Miljöredovisning 2015 Landstinget i Uppsala län

. Miljöredovisning 2015 Landstinget i Uppsala län 1

2

Inledning Miljöredovisningen för år 2015 följer upp målen i landstingets miljöprogram för perioden 2015-2018. Den vänder sig till landstingets förtroendevalda och medarbetare, företag som levererar varor och tjänster till landstinget, och såklart till alla länsinvånare som är intresserade av landstingets miljöarbete. Landstingets miljöprogram har tre övergripande miljömål; minskad klimatpåverkan, en hälsosam och giftfri miljö samt en hållbar och effektiv resursanvändning. I miljöprogrammet finns också en vision om att landstinget ska bli fossilbränslefritt till år 2020. I miljöprogrammet 2015-2018 finns totalt tjugofyra detaljerade miljömål. Av dessa har tjugoen gått åt rätt håll. Det är bra! Det visar att vi som landsting är på rätt väg och att det ger resultat att sätta konkreta mål för miljöarbetet. Miljöredovisningen visar också på utmaningar för miljöarbetet. När det gäller resandet både i tjänsten och till jobbet så finns det utrymme för förbättring. Att fortsätta utfasningen av kemikalier från vår avvecklingslista är en ständig utmaning i en allt komplexare sjukvård. För att ständigt minska vår miljöpåverkan bedriver landstinget ett förebyggande och systematiskt miljöarbete. Där har vårt tioårsjubilerande miljöledningssystem spelat en avgörande roll för att vi ska ha kunnat få goda resultat som vi fått under denna tid. Jag ser fram emot att vi håller i det framsynta och goda arbete vi har idag, och med det fortsätter ligga i framkant i landstings-sverige när det gäller miljöarbete. Vi har all anledning att vara stolta! Robert Damberg Ordförande Fastighets- och servicenämnden 3

Innehåll LANDSTINGETS MILJÖPÅVERKAN 5 LANDSTINGETS POLICY OCH VISION FÖR MILJÖARBETET 6 UPPFÖLJNING AV MILJÖMÅLEN I LANDSTINGETS MILJÖPROGRAM 2015 2018 7 MINSKAD KLIMATPÅVERKAN 7 TRANSPORTER 9 ENERGI 14 FÖRBRUKNINGSVAROR 15 HÄLSOSAM OCH GIFTFRI MILJÖ 16 KEMIKALIER 16 LÄKEMEDEL 18 LIVSMEDEL OCH TEXTILIER 21 HÅLLBAR OCH EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING 23 MILJÖANPASSADE FASTIGHETER 23 AVFALL 23 BIOLOGISK MÅNGFALD 25 ETT MILJÖCERTIFIERAT LANDSTING 26 MINSKAD MILJÖPÅVERKAN GENOM HÅLLBAR UPPHANDLING 27 SOCIALT ANSVAR I SAMBAND MED UPPHANDLING 28 4

Landstingets miljöpåverkan Landstinget med cirka 11 000 anställda har huvudansvaret för hälso- och sjukvården samt tandvården för de drygt 350 000 människor som bor i länet. Inom den högspecialiserade vården har landstinget även ett region- och riksansvar. Åtta kommuner tillhör länet: Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar. Förutom hälso- och sjukvård samt tandvård bedriver landstinget kulturell verksamhet, folkhögskoleverksamhet och är huvudman för kollektivtrafiken i länet. Landstingets omfattande verksamhet har en stor påverkan på den yttre miljön, genom användandet av naturresurser i form av energi och material samt genom utsläpp till luft, mark och vatten. Många av utsläppen har även en negativ påverkan på människors hälsa. Akademiska sjukhuset har använt kommunalt dricksvatten under 2015 av försiktighetsskäl, då det under 2013 uppmättes värden av perfluorerade alkylsyror i Uppsalaåsen där landstinget har sina dricksvattenbrunnar. De mest betydande aktiviteterna inom landstinget som kan påverka såväl hälsa som miljö negativt, redovisas i tabell 1 nedan. I figur 1 redovisas ett exempel av de flöden som går till och från landstingets verksamhet. I de fall statistik finns, redovisas landstingets miljöprestanda. I tabell 2 redovisas landstingets övergripande och detaljerade miljömål. Tabell 1: Landstingets betydande miljöpåverkande aktiviteter Miljöpåverkande Aktiviteter Transporter Byggnationer El, värme och kyla Läkemedel Kemikalier/ ämnen i varor Livsmedel Avfall Miljöpåverkan Ökad växthuseffekt, övergödning, försurning, marknära ozon Beroende på materialval och arkitektur kan byggnationer bland annat bidra till att tillföra farliga ämnen och påverka energiförbrukning, såväl under byggnadsskede som under resten av byggnadens livslängd. Ökad växthuseffekt, försurning Ökade halter av svårnedbrytbara läkemedel i miljön Ökad växthuseffekt (anestesigaser) Spridning av ämnen som är skadliga för miljön till luft, mark och vatten Ökad växthuseffekt, spridning av bekämpningsmedel Ökad växthuseffekt, övergödning och försurning om avfallet inte hanteras rätt. Hälsoeffekter Ökad risk för cancer, astma, luftvägssjukdomar, nedsatt lungfunktion Rätt planerat leder byggnationen till en god innemiljö. Fel planering kan bidra till hälsoeffekter. Kväveoxidutsläpp vid förbränning ger nedsatt lungfunktion och irritation på luftvägar T.ex. antibiotika ökar risken för bildning av resistenta bakteriestammar och därav följande svårbotade infektionssjukdomar Försämrad arbetsmiljö, spridning av ämnen som är cancerogena, reproduktionsstörande och allergiframkallande Hälsorisker för bönder i de länder där maten produceras Kväveoxidutsläpp vid förbränning ger nedsatt lungfunktion och irritation på luftvägar 5

Landstingets policy och vision för miljöarbetet Nedan redovisas landstingets policy och vision för miljöarbetet år 2015. Denna miljöpolicy började gälla 1 januari 2015 och fastställdes av landstingsfullmäktige i juni 2014. Genom hälso- och sjukvård, habilitering och tandvård bidrar Landstinget i Uppsala län till att främja god hälsa och välmående hos invånarna i länet. Landstingets verksamhet omfattar också kultur, kollektivtrafik och fastighetsförvaltning. All verksamhet påverkar miljön, både lokalt och globalt. Utsläpp till luft, mark och vatten, en minskad biologisk mångfald och störda ekosystem ger på sikt hälsorisker. För att ständigt minska vår miljöpåverkan bedriver landstinget ett förebyggande och systematiskt miljöarbete som bland annat fokuserar på minskade utsläpp, resurshushållning och kretsloppstänkande. Utöver de grundläggande myndighetskraven och miljölagstiftningens krav, bygger miljöarbetet på de tre övergripande miljömålen Minskad klimatpåverkan, Hälsosam och giftfri miljö, samt Hållbar och effektiv resursanvändning: Vi minskar vår klimatpåverkan genom att exempelvis välja kollektiva transporter som använder fossilfria drivmedel och produktion av energi från förnyelsebara resurser. Vi hushåller med energi och väljer varor med låg klimatpåverkan. Vi minimerar våra utsläpp av farliga ämnen till luft, mark och vatten genom att exempelvis inte sprida läkemedel och kemikalier som är skadliga för miljö och hälsa. Vi väljer ekologiskt producerade livsmedel och textilier. Vi använder resurserna effektivt under hela deras livscykel. Vi ställer hållbarhetskrav vid upphandling, ser över användningen av olika produkter och har ett kretsloppstänkande i avfallshanteringen. Vi värnar den biologiska mångfalden som är grunden för livsviktiga processer som rening av luft och vatten och pollinering av växter. 6

