Vattenförbrukningen varierar kraftigt under året med en topp vintertid beroende på att Hassela är en populär skidort. Under vissa veckor på året mer än fördubblas vattenförbrukningen. Planer på att utöka skidanläggningen finns genom ett ca 10 ha stort planområde (Hassela Ski Resort). Planer finns också för utbyggnad vid S:t Staffans Kapell som också behöver vägas in i frågan om framtida vattenförsörjning i Hassela. Om dessa områden byggs ut innebär det att vattenverket behöver uppgraderas. Risker vid Hassela vattentäkt En risk och sårbarhetsanalys för klimatförändringar utfördes för Hassela vattentäkt under 2011 (WSP). Identifierade risker är översvämning från Hasselasjön, utlopp från Hassela avloppsverk och bräddar från avloppsledningsnätet, dagvatten från fabriken Plyfa, trafikerad väg (305) samt uppströms belägna enskilda avlopp. Risken att vattentäkten kan påverkas av någon förorening är inte försumbar. Vid höga nivåer i Hasselasjön finns risk att uppehållstiden för grundvattnet mellan sjön och brunnen blir för kort. Det innebär att riskerna för vattentäkten ökar avseende negativ påverkan från mikroorganismer och/eller kemiska ämnen.

VA-översikt BILAGA 2 6 (24) Skyddsområde för Hassela vattentäkt Bergsjö vattentäkt I Bergsjö vattentäkt finns en produktionsbrunn med ett uttag om ca 13 l/s. En stor andel av detta flöde (ca 9 l/s) återinfiltreras kontinuerligt tillen infiltrationsbädd. Dricksvattenflödet från vattenverket är i snitt 4,1 l/s. Vattentäkten ligger i en grusås med inducering av ytvatten från Vadeån. Återinfiltrationen förbättrar vattenkvaliteten. Framförallt avseende mangan, men effekten är inte utredd i detalj.

VA-översikt BILAGA 2 7 (24) Bergsjö vattentäkt Risker vid Bergsjö vattentäkt Risker för Bergsjö vattentäkt består i närheten till trafikerad väg och närliggande jordbruksmark (risk för bekämpningsmedel och bakterier/patogener i samband med gödselspridning). Undersökning av ny reservvattentäkt planeras 2015 på Långnäset i Älgeredssjön.

VA-översikt BILAGA 2 8 (24) Skyddsområde för Bergsjö vattentäkt Harmångers vattentäkt Harmångers vattentäkt har en produktionbrunn som ligger 100 m från E4:an. Brunnen ligger i en grusås som löper parallellt med Harmångersån från Storsjön till havet vid Strömsbruk. Brunnen är 18 m djup, varav 9 m i berg. I reservvattentäkten (Forsa) finns tre brunnar som har provpumpats och bedöms kunna ge ca 10 l/s. Kvalitetsproblem finns avseende järn och mangan. Infiltrationsförsök har utförts med vatten från Harmångersån 400-500 m uppströms vattentäkten i Forsa utan att vattenkvaliteten har blivit bättre. Brunnarna i Forsa fungerar idag som reserv. För att ta dessa i drift under en längre tid behöver vattenverket kompletteras med en behandlingsanläggning för järn och mangan. Grusåsen mellan Storsjön och Harmångers vattentäkt är väl undersökt avseende möjligheten till vattentäkt. En grundvattenundersökning utfördes vid Sindran (nära Storsjön) 2010 i syfte att hitta en reserv- eller ersättningstäkt för Harmångers vattentäkt. Inom det tillgängliga området för undersökningen fanns inga förutsättningar för det grundvattenbehov som finns. Råvattentillgången i Harmångersåsen nedströms Harmånger är utredd på flera platser med liknande kvalitetsproblem som i Forsa. Det finns planer på att exploatera industriområden vid E4:an. Om dessa ska finnas med i det allmänna verksamhetsområdet är inte utrett. Genom att modifiera vattenverket kan man få upp kapaciteten i vattenproduktionen men en provpumpning i ordinarie vattentäkt måste genomföras. Det finn en provpumpning från 1960-talet som indikerar att finns begränsade uttagsmöjligheter bl a beroende på omkringliggande riskobjekt.

