Lekplatsprogram för lekplatser inom offentlig platsmark vid Gotlands Kommun



Relevanta dokument
LEKPLATSPROGRAM FÖR KIRUNA. Lars-Erik Gunnars, Mia Gunnarfeldt, Mia Persson Antagen i kommunstyrelsen , 281

Lekplatsplan för Ängelholm

Lekplatsplan för Ängelholms kommun

Policy för allmänna kommunala aktivitetsplatser och lekplatser

Lekplatser. Om någonting är viktigt så är man redo att satsa. Upprustningsplan för lekplatser belägna på allmän platsmark

Tekniska nämndens bidrag till Umeås folkhälsa

SPÅRVÄGSPARKEN. Program för förnyad lekplats i Fredhäll. S eptember 2015

UPPRUSTNING AV LÖTPARKEN Lötparken - Illustrationsplan

Säkra, trygga och tillgängliga lekparker i Ludvika kommun

Duvboparkens lekplats - Bland kottdjur, stenvättar och lav FÖRSLAGSHANDLING SUNDBYBERGS STAD

Antagen av xxxxx 2015-XX-XX. Lekplatsplan. lekplatser på allmän platsmark

Program för Växjö kommuns lekplatser 2009 PROGRAM FÖR VÄXJÖ KOMMUNS LEKPLATSER

Lekplatspolicy Stadsbyggnadskontoret 2009

SPÅRVÄGSPARKEN. Program för förnyad lekplats i Fredhäll. December 2015

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare

Temalekplats på Trelleborgen

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Bilagor Översikt Bara Översikt Skabersjö, Holmeja och Hyltarp Översikt Klågerup Översikt Svedala

Motion om att göra lekplatserna tillgängliga för rörelsehindrade barn

Strategi för lekplatser och utomhusgym tillhörande Region Gotland. Antagen i tekniska nämnden

Vi skapar miljöer där människor möts för olika aktiviteter och upplevelser

Ljungen Yllet. Solbacken

Lekparker i utveckling. En plan för upprustning och utveckling av kommunens lekplatser

lekplatsprogram för malmö

Gåsmossens Samfällighetsförening Förslag till renovering av lekplatser Årsmöte

Parken med Dianavägen åt vänster och utsikten över vattnet åt höger.

Riktlinjer. Kommunala lekplatser

Riddarvägen. Närmsta trafikmiljö är gång och cykelbanan utmed Österskärsvägen samt Riddarvägen med vändplan.

Lekplatsplan Älmhults kommun

Riktlinje för utomhuslek i

Dialog - gör skillnad! Kultur och Fritid

Dnr Ks Lekplatsutredning. Skurup, Mjölnaregatan

LEKPLATSPROGRAM. Mariestads kommun 2017

Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Ny lekplats på sportfältet

Regler i Sverige för lekplatser och lekredskap

Program för utomhuslek i

New. Nyhet LEK MED FANTASI KREATIVITET OCH GLÄDJE FÖR SMÅ BARN OCH FÖRSKOLEBARN ÅLDER: 1 6 ÅR

LEKPLATSPLAN. Motala kommun Park- och naturenheten. Tekniska förvaltningen

Verksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor.

Upprustning av Sannadalsparken - genomförandeärende

Startbesked för genomförande av lekplats inom exploateringsprojektet Järpen, del av Strängnäs 3:1

Utveckling av Örnsköldsviks lekparker

Lekplatsprogram för Ystad kommun. Policy och åtgärdsprogram för kommunens lekplatser Ystad Samhällsbyggnad oktober 2012

soprum - finrum låt dig inspireras en skrift framtagen av vasyd

Sven A Hermelin AB LANDSKAPSARKITEKTUR SEDAN 1920

Lekplatsutredning. Bakgrund. Tidplan/utredningens upplägg. Förslag. Beskrivning till lekplatsförslag Förslag december 2012

Tomtebogård gröna kvaliteter

Lingonets pedagogiska planering 2013/2014.

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Fenomen som undersöks

Islagsytans (fallunderlag) stötdämpande förmåga har ej kunnat bedömas på grund av tjäle vid besiktningstillfället.

LEKPLATSPLAN. - Med riktlinjer för lekplatser på allmän platsmark i Nykvarns kommun ANTAGANDEHANDLING

Kvalitetsredovisning Läsåret

Möts och umgås. Äter och fikar. Titta på människor. Solar och kopplar av

Regler i Sverige för lekplatser och lekredskap

Möts och umgås. Äter och fikar

Antagen av styrelsen POLICY FÖR LEKPLATS

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anta lekplatsplanen för Nykvarns kommun.

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Strategi för lekplatser och aktivitetsytor i Säters kommun

Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen. PP: Skogen

Lekplatsprogrammet Sammanfattning av remissynpunkter

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Lekplatsplan. för Kumla kommun. Antagen av kultur och fritidsnämnden

Malmö Kommun. Bilaga. metod: bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Ett exempel

Lekplatsplatsplan

Riktlinjer. Kommunala lekplatser

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

Utvärdering av lekplatser. Januari 2005 Kortversion

Projekt Lekpark. Projektet syftar till att skapa en plats där små och större barn kan mötas.