Uppföljning av miljömålen i landstingets Miljöprogram 2015 2018 I följande kapitel redovisas resultaten för de detaljerade miljömålen som ska leda till att de övergripande miljömålen uppnås. Miljömålen bryts årligen ner på förvaltningsnivå och följs upp minst två gånger per år i samband med förvaltningsledningarnas genomgångar av miljöarbetet. Minskad klimatpåverkan Landstingets omfattande verksamhet påverkar växthuseffekten. Utsläppen av de växthusgaser som landstinget kan mäta, minskade med 2 procent år 2015 jämfört med år 2014. Den största utsläppsminskningen under 2015 står kollektivtrafiken för. Kollektivtrafiken har totalt minskat koldioxidutsläppen med cirka 1 300 ton. Detta förklaras huvudsakligen genom en bättre planerad trafik samt att många trafikföretag ökat sin andel biodrivmedel. I diagram 1 visas andelen utsläpp av växthusgaser från de största utsläppskällorna inom landstinget under 2015 och i diagram 2 jämförs utsläppen mellan åren 2010-2015 som går att mäta. I diagrammen är utsläppen omräknade till koldioxidekvivalenter 1. Diagram 1: Totala utsläpp av koldioxid 2015 fördelat på olika utsläppskällor. Övriga anestesigaser, 144 ton, 0% Lustgas, 909 ton, 2% Förbrukningsvaror, 7 079 ton, 13% Kollektivtrafik (Tåg), 0 ton, 0% Kollektivtrafik (Landsbygdstrafik), 4 284 ton, 8% Betalda patientresor, 1 239 ton, 2% Kollektivtrafik (Stadstrafik Uppsala), 8 095 ton, 15% Varutransporter, 253 ton, 0% Resor till och från arbetet, 4 703 ton, 9% Tjänsteresor, 3 171 ton, 6% El, 507 ton, 1% Värme, 369 ton, 1% Ånga, 0 ton, 0% Fjärrkyla, 452 ton, 1% Kollektivtrafik (Regiontrafik), 22 597 ton, 41% Kollektivtrafik (Tätortstrafik Enköping och Bålsta), 1 200 ton, 2% 1 Mått på mängd klimatpåverkande gaser, där bidraget från varje enskild gas har räknats om till den mängd koldioxid som har samma inverkan på klimatet. I diagrammen används följande antaganden: Landstinget använder endast Bra Miljöval-el sedan år 2003. Utan Bra Miljöval-el skulle koldioxidutsläppen från el motsvara ca 18 000 ton. Sedan februari år 2012 köper landstingets koldioxidneutral fjärrvärme 1 i Uppsala. Om landstinget skulle fortsatt att köpa den normala mixen av fjärrvärme skulle koldioxidutsläppen från landstingets fjärrvärmeanvändning vara 16 600 ton. Ett kilo lustgas motsvarar 310 kg koldioxid. Ett kilo av övriga anestesigaser (Isofluran, Sevofluran och Desfluran) motsvarar mellan 216 och 1 790 kg koldioxid. 7

ton koldioxidekvivalenter Diagram 2: Totala utsläpp av klimatpåverkande gaser 2010-2015 2. 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Betalda patientresor Resor till och från arbetet El (Bra Miljöval-el) Ånga Kollektivtrafik (Stadstrafik Uppsala) Kollektivtrafik (Regiontrafik) Kollektivtrafik (Tåg) Lustgas Varutransporter Tjänsteresor Värme Fjärrkyla Kollektivtrafik (Tätortstrafik Enköping och Bålsta) Kollektivtrafik (Landsbygdstrafik) Förbrukningsvaror Övriga anestesigaser 2 Följande förklaringar finns till posterna: Den värmestatistik som används i diagrammet är inte graddagskorrigerad. I diagrammen redovisas endast patientresor betalda av landstinget, vilket motsvarar cirka 11 procent. De varutransporter som redovisas är de tre största direkttransporterna till landstinget transporter av tvätt, mat från storköket i Västerås och post. De tre största utsläppskällorna av koldioxidutsläpp från tjänsteresor är intensivvårdshelikoptern (27 procent), flygresor (27 procent) och ambulanser (19 procent). För kollektivtrafiken redovisas 2012 års statistik även i staplarna för år 2010 och 2011. Statistiken för förbrukningsvaror utgår från en utredning genomförd år 2013. Denna klimatpåverkan inkluderar framställning av material (plast, cellulosa etc.) i varor och förpackningar samt transporter av materialet. 8

Transporter Miljömål Fossilfri busstrafik År 2018 ska 80 procent av Upplands lokaltrafiks kilometerproduktion för busstrafiken utföras med fossilfria bränslen Resultat: Målet har gått åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Under år 2015 utfördes 22 procent av UL:s busstrafiks kilometerproduktion med fossilfria bränslen jämfört med 18 procent år 2014. Den huvudsakliga anledningen till att inte en större andel kilometerproduktion blivit fossilfri under 2015 är att regionbusstrafikens gasbussar kördes på naturgas. Statistiken visar dock på en glädjande utveckling totalt sett under året. Samtliga trafikoperatörer bidrog till detta med en ökad användning av fossilfria drivmedel. Under år 2015 har arbetet fortsatt för att möjliggöra komplettering av bussdepån i Fyrislund för mottagande och tankning av biogas i regiontrafikens gasbussar. I december fastställde kollektivtrafiknämnden en handlingsplan för fossilfrihet inom busstrafiken fram till år 2020. Miljömål Utsläpp av kväveoxider och partiklar från kollektivtrafiken År 2018 ska utsläppen av kväveoxider och partiklar från kollektivtrafiken ha minskat i jämförelse med år 2014. Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Utsläppen av både kväveoxider och partiklar från kollektivtrafiken har minskat under 2015. Utsläppen av kväveoxider minskade från 1,99 g/kwh år 2014 till 1,85 g/kwh år 2015. Utsläppen av partiklar från kollektivtrafiken minskade från 0,02 g/kwh år 2014 till 0,01 g/kwh år 2015. Det var framförallt en bättre prestanda hos fordonsflottans dieselbussar som bidrog till minskningen av kväveoxider och partiklar. Utsläpp av partiklar och kväveoxider beror i stort sett uteslutande på motorteknik. Att byta ut fordon till nyare miljöklass (Euro 6) driver alltså denna utveckling. Miljömål Energieffektivitet i busstrafiken År 2018 ska busstrafiken använda 5 procent mindre energi per personkilometer i jämförelse med år 2014. Resultat: Målet går åt rätt håll. Energianvändningen har minskat samtidigt som resandet har ökat, enligt förvaltningens årsredovisning. Det finns dock inte någon möjlighet att mäta personkilometer i nuläget. Energianvändningen i busstrafiken minskade från 156 101 MWh 2014 till 153 369 MWh 2015. Det är en minskning på 1,75 procent. 9