VA-översikt BILAGA 2 9 (24) Harmångers vattentäkt Risker vid Harmångers vattentäkt Identifierade risker för vattentäkten i Harmånger är befintlig och planerad E4, övriga lokala vägar, jordbruksmark samt befintliga dag- och spillvattenledningar nära brunnsområdet. Risken vid reservvattentäkten vid Forsa är att brunnarna ligger endast ca 5 meter från vägen till Bergsjö, samt jordbruksmark. Kloridhalten i Harmånger vattentäkt är relativt höga och närmar sig 50 mg/l. Det beror troligen på vägsalt från E4, Forsa reservvattentäkt uppströms i grusåsen uppvisar betydligt lägre värden.

VA-översikt BILAGA 2 10 (24) Skyddsområde för Harmångers vattentäkt Ilsbo Vattentäkt Ilsbo vattentäkt ligger 40 m från Bjärtsjön, 3-4 km nordväst om Ilsbo samhälle. Vattentäkten består av fyra brunnar varav tre är formationsbrunnar och en grävd brunn. Grundvattenbildningen till brunnarna sker dels från grundvattentillrinning från omgivande höjder samt genom inducering av ytvatten från Bjärtsjön. Råvattenkvaliteten är bättre i formationsbrunnarna men de klarar inte ensamma vattenförsörjningen. I vattenverket som ligger i Ilsbo samhälle sker ph-justering med alkalisk massa. Ilsbo vattentäkt har skyddsområde från 1982.

VA-översikt BILAGA 2 11 (24) Skyddsområde för Ilsbo vattentäkt Risker vid Ilsbo vattentäkt Vid höga nivåer i Bjärtsjön förkortas uppehållstiden för inducerat ytvatten vilket kan medföra mikrobiologiska risker för Ilsbo vattentäkt. Risk finns med den skotertrafik som förekommer inom brunnsområdet.

VA-översikt BILAGA 2 12 (24) Ilsbo vattentäkt Bjärtsjön Ilsbo Jättendals vattentäkt Jättendals vattentäkt består av två bergborrade brunnar (122 meter djupa) som är borrade 1998 och 2012. Den äldre av brunnarna har haft förhöjda flouridhalter därför har en nanofilteranläggning installerats vid vattenverket. Den nya brunnen har provpumpats och den har en lägre flouridhalt som klarar kraven i dricksvattenföreskrifterna. Råvattentillgången är begränsad och en ökning av uttaget bedöms medföra sämre vattenkvalitet. Skyddsområdet för Jättendals vattentäkt skall revideras då ett tidigare nyttjat brunnsområde har utgått.

VA-översikt BILAGA 2 13 (24) Jättendals vattentäkt Risker vid Jättendals vattentäkt Det finns en risk för vattentäkten vid skogsbruksåtgärder och då framförallt vid hantering av petroleumprodukter. Jorddjupet vid brunnarna är drygt 10 m vilket innebär ett visst skydd om ett utsläpp skulle ske i närheten av dessa. Inte långt från brunnarna finns berg i dagen där riskerna är större. Skyddsområde för Jättendals vattentäkt

VA-översikt BILAGA 2 14 (24) Mellanfjärdens vattentäkt Mellanfjärdens vattentäkt består av en bergborrad brunn (121 m djup) och en reservbrunn med sämre vattenkvalitet. Råvattnet innehåller förhöjda halter av fluorid och en nanofilteranläggning är installerad i vattenverket. Ingen provpumpning är utförd och råvattentillgången är okänd, brunnen gav ca 1,25 l/s vid borrningstillfället 2003. Flera undersökningar i syfte att hitta alternativa vattenförsörjningar har utförts. Under 2015 planeras undersökning för en ny produktionsbrunn. Mellanfjärdens vattentäkt

VA-översikt BILAGA 2 15 (24) Risker vid Mellanfjärdens vattentäkt Det finns en risk för vattentäkten vid skogsbruksåtgärder och då framförallt vid hantering av petroleumprodukter. Jorddjupet är drygt 10 m vid brunnarna vilket medför att skyddet är ganska bra om ett utsläpp skulle ske. Om det finns hydraulisk kontakt mellan Igeltjärnen (norr om vattentäkten) och vattentäkten finns en föroreningsrisk om det skulle ske någon förorening av tjärnen. Skyddsområde för Mellanfjärden vattentäkt

