Mirjam Kalland. Föräldraskapet främst ett sätt att stärka tidig anknytning



Relevanta dokument
Reflektivitetens betydelse och stödjandet

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen

Familjeterapi med spädbarn och deras föräldrar

frågor som har väckts i arbetet med späd-och småbarnsfamiljer för min del på Gryningen i Karlskoga Reflektioner utifrån ett forskningsprojekt

Fatumo Osman Sjuksköterska, lektor, forskare/högskolan Dalarna Forskare/Uppsala universitet

EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog

Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

RUOTSI. Kom med i verksamheten!

Möten och omöten om samspelsbehandling i familjer som har det svårt

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Hälsofrämjande förstärkta hembesök

ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Burnout in parents of chronically ill children

CPP Child and Parent Psychotherapy. Susanna Billström Jessica Pehrson

KALLELSE TILL FAMILJER SOM VÄNTAR BARN OCH FÖRÄLDRAR TILL BARN I RÅDGIVNINGSÅLDERN TILL RÅDGIVNINGENS OMFATTANDE HÄLSOUNDERSÖKNINGAR

Föräldrastöd. Enköpings kommun

Psykoterapeutiska interventioner i sårbara späd- och småbarnsfamiljer. Eva Tedgård, leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand, Lunds universitet

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund

RIST Relationsinriktat småbarnsteam i K5 området

Föräldrastöd i grupp

RUOTSI. Kom med i verksamheten!

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering

ATT BEMÖTA SYNEN PÅ ADHD

STÄRKA SMÅ BARNS TRYGGHET

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Uppvidinge kommun, handlingsplan PRIO 2018

Mirjam Kalland. Familjecentraler en arena för tidiga insatser i Norden. Föräldrastödsprogram inom forskningen

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8

FÖRÄLDRAARBETE. i mentaliseringsorienterad korttidspsykoterapi för barn Anders Schiöler

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Illustration: Ulla Granqvist. Till dig som är förälder till ett barn i åldern 0-5 år. Med inspiration från vägledande samspel

Barnets rätt till omvårdnad, uppfostran och trygga gränser

GOS-G för blivande föräldrar

Om autism information för föräldrar

Skilsmässa i barnfamiljer 7 juni Anne Bjaerre, socionom (YH) sakkunnig inom barn-och familjearbete

It s all about survival

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Insatser från Barnhälsovården

Rådslag Kriminalvårdens arbete med barnperspektivet

Metoder för stöd till barn som anhöriga

Frågor som ingår i skalan STRESS är: 1, 5, 7, 8, 9, 11, 13, 14, 15, 16, 19, 20, 21, 22, 24, 25, 29, 31, 32, 34, 35, 38, 41, 43, 44

EXAMINATIONSUPPGIFT. Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn och ungdomar, 15 hp Ericastiftelsen. Johanna Sörensen 2011

FFT FÖR YNGRE BARN Grundutbildning i FFT. Certifierade terapeuter. Tilläggsutbildning VI SOM ARBETAR MED FFT YNGRE BARN

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Föräldrastöd och föräldraförberedelse

Förebygga våld mot barn

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

Definition föräldraskapsstöd

Rusmedel ur barnets synvinkel

Välkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk

Stöd och anpassningar inom MHV för personer med kognitiva svårigheter. Vår Gård

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Havererat föräldraskap

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

BARNET HAR RÄTT TILL EN PAPPA OCH EN MAMMA

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall

Uppmärksamma den andra föräldern

Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige

Vanliga sorgereaktioner i samband med förluster och förändringar är:

MANUAL FÖR PSYKOSOCIALT STÖD TILL ASYLSÖKANDE

Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss?

Våld i nära relationer

De små gesternas betydelse

KRAFTRESURSER I VARDAGEN HOS SMÅBARNSFAMILJER

Strukturerade risk-/skyddsintervjuer som underlag för bedömning i barnavårdsutredningar rörande misstanke om våld mot barn

för föräldrar PÅ E G N A B E N

Föräldrarnas fackförbund BARNverket

Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

SLUTRAPPORT OM UTVECKLING AV FÖR- STÄRKT KOMET

Coachningsfärdigheter för professionella vuxenutbildare COACH4U WP 7 Utveckling av utbildningshjälpmedel. Beskrivning av coachingsuppsättningar

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

Förlossningsrädsla och kontrollförlust. Karin Sjöström konsultläkare Leg psykoterapeut, handledare i PDT KK MALMÖ

FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM. På svenska. Jag tänker på Dig. Rusmedlens negativa effekter under graviditeten

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT. Don t worry and don t know. Mentalisering - definitioner. Mentalisering - introduktion

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Mentaliseringsbaserad terapi

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Bilaga 5 till rapport. Bilaga 5 Nivå-1 teman i den kvalitativa syntesen 1 (13)

Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström Examinationsuppgift.

Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga

Agenda Projekt Vesslan. En möjlighet att delta i aktuell forskning Malin Broberg, Petra Boström & Jakob Åsberg, projektgrupp Vesslan.

Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Birkahemmet. Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden

Barnet behöver pålitliga, ansvarstagande vuxna som håller sitt ord. Då får barnet vara barn. Detta stärker barnets tilltro till andra människor och

Transkript:

3.12.2012 Mirjam Kalland Föräldraskapet främst ett sätt att stärka tidig anknytning

Emotionell otrygghet i barndomen Har samband med: Beroendeproblematik, missbruk Mental ohälsa i vuxenåldern Fysisk ohälsa (diabetes, hjärtsjukdomar etc.) Vissa specifika svårigheter har också specifika utfall, men allmänt taget blir risken större vid kumulativa problem

Mödra- och barnrådgivning i Finland Initiativ från Mannerheims Barnskyddsförbund 1920 (bl.a. Arvo Ylppö) Lag 1944 Fortfarande deltar 99.8% i kostnadsfri hälsorådgivning under graviditet och tills barnet börjar skolan Moderskapsförpackning Även högriskmödrar utnyttjar rådgivningarna (Kalland et al 2006) Alatunnistetiedot tähän 1.1.2010 3

Mentalisering och föräldraskap Föräldraskapet Främst Handlar om kapaciteten att tänka på - reflektera över - hur vi känner, känna efter hur vi tänker Handlar om att förstå att alla små individer har en egen psykisk verklighet som vi bör sträva efter att förstå och bemöta på ett kärleksfullt och stabilt sätt. Att sträva efter att förstå hur barnets yttre uttryck och beteende hänger ihop med dess inre verklighet Möjliggör rättvisa tolkningar och en positiv bild av barnet och av sig själv som förälder Alatunnistetiedot tähän 1.1.2010 4

Mentaliseringsbaserat stöd för föräldraskapet Handlar om den mänskliga kapaciteten att försöka se bortom det uppenbara : att vara intresserad av den andras mentala verkliget, vad känner han/hon, vad tänker han, vad finns bakom handlingarna. Metakognitiv och meta-emotionell kapacitet som riktar sig in på tankar och emotioner Förståelse för att känslor, intentioner och beteende är sammankopplat theory of mind

Reflektiv kapacitet utrycker sig interpersonellt Självreflektion räcker inte Handlar om att kommunicera och handla på ett sätt som skyddar och upprätthåller relationer att vilja den andra gott, att bry sig om Handlar om att sträva efter att dela den andras mentala verklighet Handlar om att stå ut med att det trots allt inte är möjligt Alatunnistetiedot tähän 1.1.2010 6

En reflektiv förälder Funderar på vad babyn/barnet kan tänkas tänka och känna i en given situation - att fråga och undra är viktigare än att veta Ger mening och betydelse åt barnets tankar och känslor Försöker se barnets perspektiv utan att tappa sitt eget Blåser time-out i heta ögonblick Återvänder till det som blev fel Är förundrad, intresserad, öppen för ny förståelse

Varför stärka den reflektiva funktionen? Bryter överföringen av skadliga modeller, befrämjar trygg anknytning (Fonagy et al 1992) Appropriate mind related comments (Meins et al 2001) hade samband med trygg anknytning vi 12 mån En snabbare rutt till förändring Old wine in a new bottle? Alatunnistetiedot tähän 1.1.2010 8

Att stärka den reflektiva funktionen i en grupp Reflektion Spegling Begrundan Vahvuutta vanhemmuuteen 2010-2014

På mentalisering baserade modeller Parents First/Föräldrarskapet Främst/Vahvuutta vanhemmuuteen Modell utarbetad för mödrahem för alkohol-och drogberoende väntande mödrar - Pidä Kiinni Minding the Baby-program Mothers and Toddlers program -Pia Risholm-Mothander, föräldrar inom barnpsykiatrin Alatunnistetiedot tähän 1.1.2010 10