Procent Minskningen i energianvändning beror troligtvis på en mer effektivt planerad trafik. Kollektivtrafikförvaltningen UL jobbar under 2016 för att säkerställa statistiken för personkilometrar. Miljömål Resor till och från arbetet År 2018 ska utsläppen av koldioxid från resor till och från arbetet vara minst 4 procent lägre per anställd jämfört med år 2014. Resultat: Målet går åt fel håll. Antalet kilo koldioxidutsläpp per årsarbetare har ökat till 555 kilo år 2015, i jämförelse med 546 kilo per årsarbetare år 2014. Det motsvarar en ökning med knappt två procent. Den huvudsakliga anledningen till att målet går åt fel håll är att de som kör bil till arbetet har fått längre resväg enligt reseundersökning 2015. Det är dock glädjande att den genomsnittlige medarbetaren har lägre koldioxidutsläpp per körd kilometer till och från arbetet. Stimulansprojekt för att få fler att cykla och åka kollektivt till arbetet har genomförts under vår och höst i samarbete med Friskhuset, under vintern 2015/2016 genomförs även projektet Vintercyklister i samarbete med Uppsala kommun. Anställda inom Uppsala läns landsting erbjuds möjligheten att köpa årskort på kollektivtrafiken via nettolöneväxling. Det är 589 personer inom landstinget som har antagit erbjudandet. Det är 33 % av de anställda som cyklar året runt till och från arbetet. För att bidra till minskade koldioxidutsläpp från resor till och från arbetet fortsätter arbetet med stimulansprojekt med möjlighet att testa att åka kollektivt och cykla. Möjligheter kring infrastrukturåtgärder som underlättar för miljöanpassat resande till och från arbetet kommer också att utredas 3. Diagram 3: Andel resande till och från arbetet fördelat på transportslag. 40 35 30 25 20 15 10 5 0 3536 3132 3029 Andel resande till och från arbetet fördelade per transportsätt 19 20 18 18 1716 5 5 5 5 5 6 22 32 33 33 29 28 11 7 8 7 8 8 6 6 6 6 7 8 1 0 0 0 1 0 0 1 0 0 0 0 BIL BUSS SAMÅKER CYKEL GÅR TÅG INGET EJ ANGIVIT 2010 2011 2012 2013 2014 2015 3 Mer yteffektiva och användarvänliga cykelställ, cykelpumpar med mera. 10

Tabell 2: Koldioxidutsläpp från resor till och från arbetet, fördelat per årsarbetare Kg CO 2/årsarbetare 2014 2015 % förändring 2014-2015 Akademiska sjukhuset 482 501 4,0% Folktandvården 833 773-7,2% Hälsa och habilitering 439 478 9,1% Kultur och bildning 1711 1063-37,9% Landstingets ledningskontor 412 399-3,0% Landstingets resurscentrum 543 651 20,0% Landstingsservice 856 663-22,6% Lasarettet i Enköping 855 761-11,1% Primärvården 686 860 25,3% Varuförsörjningen 824 728-11,7% Kollektivtrafikförvaltningen (UL) 281 167-40,4% Landstinget i Uppsala län 546 555 1,7% Miljömål Patientresor År 2018 ska utsläppen av koldioxid från patienters resor till och från vården vara 5 procent lägre, i jämförelse med år 2014. Resultat: Målet har gått åt fel håll. Vid utgången av år 2015 hade koldioxidutsläppen från patientresor ökat med 26 % till 1 239 ton koldioxid, att jämföra med 981 ton år 2014. Den huvudsakliga anledningen till att målet gått åt fel håll är att taxiresorna har ökat med 131 000 mil mellan åren 2014 och 2015. Under år 2016 kommer påbörjas arbetet att effektivisera de resor som sker via sjukresor och färdtjänst då en gemensam beställningscentral etableras vid kollektivtrafikförvaltningen (UL). För att minska utsläppen från patientresor fortsätter även utredningen om möjligheter att använda kallelsen som bussbiljett inom flera verksamheter. Lasarettet i Enköping skickar ut bussbiljetter när patienter kallas. Diagram 4: Fördelning koldioxidutsläpp från patientresor som betalas av landstinget. ton CO 2 1 000 800 600 400 200 0 Koldioxidutsläpp från patientresor, Landstinget i Uppsala län 920 688 542594 270 195 99 94 94 143 191170 9 7 5 6 3 2 2 0 Taxi Sjukresebuss Egen bil Kollektivtrafik Flyg 2010 2012 2014 2015 11

kg CO2/årsarbetare Miljömål Tjänsteresor År 2018 ska koldioxidutsläppen från tjänsteresor vara minst 10 procent mindre per anställd jämfört med år 2014. Resultat: Målet har gått åt fel håll. Vid utgången av år 2015 hade koldioxidutsläppen från tjänsteresor ökat med 9 procent per årsarbetare. Den huvudsakliga anledningen till att målet gått åt fel håll är att utsläppen från flyget ökat med 21 %. De mobila teamen i landstinget blir allt fler och därmed kommer även tjänsteresorna i länet att fortsätta öka med all sannolikhet. Förhoppningsvis leder ökningen av de mobila teamens verksamhet till att patientresorna minskar. Andelen etanol som tankas i landstingets fordon har ökat från 65 till 68 %. I samband med höstens uppföljning fick de medarbetare som flugit till och från Göteborg återkomma med en förklaring till det valda resesättet. Under år 2016 kommer möjligheten till intern klimatkompensation utredas för flygresor mellan Stockholm och Göteborg. Det kommer även att initieras ett arbete med att se över landstingets resepolicy, med tillhörande riktlinjer. Diagram 5: Koldioxidutsläpp från tjänsteresor, fördelat per årsarbetare för Landstinget i Uppsala län. Koldioxidutsläpp från tjänsteresor, Landstinget i Uppsala län 120 100 80 60 40 20 0 101 93 83 60 64 45 43 36 34 23 21 19 1 3 4 2 0 0 0 0 Tjänstebilar Hyrbilar Egen bil i tjänsten Tåg Flyg 2006 2010 2014 2015 Tabell 3: Koldioxidutsläpp från tjänsteresor, Landstinget i Uppsala län, fördelade på årsarbetare per årsarbetare 2006 2010 2014 2015 Landstinget i Uppsala län mil kg CO 2 mil kg CO 2 mil kg CO 2 mil kg CO 2 %- förändring (CO 2), 2014-2015 %- förändring (CO 2), 2006-2015 Tjänstebilar 29 60 28 45 32 36 37 34-3,2 % -42,7 % Hyrbilar 1 1 1,9 2,8 3 4 2 2-50,6 % 260,1 % Egen bil i tjänsten 22 43 13 23 12 21 11 19-7,3 % -55,0 % Tåg 19 0,002 29 0,003 28 0,003 30 0,003 7,5 % 54,2 % Flyg 61 93 47 64 68 83 84 101 21,1 % 8,6 % Totalt 133 197 118 135 143 144 164 157 9,0 % -20,3 % 12