VA-översikt BILAGA 2 16 (24) Vattenreservoarer och tryckstegringsstationer Det finns 7 st lågreservoarer och 5 st högreservoarer. Jättendals och Mellanfjärdens vattenverk och vattentäkter ligger högt och saknar högreservoarer. Högreservoarerna i Bergsjö, Gnarp och Stocka (Harmånger) har renoverats och säkerheten höjts. Det finns totalt tre tryckstegringsstationer i kommunen. De är belägna i Bergsjö, Harmånger och Hassela. Distribution av dricksvatten Ledningsnät för dricksvatten Totalt finns 7 st verksamhetsområden för distribution av dricksvatten i Nordanstigs kommun och ett ledningsnät med totala längden 128,3 km. I Bilaga 3, om den allmänna avloppsanläggningen redovisas ledningslängder uppdelat på respektive verksamhetsområde. I Bergsjö inträffar det relativt få läckor men äldre ledningssträckor finns där man planerar ledningsrenoveringar. Det finns en ventilbrunn installerat i en knutpunkt, som gör det möjligt att sektionera olika delar av vattenledningsnätet. I Harmånger/Strömsbruk/Stocka inträffar det relativt få läckor. I Stocka finns 2 ventilbrunnar, som gör det möjligt att sektionera olika delar av vattenledningsnätet. Två åtgärder (renovering av 1800 m ledning samt ny rundmatningsledning 2000 m) har genomförts i syfte att säkra upp vattentillförseln till Strömsbruk-Stocka. Stockareservoaren renoverades under 2012. Ytterligare åtgärder som planeras är: En rundmatning för att säkerställa vattenleverans till södra Harmånger.

VA-översikt BILAGA 2 17 (24) En ny vattenledning under E4:an är också planerad för att undvika att en läcka uppstår i befintlig ledning. Utreda huvudvattenledningen genom Strömsbruks industriområde Ledningsnäten i Gnarp, Hassela och Ilsbo är i huvudsak utbyggda under 50- och 60- talet med vattenledningar av gjutjärn. Renoveringar har gjorts i etapper och från 80- talet har endast plastmaterial använts. I Mellanfjärden och Jättendal byggdes ledningsnätet på 70-talen med plastledningar. Nedan visas en tabell om förnyelse av vattenledningar inom Nordanstig Vatten Uppgift om ledningsrenovering på dricksvattenledningar 2007 2008 2009 2010 2011 Renoverade vattenledningar (m) 200 280 598 1210 1122 Nyanläggning vattenledning (m) 525 600 950 1100 0 Driftstatistik De åtgärder som under årens lopp har utförts av Nordanstig Vatten (renovering och utbyte av sämre ledningssträckor) har resulterat i minskade vattenförluster. Driftstatistik för Nordanstig Vatten mellan åren 2005-2011 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Vattenläckor (st) 9 6 13 12 17 14 8 Vattenproduktion (1000m 3 ) 596 575 564 584 573 531 497 Vattenförsäljning (1000m 3 ) 395 350 382 404 403 369 370 Svinn (m 3 /km/dygn) 4.4 4.9 4.0 3.9 3.7 3.5 2.7 Förlust/läckage (%) 34 39 32 31 30 31 26 Framtida vattenförsörjning Avstånden mellan vattentäkterna är stora och en samordning är kostsam. Baserat på vad som är känt idag är Bergsjö den vattentäkt som kan bli huvudvattentäkt i kommunen. Under 2012/2013 har en överföringsledning till Högen utretts. Inom VA-planens planeringshorisont ryms inte en investering som en överföringsledning mellan Bergsjö och Harmånger varför Harmånger planeras bli huvudvattentäkt. En provpumpning som utfördes på 60-talet indikerar att vattentillgången kan vara begränsad och att riskerna för vattentäkten ökar vid ett ökat uttag.en fortsatt undersökning måste göras med start 2014.

