Skog & Ekonomi Nummer 1 februari/mars 2008 BANKEN ANALYSERAR MARKNADEN: SÅGADE TRÄVAROR Sid. 2-3 Högsta lagernivåerna på tio år! Japanmarknaden ljusnar! TIMMER OCH MASSAVED Sid. 4 Överskott på timmer och brist på massaved! Finsk virkesbrist märks alltmer i Sverige! KÄNDA PROFILER GER SIN SYN PÅ VIRKESMARKNADEN Sid. 5 Bengt Algotsson Mellanskog Påfallande oro från massavedsköparna Prisfallet på trävaror fortsätter! På lägre kvaliteter är priset snart tillbaks på bottennivåer Lagren stiger fortfarande hos sågverken och är nu på den högsta nivån på ett decennium. Enskilda sågverk har nu inte mer fysisk plats att lagra trävarorna och likviditeten blir ansträngd. Köparna utnyttjar situationen och prisfallet fortsätter. Störst prisfall syns på lägre grankvaliteter och de Sydsvenska sågverken drabbas därför värst. Här har priserna på tre år gått från 800 till 2000 kr/m 3 s och är nu tillbaks runt 800 kr igen. Positivt för dessa sågverk är att man tillsammans med Ryssland har de lägsta timmerpriserna i Nordeuropa. Industrin räknar nu själva med en utslagning av företag. I första steget borde då sågverk i Europa, Baltikum och även Finland drabbas, där råvarukostnaderna är betydligt högre. Mycket avgörs nu av byggkonjunkturen i Europa som i många länder fortfarande är stark. Ett frågetecken är England som är en motor för trävarusektorn. Det ser betydligt bättre ut för förädlade trävaror och högkvalitativ fura och där visar många sågverk ännu goda resultat. Skogsägare i hela landet har ökat sin slutavverkning och utnyttjat höga timmerpriser. Detta gör att de flesta sågverk nu har gott om timmer och timmerpriserna har sjunkit på flera håll i landet. På lite längre sikt ser dock banken positivt på timmer priserna. I grunden har vi en brist på timmer i Sverige. Åke Berg Bergs Timber Högst osäkert med några prishöjningar på trävaror under 2008 FASTIGHETSMARKNADEN Sid. 7 Kan skogsmarkspriserna trotsa marknaden? ATT TÄNKA PÅ SOM SKOGSÄGARE! Sid. 8 Prioritera beståndsvårdande gallring! INTERNATIONELLT Sid. 7 Nu har Latinamerikas massaproduktion gått om Europa. Sverige och Ryssland hade de lägsta timmerpriserna i norra Europa! MASSAMARKNADEN Sid. 9 Massatillverkarna går över till kortfiber! RÄNTOR & VALUTA Sid. 10 Om du tror på sämre konjunktur. Behåll rörlig ränta eller bind långt!
