Preliminär version, maj 2016. Kursämnen för Beroendemediin Innehåll Kursämnen för Beroendemediin.....1 Allmänna frågor oh riktlinjer för utformande av kursämnen... 2 1. Beroendets psykologi från teori till praktik... 3 2. Beroendets farmakologi oh patofysiologi... 4 3. Beroendevårdens organisation oh regelverk... 5 4. Beroendemediin oh samhälle... 6 5. Klinisk beroendemediin för beroendemediinare...... 7 6. Fördjupningskurs klinisk beroendemediin för beroendemediinare... 8 Hur kursämnena svarar mot delmål enligt SOSFS 2015:8... 9
Allmänna frågor oh riktlinjer för utformande av kursämnen Ska området utgöra ett kursämne eller delas upp i flera kursämnen? Indelningen av kursämnen beror på om det är möjligt att hinna med samtliga kompetensmål i en sammanhållen kurs i detta ämne eller om det är det mer lämpligt att denna kompetens utveklas genom deltagande i flera kurser om man tittar på ämnets omfattning. Indelningen i antalet kursämnen ska göras utifrån: om det är realistiskt oh lämpligt att utvekla den kompetens som beskrivs i kursämnet vid ett kurstillfälle, d.v.s. om omfattningen inryms under en 3 5 dagars kurs bör det formuleras som ett kursämne. om omfattningen eller innehållet inte är lämpligt att genomföras vid ett kurstillfälle, bör det delas upp i flera kursämnen. I realiteten kan det sedan vara så att det organiseras flera kurser som relaterar till ett kursämne eller en kurs som relaterar till flera kursämnen. Grundläggande priniper för utformande av kompetensmål Kompetensmålen ska beskriva den speialitetsspeifika kompetensen som ST läkaren förväntas ha utveklat efter att ha genomfört kurs inom ämnet. Kompetensmålet ska vara uttrykt på sådant sätt att det framgår: Vad deltagaren ska kunna göra oh med vad? Ni kan läsa mer om detta i våra noteringar i bifogad PowerPoint (Introduktion nya speialiteter, bild nr 21). Vill ni se exempel på kompetensmål kan ni titta på kursämnen som utformats för olika speialiteter genom att söka efter dem på: http://www.soialstyrelsen.se/lakarnas st/sokkursamnenst Förslagsvis kan ni titta på kursämnen för Kirurgi, Mediinska njursjukdomar eller Geriatrik. Olika speialiteter har hittat lite olika form för att formulera sina kursämnen. Det finns inget exakt rätt eller fel, det viktiga är att de är konkreta oh tillräkligt speifika oh detaljerade för att fungera som ett stöd för de som ska utforma eller utvekla kurser som svarar mot målbeskrivningarna. De ska även kunna fungera som stöd för ST läkare som vill planera för eller välja kurser inom området. Hur kursämnena svarar mot delmål med kurskrav enligt målbeskrivningar Sist i detta dokument finns en tabell där ni under arbetets gång kan samla kursämnena. Denna tabell ska användas för att få en överblik av hur väl kursämnena tillsammans täker upp för de kurskrav som finns till delmål i målbeskrivningarna. Ändras indelningen av kursämnen oh därmed rubriksättningen så behöver ni således okså ändra i tabellerna. Kursämnenas namn Kursämnenas rubriker bör indikera vilken eller vilka speialiteter som är den främsta målgruppen. Om man exempelvis kommer fram till att Dermatologi bör utgöra ett eget kursämne bör det t.ex heta Dermatologi för allergologer, eller liknande för att inte förväxlas med andra kursämnen som har med Dermatologi att göra oh som har helt