VA-översikt BILAGA 2 18 (24) Planerade investeringar vid vattentäkter och vattenverk samt framtida distribution Bergsjö Investeringar, utredningar eller åtgärder som är planerade för Bergsjö vattentäkt är: Ny produktionsbrunn 2015 (inom nuvarande brunnsområde). Undersökning för reservvattentäkt 2015. Detta område är avsett för reservvattentäkt i ÖP 2004. Riskerna för förorening från närliggande väg och övriga verksamheter måste utredas och åtgärdas.utförs 2016. Vattenskyddsområdet behöver ses över. Gnarp Gnarps vattentäkt har kapacitet att försörja fler områden än vad som idag är anslutna. En provpumpning av vattentäkten utfördes 2011 då Mittsverige Vatten utredde möjligheten att ansluta Harmånger och eventuellt Mellanfjärden och Jättendal. Det finns en begränsning av uttaget till 5 l/s beroende på de risker som finns runt vattentäkten.följande investeringar eller åtgärder är planerade: Reservbrunnen ska kopplas in (2015). Ett staket runt brunnsområdet ska bygggas 2016. För framtiden krävs en översyn av de risker som finns speciellt med vägen intill vattentäkten avseende grundvattenskydd, avkörningsskydd mm. Planeras utföras 2016 Vattenskyddsområdet behöver ses över. Reservvattenförsörjningen behöver ses över.. Harmånger Ett flertal undersökningar har gjorts för att hitta en ny vattentäkt vid Harmånger men med negativt resultat. Problemen med vattentäkten idag är framförallt stor föroreningsrisk från befintlig E4. Ny sträckning av E4 medför en planskild korsning i Harmånger då den är olycksdrabbad. Riskerna ökar då för vattentäkten eftersom en nedschaktning av vägen planeras. Vägen kommer då att hamna närmare grundvattenytan. Harmångersåsen från Storsjön ned till nuvarande vattentäkt är väl undersökt avseende grundvattentillgång, bedömningen är att det kan bli svårt att hitta en reservvattentäkt inom detta område. Det är beslutat att Harmångers vattentäkt skall utredas som möjlig huvudvattentäkt för södra kustområdet (upp till Mellanfjärden).

VA-översikt BILAGA 2 19 (24) Följande investeringar, utredningar eller åtgärder är planerade: Ny brunn och provpumpning av grundvattenmagasinet 2015. Fortsatt utredning av reservvattenförsörjning. Riskanalys, 2015 Hassela Reservvattentäkt finns ca 500 meter uppströms (gamla vattentäkten) i samma grusås som huvudvattentäkten. Råvattnet innehåller förhöjda järn- och manganhalter och har hög turbiditet och färgtal. Följande investeringar, utredningar eller åtgärder är planerade: Ilsbo Utredning av kompletterande filter i vattenverket planeras 2014. Reningen består idag av luftning och snabbsandfilter. Fördjupad riskanalys Undersöka reservvattenförsörjning i grusåsen Det finns inga alternativ för reservvattentäkt idag. Följande investeringar, utredningar eller åtgärder är planerade: Utreda reservvattenförsörjning. Jättendal Framtidens vattenförsörjning kan komma att knytas ihop med framtida omvandlingsområden (ev Mellanfjärden). Vattnet i den nya brunnen, som borrades 2012 och kopplades in i början på 2013, visar lägre flouridhalter än den befintliga brunnen. Tidigare renades Förhöjda louridhalter avskiljdes tidigare med hjälp av nanofilter. Med den nya brunnen kan vattnet köras förbi filtret och den äldre brunnen rengörs och blir reserv. Följande investeringar, utredningar eller åtgärder är planerade: Inget planerat Mellanfjärden Framtidens vattenförsörjning kan komma att knytas ihop med befintliga verksamhetsområden och eventuellt även framtida omvandlingsområden. Möjliga lösningar kommer ses över. Följande investeringar, utredningar eller åtgärder är planerade: Ny brunn, 2015. Under sommarperioden finns idag kapacitetsbrist.

