Dnr: 3989/2012-300 Utbildningsstrategi för Karolinska Institutet 2013 Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2012-06-15 1
Utgångspunkter KIs utbildningsstrategi för åren 2009-2012 har som övergripande mål att KI ska erbjuda utbildning som motsvarar högt ställda förväntningar och krav från studenter och avnämare och att KI ska vara en nationell utvecklingsmotor inom utbildning och ett centrum för medicinsk pedagogik. Vidare ska KI initiera och utveckla samarbeten för att utveckla gränsöverskridande forskning och utbildning samt vara en ledande aktör och samarbetspartner på den internationella medicinska arenan. En av KIs viktigaste avnämare är hälso- och sjukvårdssektorn. Sektorn står inför stora förändringar och utmaningar när det gäller personal- och kompetensförsörjning i framtiden. Bland dessa kan nämnas en åldrande befolkning, medicinsk och teknisk utveckling samt ökande och mer individuella förväntningar. För att kunna utnyttja forskningens framsteg måste sjukvårdspersonalen kontinuerligt lära sig nya metoder och arbetssätt, både inom den egna professionen och interprofessionellt. Dagens yngre generation är uppvuxen i ett kunskapssamhälle med ett omfattande informationsflöde. Studentgenerationen är mobil och har krav på flexibilitet när det gäller tid och rum. Det är naturligt att söka information själv, att bedöma källors trovärdighet och att samarbeta med varandra, även virtuellt. Personliga och virtuella möten kompletterar varandra och simuleringsverktyg i utbildningarna kan utnyttjas i högre grad. Behovet av återkommande utbildning, för att tillgodogöra sig, använda och utveckla ny kunskap ökar. KI är unikt i Sverige med avseende på det breda utbildningsutbudet inom medicin, hälso- och sjukvård. Utbildningsutbudet ger stora möjligheter till interprofessionell utbildning och samverkan med hälso- och sjukvården. Inom KI bedrivs forskning av hög internationell standard och med den starka forskningen som bas uppfyller KI kravet på att ge högskoleutbildning som svarar mot det aktuella kunskaps- och forskningsläget. KI har ett mycket gott internationellt renommé och samverkar med framstående universitet runt om i världen och attraherar utländska betalande studenter. Flertalet utbildningar leder till yrken för vilka det förutses en fortsatt och i flera yrken ökad brist på examinerade inom området. Efterfrågan på KIs utbildningar är mycket stor och KI har en hög studentgenomströmning. Sammantaget har KI väl motiverade och målmedvetna studenter som lyckas väl i sina studier och som har utomordentligt goda möjligheter att få jobb. Det faktum att KI är ett medicinskt fackuniversitet medför att KI saknar de möjligheter som universitet med fler fakulteter har genom att prioritera resurserna mellan olika fakultetsområden. Vidare saknar KI i vissa fall kompetens inom icke-medicinska kunskapsområden - kompetens som är nödvändig för att genomföra utbildningar med hög kvalitet. En ytterligare utmaning är att en stor del av KIs undervisning sker i form av verksamhetsförlagd utbildning inom hälso- och sjukvården. År 2008 bildades Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) för att tillsammans med Stockholms Läns Landsting och enskilda högskolor utveckla tillgång och kvalitet på de kliniska delarna av utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå. I den tidigare utbildningsstrategin fastställdes visionen att KI ska kunna mäta sig med de bästa universiteten i Europa och världen vad gäller forskning och utbildning inom det medicinska området. Detta ställer höga krav på kvalitet och kvalitetsutveckling inom utbildningen vid KI. En nyckelfaktor för att uppnå målet att bli ett av de ledande universiteten inom medicin i Europa är att KI är en attraktiv arbetsplats och att omfattande satsningar görs på lärarna. Dimensionering och profilering av utbildningsutbudet KI ska erbjuda excellenta professionsutbildningar inom hälso- och sjukvårdssektorn KI ska satsa på det livslånga lärandet i form av fristående kurser KI ska satsa på utbildningar på avancerad nivå KI har genom sina starka forskningsområden stora möjligheter att ge kvalificerad utbildning på avancerad nivå inom ett flertal kompetensområden. Den avancerade nivån utgör också bryggan till forskarutbildning liksom den är viktig för att säkra den framtida lärarförsörjningen. KIs utbildningsutbud bör bestå av cirka 70-75% nybörjarprogram, 20% vidareutbildningar på avancerad nivå samt 5-10% fristående kurser. I samband med en utökning av utbildningar på avancerad nivå och med fristående kurser sker en förskjutning mot fler äldre och redan yrkesverksamma studenter. För att möta dessa studenters behov behöver strategier utvecklas som möjliggör en högre grad av flexibelt lärande. 2