Miljömål Transportfordon År 2018 ska minst 70 procent av de transportfordon landstinget leasar eller köper drivas med fossilfria bränslen. Resultat: Målet har gått åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Vid årsskiftet år 2015 drevs 22 procent av transportfordonen med icke-fossila bränslen, se diagram 3. Landstingsservice har leasat 4 elfordon under 2015. Hittills har det endast funnits två biogaspumpar i Uppsala. Under 2016 kommer ambulansen att genomföra försök att köra på biodiesel (HVO). Om projektet faller väl ut kommer fler ambulanser kunna gå på biodiesel. Det kommer också installeras ytterligare två biogaspumpar i Uppsala län. En pump kommer att installeras i Uppsala och en pump installeras i Enköping. Diagram 6: Andelen transportfordon drivna på förnyelsebara bränslen totalt för Landstinget i Uppsala län. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Andel transportfordon drivna på icke-förnyelsebara bränslen Andel transportfordon drivna på förnyelsebara bränslen 13

kwh/m2 Energi Miljömål Energianvändning År 2018 ska energianvändningen i Landstinget i Uppsala län vara minst 10 procent lägre per kvadratmeter än 2014. Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Vid utgången av år 2015 har den totala energiförbrukningen per kvadratmeter minskat med cirka 7 % jämfört med år 2014. Den huvudsakliga anledningen till att målet går åt rätt håll är att olika aktiviteter inom landstingets energisparprojekt har genomförts enligt plan. Där främst driftoptimering har gett betydande resultat. Diagram 7: Energianvändning för landstingsägda fastigheter kwh/bra 4 Energianvändning, landstingsägda fastigheter 140,0 129,8 120,9 121,3 120,0 111,8 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 17,6 16,0 0,0 El Värme Kyla 2014 2015 Miljömål Förnybar elenergi År 2018 ska den egna produktionen av förnybar elenergi motsvara 2 procent av den totala mängden inköpt elenergi. Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Vid utgången av år 2015 hade landstinget driftsatt 400 kvadratmeter solceller, vilket motsvarar 13 villors årsförbrukning av hushållsel. Under året har bygglovsansökningar skickats in till de fyra kommuner där installation av solceller är planerade 5. Många av dessa kommer att driftsättas under de kommande två åren. Landstinget har även inlett samarbete med STUNS 6 energi kring forskning och utveckling inom solcellsenergi. 4 All energiförbrukning utgår från inköpt energi, kompletterat med inköpt volym pellets. Med yta avses BRA/bruksarea, all area som begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas insida. BRA anges i kvadratmeter. I denna redovisning är energiförbrukning från Framtidens Akademiska Sjukhus (den större ombyggnation som genomförs vid Akademiska sjukhusområdet) borträknad. Byggnader som hyrs ingår inte heller i statistiken. 5 Enköpings kommun, Tierps kommun, Uppsala kommun och Östhammars kommun. 6 STUNS energi; http://www.stunsenergi.se/ 14

Förbrukningsvaror År 2018 ska användningen av förbrukningsvaror på landstingets minskningslista minskat med 15 procent, i jämförelse med år 2014. Resultat: Målet går åt rätt håll. Under året har en minskningslista för förbrukningsvaror tagits fram. Beställningen av produkterna på minskningslistan kommer att följas upp första gången i miljöredovisningen för år 2016. Under år 2015 har en landstingsgemensam minskningslista för förbrukningsvaror tagits fram 7. Minskningslistan utgör underlag för förvaltningarnas årliga miljömål. Miljömålen kan exempelvis vara att utreda möjligheten att ersätta en viss förbrukningsvara för att sedan minska användningen av densamma i enlighet med landstingets övergripande miljömål. Minskningslistan kan även fungera som inspiration för det lokala miljöarbetet i organisationen. 7 Produkterna på listan har valts av en referensgrupp med representanter från Vårdhygien, Varuförsörjningen, Sterilcentralen, Vårdnära service, samt landstingets miljöenheter. 15

Hälsosam och giftfri miljö Vår hälsa är beroende av en robust och anpassningsbar miljö med bland annat frisk luft och rent vatten. Landstinget arbetar kontinuerligt vidare med att minska utsläppen genom hela livscykeln, från upphandlingsfasen genom användarfasen och när produkter ska avyttras. Miljökemister ställer krav vid prioriterade upphandlingar och det genomförs ett gediget arbete för att minska arbetsmiljö- och miljöeffekter vid hantering av läkemedel, andra kemiska ämnen och förbrukningsvaror. Kemikalier Miljömål Avvecklingslista År 2018 ska minst 10 procent av kemikalierna på landstingets avvecklingslista ha fasats ut 8. Resultat: Målet går åt rätt håll. Vid utgången av år 2015 har ett antal kemikalier fasats ut. Planerad revidering av landstingets avvecklingslista kommer att genomföras när ett nytt kemikaliehanteringssystem är infört. Beslut har fattats om upphandling av ett nytt kemikaliehanteringssystem som implementeras under 2017-2018 i landstinget. Parallellt med detta fortsätter landstinget att arbeta aktivt med kemikaliefrågorna. Några exempel på åtgärder som genomförts under 2015 är följande: - en genomgång av förekomst av ämnen på Reachs tillståndslista (Annex XIV) har genomförts, vilket resulterade i att tre stycken hälso- och miljöfarliga kemikalier avregistrerades i Kemia. - en utredning för att hitta alternativ till så kallade CMR-produkter 9 har slutförts, vilket också resulterade i att flera produkter avregistrerades i Kemia. - reviderade riktlinjer för omhändertagande av kemiskt avfall har tagits fram och utbildningar av olika personalgrupper har genomförts. Miljömål Ftalatfria förbrukningsartiklar År 2018 ska användningen av ftalatinnehållande 10 förbrukningsartiklar ha minskat med 20 procent jämfört med år 2014. Resultat: Målet har gått åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Förbrukningen av ftalatinnehållande artiklar har minskat med 0,7 procent jämfört med år 2014, se tabell 4 nedan. 8 Målet avser en minskning med 20 procent av mängden kemikalier och antalet hanteringsställen (platser) inom landstinget. 9 Cancerogena-, mutagena- och reproduktionsstörande ämnen 10 Ftalater är en grupp ämnen som används som mjukgörare i plaster och gummi. Ämnena kan läcka ut ur materialen och tas upp av kroppen. Några ftalater är bland annat misstänkt hormonstörande och kan göra det svårare att få barn. 16