VA-översikt BILAGA 2 20 (24) Beredskapsarbete och leveranssäkerhet Grundvattnets kvalitet och skydd av grundvatten SGU har föreskrifter om statusklassificering och Miljökvalitetsnormer för grundvatten, SGU-FS 2008:2. Grundvattenkvalitet omnämns även i bilaga 4 om enskilda avlopp och brunnar. Beredskapsarbete För att ha en god beredskap för att motverka skadlig inverkan på dricksvattenförsörjningen i Nordanstigs kommun jobbar MittSverige Vatten med råvattenprovtagning för att få indikationer på förändringar i vattenkvalitet. De kemiska och mikrobiologiska analyserna som utförs vid vattentäkterna följs upp för att upptäcka kvalitetsförändringar. Saneringsmaterial i händelse av utsläpp av petroleumprodukter finns tillgängligt (både hos MittSverige Vatten AB och Räddningstjänsten). Kontroll av flöden och leveranssäkerhet MittSverige Vatten har en strategi att utveckla områdesmätningar i syfte att få en ökad kunskap om distributionsnätets funktion för att kunna få tidiga indikationer på störningar till följd av läckor mm. Två åtgärder (renovering av 1800 m ledning samt ny rundmatningsledning) har genomförts i syfte att säkra upp vattentillförseln till Strömsbruk-Stocka. Avseende leveranssäkerhet och reservvattenfunktion i kommunen har MittSverige Vatten ett VAKA-lager som bland annat omfattar vattentankar och elverk. Samtliga vattenverk och ett prioriterat antal tryckstegringar är anpassade för att kunna anslutas till reservkraft (mobila anläggningar). Övervaknings- och styrsystemet har bytts ut för samtliga vattenverk. Klimatförändringars påverkan på dricksvattenförsörjning Klimatförändringar beskrivs i Bilaga 6 Klimat och sårbarhet. De två klimateffekter som utgör det största hotet mot vattentäkterna i kommunen bedöms vara ökad temperatur och nederbörd under vintern. De fyra största vattentäkterna (Gnarp, Harmånger, Hassela och Bergsjö) ligger i grusåsar med inducering av ytvatten. Högre vattennivåer i ytvattendragen innebära en ökad risk för att föroreningar kan påverka vattentäkterna. Risken bedöms bli större i ett framtida klimat och vid extrema vattennivåer i närliggande ytvatten. Merparten av avrinningsområdet till dessa ytvatten består av skogsmark och därmed kan en ökad humushalt i råvattnet bli ett framtida problem på grund av ökad nederbörd och därmed ytavrinning. En ökad skogsproduktion och förändrade grundvattennivåer som minskar reningen i den övre omättade zonen kan skapa humusproblem och även andra kemiska förändringar i grundvattnet.

VA-översikt BILAGA 2 21 (24) Idag okända vattenburna parasiter och virus i råvattnet kan kräva ytterligare barriärsteg i kommunala vattenverk i framtiden. Generellt utgör närliggande enskilda avlopp en stor riskkälla för vattentäkter även i dagens klimat. En översvämning i närliggande vattendrag utgör en stor eller mycket stor mikrobiell risk för nästan samtliga vattentäkter inom kommunen, eftersom det finns undermåliga enskilda avlopp och kommunala reningsverk längs vattendragen. Samtliga vattentäkter kan löpa en ökad risk för förhöjda halter av någon typ av kemisk förorening i råvattnet om nederbörden ökar, genom att risken för spridning av föroreningar ökar. Kemiska föroreningar kan häröra från t ex förorenade områden (MIFOobjekt), vägar och trafik, bensinmackar, täktverksamhet, jordbruk med farmartankar, parkeringar och bilverkstäder. Riskobjekt nära vattentäkterna utgör de största hoten idag och än mer i framtiden. Periodvis vattenbrist i vattentäkter, vid långvarig torka och hög temperatur bedöms vara ett hot mot vissa av kommunens vattentäkter men även att vattenkvaliteten kan förändras vid ett ökat uttag. Identifierade översvämnings-, ras- och erosionsrisker vid kommunens dricksvattentäkter Vid SGI:s inventering av ras- och skredområden identifierades inga sådana inom vattenskyddsområdena. Inga specifika skredriskundersökningar har utförts vid vattentäkterna. Översvämningsproblem från närliggande ytvattendrag är inte särskilt väl utredd i kommunen. Riskerna ökar för vattentäkterna vid höga nivåer avseende skredrisk och föroreningar av kemisk och mikrobiologisk art. Identifierad risk för förorening av vattentäkter Förorenat dagvatten från vägar kan lätt spridas till närliggande grundvattenakvifärer om vägen ligger på isälvsavlagringar eller sandiga sediment. Längs sträckor där större vägar passerar vattenskyddsområden krävs det ofta uppsamling av dagvatten från vägen och en reningsanläggning. Följande vattentäkter kan påverkas genom att uppströms belägna förorenade områden ligger i översvämningsdrabbade områden. Hassela (Hasselasjön, Skansån) Bergsjö (Vadeån) Harmånger (Harmångersån) och Gnarp (Gnarpsån). Jättendal, Mellanfjärden (bergborrade brunnar) och Ilsbo (grävd brunn och formationsbrunnar) ligger långt från riskobjekt. Det är framförallt händelser i samband med skogsåtgärder som utgör risk för dessa vattentäkter. Ett stort antal riskobjekt (förorenade områden som markeras som röda trianglar i figuren nedan) ligger längs vattendragen. Detta har sammanställts av Länsstyrelsen (SGI, 2010). Oftast saneras förorenade områden vid exploatering och det finns ingen generell plan för hur man hanterar risken mer än att man oftast i planbeskrivningar föreskriver att det inte ska ske någon infiltration i förorenade områden. Åtgärder som kan vara aktuella är: I varje enskilt förorenat område kan en anpassad dag- och dräneringsvattenhantering behövas för att minska risken för spridning till vattendraget och vattentäkter.