andra inriktningar. Är det ett brett ämnesområde bör namnet ge en fingervisning om till vem det är riktat till. 1. Beroendets psykologi från teori till praktik beroendemediin Till stor del: B1, C4 Till viss del: C3, C6, C8, C12 Kurser i detta ämne syftar till att göra ST läkaren i beroendemediin förtrogen med psykosoiala behandlingsmetoder oh insatser samt att kunna tillämpa denna kunskap i det dagliga arbetet med patienter, närstående oh vårdgrannar. Mer speifikt syftar kurs eller kurser i ämnet till att ST läkaren kan: Förstå relevanta psykosoiala behandlingsmetoder såsom Community reinforement approah (CRA), Kognitiv beteendeterapi (KBT), Motivationshöjande behandling (MET), Tolvstegsbehandling, Soial behaviour network therapy (SBNT) oh familjestöd för att kunna bedöma adekvata psykosoiala behandlingsinsatser. Tillämpa teorier av motiverande samtalsmetodik (MI) oh återfallsprevention (ÅP) i det dagliga patientarbetet. Bedöma psykosoialt hjälpbehov utifrån Addition Severity Index (ASI). Redogöra för teorier kring arv oh miljö oh dess inverkan vid utvekling av substansrelaterade syndrom. Utföra riskbedömning avseende hot oh våld samt värdera olika bedömningsinstrument oh deras tillämpning oh begränsningar inom detta område. Förstå uppkomstmekanismer bakom beteendestörningar oh kunna reflektera kring sina egna reaktioner på dessa. Markera om ämnet är rekommenderat allmänpsykiatri, barn oh ungdomspsykiatri.
2. Beroendets farmakologi oh patofysiologi beroendemediin Till stor del: Till viss del: B3, C1, C2, C5 Kurser i detta ämne syftar till att ge ST läkaren god kunskap om beroendeframkallande substanser effekt på hjärnan oh hur substansrelaterade syndrom utifrån denna kunskap kan behandlas. Mer speifikt syftar kurs eller kurser i ämnet till att ST läkaren kan: Redogöra för hur de vanligaste psykoaktiva substanserna påverkar hjärnans funktion akut oh långsiktigt. Inhämta kunskap om nya oh mer ovanliga psykoaktiva substanser Redogöra för hjärnans belöningssystem oh teorierna bakom uppkomst av substansrelaterade syndrom. Bedöma provtagning avseende nyligen intagen substans, pågående oh långvarigt substansbruk. Bedöma effekt oh risker vid behandling med psykofarmaka vid samtidigt substansrelaterat syndrom. Värdera risk vid användning av narkotikaklassade läkemedel vid samtidigt beroendetillstånd. Beskriva den farmakologiska verkningsmekanismen för de läkemedel som används vid behandling av beroendetillstånd. Markera om ämnet är rekommenderat allmänpsykiatri, barn oh ungdomspsykiatri.
3. Beroendevårdens organisation oh regelverk beroendemediin Till stor del: C10, C11 Till viss del: A1, A6, C12 Kurser i detta ämne syftar till att ST läkaren efter genomgången kurs lär sig samverka med vårdgrannar oh behärskar lagstiftning av betydelse för beroendevård. Mer speifikt syftar kurs eller kurser i ämnet till att ST läkaren: Redogöra för Soialtjänstens oh Hälso oh sjukvårdens roll oh ansvarsfördelning inom beroendevården samt ha kunskap om andra vårdgrannars (t ex. försäkringskassa, kriminalvård, somatik, arbetsförmedling, brukarföreningar) roll i beroendevården. Ha kunskap om vårdgrannars organisation, regelverk oh förutsättningar för att ge beroendevård. Utifrån detta kunna problematisera kring hur olika vårdgrannars organisation oh förhållningssätt kan påverka samverkan oh möjligheter att ge en så god vård som möjligt. Tillämpa tvångsvårdslagstiftning, Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), Lagen om vård av unga (LVU) oh kunna resonera kring möjligheter oh begränsningar utifrån tvångsvårdslagstiftningen när det gäller substansrelaterade syndrom. Resonera kring sjukvårdens roll oh ansvar beträffande LVM. Bedöma behovet av anmälan angående vapen, körkort, minderåriga barn oh legitimerad personal vid substansrelaterade syndrom samt resonera kring etiska dilemman som kan uppstå. Markera om ämnet är rekommenderat allmänpsykiatri, barn oh ungdomspsykiatri.