Kvalitet i utbildningen Karolinska Institutet strävar efter excellens i sin verksamhet. Vad detta innebär för utbildningen ska tydliggöras under 2012. KIs utbildningsprogram ska vara professions- och forskningsförankrade. Utbildningens innehåll ska vara evidensbaserat och sambandet mellan mål, undervisning och examination ska vara tydliggjort inom varje kurs. KIs utbildningsprogram ska på ett tydligt sätt knytas ihop till helheter där varje kurs utgör en del som hänger ihop med övriga kurser ämnesmässigt, professionsmässigt och pedagogiskt och där progressionen tydliggörs i lärandemålen. KIs lärare ska ha en aktiv anknytning till forskning inom det egna undervisningsområdet. KI som undervisande organisation ska utvecklas så att lärare kan lära av varandra mellan kurser, mellan utbildningsprogram, mellan ämnen och mellan institutioner. Det interprofessionella lärandet i utbildningarna ska stärkas genom att ytterligare stimulera samarbete mellan utbildningsprogram med inriktning mot hälso- och sjukvård. Vidare ska den akademiska närvaron öka i den verksamhetsförlagda utbildningen. KIs studenter utgör en stor resurs som ska tas tillvara på ett planerat sätt för förändringsarbete och kvalitetsutveckling i utbildningen såväl som i det kliniska arbetet. Studenternas deltagande i besluts- och samrådsorgan ska underlättas. Utvärdering ska ske enligt handlingsplan för utvärdering, fastställd av Styrelsen för utbildning. Utbildningsprogrammen ska uppmuntras i att initiera och delta i nationella och internationella utvärderingar inom sitt utbildningsområde. Alumniundersökningar ska genomföras regelbundet och strukturer skapas för att inhämta synpunkter från avnämare och intressenter. Pedagogisk grundidé Forskning och utbildning har kunskap som en gemensam nämnare. Forskning har som mål att ge mänskligheten ny kunskap medan utbildning leder till att den enskilde studenten får kunskap. Man kan för att planera och designa utbildning utgå från forskningen och hur den bedrivs. Detta synsätt utgör KIs pedagogiska grundidé. Detta innebär att undervisningen bör: stimulera intresse och nyfikenhet för att lära och att vilja förstå ge förståelse för att kunskap bygger på en kombination av flera kunskapskällor ge förståelse för att använda verkligheten som utgångspunkt för lärande ge träning i att formulera problem och att analysera, göra synteser och att värdera utifrån relevant teori stimulera ansvarstagande både för det egna arbetet och för gruppen och dess verksamhet ge träning i att värdera det egna och andras arbeten samt möjlighet att löpande få återkoppling stimulera noggrannhet, uthållighet och förmåga att tåla osäkerhet ge träning i att muntligt och skriftligt beskriva och förklara komplicerade frågor och problem med den vetenskapliga artikeln som mall KIs pedagogiska grundidé ska återspeglas i utbildningsprogrammens pedagogiska profil och i de pedagogiska metoder som används i programmen. All undervisning ska bedrivas utifrån vad forskning om lärande visat vara mest effektivt. För utbildningar med yrkesexamen ska, förutom kravet på vetenskaplighet, professionen stå i fokus. Som en del av den studentaktiverande pedagogiken och för att göra undervisningen till viss del oberoende av tid och rum, ska formerna för e-lärande vidareutvecklas. Utbildningens forskningsanknytning All utbildning vilar på en vetenskaplig grund och genomförs i miljöer där aktiv forskning bedrivs. Alla studenter vid KI ska under sin utbildningstid utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt där det vetenskapliga examensarbetet är av stor betydelse. Utbildningsprogrammen skall utveckla en plan för att presentera och tydliggöra den för undervisningen aktuella forskningsfronten. Studentgruppen är en rekryteringsbas för forskarutbildning och åtgärder för att stimulera och underlätta övergången till forskarutbildning ska identifieras. Samverkan för bättre utbildning Det är angeläget att se samverkan som ett förhållningssätt. Samverkan mellan forskning, forskarutbildning och undervisning är en förutsättning för en fortsatt stark utveckling. Det breda utbudet av utbildningar inom hälso- och sjukvårdsområdet utgör en styrka för KI då möjligheterna till interprofessionellt lärande i samverkan med hälso- och sjukvården är stora men behöver utvecklas. 3
Studenter som genomgått utbildning vid KI ska vara attraktiva på arbetsmarknaden och ha en god anställningsbarhet. Alumniuppföljningar ska genomföras för att få en återkoppling av utbildningarnas innehåll i förhållande till de krav som ställs i arbetslivet. KI ska stärka samarbetet med andra universitet och högskolor nationellt och internationellt. Behov av nya utbildningar i gränslandet mellan medicin och teknik gör ett närmare samarbete med KTH särskilt prioriterat. Samverkan med samma utbildningsprogram vid andra lärosäten, nationellt och internationellt, ska ytterligare utvecklas. KI ska även delta i utvecklandet av gemensamma utbildningsprogram, både nationella och internationella, s.k. Joint Programmes. När lärosäten går samman om program eller kurser bidrar varje lärosäte med den egna ämnesmässiga