Manusanvisningar fö r examensarbetet i Svenska la rarprögrammet Nedan ges anvisningar om format och utseende för examensarbeten i svenska vid institutionen för kultur och kommunikation IKK. Använd ordbehandlingsprogrammet Microsoft Word. Omfång Omfång på examensarbetet är 25-40 sidor. Anvisningar Mallar Det finns mallar för framsida, biblioteksblad och LADOK-blad. Dessa tillhandahålles via kursadministratören eller kan hämtas på kurshemsidan. Sammanfattning Sammanfattningen är det abstract som bifogas examensarbetet på särskilt blad (biblioteksblad), någon annan sammanfattning är inte nödvändig. Sammanfattningen ska skrivas på svenska. Innehållsförteckning Använd programmets automatgenererade innehållsförteckning (infoga referens). Sidnumrering börjar vid innehållsförteckningen. Tänk på att Innehållsförteckning inte ska stå med i själva innehållsförteckningen. Formatering och korrektur Varje författare svarar själv för den innehållsliga och språkliga kvaliteten. Vid framläggningen ska arbetet vara noggrant korrekturläst och språkligt granskat. Rubriker och brödtext Gängse akademisk formalia gäller enligt överenskommelse med handledaren. Använd formatmall i Word för rubriknivåer och normal brödtext. Använd inte fler än tre rubriknivåer. Typsnitt och radavstånd Typsnittet ska genomgående vara Times New Roman 12 p 1,5 radavstånd. För litteraturförteckning storlek 12 punkter. För blockcitat 11p samt 1,15 i radavstånd. Marginaler Brödtexten ska ha rak vänstermarginal (som i denna text). Blockcitat ska ha 0,5 indrag och rak höger- och vänstermarginal. 1
Stilsorter All löpande text skrivs i rak stil och i Times new Roman. För korta språkliga exempel i löpande text används kursiv stil. Ord och uttryck som du särskilt vill framhäva sätter du i också i kursiv stil. Inga andra stilsorter får förekomma. Titlar kursiveras också. Sidnummer Sidnumrering börjar med innehållsförteckningen och placeras längst ner till höger. Rubriker och text (detta är rubrik 2) Använd formatmall för rubriknivåer. Kapitelrubriker ges rubriknivå 1 och underrubriker har rubriknivå 2 och 3. Numrera gärna rubriknivåerna men använd inte fler än tre nivåer (1.1.1). Styckemarkeringar Använd blankrad mellan stycken. Tänk på att inte dela upp texten i onödigt korta små stycken. Ett stycke är en informationsenhet. Använd blankrad innan och efter blockcitat samt för tabeller och figurer. Citat Korta citat inuti löpande text utmärks med citationstecken plus källhänvisningar inom parentes på vanligt sätt, t.ex. Detta är ett citat (Melander 2002:2). Alternativt används noter. Längre citat skrivs som blockcitat utan citationstecken. Här använder du en mindre stil, Times New Roman 11 punkter med 1,15 i radavstånd. Blockcitatet ska också dras in 0,5 cm till vänster (men inte till höger). Det ska även vara en referens efter blockcitatet. Det är lämpligt att använda formen blockcitat vid citat från intervjupersoner för att det ska göras tydligt att det är ett citat från materialet. Dessa citat ska också ha referens. Del av citat markeras med hakparentes och tre punkter [ ]. För förtydliganden som du gör i ett citat används också hakparentes. Citatexempel: Så här ser texten ut med 0,5 cm indrag och storleken 11 punkter. Givetvis är det bara längre citat som ska utformas på detta sätt. (Melander 2002:6) När jag undervisar brukar jag alltid ha lite svag musik i bakgrunden. (Lärare B 14/5 2013) De [eleverna] har nästan aldrig läst boken som ska redovisas. (Lärare B 14/5 2014) 2
Tabeller och figurer Tabeller görs med tabellverktyg. Över varje tabell ska det stå en tabellrubrik som inleds med Tabell 1 o.s.v. Tabellhuvudet bör omges av vågräta streck som avskiljer huvudet dels från rubriken, dels från siffrorna i tabellen. Tabellen avslutas med ett vågrätt streck. Exempel: Tabell 1. Löpord, ordmedellängd och OVIX Baskettränare sökes Text och bild Inbjudan Urval av artister Analys av enkät Löpord 223 354 201 245 318 Ordmedellängd 4,60 4,42 4,88 4,85 5,14 OVIX 56 62 78 67 64 Till varje tabell ska en hänvisning finnas i texten. Placera tabellerna på så sätt att ingen del av sidan blir tom. Ofta är det bäst att sätta tabellen högst upp på sidan, var än hänvisningen till den står i texten. Figurer ska också ha figurtext och ska inte sväva fritt på en sida. Figuren ska också ha hänvisning inne i texten. Diagram räknas som figur. Figurtext, som också ska numreras, placeras lämpligast under figuren. Noter När du använder noter antingen vid Oxfordsystemet eller förklarande noter i Harvardsystemet ska fotnoter, inte slutnoter, användas. Noter markeras i den löpande texten med upphöjd siffra utan punkt eller parenteshalva och numreras löpande genom hela texten. Nottexten kommer under ett streck och inleds med upphöjd siffra utan punkt eller parenteshalva och med en mindre stilsort. Du hittar det i Word under fliken referenser 1. Första gången en källa nämns skrivs