Nyhetsbrevet Skog & Ekonomi ges ut av Danske Bank i Sverige och är riktat till skogsägande privatpersoner och yrkesfolk i branschen. Skog & Ekonomi utkommer 4 gånger/år via e-post. Prenumerera kostnadsfritt genom att anmäla dig på vår hemsida www.danskebank.se/lantbruk Varsågod Här kommer ett nytt nummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi där vi serverar aktuell information från kända aktörer inom näringen, ger handfasta tips till dig som skogsägare och presenterar en ekonomisk analys av läget för skog och skogsprodukter. För dig som ännu inte är prenumerant, anmäl dig på www.danskebank.se/prenumeration BANKEN ANALYSERAR VIRKESMARKNADEN SÅGADE TRÄVAROR Prisfallet på trävaror fortsätter På sämre granvaror är priset snart tillbaks till bottennivån för tre år sedan. Prisfallet på trävaror bara fortsätter och berör både gran och fura i alla kvaliteter. De bästa kvaliteterna av fura klarar sig bäst medan de sämre grankvaliteterna i södra Sverige har fått se det mest dramatiska prisfallet. Där närmar sig priset de bottennivåer som noterades för tre år sedan. I extremfallet har priset på de sämsta kvaliteterna av granbrädor under de senaste tre åren stigit från ca 800 till 2000 kr/m 3 s och nu närmar man sig 800 kr igen. Att trävarupriserna skulle komma tillbaks till dessa nivåerna var det nog ingen som ens i sina vildaste fantasier trodde för ett år sedan. Då sa många att konjunkturen är så stark att den inte går att såga sönder. Det gick uppenbarligen. sätts ju likviditeten på hårda prov för vissa aktörer vilket utnyttjas av en del köpare och så fortsätter prisfallet. Situationen skapar en miljö med mycket korta små affärer då köparna inte köper mer än vad de absolut behöver för att invänta ett lägre pris. Denna situation slår hårt mot framförallt sågverk i södra Sverige och sågverk med låg andel vidareförädling. På de bättre kvaliteterna har man inte sett de extrema prishöjningarna vi tidigare beskrev och där har heller inte priserna fallit tillbaks till gamla nivåer. Här är alltså läget förhållandevis gott. Även de sågverk som nu sitter med hårt etablerade relationer, med goda distributionskanaler eller med specialbeställda dimensioner är betydligt mindre drabbade. Nuläget styrker vårt tidigare mantra om att sågverken nu måste investera de pengar man tjänat under den alltför korta högkonjunkturen i vidareförädling. Minst ett år tills det vänder Det är ganska samstämmiga uppgifter från sågverksfolket. Man upplever att prisfallet fortsätter om än i lugnare takt. Man ser att marknaden bottnar inom ett halvår. Man är också överens om att det sannolikt dröjer till en bit in i 2009 innan man har möjlighet att höja priserna. Det som oroar är om vi, inom denna period, skulle gå in i en bred Europeisk lågkonjunktur då är det naturligtvis riktigt illa. Lagren stiger, högsta nivån på tio år Lagren av sågad vara stiger fortfarande hos sågverken och är nu uppe i de högsta nivåerna på tio år. Här har man alltså gått från rekordlåga till rekordhöga lagernivåer inom loppet av dryga halvåret. Nu har det blivit fysiska problem för sågverken att härbärgera virket. Man får helt enkelt inte plats med mer plank och bräder på sågplan. Dessutom 2
Byggandet på bra nivå. Om man frågar runt i byggnadsindustrin så upplever man en fortsatt god byggkonjunktur i Sverige inom den för sågverken så viktiga småhussektorn. Hyggliga inkomster, sänkta skatter, inga fler räntehöjningar och stora nya ungdomskullar på bostadsmarknaden torde ge en positiv utveckling. Inte heller Danmark ser så dystert ut som man kunde tro enligt byggindustrin. I den tidigare överhettade Norska byggsektorn räknar man med en ordentlig sättning på ca 20 %. Vi har ju sett genomklappningar av byggsektorn i andra övehettningsländer som Irland och Spanien. En stor utslagning av sågverk? Med den bakgrund vi beskriver så kan man