VV (FF) från 2010 till 2014, Mannerheims Barnskyddsförbund Syftet är: Att utveckla mentaliseringsbaserat stöd för familjer som får sitt första barn ett stöd som passar in i den finska bashälsovården Utbilda hälsovårdare och andra professionella i kommunerna till gruppledare Idag Avtal med 80 kommuner runt om i landet Ca 230 utbildade familjegruppsledare - Hälsovårdare, familjearbetare, sjukvårdare, barnträdgårdslärare, psykologer m.fl - i grupperna som är kopplade till utbildning har deltagit totalt 987 personer (343 mammor, 295 pappor, 345 barn och 4 stödpersoner för mamma) Vahvuutta vanhemmuuteen 2010-2014 11

VV/FF i praktiken 12 träffar Manualiserat enligt en bestämd struktur: 1. Gemensam lätt måltid 2. Välkomna! (vid behov återvänder vi till föregående gång och dess tema eller frågor som blev öppna) 3. Diskussion om hemuppgiften 4. Dagens tema med diskussion 5. Något att observera inför nästa gång 6. Avslutning Vahvuutta vanhemmuuteen 2010-2014

De 12 träffarna 1/3 Vi uppmuntrar föräldrarna att observera och verkligen upptäcka sitt eget barn under de första träffarna. 1. Jag är din egen baby (Oma vauva) 2. Jag är jag! Om temperament (Temperamentti) 3. Visst skall vi ha en fin dag? Om förväntningar (Toiveet ja odotukset) 4. Din sorg är min sorg, din glädje är min glädje. Om hur vi påverkar varandra (Vaikutamme toisiimme) Vahvuutta vanhemmuuteen 2010-2014 13

2/3 Vi börjar fundera på hur vi påverkar varandra i vår familj, ping-pong 5. Att hantera starka känslor (Voimakkaiden tunteiden käsittely) 6. Vardagen förändras då jag växer upp, övergångar(siirtymätilanteet) 7. Jag behöver dig jag blir självständig (Itsenäisyys ja riippuvuus) 8. Komplexa och motstridiga känslor (Ristiriitaiset tunteet) Vahvuutta vanhemmuuteen 2010-2014 14

3/3 Öppna, begrundande frågor som fördjupar förståelsen för komplex dynamisk påverkan inom familjen 9. Kan du förstå mig? vad jag uttrycker med mitt beteende (Lapsen käyttäytymisen ymmärtäminen) 10. Om att hantera svårigheter 11. (Vaikeuksien kohtaaminen) 11. Då världen utvidgas (Kun maailma laajenee) 12. Vi minns tillsammans händelser i det förflutna(muistellaan yhdessä menneitä tapahtumia) Vahvuutta vanhemmuuteen 2010-2014 15

Forskning kring Föräldraskapet Främst Betydelsen av interventionen på familjens hälsa evalueras: Baseline under tredje trimestern RCT design (200/1400 familjer) Uppföljning tills barnet är 2 år Validerade mätinstrument Web-baserad undersökning inkulsionskriterier Alatunnistetiedot tähän 1.1.2010 16

Hypotes I I jämförelse med kontrollgruppen upplever interventionsgruppen: 1) Mindre föräldrastress 2) Mindre förekomst av depression, bättre hälsa 3) Tillfredställelse i parförhållandet 4) Högre upplevelse av att kunna påverka sitt liv och dess kvalitet 5) Barnens hälsa är bättre 6) Barnets utveckling är positivare Vahvuutta vanhemmuuteen 2010-2014

Hypotes II Förälderns reflektiva kapacitet har samband med familjens och barnets hälsa (mediating factor). Vahvuutta vanhemmuuteen 2010-2014

Metoder Bl.a mammas och pappas Depression(IMS) Parförhållande Reflektiv kapacitet PRFQ Relationer till egna föräldrar(pbi) Föräldrastress (Sw-PSI) Barnets utveckling (BITSEA)

Styrkor: Klart avgränsad målgrupp Teoretiskt baserad lovande resultat Piloten utvärderad ur såväl brukar som ledarsynvinkel Utbildning Manual Skriftliga avtal med kommunerna Ekonomisk modell, lätt att koppla till rådgivningsverksamhet/familjecentraler RCT - forskningsansats Vahvuutta vanhemmuuteen 2010-2014

Utmaningar Trohet mot modellen versus kreativitet Hur få modellen att bestå, fortleva och spridas i kommunen Vem skall ha ansvar för att sprida modellen till andra kommuner, ansvar för framtiden? Vetenskapligt stöd för att modellen fungerar som en universal och hälsofrämjande modell saknas tillsvidare Att rekrytera familjer till forskningen och få dem att stanna kvar Vahvuutta vanhemmuuteen 2010-2014