För 2015 har miljöinformation om 99,4 % av lagerlagda 11 förbrukningsartiklar kunnat hämtas ur Varuförsörjningens databaser, vilket är unikt i Sverige. Tack vare denna ftalat-statistik har Varuförsörjningens personal kunnat identifiera särskilt viktiga produktgrupper att fokusera på i arbetet med att hitta fungerande ftalatfria alternativ 12. Under 2015 har Varuförsörjningen arbetat med att upphandla ftalatfria alternativ inom flera viktiga produktgrupper och krav har bland annat ställts på storvolymsprodukter som ftalatfria ving-kanyler, tryckplåster och vissa EKG-elektroder. Eftersom upphandlingsprocessen är lång och dessa upphandlingar avslutas först under våren 2016 så kan effekterna börja redovisas först år 2016. Tabell 4: Ftalater i förbrukningsartiklar, Landstinget i Uppsala län. Statistikuppgifter förbrukning inom LUL helår (uppg fr VF) 2014 2015 Förändring 2014-2015 Totalt antal förbrukade artiklar 111 474 434 109 523 378 Minskning med 1,8 % Antal artiklar fria från ftalater 109 481 874 107 916 208 Minskning med 1,4 % Ftalatinnehållande artiklar 998 968 992 458 Minskning med 0,7 % Antal artiklar utan uppgifter 993 592 614 712 Minskning med 38,1 % Miljömål Byggmaterial År 2018 ska andelen A- och B-klassade byggmaterial per projekt vara minst 90 procent. Resultat: Målet har gått åt rätt håll och antalet byggvaror som är A- och B-klassade enligt Sunda hus ökar kontinuerligt. Vid utgången av år 2015 var 69 % av byggmaterialen B- klassade och 17 % A-klassade. Den huvudsakliga anledningen till att målet gått åt rätt håll är att målet följs upp kontinuerligt med respektive projektledare och att utbildningar och informationsinsatser genomförs för projektledare och entreprenörer. 11 Detta gäller de förbrukningsartiklar som levereras via Mediq. För de artiklar som beställs direkt från leverantörer finns i dagsläget inga sådana uppgifter registrerade. 12 Detta sker alltid i avvägning mot andra krav som till exempel patientsäkerhet. 17

Läkemedel Miljömål Läkemedel År 2018 ska utsläpp av läkemedel med stor risk för miljöpåverkan ha minskat jämfört med 2014. Resultat: Målet har gått åt rätt håll för de tre läkemedelssubstanser/läkemedelsgrupper som finns på listan över läkemedel med stor risk för miljöpåverkan 13. Vid utgången av 2015 hade antalet definierade dygnsdoser (DDD) för dessa substanser minskat i samtliga fall utom två, då det på enskilda förvaltningar ökat något, se tabell. Jämförs Uppsala län med riket är förskrivningen av diklofenak och sertralin lägre än genomsnittet medan den för fluorokinoloner är precis lika. Resultatet redovisas i tabellerna 4 och 5 nedan. Den huvudsakliga anledningen till att målet gått åt rätt håll är att handlingsplanen är väl inarbetad och informationsinsatser har genomförts till förskrivare. Diklofenak och Sertralin har inte heller funnits med i Rekommenderade läkemedel 2014-2015 för Landstinget Uppsala län. Utifrån resultaten av 2014 års miljörapportering har punktinsatser genomförts på de avdelningar/ mottagningar där det har förskrivits mer av de målsatta substanserna. Informationsinsatser kring läkemedel och miljö har genomförts vid flertalet tillfällen. Den tidigare handlingsplanen för läkemedel och miljö har ersatts med målen i landstingets miljöprogram 2015-2018 tillsammans med en lista över läkemedel med hög risk för miljöpåverkan. Listan används även vid framtagandet av rekommenderade läkemedel i landstinget. Fluorokinoloner har ökat något på Lasarettet i Enköping även under 2015 men inte lika mycket som under 2014 vilket är positivt. Under 2015 har fakta framkommit som visar att sertralin har bättre medicinsk effekt än liknande substanser vilket kan vara en förklaring till att förskrivningen ökat i primärvården. Sertralin kommer inte finnas med på listan över substanser med hög risk för miljöpåverkan då de medicinska effekterna överväger från och med 2016. Tabell 5: Förskrivning av definierade dygnsdoser av målsatta substanser på förvaltningsnivå. Diklofenak Kinoloner Sertralin 2014 2015 Förändring 2014 2015 (antal DDD) (antal DDD) (%) (antal DDD) (antal DDD) Förändring (%) 2014 2015 (antal DDD) (antal DDD) Förändring (%) AS 97 631 81 133-17 % 44 072 40 564-8 % 555 808 545 274-2 % LE 20 800 11 535-45 % 4 563 4 603 1 % 9 175 6 772-26 % PV 225 558 200 536-11 % 16 704 16 133-3 % 725 630 753 182 4 % HoH * 1 953 * * 814 * * 16 085 * *HoH hade ingen förskrivande verksamhet under år 2014. 13 De tre läkemedel som finns på listan är diklofenak (smärtstillande), fluorokinoloner (bredspektrumsantibiotika) och sertralin (antidepressivt). 18

Tabell 6: Förskrivning av definierade per 1000 invånare och dag av målsatta substanser, Uppsala län och riket. Diklofenak Kinoloner Sertralin 2014 (DDD/TIND) 2015 (DDD/TIND) Förändring 2014 (DDD/TIND) 2015 (DDD/TIND) Förändring 2014 (DDD/TIND) 2015 (DDD/TIND) Förändring Uppsala län 5,11 4,35-0,76 0,74 0,68-0,06 17,44 17,93 0,49 Hela riket 6,18 5,55-0,63 0,69 0,68-0,01 23,77 25,84 2,07 Miljömål Antibiotika År 2018 ska antalet uthämtade antibiotikarecept inte överstiga 250 recept per 1000 invånare och år 14. Resultat: Målet har gått åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Antalet uthämtade antibiotikarecept har minskat med nästan tre procent under 2015. Under året förskrevs 331 antibiotikarecept per 1000 invånare. Jämfört med riket i stort ligger Uppsala läns landsting något över genomsnittet som är 323 recept per 1000 invånare. Den huvudsakliga anledningen till att målet gått åt rätt håll är att det nationella arbetet för att minska antibiotikaförskrivningen samt att landstinget Uppsala län har ett mål om att minska förskrivningen av en viss typ av antibiotika kinoloner i det miljöprogram som infördes 2015. I Sverige bedrivs idag även mycket arbete med STRAMA (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning) för att minska antibiotikaförskrivningen och det har blivit mer uppmärksammat med resistensproblematik och läkemedels negativa effekter i miljön. Under 2015 påbörjades ett projekt på Akademiska sjukhuset för att undersöka möjligheterna till lokal rening av antibiotika och resistenta bakterier på sjukhuset. Projektet har emottagits positivt och fått mycket uppmärksamhet. Uppsala ligger som nummer tre i listan över landsting/regioner i Sverige som skriver ut flest antibiotikarecept per 1000 invånare, efter Stockholm och Skåne. Närheten till specialiserad vård bidrar troligtvis till att förskrivningen ligger relativt högt. Mycket av den sjukvård som alltid kräver behandling med antibiotika bedrivs i landstinget Uppsala län. Tabell 7: Antal uthämtade recept per 1000 invånare och dag av målsatta substanser, Uppsala län och riket. 2014 2015 Förändring (%) (antal recept/ TIND) (antal recept/ TIND) Uppsala Län 340,6 330,6-2,9 Hela riket 328,0 322,8-1,6 14 Nationellt miljönyckeltal för Sveriges landsting och regioner. Antalet uthämtade recept var år 2012 379 recept per 1000 invånare i Uppsala län. 19