ju ana en massutslagning av sågverk. Vi tror att en utslagning kommer att ske men den blir sannolikt begränsad i Sverige. I alla fall i ett första steg. Betydligt allvarligare borde det vara för den Finska, Tyska och Baltiska sågverksindustrin. De sitter med sämre förutsättningar på flera punkter. Råvarupriserna är betydligt högre i alla dessa länder, se separat artikel. Dessutom har både Baltikum och Tyskland generellt lägre förädlingsgrad och arbetar i de lägre kvalitetssegmenten. Där är dock sågverkssektorn oftast mer välinvesterad med mer rationella enheter vilket torde resultera i fortsatt produktion i andra händer även om vissa sågverksföretag går omkull. Olika förutsättningar i Sverige Sågverkens förutsättningar varierar högst markant i Sverige. I Norr har man de högsta timmerpriserna, där lär sågverk med bulkproduktion få det svårt. Sågverk som däremot tar vara på det nordliga virkets kvalitet genom förädling visar oftast hyfsade resultat fortfarande. I södra Norrland och Mellansverige har man kanske de bästa förutsättningarna. Här har man lyckats sänka timmerpriserna och arbetar med bra virkeskvaliteter som inte drabbats så hårt av prisfallet. I södra Sverige är visserligen timmerpriserna låga. Men här hittar man i många fall de lägsta kvaliteterna med det högsta prisfallet. Där har USA som en viktig köpare av lågkvalitetssegmenten fallit bort. Lägsta husbyggandet i USA på 16 år. Virkesexporten till USA är stendöd. Priserna är i nivå med timmerkostnaden. Det dramatiska fallet i USAs husbyggande resulterade i endast 1,0 miljoner startade husbyggen jämfört med över 2,2 miljoner byggen för bara två år sedan. Nuvarande nivå är den lägsta på 16 år, se figur. Single-Family Housing Starts (Thousands of units, SAAR) 1 900 1 700 1 500 1 300 1 100 900 700 500 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Japan en ljuspunkt, England frågetecken Den Japanska marknaden har nu börjat komma tillbaks efter att ha varit i princip död under en period när man haft byråkratiska problem med bygglovsgivningen. Englandsmarknaden är dragloket för många Svenska sågverksföretag. Skulle det bli en likartad utveckling där som på Irland så skulle det vara 3
mycket allvarligt. Vi får väldigt blandade signaler från UK. Byggandet av småhus verkar rulla på förhållandevis bra medan fastighetspriserna faller framförallt i de överhettade storstadsregionerna. TIMMER OCH MASSAVED Överskott på timmer och brist på massaved Om man i några få ord skall försöka sammanfatta marknaden så är det ett överutbud på timmer i stora delar av landet. Däremot är det betydligt nervösare på massavedssidan. Skall man nyansera bilden så håller sågverkscheferna på att drunkna i grantimmer framförallt i Mellansverige. Och där fortsätter flödet även om den tidiga våren bromsar avverkningarna något. Tidigare fanns tillfälliga brister på talltimmer för vissa sågverk i Södra- och Mellansverige. Tidig tjällossning gör att man väljer avverkningar på torrare marker där det alltid finns mer tall och därmed ökar även tall-flödet. Vid årsskiftet genomförde man en prissänkning på timmer i Mellansverige och det är där som ropen på ytterligare prissänkningar hörs tydligast. Premier och pristillägg tas nu bort runt om i Sverige och signalerna om rekordnoteringar på rotpostmarknaden ljuder alltmer sällan. Fortsatt brant fall på trävarumarknaden ger sannolikt sänkta timmerpriser. Alla virkesköpare fortsätter ändå att köpa för att vårda relationerna inför den framtida jakten på virke som kanske kommer redan i höst. Man försöker nu att skriva långa kontrakt för att bygga rotstående lager för avverkning i framtiden. För massaved är marknaden i balans men köparna är nervösa. Det är för tillfället gott om lövmassaved i marknaden men i övrigt har man inga stora lager av barr- och granved. Sågverkens stopp under julhelger, mm. har minskat