Lekplatsprogram. för Alvesta Kommun. Antagen av Nämnden för Samhällsplanering

Vanadislundens nedre lekplats

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa

Vårt Gröna skolgårdsprojekt på förskolan Tåget november 2016 växter, växtkub samt staket

Solskyddsfaktorer. Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Lekplatsplan för Luleå kommun

Lilla Essingen, Småparker Åtgärdsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

KÄLLDALSSKOLANS SKOLGÅRD

Regelverk och åtgärdsprogram för lekplatser Leksands kommun

Gestaltningsprogram. Kavallerivägen/Rissneleden

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN

Tekniska kontoret Danderyds kommun. Lekplatsprogram för Danderyds kommun Policy och åtgärdsprogram för kommunens lekplatser

INVESTERINGSÖNSKEMÅL

Nordiskt Hemslöjdsläger

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Gläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat.

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark

Säkerhetsbesiktning lekredskap Kuggebro samfällighetsförening Uppsala

Lekplatsenkät 2015, antal svarande

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

FÖRNYELSE AV FREDSTORGET

Handlingsplan. Grön Flagg

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Transkript:

1(5) Lekplatsprogram för lekplatser inom offentlig platsmark vid Gotlands Kommun 1. Varför ett lekplatsprogram? Hur skall programmet fungera? Programmet skall ge riktlinjer för vilka miljöer vi vill att barnen skall ha för sin lek på allmän platsmark inom Gotlands kommun. Prioriteringordning för upprustning av lekplatser styrs av deras befintliga skick, befolkningsunderlaget i området samt hur välbesökta de är. Prioriteringar i dagsläget och framtiden bör vara att satsa mer på områdes- och temalekplatser som kan vara den större samlingspunkten för barn i området och ett utflyktsmål för boende längre ifrån. Innehåll: Programmet redovisar utformning av lekplatserna, olika typer av lekplatser, placering och innehåll samt ritktlinjer för lekplatser vid planeringsarbetet. Prioritering: När samtliga lekplatser på Gotland har blivit ombyggda enligt gällande säkerhetsnorm och de intensioner som anges i programmet samt bilaga 1: Lekplatsprogram för lekplatser inom offentlig platsmark vid Gotlands kommun 2008 bör man fortsättningsvis satsa 500 000 sek per år för att hela tiden kunna underhålla och byta ut slitna redskap samt att förstärka de omgivande förutsättningarna och växtligheten. Detta för att inte i framtiden hamna i den ansträngda situation som föranlett detta helrenoveringsprogram.

2(5) 2. Bakgrund Barn behöver en säker och attraktiv plats i stadsmiljön. Lekplatser är ett fenomen som började byggas först i mitten av 1900-talet för att under miljonprogrammets tider bli ganska utbrett. När de första lekplatserna byggdes såg det sociala samhället annorlunda ut mot dagens. På lekplatsen möttes barn och hemmavarande mödrar i betydligt större utsträckning än i dag och under längre tid och fler år. I dag är barnen från tidig ålder, en stor del av dagen, skilda från sin familj. Den rena småbarnsleken gagnar mer det lilla sällskapet under den tid som en av föräldrarna står för barnledigheten. Lekplatserna besöks också av förskolebarnen som utflyktsmål. I större utsträckning än tidigare finns lekredskap på de enskilda fastigheterna. Avancerad lek så som gungor och studsmattor är billigt och gör att barnen inte behöver söka sig till den kommunala ytan i samma utsträckning som tidigare. Lekplatser för lite större barn är i dag av större vikt än tidigare som en neutral mötesplats för barn, inte alltid åtföljda av en vuxen. Standarden har med åren ändrats med tanke på barnens säkerhet. Till grund för dagens lekredskap ligger europanormer från 1997 SS-EN 1176 och 1177. Normera är under bearbetning och kommer att förändras i vissa avseenden. Kommunens lekplatser skall, så långt som möjligt, följa normerna och vid ombyggnad skall de ligga som ett rättesnöre. 3. Utformning av lekplatser En lekmiljö består av flera olika delar för att vara attraktiv. 3.1 Lekplatsens placering i samhället Placeringen av lekplatser i samhället betyder mycket. Idealet är att barn inom ett avgränsat område skall ha tillgång till en mötesplats. Avgränsningen består först och främst av större trafikerade vägar men kan också vara andra naturliga gränser så som skog och industriområde mm. 3.2 Lekplatsens förutsättning Befintliga lekplatser i kommunen i dag har olika naturliga förutsättningar. För att fungera väl, förutom ovanstående kriterie, behövs ett sammanhang för platsen. Lek placerade nära skogs- eller naturområde ger bättre förutsättningar än den som placerats öppet utan avskiljning mot närliggande vägar. Det går att förstärka rummet om platsen har stora förutsättningar men det är kostsamt ur driftsynpunkt att återskapa naturlika miljöer. Lekplatsen får heller inte upplevas ödslig och ogästvänlig utan i storlek stå i proportion till innehållet genom avgränsning av rummet.