Ton koldioxidekvivalenter Miljömål Medicinska gaser År 2018 ska utsläppen av klimatpåverkande medicinska gaser vara 50 procent lägre än 2014 15. Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Vid utgången av år 2015 hade utsläppen av klimatpåverkande sövningsgaser minskat med 21 procent jämfört med 2014. Gaserna 10 har olika stor klimatpåverkan och resultatet har därför räknats om till koldioxidekvivalenter. Den huvudsakliga anledningen till att målet gått åt rätt håll är att inköpen av medicinska gaser har minskat. Vad detta beror på är okänt men under 2015 har inget inköp av lustgas gjorts vid Primärvården eller Folktandvården, till skillnad från år 2014. Lasarettet i Enköping slutade använda lustgas år 2010. För lustgas finns en reningsanläggning som renar lustgasen till stor del vid Akademiska sjukhusets förlossning. Under 2016 påbörjas ett arbete med flödesmätning av lust- och anestesigaser för att förtydliga och göra det enklare att följa upp den faktiska förbrukningen. Diagram 8: Utsläpp av klimatpåverkan från medicinska gaser 1600 1400 Utsläpp från klimatpåverkande medicinska gaser 1200 1000 800 600 400 200 0 2014 2015 Isofluran Sevofluran Desfluran Lustgas 15 Lustgas och sövningsgaserna sevofluran, isofluran och desfluran. 20

Livsmedel och textilier Miljömål Ekologiska livsmedel År 2018 ska andelen ekologiskt producerade livsmedel vara minst 50 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat av de livsmedel som landstinget köper. Resultat: ekologiska. Målet har gått åt rätt håll. Vid utgången av år 2015 var 45 procent av livsmedlen Den huvudsakliga anledningen till att målet gått åt rätt håll är att andelen ekologiska livsmedel från Västmanlands läns landsting ökar med 2 %. Andelen ekologiska livsmedel vid Lasarettet i Enköping var 27 % år 2015, vilket kommer att öka under 2016. Miljömål Etiska/sociala krav livsmedel År 2018 ska andelen livsmedel som har producerats enligt Rättvisemärkt eller liknande etiska och sociala godtagbara förhållanden vara mins 20 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat. Resultat: Målet är uppnått. Vid utgången av år 2015 var 20 procent av livsmedlen producerade enligt Rättvisemärkt eller liknande etiska och sociala godtagbara krav. Den huvudsakliga anledningen till att målet gått åt rätt håll är att andelen Fairtrade-kaffe från kaffeleverantör har ökat, vilket var ett krav vid upphandlingen av kaffeautomater. Diagram 9: Andelen ekologiskt producerade och Rättvisemärkta livsmedel för Landstinget i Uppsala län. Ekologiska livsmedel, landstinget i Uppsala län 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 ekologiskt producerade och rättvisemärkta ekologiskt producerade 21

procent Miljömål Textilier År 2018 ska andelen ekologiskt producerade textilier 16 vara minst 20 procent av de textilier som landstinget använder via tvätteritjänst. Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Vid utgången av år 2015 var andelen ekologiska textilier 17,2 procent av den totala textilstocken. Ökningen av andelen ekologiska textilier beror på att i takt med att textilier kasseras byts de ut mot ett ekologiskt alternativ. Åtgärder för att öka andelen ekologiska textilier kunde starta först 2012 då ett nytt avtal för tvätteritjänster trädde i kraft. Andelen ekologiska textilier har sedan dess ökat till 17,2 procent vid utgången av år 2015. Andelen ekologiska textilier förutspås öka även kommande år. För vissa textilslag som draglakan, handdukar och babykläder uppgår redan den ekologiska andelen till 100 procent. Det innebär att om en fortsatt ökning av andelen ekologiska textilier ska vara möjlig så behöver fler textilprodukter ersättas med ekologiska alternativ. Möjliga tillskott till det ekologiska sortimentet är påslakan, täcken och patientkläder, men tillgången på marknaden är begränsad. Diagram 10: Andelen ekologiska textilier 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Andel ekologiska textilier 17,2% 14,9% 12,1% 4,43% 0 2011 2012 2013 2014 2015 16 De miljökrav som ställs på ekologiskt producerade textilier innebär att krav ställs såväl vid odling som vid produktion. (färgning med mera) 22

Hållbar och effektiv resursanvändning Idag är vi över sju miljarder människor på jorden och världsbefolkningen ökar. Även länets befolkning har ökat med över fem procent de senaste fem åren och målet är att öka mycket mer än så. Samtidigt behöver våra globala och regionala naturresurser hanteras på ett hållbart sätt för kommande generationer. Under åren 2015-2018 ska en betydande del av sjukhusområdet i Uppsala byggas om och det finns stora möjligheter att göra rätt från början, så att byggnaderna och omgivningarna skapar läkande miljöer och bidrar till biologisk mångfald. Miljöanpassade fastigheter År 2018 ska nyproducerade och större ombyggnationer av landstingets fastigheter som sker mellan åren 2015-2018 vara klassade enligt Miljöbyggnad eller motsvarande. Resultat: Målet har gått åt rätt håll och vid utgången av år 2015 har inga avvikelser rapporterats gällande Miljöbyggnads kvalificering av ny- eller större ombyggnation inom landstingets fastighetsbestånd. Exempel på byggprojekt som genomförs för närvarande är bland annat nyproduktion av två byggnader på Rudbeckområdet och J-huset vid Akademiska sjukhusområdet enligt Miljöbyggnad guld. En större ombyggnation sker även vid ingång 70 enligt Miljöbyggnad Silver Avfall Miljömål Materialåtervinning År 2018 ska andelen materialåtervunnet avfall ha ökat till minst 35 procent av den totala avfallsmängden. Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Vid utgången av år 2015 hade andelen materialåtervunnet ökat till 31,9 %. Den huvudsakliga anledningen till att målet har gått åt rätt håll är att Akademiska sjukhuset har fått en ny miljöstation. Med hjälp av de nya lokalytorna kan en mer noggrann slutsortering genomföras innan materialet lämnar sjukhusområdet. I samband med invigningen genomfördes också informationsinsatser på plats för sjukhusets miljönätverk. Tre återvinningsstationer vid Akademiska sjukhuset har renoverats och skyltats om. Åtgärden har gett ett positivt resultat på mängden källsorterat avfall men framförallt på den allmänna trivseln. Arbetet med att planera avfallslogistiken inom FAS-projektet fortgår. Diagram 11: Andelen materialåtervunnet avfall vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. 23