mängden flis till fiberindustrin vilket inte gör saken bättre. Dessutom tycks inte gallringsnivåerna komma igång på allvar vilket ökar oron. Den Finska virkesbristen märks alltmer i Sverige De Ryska virkestullarna har skapat en akut virkesbrist i Finland och av detta märks allt tydligare i Sverige. Som vi nämnde i förra numret så har bl a UPM-Kymmene utökat sin köpaktivitet i Sverige. Ett flertal virkesköpande aktörer som Skogssällskapet, Sveaskog, Rörvik samt lokala sågverk exporterar nu massaved till Finland och volymerna ökar. Ett pris som figurerar i marknaden att säljarna får ca 50 kr upp på massaveden om de säljer till Finland. Det blir inget billigt virke när det väl ligger vid den Finländska industrin. Norra Sverige Virkesköparna spelar svälta räv Timmerpriserna nådde sin topp i december och har nu planat ut på denna extremt höga nivå. Här finns Sveriges i särklass högsta virkespriser. Effekterna av Sveaskogs minskade avverkning märks nu allt mer. Setras såg i Seskarö läggs nu ned och andra sågverk minskar kapaciteten. Här borde egentligen timmerpriserna sänkas men ingen vågar ta första steget. Det pågår nu ett svälta rävspel där alla hoppas att någon annan tvingas sänka priset. Vi tror därför att timmerprislistan blir oförändrad. Däremot kommer rotpostpriserna att sjunka och vissa premier tas bort. På massavedssidan är marknaden i balans men mycket nervös. Vi utesluter inte prishöjningar från den höga nuvarande nivån. Som skogsägare i området bör du prioritera avverkning efter din ekonomi och din skogs förutsättningar. Försök fokusera på gallring. 4
Mellansverige- har för låga gallringsnivåer Här har man sänkt timmerprislisten vid årsskiftet med 40 kr på gran och 20 kr på tall. Hade marknaden enbar bestått av sågverk så hade man sänkt priserna ytterligare. Nu kämpar nog massaindustrin emot en timmerprissänkning då en sådan sannolikt måste mötas med en höjning av massavedspriset för att säkra fiberflödet, vilket gjordes sist. För massavedspriset kan det mycket väl bli en höjning i vår. Gallringsnivåerna är för låga och till slut måste man göra något. Troligast är dock att det blir någon form av gallringspremie. Som skogsägare i området skall du prioritera beståndsvårdande, klena gallringar, men säkerställ prisnivån så du inte missar några premier eller tillägg. Södra Sverige grantimret flödar in I södra Sverige är timmermarknaden som ett självspelande piano. Egentligen har många sågverk inte behov av allt det timmer som flyter in. Men i stormområdet tar skogsägarna bort stormkanter och barkborreangripna områden. Utanför stormområdet så har många skogsägare gått och väntat i fyra år på att avverka och man behöver fylla på i kassan. Resultatet blir mycket grantimmer överallt. Det redan låga timmerpriset borde egentligen sänkas om man ser till marknadssituationen. Vi är tveksamma till att SÖDRA, som prissättaren i området, vågar göra en timmerprissänkning. Även i detta område lär det bli premier och tillägg som försvinner. På massaveden är däremot behovet stort. Den gallringspremie på 30 kr som bla. SÖDRA införde kommer med all sannolikhet att permanentas. Gallringsnivåerna är fortfarande alldeles för låga. Om det blir någon ytterligare prishöjning i vår är dock tveksamt. Som skogsägare i detta området är valet självklart. Prioritera beståndsvårdande gallring. Känner du att du måste slutavverka så fokusera på talldominerade bestånd. Det kommer sannolikt mycket bättre timmerpriser i framtiden. KÄNDA PROFILER GER SIN SYN PÅ VIRKESMARKNADEN Kända profiler inom skogsnäringen ger sin syn på virkespriserna de närmaste tre månaderna? Santhe Dahl, VD och delägare i Vidagruppen, Sydsveriges största sågverksföretag. www.vida.se Trävaror: Priserna har inte bottnat ännu men vi tror att det är nära i tiden. Det dröjer dock innan vi får se en prisuppgång och jag tror det krävs sågverksnedläggningar i Europa innan priset vänder. 