3(5) 3.3 Växtlighet som lekmaterial Leken består till stor del av barnens egna upplevelser där även växtmaterial har en stor betydelse. Självklart är att undvika att plantera giftiga växter i närområdet men lika viktigt är att det finns material som lockar till lek genom blad, bär, blommor eller möjlighet att bygga kojor. Fantasi kan lockas fram genom hasselbuskens bär, nypon av ros, stora lönnblad, färgade grenar av kornell eller hassel för kojbygge. 3.4 Lekmaterial Lekmaterial i form av prefabricerad lekutrustning skall naturligtvis vara ändamålsenlig för tänkt åldersgrupp. Viktigt är också att ta med behovet av framtida drift vid val av material. Det skall vara lätt att ersätta skadat material och säkerheten för materialet skall väga tungt, materialet skall förväntas hålla under lång tid. 3.5 Vuxnas upplevelse av lekplatsen För att platsen skall förväntas användas väl behöver den också locka de vuxna. Lekplatsen kan bli en fin mötesplats för många åldrar om den har utformning som passar så som möjlighet att sitta skyddat, uppleva viss avskildhet från trafik samt tilltalande formspråk. En vacker utformning ger signaler till alla besökande att leken och platsen är viktig och betydelsefull. 3.6 Hur länge vill du leka? Storlek och innehåll på lekplatsen ger signaler så som hur länge barn och vuxna förväntas kunna stanna till. En mindre utrustad plats med små naturliga förutsättningar kommer aldrig bli den samlingspunkt som en stor välplacerad lekplats med rätt förutsättning och omgivning. Den senare skall ha större prioritering vid investering och drift om det står inför ekonomiska förändringar. 3.7 Tillgängliga lekplatser I dagens samhälle är tillgänglighet för funktionshindrade ett större nyckelord än tidigare. Strävan måste vara att så lite som möjligt utestänga någon från dessa offentliga platser som innehåller lek. Att göra befintliga och nya helt anpassade är inte möjligt av både ekonomiska och tekniska orsaker men uppmärksamheten på behovet skall finnas med vid planering av upprustning och byggande av nya. Vid anpassning av lekplatsen skall barnens behov men också de vuxnas som finns med tas tillvara. Det kan innebära valet av lekutrustning, möjlighet att ta sig nära platsen samt området där du som vuxen skall sitta.

4(5) 4. Olika typer av lekplatser Småbarnslek/ liten lekplats Beskrivning: en begränsad mindre lekplats med mindre mängd utrustning. Används som närlekplats eller som avskild lek för mindre barn. Ålder: 1-9 Innehåll: baksandlåda, gunga, gungdjur eller likvärdigt Områdeslekplats Beskrivning: lek som täcker större upptagningsområde. Området begränsas av större gator/vägar eller liknande. Ålder: 1-12 Innehåll: utöver innehållet för liten lekplats skall här finnas utrustning för motorisk lek i form av rutschbana, klätterlek etc. Lekplatsen skall vara av större storlek och med mer innehåll för att rymma flera barn. Lekplats med tema Beskrivning: Målsättningen med temalekplatser är att väcka barnens nyfikenhet och stimulera deras fantasi. Platsen skall kunna bli ett utflyktsmål, ett ställe barn och vuxna gärna talar om. Sedan tidigare har vi Tallunden i denna kategori med en stiliserad ringmur i lekmiljön. Under 2008-09 rustas Östergravar till hästarnas dal, en annorlunda lek med hästar och inspirerande material. Ålder: 1-12 Innehåll: unika material för lek, skall endast återfinnas på platsen och inte serieanvändas.

5(5) 5. Borttagning av befintliga lekplatser När detta program skrivs finns det ett antal lekplatser som inte uppfyller ovan angivna kriterier och inte har dessa förutsättningar, med tanke på befintlig placering, att bli av den kvalitet som eftersträvas. Dessa tas bort. Framöver kommer givetvis förändringar ske i samhället då förutsättningarna för en plats har förändrats både till att få en större betydelse än tidigare och tvärtom. Prioritering för kommunen måste vid förändringar vara områdes- och temalekplatser. 6. Upprustning av befintliga Upprustningen av våra befintliga lekplatser skall leda till att säkerhetsnormerna efterlevs, lekplatsen förändras till en mer attraktiv plats samt att skillnaden mellan de olika typerna av lekplats blir mer tydlig. Kompletteringar måste göras för att ge lekplatser en bättre omkringliggande förutsättning. Områdesleken måste på många håll ges mer innehåll. 7. Nya lekplatser vid planeringsprocessen Vid planarbete måste ett större sammanhang eftersträvas, mindre detaljplaner måste jämföras mot området omkring och tänkta framtidsutvecklingar. Allt för att vi inte i framtiden skall få nya lekplatser på fel ställe. När endast en mindre del av samhället byggs till måste det vara accepterat att det inte med automatik kommer till en ny liten lekplats utan den uppförs när området mer nått sin slutfas och behovet är större. Att bygga till på nya områden kan annars göra att befintliga välplacerade måste tas bort av ekonomiska skäl. TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Ann-Sofi Lindskog Avd. chef gatu- och mark