författarens förnamn, efternamn, bokens utgivningsår, titel, förlag och sidnummer i fotnoten. Är det fråga om en internetkälla ska även adressen finnas med samt åtkomstdatum. Andra gången källan nämns, räcker det med författarens efternamn, året och sidnummer. Hänvisningar i texten. Harvard: Inuti texten hänvisas till källan med författarens efternamn (vid risk för oklarheter läggs initial till), årtal för citerat arbete och sida, allt inom parentes. Mellan årtal och sida sätts kolon. Exempel: (Svensson 1991:34-36) eller (Malmgren 1999:107). Om författarnamnet ingår i den löpande texten upprepas det inte i parentesen, till exempel: Om talspråkligheten hos Aurell menar Holm (1967:206) att den är starkt stiliserad. Skilj detta från omtal av verket (utan parentes): I Holm 1967 kan man läsa om bl.a. Aurells talspråklighet.. Flera författare kan ingå i parentesen om referensen gäller flera författare, till exempel: Det är viktigt för motivationen att en elev som skriver ett arbete i svenska upplever att ämnet är subjektivt relevant (Malmgren, LG 1988, Smidt 1998:35, Hertzberg 2006:200). 1 Så här ska med andra ord fotnotstexten se ut. 3
Författarna räknas upp i kronologisk ordning efter utgivningsår. Första gången en källa omtalas i texten nämns förnamnet. Däremot ska inte förnamnet stå i parentesen. Internetlänkar får inte förekomma i parentesen, inte heller boktitel. Texter från myndigheter som t.ex. Skolverket skrivs i parentesen som den typ av text det är. En kursplan från Skolverket skrivs som exempel: I kursplanerna i svenska anges i syftet att språket är människans främsta redskap för kommunikation, reflektion och tankeutveckling (Skolverket, 2011, Kursplaner i svenska). Litteraturförteckning. Förteckningen ska ha rubriken Litteratur, skriven med rubrik 1 (som vanliga kapitelrubriker). I själva förteckningen ska typsnittsstorleken vara 12 punkter med 1,5 punkters radavstånd. I litteraturförteckningen samlas alla verk som du hänvisar till i texten och bara dessa verk. Artiklar och monografier (böcker) placeras i litteraturförteckningen i bokstavsordning efter författarens efternamn. Om samma författare är representerad med flera verk, upprepas författarnamnet för varje verk. Om författaren är representerad med mer än ett verk med samma tryckår, skrivs t.ex. 2001a, 2001b osv. Förutom efternamnet anges i förteckningen även förnamnet/förnamnen i den form som författaren själv har använt. Om varje verk ska följande uppgifter sättas ut, i följande ordningsföljd: författarens efternamn, förnamn, publikationens årtal, artikelns/monografins titel, eventuell tidskrift eller motsv. där artikeln ingår, förlag, (förlagsort behövs inte) samt de relevanta sidorna i ett samlingsverk e.d. Monografiers (böckers) titel kursiveras; artikeltitlar sätts inom citationstecken och tidskriftsnamnet kursiveras, samma sak med kapiteltitlar i redigerade böcker (se exempel nedan). Mellan de olika uppgifterna används kommatecken, punkt, kolon och parentes på samma sätt som i det bifogade exemplet på en litteraturförteckning. Efter första raden på varje post görs ett indrag ( hängande indrag ) på 0,5 cm. Använd följande exempel som modell för hur posterna i förteckningen ska utformas: Litteratur Berge, Kjell Lars (2006). Skolens tekstfag och tverfaglig skriveopplæring en presentasjon og diskusjon av viktige trekk ved en norsk skolereform basert på literacy-tenkning. I: Ledin, Per, et al. (red.) Svenskans beskrivning 28. Örebro universitet, humanistiska institutionen. Kindeberg, Tina (2006). Pedagogisk retorik. I: Rhetorica Scandinavica nr 38, s. 44-62. Malmgren, Gun (1999). Svenskämnets identitetskriser moderniseringar och motstånd. I: Thavenius, Jan (red.) Svenskämnets historia. Studentlitteratur. s.90-118. Milroy, Lesley (1987). Language and social networks. 2nd ed. Oxford University Press. Skolverket Det finns flera olika sätt att ange texter utgivna av Skolverket. Välj ett sätt och var konsekvent. Nedan ges tre olika exempel på hur det i andra sammanhang refererats till texter från Skolverket. 4
Skolverket (2011) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. www.skolverket.se SKOLFS 2010:261 Förordning om ämnesplaner för de gemensamma ämnena Skolverket (2011) Ämnesplaner i svenska http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sve?tos=gy&subjectcode=sve&lang=sv 2014.03.03 Övrigt Vid osäkerhet om formaliafrågor som inte står angivna i detta dokument hänvisas alltid till senaste upplagan Svenska skrivregler. Observera att det är nödvändigt att använda funktionen osynliga tecken (dolda formateringssymboler ) när arbetet korrekturläses. Ibland kan det också av skönhetsmässiga orsaker eller av ökad tydlighet, motiveras att frångå givna regler. En sådan avvikelse motiveras på någon plats i arbetet t.ex. i en not. Det kan t.ex. gälla avvikelse från stilsort i en resultatredovisning eller i punktuppställningar. 5