2008 får ses som ett förlorat sågverksår. Timmer: Vi har ett stort utbud av timmer i södra Sverige och massavedsbehovet driver fram ännu mer timmer. Om prislistorna skall justeras åt något håll så är det nedåt. Massaveden: Det känns som det finns ett stort behov av färsk massaved. Här blir det i alla fall inga prissänkningar. Energiveden: Det går trögt men priserna kommer att stiga successivt. Åke Berg, Koncernchef på Bergs Timber AB, Börsnoterat sågverksföretag med verksamhet i sydöstra Sverige. www.bergstimber.se Trävaror: De Svenska sågverken ökar nog fortfarande lager men marknaden har förbättrats och konsumenterna har börjat köpa igen. Prisnivån är mycket osäker men marknaden har inte bottnat ännu. Med tanke på lagersituationen är det högst osäkert med några prishöjningar under 2008. Timmer: I södra Sverige tror jag att granprislistan blir oförändrad men de olika pristilläggen minskar. På tall har vi tidigare sett prishöjningar men här kommer prislistan eventuellt att sänkas. 5
Massaveden: Det är fortsatt stort sug efter massaved vilket borde ge högre priser under våren. Bränsleved: En mild vinter har givit en lugn marknad men behovet ökar hela tiden med ökad utbyggnad av biobränsleverk. Sten Geijer VD på Brevens Bruk i södra Närke, som är en av Mellansveriges största privata markägare. www.brevens.se Timmer: Just nu finns det ett visst grantimmeröverskott. Sågverken köper men har välfyllda rotstående lager. På talltimmer finns det däremot visst intresse, fortfarande. Det är inte otroligt med en timmerprissänkning i början på maj. Massaved: Det är stor brist på lövmassaved och vi går mot en bristsituation på barrmassaved medan det verkar vara god tillgång på färsk gran. Detta är en effekt av granbarkborreavverkningar där det kommer ut lite barrmassaved men desto mer bränsleved. Med ändrade inmätningsregler skulle denna bränsleved kunna gå som barrmassaved igen. Bengt Algotsson, virkeschef Mellanskog, skogsägarföreningen i Svealand och södra Norrland. www.mellanskog.se Timmer: Vi har nu underskott på massaved och överskott på timmer framförallt gran. Jag tror ändå att det blir oförändrade priser första halvåret, sen får vi se vad som händer. Massaved: I marknaden är det en påfallande oro för försörjningen. Men även om det är brist framförallt på färsk gran så ser jag ingen prishöjning den närmaste tiden. Men får vi en tvåprismarknad eller att aggressiviteten från Finska köpare ökar så blir det prishöjningar. Karl Hedin, VD och ägare till Hedins AB, ett av Mellansveriges största sågverksföretag som ingår i VEDA-gruppen. www.hedins.se Trävaror: Vi ser fortsatt prispress på alla sortiment vilket beror på att vissa känner sig tvingade att sälja till lägre priser beroende på plats- eller likviditetsbrist. Det brukar ta lite tid innan vi går ur denna fas så att priset bottnar. Jag tror tyvärr inte på någon prisuppgång förrän andra halvåret 2009. Timmer: Lagren är överfulla och inflödet är fortfarande stort. Marknaden är nu mättad och trävarupriserna sjunker. Detta ger troligtvis en ytterligare prissänkning där den möjligtvis blir större på tall än gran. Massaveden: Jag tror inte det händer något det första halvåret. Möjligtvis kan det bli en prishöjning på lövmassaved. Folke Stenvall VD och delägare på Stenvalls trä i Norrbotten som producerar 150 000 m 3 trävaror varav 80 % är vidareförädlat för bygg-, möbel och fönsterindustri. www.stenvalls.se Trävaror: Marknaden är avvaktande. Köparna försöker minska sina lager och man köper bara det man absolut behöver. Eftersom vi förädlar hela 80 % så märker vi inte av lika stora prissvängningar. Under de senaste fyra åren har priserna på sämre kvaliteter kanske rört sig upp 100 % och är nu nästan åter till ursprungsnivån. För förädlade produkter har man bara kunnat höja med mellan 10 30 %. Där har dock inte hela prisuppgången utraderats. Med nedläggningar av sågar i norr kommer marknadsläget att förbättras efter sommaren. Timmer: Vi har mycket bra försörjning beroende på långsiktiga relationer. Priserna stabiliserades på en mycket hög nivå i december och kommer nu inte att gå upp något mer under våren. 6