VA-översikt BILAGA 2 22 (24) Täta vägdiken för grundvattenskydd vid vattentäkter.

VA-översikt BILAGA 2 23 (24) MIFO-objekt (röda trianglar), miljöfarlig verksamhet (blå trianglar)mm i Nordanstigs kommun Slutsatser I de vattentäkter som utgörs av bergborrade brunnar finns idag förhöjda flouridhalter och radonhalter i råvattnet. I ett flertal av vattentäkterna som använder grundvatten från åsbildningar förkommer problem med lågt ph-värde och förhöjda järn- och manganvärden. Gnarps, Bergsjö och Ilsbo vattentäkter har skyddsområden som fastställdes på 70-80 talet och kommer att ses över. Den största risken för flera av vattentäkterna är vägar (Harmånger, Bergsjö, Gnarp och till viss del i Hassela). Även andra risker som avloppspåverkan, jordbruk, översvämningar och ras och skred finns med i hotbilden för kommunens vattentäkter.

VA-översikt BILAGA 2 24 (24) Nordanstig Vatten har under de senare åren genomfört flera grundvattenundersökningar för reservvattentäkter. Norr om Harmånger har en grusås undersökts för att hitta en reservvattentäkt. Gnarps vattentäkt har provpumpats för att utreda möjligheten att försörja Harmånger. Båda undersökningarna utföll med negativt resultat. Under 2013 har nya brunnar tagits drift i Ilsbo och Jättendal. Under 2015 kommer en ny brunn att tas i drift i Gnarp och en ny brunn att borras i Bergsjö. Bergsjö vattentäkt är den täkt som bedöms ha störst potential för att utgöra en huvudvattentäkt i kommunen. Vattentäkten har dock problem med höga risker. Överföringsledning från Bergsjö till Högen har utretts. I framtiden kan eventuellt även andra områden få leverans från Bergsjö, men även andra lösningar är tänkbara. Harmångers vattentäkt skall undersökas som möjlig huvudvattentäkt för Södra kustområdet och då framförallt Mellanfjärden. Ledningsnätet för dricksvatten har generellt bra kondition och man har få läckor. Referenser Vattenmyndighetens hemsida och kartfunktion; www.viss.se. SGU, i samarbete med Statens strålskyddsinstitut (SSI). SSI-rapport 2008:15. Nordanstig Vatten, PM Framtida investeringsplaner vattentäkter/vattenverk 2012-11-26 Jordbruksverket, 2007; En meter i timmen; klimatförändringars påverkan på jordbruket i Sverige. Klimat- och sårbarhetsutredningen, 2007. Miljödepartementet. SOU 2007:60. Livsmedelsverket, 2005; Dricksvatten och mikrobiologiska risker. Rapport 28-2005. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. MSB FS 2010:6. SGU, 2010; Grundvattennivåer och vattenförsörjning vid ett förändrat klimat. Gustav Sundén & Lena Maxe, SGU, Joel Dahné, SMHI. SGU-rapport 2010:12 SGI, 2010; Gävleborgs län. Översiktlig regional klimat- och sårbarhetsanalys naturolyckor. SMHI, SGI 2010-06-28 Svenskt Vatten, 2007; Dricksvattenförsörjning i förändrat klimat. Underlagsrapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen. Sweco, 2006; Kapacitetsbedömning gällande befintligt avloppsledningssystem från Älvåsen till Hassela avloppsreningsverk. Vattenmyndighetens hemsida och kartfunktion; www.viss.se. WSP 2011, Klimatförändringar