Landstinget i Uppsala län 2014 2015 31,1% 31,9% Andel % återvunnet Miljömål Avfallsminskning År 2018 ska den totala mängden avfall vara lägre än år 2014. Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Vid utgången av år 2015 har totala mängden avfall som genererats minskat med ca 182 ton. Minskningen har framförallt skett i fraktionerna matavfall och brännbart avfall. Under 2015 har avfallsströmmar följts för att identifiera var avfall uppstår. Det har även genomförts matsvinnsundersökningar på Akademiska sjukhuset. Efter att måltidsmodellen justerats har matsvinnet minskat med cirka 53 ton. Diagram 12: Total generad avfallsmängd för åren 2014 och 2015 vid sjukhusen Landstinget i Uppsala län Total mängd avfall 3150 3120 ton 3100 3050 3000 2950 2938 ton 2900 2850 2800 2014 2015 24

Biologisk mångfald Genom Upplandsstiftelsen verkar huvudmännen landstinget och Uppsala läns kommuner för att bevara och vårda den biologiska mångfalden. Upplandsstiftelsen främjar också möjligheterna för länets invånare att vistas i naturen. För mer information, se http://www.upplandsstiftelsen.se/ Miljömål Biologisk mångfald År 2018 ska Upplandsstiftelsen bidra till att bevara och utveckla den biologiska mångfalden i länet. Resultat: Målet har gått åt rätt håll. För att uppnå målet ska följande åtgärder genomföras under fyraårsperioden: - Ytterligare fyra naturområden med höga naturvärden och rekreationsvärden ska fredas långsiktigt. - Ytterligare 400 hektar biologiskt värdefull ängs- och hagmark ska ställas i ordning. Under 2015 har det tecknats långsiktiga avtal för två nya naturområden; Grönlundsbacken på Hållnäshalvön och Ekeby-Ånge söder om Vattholma. För båda områdena har arrendeavtal tecknats med markägarna samt långsiktiga samverkansavtal med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Under 2015 har 118 hektar nya ängs- och hagmarker ställts iordning i länet, där den största delen av arealen berör betesmarker i kommunerna Östhammar, Tierp och Enköping. Miljömål Friluftsliv År 2018 ska Upplandsstiftelsen stimulera allmänhetens friluftsliv, tillgängliggöra natur och verka för ett förebyggande folkhälsoarbete. Resultat: Målet har gått åt rätt håll för fyra av fem åtgärdsområden. Det femte åtgärdsområdet går åt fel håll. Sammantaget är bedömningen därmed att målet går åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. För att uppnå målet har följande åtgärdsområden fastställts: - ytterligare fem särskilt intressanta besöksmål (så kallade Smultronställen) ska ställas i ordning eller vidareutvecklas för till exempel funktionshindrade - ytterligare 25 kilometer vandringsleder och naturstigar ska göras tillgängliga - genom Upplandsstiftelsen verka för att fler kommuner utvecklar naturskoleverksamhet för äldre elever, till exempel gymnasieelever - i samarbete med länets kommuner fastställa vilka naturområden som ska prioriteras i arbetet med att skydda natur och ta fram nya stigar, information och Smultronställen 25

- Wiks naturpark utvecklas ytterligare genom samarbete mellan Upplandsstiftelsen, landstinget (Kultur och bildning) och Uppsala kommun. Området lyfts fram som ett gott exempel på ett lättillgängligt naturområde för både biologisk mångfald och folkhälsa. Under år 2015 har Upplandsstiftelsen arbetat fram en ny rastplats, Krutudden, i tätortsnära natur i Östhammars kommun. Det har iordningsställs ytterligare 4 km vandringsled efter sträckan Boglösa-Hemsta i Enköpings kommun. Under 2015 har prioriteringar inom arbetet med Smultronställen i naturen skett i samverkan med kommunerna. Diskussioner kring möjliga kommunala naturreservat har också inletts med några kommuner. Arbetet har även fortsatt kring bildandet av några kommunala naturreservat i Tierps och Uppsala kommun. Ett nytt förslag på samverkansavtal mellan Kultur och bildning och Upplandsstiftelsen för skötseln av Wikparken har tagits fram och diskussioner startat om hur parken kan utvecklas vidare. Dock går målet om naturskoleverksamheter åt fel håll. Under 2015 har naturskoleverksamhet funnits i 6 av länets kommuner. I fem av dem är naturskolan ordinarie verksamhet och väl integrerad i kommunens skolverksamhet, detta gäller i Uppsala, Enköping, Håbo, Tierp och Knivsta. I Heby drivs verksamheten i form av ett treårigt LONA-projekt. I Älvkarleby och Östhammar har det tidigare funnits väl fungerande naturskoleverksamhet, som nu tyvärr ligger nere på grund av ekonomiska skäl. Gröna kunskapshuset i Heby kommun, som driver naturskoleverksamhet i form av ett LONA-projekt 17, tar emot gymnasieklasser från närliggande kommuner. Naturskolorna i Tierp och Uppsala har under åren tagit emot en del gymnasieklasser, men mer som tillägg till den ordinarie verksamheten. Till lägerskoleverksamheten på Rävsten i Östhammars kommun kommer ett antal gymnasieklasser varje år för att ha biologiundervisning med fältstudier och laborationer. Ett miljöcertifierat landsting Hela landstinget är certifierat enligt ISO 14001:2004 18 sedan år 2005. Ett miljöledningssystem ställer krav på att miljöarbetet hela tiden ska minska verksamhetens miljöpåverkan på ett så effektivt som möjligt. Det innebär att alla verksamheter kontrollerar efterlevnad av miljölagar och att miljöarbetet hela tiden förbättras, genom den landstingets policy, vision och miljömål. Miljöledningssystemet ger stöd för styrning, resurstillsättning, genomförande, uppföljning, redovisning av miljöresultat och sökande efter förbättringsmöjligheter. Att landstinget är miljöcertifierat innebär dessutom att utomstående revisorer granskar miljöarbetet och systemet en gång i halvåret för att säkra att miljöarbetet ständigt blir bättre och sker på ett systematiskt sätt. 17 LONA-projekt står för den lokala naturvårdssatsningen och ska stimulera kommuners och ideella föreningars långsiktiga naturvårdsengagemang. LONA-projekt finns idag i alla Sveriges kommuner. 18 ISO 14001:2004 är en internationell standard för miljöledningssystem. 26