FASTIGHETSMARKNADEN Skall skogsmarkspriserna trotsa omvärlden? Vi upplever nu en kraftig turbulens i den internationella ekonomin. Vi har extrema ränterörelser, kapital har blivit dyrare, Svenska börsen har sjunkit med knappt 30 % sedan i somras. Bostadsrättsmarknaden har fallit med mellan 10 15 %, villamarknaden ligger still beroende på skatteförändringar. Dessutom har virkespriserna fallit i vissa delar av landet och utbudet av skogsfastigheter ökar hela tiden. Frågan är då om skogsmarkspriserna inte påverkas av denna omvärld. Vårt svar blir trevande. Det görs i dag upp affärer på fina skogsegendomar som indikerar att priserna fortsätter uppåt. Samtidigt är det betydligt svårare att sälja lite sämre objekt utan direkta plusvärden. Här finns det till och med möjlighet att hitta vissa så kallade oslipade diamanter till rimliga priser. Vart tar markanden vägen? Mäklarna ger lite varierande svar. LRF Konsult har en mycket positiv syn på den framtida prisutvecklingen, se nedan, medan andra mäklare utrycker en stor osäkerhet. Vi från bankens sida vågar i dag inte peka ut någon riktning. Det naturliga skulle nu vara att vi såg en prissänkning i marknaden men vi får inga tydliga sådana signaler. Det skulle dock förvåna om vi inte får lokala sättningar i marknaden som exempelvis Norrlands inland där priserna ökat oproportionellt mycket de senaste tre åren. Vår rekommendation till dig som köpare är att vara ordentligt påläst. I dag ställer marknaden mycket höga krav på dig och känner du dig osäker så ta hjälp. Använd gärna någon av bankens Skogs- & Lantbruksansvariga som bollplank. Kontakta närmaste Provinsbank. www.provinsbanken.se Lars Wesslund, LRF Konsult, Hela landet, www.konsult.lrf.se. Året börjar starkt med stort utbud och försäljningsuppdragen är ungefär lika många nu som vi hade rekordåret 2007. I år räknar vi med en fortsatt, men försiktig prisuppgång på några procentenheter. På längre sikt tror dock på tvåsiffriga tillväxttal igen. I genomsnitt bedömer vi att prisökningen kan bli 10 % årligen den närmaste femårsperioden. Karl Danielsson, AREAL, södra och mellersta Sverige, www.areal.se Vi ser framför oss den mest intensiva våren hittills. Finansiell oro och sämre virkespriser talar för lägre skogsmarkspriser å andra sidan är det osäkert på börsen, vi ser en lägre räntenivå framåt, inflationen stiger och det är trendigt med skog. Därför ser vi ett fortsatt starkt intresse för i första hand bra skogsfastigheter. När det gäller åkermark är marknaden ännu mer het. Arrendena exploderar och på Östgötaslätten får du nu betala hela 5 kkr/år ha och åkermarkspriserna ligger därmed på ca 200 kkr. INTERNATIONELLT Vi plockar här några guldkorn ur det internationella virkeskonsultföretaget WRIs senaste rapport. www.wri-ltd.com Timmerpriserna upp i hela världen utom i Timmerpriserna steg i hela världen utom i de insektshärjade området i British Columbia och NV- USA samt i Sverige! Var verkligen våra Svenska barkborreskador så allvarliga? (Red. Kommentar) 7