kompetensen och studenterna kan dra nytta av respektive lärosätes starka sidor. Lärare och handledare För att möta framtidens pedagogiska utmaningar behöver KI en tydlig struktur med ämnesinriktade tjänster med pedagogisk profil. Nya system för rekrytering, karriär och befordran behöver införas. Resursfördelningen behöver ses över för att bli ett effektivt styrmedel och lärare och forskare behöver tryggare och tydligare villkor för sin anställning. Lärarnas uppdrag i fakulteten ska vara tydligt och det ska tydligt framgå omfattning av undervisning, forskning och andra uppdrag. Lärarnas pedagogiska kompetens och uppdrag ska kartläggas och särskilda satsningar ska göras för att öka lärarnas pedagogiska kompetens och möjlighet till egen forskning. Styrelsen för utbildning skall verka för att utbildningsuppdraget inom hälso- och sjukvården tydliggörs och utgör en utgångspunkt för meritering. Pedagogiskt arbete vid fakulteten ska ges ett reellt meritvärde vid tjänstetillsättningar. Pedagogisk forskning och utveckling KI ska ta till vara resultaten av medicinpedagogisk forskning på ett planerat sätt i utbildningen. Formerna för att stimulera och stödja pedagogisk forskning och utveckling bör vidareutvecklas och professionellt stöd ska finnas för att utforma och planera pedagogiska FoU projekt. Utbildningen inom medicinsk pedagogik ska svara mot olika lärare/handledares behov. Det ska finnas ett utbud av kurser som ger såväl grundläggande kunskaper som fördjupade kunskaper inom specifika områden som t.ex. examination och utvärdering. Internationalisering KIs studenter ska förberedas för arbete såväl i mångkulturella miljöer som på en internationell arbetsmarknad med varierande ekonomiska och sociala förutsättningar. Utbildningarna ska ge kunskap om internationella förhållanden inom det aktuella yrkesområdet och om mångfalden i det svenska samhället. Internationellt kunskapsutbyte är en förutsättning för att KIs utbildningar ska hålla hög kvalitet. Det internationella utbytet behöver därför öka bl.a. med avseende på mobilitet av lärare, studenter och administratörer samt avseende samverkan om gemensamma kurser och program. Strategiska samarbeten med framstående universitet ska eftersträvas, där flera utbildningsprogram samverkar och där samarbeten, kontakter och erfarenheter inom forskning och forskarutbildning tas tillvara. För att attrahera framstående studenter från hela världen ska utbudet av utbildning på engelska utökas, framförallt på avancerad nivå. Internationaliseringsinsatserna ska regelbundet utvärderas och erfarenheter återföras till KI på ett strukturerat sätt. Faktorer som stimulerar ökat utbyte och samverkan ska identifieras. KI ska förstärka och vidareutveckla sin internationalisering genom att aktivt söka nationella och internationella anslag, enskilt och i samarbete med partneruniversitet. Hållbar utveckling KIs utbildningar ska ge studenter kunskap om hur de i sina framtida yrkesroller och som samhällsmedborgare kan bidra till en hållbar utveckling. Detta gäller särskilt kunskaper kring hur samhällsutvecklingen på lokal men även global nivå påverkar människors hälsa positivt och negativt, på kort och lång sikt (här finns kopplingar till målsättningar inom internationaliseringsarbetet). En annan viktig aspekt är hälso- och sjukvårdens egen hållbarhet vilket omfattar till exempel frågor som jämställdhet, likabehandling och etik i vården (här finns kopplingar till målsättningar inom likabehandlingsarbetet), socialt ansvar och miljöansvar redan vid upphandling och inköp, i leverantörskedjor samt sjukvårdens direkta miljöpåverkan. Utbildning för hållbar utveckling ställer nya krav på KIs lärare, både då det gäller den egna 4
kunskapen kring dessa frågor och pedagogik. Lärarnas kompetens behöver därför stärkas inom detta område och då särskilt de lärare som ansvarar för de kurser/moment som programmen identifierat som särskilt viktiga för dess utbildning för hållbar utveckling. Många studenter har ett starkt engagemang för hållbarhetsfrågor av olika slag. Utifrån KIs målsättning att vara ett av världens främsta medicinska universitet ska det ses som självklart att ta vara på studenternas engagemang och drivkraft i dessa frågor. Breddad rekrytering, jämställdhet och mångfald KI ska aktivt arbeta för att studentpopulationens sammansättning motsvarar befolkningens sammansättning avseende social bakgrund, kön och etnisk härkomst. Arbetet finns beskrivet i en särskild handlingsplan. Lärarnas kompetens när det gäller lika villkors frågor måste stärkas för att de bättre ska kunna belysa dessa frågor i utbildningen. Lika villkors perspektiv ska integreras i de kurser där det är relevant, exempelvis när det handlar om patientbemötande. Resultaten av lika villkors och genusprojekt bör tas tillvara och implementeras i utbildningarna. KIs lika villkorsarbete finns beskrivet i en särskild handlingsplan som fastställs av rektor. 5