Varuförsörjningen Kultur och bildning Patientnämndens kansli Kollektivtrafikförvaltningen Primärvården Landstingets Resurscentrum Landstingsservice Lasarettet i Enköping Hälsa och habilitering Folktandvården Akademiska sjukhuset Miljöombud (avdelningar/ enheter) Landstingets miljöledningssystem gäller hela landstingets tjänstemannaorganisation. Systemet täcker inte in stiftelser och bolag där landstinget fungerar som delägare. Entreprenörers, leverantörers och hyresgästers miljöarbete styrs till viss del via avtal. Nedan visas en bild av hur miljöarbetet inom landstinget var organiserat under 2015. Ansvaret följer linjeorganisationen och ett miljönätverk finns för att hjälpa linjen att se till att miljöarbetet fungerar. Figur: Landstingets organisation av miljöarbetet 2015 Landstingsfullmäktige Revisorer Revision Landstingsstyrelse Miljö- och kemienheten Ledningskontor Landstingsdirektör Hälso- och sjukvårdsstyrelse Kostnämnd Kollektivtrafiknämnd Patientnämnd Kulturnämnd Varuförsörjningsnämnd Produktionsstyrelse Miljösamordnare (förvaltning) Teckenförklaring: Politisk organisation Tjänstemannaorganisation Miljönätverk Minskad miljöpåverkan genom hållbar upphandling Landstinget upphandlar årligen varor och tjänster för cirka 4 miljarder kronor. Alla upphandlingar bedöms utifrån miljömässiga och sociala kriterier. I många upphandlingar ställs allmänna miljökrav, exempelvis på producentansvar samt förbud och begränsningar av miljö- och hälsofarliga ämnen. Vid upphandlingar där varan eller tjänsten har en stor miljöpåverkan eller tydlig koppling till socialt ansvar ställs fördjupade krav. De fördjupade miljökrav som ställs utgår från miljöpåverkan under hela livscykeln och kan exempelvis reglera att vissa kemikalier inte får ingå i produkten, att produkten ska vara ekologiskt producerad, ge upphov till lite och ofarligt avfall, en god djurhållning, eller att fordon ska vara miljöklassade. De fördjupade miljökraven i upphandlingarna resulterar ofta i vinster för både miljö och ekonomi. Som stor kund kan landstinget påverka utbudet på marknaden i en miljöanpassad riktning. Miljökraven som ställs i 27

landstingets upphandlingar är därför viktiga verktyg för att nå miljömålen. Under 2015 har fördjupade miljökrav ställts i upphandling av bland annat drivmedel, däck, resebyråtjänster sjukresor och avancerad medicinteknisk utrustning. Socialt ansvar i samband med upphandling Landstinget i Uppsala län verkar även för att de produkter och tjänster som köps in är framställda under socialt hållbara och ansvarsfulla förhållanden. Många av de produkter som upphandlas framställs hos underleverantörer i fattiga länder där det finns risk att mänskliga rättigheter och trygga arbets- och levnadsvillkor åsidosätts. Landstinget i Uppsala län samarbetar med övriga regioner och landsting för hållbar upphandling. Arbetet utgår från en gemensam uppförandekod samt kontroll av efterlevnad, där en expertgrupp och styrgrupp årligen beslutar vilka avtal/avtalsområden som ska följas upp och vilken organisation som ska ansvara för uppföljningen 19. I de produktionsområden där störst risk identifieras för överträdelser mot sociala krav sker urvalet för avtalsuppföljning och revisioner. Eftersom många leverantörer levererar varor och tjänster till samtliga regioner och landsting blir detta arbete både effektivt och kostnadsbesparande jämfört med om varje landsting/region skulle genomföra egna uppföljningar. Nedan sammanfattas de revisioner som genomförts år 2015 20 : Kirurgiska instrument Varuförsörjningen har följt upp ett antal avtal för kirurgiska instrument. Revisionen identifierade ett antal avvikelser som bland annat omfattade: avsaknad av dokumenterad information om var den faktiska tillverkningen av vissa produkter sker, avsaknad av strukturerad riskanalys och efterföljande uppföljning oklar ansvarsfördelning och ett behov att höja den interna kunskapsnivån kring ansvar i leverantörskedjan. Varuförsörjningen har krävt en åtgärdsplan för att komma till rätta med avvikelserna. Leverantören IM-Medico har efter dialogen återkommit med en åtgärdsplan med anslutande tidplan och tydlig ansvarsfördelning för att åtgärda bristerna. Arbetet med åtgärderna är påbörjat och en tredjepartsgranskning genomförs i april 2016. Persondatorer En revision av Atea och underleverantören Dell inleddes av Stockholms läns landsting (SLL) efter rapporter om missförhållanden på fabriker i Kina som tillverkar persondatorer. Efter avslutad revision i slutet av året konstaterades att det har skett en tydlig förbättring när det gäller underleverantören Dells arbete med socialt ansvarstagande i leverantörskedjan och transparensen kring detta arbete sedan de första rapporterna kom. Sammantaget bedömdes att både Atea och Dell efter revisionerna kan uppvisa ett systematiskt arbete med risk- och avvikelsehantering i leverantörsledet som är acceptabelt. SLL har ställt upp ett antal åtgärdskrav som kommer att följas upp för att bevaka hur företagens arbete fortskrider. Operations- och undersökningshandskar Region Jönköpings län har följt upp ett avtal för operations- och undersökningshandskar. Sex leverantörer granskades och en 19 Samarbetet leds av en nationell samordnare stationerad vid Stockholm läns landsting och samfinansieras av alla landsting och regioner. Uppförandekoden är fastställd i respektive landstings/regions fullmäktigeförsamling. 20 Samtliga rapporter som är färdigställda finns att läsa via www.hållbarupphandling.se 28

stickprovskontroll gjordes hos en av leverantörernas underleverantör i Malaysia. Revisionen i fabriken redovisar 24 avvikelser varav 10 är så kallade major, den högsta på en tregradig skala. Avvikelserna omfattade tvångsarbete, övertid och diskriminering. I dialog med leverantören har Region Jönköpings län krävt en tydlig åtgärdsplan för att komma till rätta med avvikelserna. Leverantören och underleverantören har återkommit med en åtgärdsplan inklusive tidplan och tydlig ansvarsfördelning så att avvikelserna åtgärdas. Leverantören kommer även att utföra en uppföljningsrevison av korrigerande och förebyggande åtgärder med fokus på de avvikelser som har identifierats. Kycklingproduktion Landstingens samarbete om socialt ansvarstagande i offentlig upphandling har ett samarbete med SKL Kommentus initiativ till uppföljandekontroller av etiska och sociala krav sedan våren 2015. Det omfattar bland annat informationsdelning och planering av aktiviteter av gemensamt intresse. En rapport från Swedwatch i november 2015 beskrev allvarliga missförhållanden i Thailändsk kycklingproduktion gällande socialt ansvarstagande. Inom ramen för samarbetet togs beslut att genomföra en gemensam revision av två livsmedelsleverantörer. Syftet är att se om de krav som ställts på socialt ansvarstagande i leverantörsledet uppfylls eller inte. Revisorn har också i uppdrag att specifikt titta på kycklingprodukter från så kallade högriskländer. Vill du veta mer om landstingets miljöarbete? Vi berättar på www.lul.se/miljo Hela Landstinget i Uppsala län är miljöcertifierat sedan 2005. 29