US$/m3fub Sverige och Ryssland hade de lägsta timmerpriserna i norra Europa under Q4 2007. Under fjärde kvartalet intog Sverige en föga hedrande jumboplats ihop med Ryssland vad gäller timmerpriserna i norra Europa. Högst låg Tyskland tätt följd av Österrike, Estland och Finland, se figur. Det är förvånande att prisskillnaderna kan vara så stora i det geografiska närområdet. Noteras bör att timmerpriserna i såväl Tyskland och Baltikum som Finland ar sjunkit sedan dess. Dock inte alls ner till Svensk nivå. * Priserna är medelvärden och skillnaden i pris är naturligtvis inte alls lika stor i norra som södra Sverige. Timmerpriser Q4-07 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Norge Sverige Finland Tyskland Österrike Estland Lettland Tjeckien Ryssland Massaproduktionen i Latinamerika översteg den Europeiska för första gången! Under fjärde kvartalet ökade produktionen av pappersmassa i Latinamerika med hela 19 %. Samtidigt sjönk produktionen i Europa med 3 %. Detta resulterade i att Latinamerika för första gången producerade mer pappersmassa än Västeuropa. Med ökad produktion i Brasilien och Uruguay så kommer skillnaden att öka. Prisskillnaden mellan Brasiliansk och Svensk massaved minskar. För fem års sedan så var priset på den svenska barrmassaveden knappt 150 % högre än den Brasilianska. I dag är prisskillnaden bara 35 %. Detta är ett tydligt exempel på att vi kanske inte behöver oroa oss för den billiga veden i Sydamerika utan det är snarare den färdiga pappersmassan som utgör ett hot. ATT TÄNKA PÅ SOM SKOGSÄGARE Styr över mot gallring i i hela landet. I nuvarande marknadsläge så är det gallring i klenare dimensioner som gäller. Tänk på följande: Prioritera beståndsvårdande gallring. Håll koll på marknaden, missa inte tillägg och premier. Välj torra marker för att minimera körskador. Om du skall slutavverka. Konsultera med din avverkningskontakt vilka sortiment det finns behov av och välj bestånd därefter. Vi tror det kommer bättre lägen för slutavverkning redan i höst. I dag får du sällan optimalt betalt. I exempelvis södra Sverige kan det till och med vara aktuellt att överväga ett kortare lån i väntan på ett bättre marknadsläge. Råd inför skogsvårdssäsongen. Anders Josefsson, Skogsansvarig på banken i Västra Sverige ger handfasta tips till dig som skogsägare. anders.josefsson @provinsbanken.se Plantering Be att få förädlat plantmaterial från plantagefrö, förutsatt att det finns för ditt område. Kostnaden är oftast den samma, eller obetydligt högre och du ökar tillväxten med upp till 15 %. Röjning Röj i tid! Detta är en investering med hög ränta. Överskatta inte din egen förmåga om du röjer själv. Lej då bort arbetet, så blir det gjort. Sen röjning ger en försenad gallring och längre väntan på nettointäkter. 8
Underröj Om du arbetar själv i egen skog så är plantering och underröjning, de enklaste och lönsammaste åtgärderna. Vid underröjning tar du bort de stammar som inte ger gagnvirke inför en gallring eller slutavverkning. Röjningen underlättar för skördaren och ökar ditt netto. Underröj helst två år före avverkning. Tidiga gallringar I rådande virkesmarknad rekommenderar vi klenare gallringar med lågt timmerutbyte då massavedspriserna är höga och det är överskott på timmer. Fokusera inte på nettot utan att gallringen utförts på ett bra sätt. Tidig gallring bör betraktas som skogsvård inför framtida intäkter. MASSAMARKNADEN Kristian Borbos är Senior Analyst för Paper & Forest Products på Fixed Income Credit Research. Danske Bank. Pappersproducenterna byter till kortfibermassa För massaproducenterna var 2007 ett år med god marknadsbalans och stigande priser. Prishöjningarna var fantastiska i dollar men mycket magrare i kronor samtidigt ökade kostnaderna för massaveden markant. Vad kan vi då förvänta oss under 2008? Priset på barrmassa väntas på kort sikt hållas på nuvarande 880 dollar per ton efter att decemberhöjningen på 30 USD först nått full acceptans i januari. Priset på barrmassa ligger nu 100 dollar över lövmassan. Den historiskt höga prisskillnaden gör att en rad köpare ersätter barr- med lövmassa (eukalyptus snarare än björk) i den mån det är möjligt. Då många pappersproducenter har ansträngda finanser och sänkt betalningsförmåga påskyndas bytet av råvara. Denna beteendeförändring är en varningsklocka för alla långfiberproducenter. Successivt lär sig tillverkarna att använda den billigare kortfibern och på kort sikt ökar svårigheter att genomföra fortsatta prishöjningar för barrfiber. På lång sikt minskar barrfiberförbrukningen, vilket kanske är värre. De flesta stora producenter av lövmassa pressar i skrivande stund på för en höjning av lövmassan med 20 dollar till 800 dollar per ton. Marknaden för lövmassa är fortsatt mycket god som en följd av stark efterfrågan och brist på ved hos vissa producenter. Bland annat har ett politiskt stillestånd i Indonesien minskat avverkningarna, vilket skapat försörjningsproblem där. Även om höjningen till 800 dollar går igenom så kvarstår oron om ett överutbud när de nya bruken i Brasilien och Uruguay når upp i full driftskapacitet under andra halvan av 2008. Hittills har den nya kapaciteten absorberats väl, men det verkliga testet kommer då. Priser och lagervolymer för barrmassa NBSK price (USD) Days of inventory 50 40 NBSK price (EUR) Normalised global level Global inventories EUR & USD 1000 900 800 30 20 10 0 Jan-01 Jan-02 Jan-03 Jan-04 Jan-05 Jan-06 Jan-07 700 600 500 400 300 9
Danske Bank i Sverige är ett nätverk av femton provinsbanker med gemensamma specialistenheter och administrativa enheter. I nätverket av provinsbanker ingår Bohusbanken, Gävleborgs Provinsbank, Hallands Provinsbank, Jämtlands Provinsbank, Närkes Provinsbank, Skaraborgs Provinsbank, Skånes Provinsbank, Smålandsbanken, Sundsvallsbanken, Sörmlands Provinsbank, Upplandsbanken, Värmlands Provinsbank, Västmanlands Provinsbank, Älvsborgs Provinsbank samt Östgöta Enskilda Bank. RÄNTA OCH VALUTA Bankens Sverigeekonom Roger Josefsson ger sin syn på ränte- och valutasituationen. http://danskeanalyse. danskebank.dk På kort sikt har vi svårt att se några goda argument för en kraftigt förändrad växelkurs gentemot såväl EUR som USD. Vår syn på 12 månaders sikt är att SEK förstärks marginellt mot EUR till cirka 9,30 kronor, men försvagas tydligt mot USD som vi antar kommer att kosta ca 6,68 kronor på samma sikt. Ränta % 8 5 år 3 mån Ligg rörligt eller bind på lång tid Den globala ekonomin fortsätter att försvagas, om än inte i samma takt som de finansiella marknaderna indikerar. Konjunkturavmattningen är endast i sin linda och dess omfattning är svår att överblicka. Finansmarknaderna verkar dock utgå från värsta tänkbara scenario. En möjlig utveckling som ändå är svår att motivera utifrån tillgängligt data. Frågan som sysselsätter världens ekonomer är hur djup blir den amerikanska svackan och vilka blir effekterna på resten av världen. Den finansiella utvecklingen försvårar analysen då det blivit svårare att avgöra vad som är en genuin försvagning av den reala ekonomin och vad som beror på finansmarknadens turbulens. Svensk ekonomi verkar än så länge vara opåverkad av finanskrisen. Den exportledda svenska avmattningen fortsätter i linje med vad vi förväntade oss innan krisen bröt ut. Men utvecklingen understryker riskerna på nedsidan och bör inte underskattas. Riksbanken konstaterar förvisso helt korrekt att den inhemska ekonomin är stark i utgångsläget, något vi tror kommer att förändras i takt med att framförallt arbetsmarknaden försvagas. Delar du denna tro är det är fortsatt förmånligt att hålla en större andel av dina lån med så korta bindningstider som möjligt. Vill du gardera dig för högre räntor bör du komplettera med ett räntetak. Vill du ändå binda räntan, bör du överväga längre löptider, upp mot 10 år, där tidsrisk-premien fortsatt är förhållandevis låg. 7 6 5 4 3 2 1 0 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Valuta % 12 11 10 9 8 7 6 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Johan Freij Affärsområdeschef Skog och Lantbruk Danske Bank i Sverige Ansvarig utgivare Telefon 0752-48 12 61 EUR/SEK USD/SEK Jag tar gärna emot synpunkter och idéer från dig som läsare. Skicka dem till johan.freij@danskebank.se 10