4. Beroendemediin oh samhälle beroendemediin Till stor del: Till viss del: A1, C1, C3, C6, C11 Kurser i detta ämne syftar till att ge ST läkaren insikt i hur samhällsattityder kan påverka beroendevård oh utifrån aktuellt kunskapsläge oh evidens kunna delta i den offentliga debatten. Mer speifikt syftar kurs eller kurser i ämnet till att ST läkaren kan: Redogöra för religiösa, kulturella oh sexuella aspekter på beroendesjukdom. Problematisera kring autonomi oh personentrerad vård hos resurssvaga grupper. Analysera hur politiska beslut oh samhällets attityder påverkar utformningen av beroendevården (t ex. läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende (LARO), harm redution, sprutbyte). Reflektera kring hur beroendevården påverkas av delat behandlingsansvar mellan Hälso oh sjukvård, soialtjänst oh arbetsgivare. Redogöra för samhällsekonomiska aspekter av beroende oh beroendevård. Reflektera kring substansrelaterade syndroms förlopp. Redogöra för kunskapsläget avseende läkage av legalt förskrivna narkotikaklassade läkemedel oh narkotikarelaterad dödlighet. Beskriva regionala oh globala skillnader i missbruksmönster. Markera om ämnet är rekommenderat allmänpsykiatri, barn oh ungdomspsykiatri.
5. Klinisk beroendemediin för beroendemediinare beroendemediin Till stor del: C1, C5, C7, C9, Till viss del: C2, C3 Kurser i detta ämne syftar till att ge ST läkaren bredare kunskap kring utredning oh behandling av substansrelaterade syndrom oh dess psykiatriska oh somatiska samsjuklighet. Mer speifikt syftar kurs eller kurser i ämnet till att ST läkaren kan: Utreda, diagnostisera oh behandla akuta substanstillstånd såsom intoxikation, abstinens, drogutlösta psykoser, Wernikes enefalopati oh delirium tremens samt andra deliriösa tillstånd Redogöra samt reflektera kring inläggningsindikationer vid olika substansrelaterade syndrom Identifiera allvarliga somatiska tillstånd som kräver insatser från andra aktörer inom Hälso oh sjukvården med fokus både på akut skede oh ur öppenvårdsperspektiv. Utföra suiidriskbedömning vid substansrelaterad problematik. Utreda oh diagnostisera substansrelaterade syndrom med hjälp av anamnes oh validerade skattningsinstrument Utreda, diagnostisera oh behandla psykiatrisk samsjuklighet vid samtidigt substansrelaterat syndrom Ha kännedom om skillnader i frekvens av psykiatrisk samsjuklighet utifrån olika substanssyndrom Utreda oh behandla substansbruk hos barn oh ungdomar Behandla olika substansrelaterade syndrom samt ha kunskap om evidensbaserade metoder oh behandling enligt beprövad erfarenhet. Redogöra för regelverk oh förutsättningar för behandling inom läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende (LARO) Utreda, handlägga oh erbjuda prevention avseende vanligt förekommande blodburen infektionssjukdom som Hepatit samt ha kännedom om smittskyddslagen oh aktuella behandlingsmetoder.
Markera om ämnet är rekommenderat allmänpsykiatri, barn oh ungdomspsykiatri. 6. Fördjupningskurs klinisk beroendemediin för beroendemediinare beroendemediin Till stor del: Till viss del: C1, C2, C3, C5, C7, C12 Kurser i detta ämne syftar till att ge ST läkaren ge en fördjupad kunskap avseende substansrelaterade syndrom. Kurser i detta ämne bygger på tidigare kurser i klinisk beroendemediin. Mer speifikt syftar kurs eller kurser i ämnet till att ST läkaren kan: Bedöma neuropsykiatriska syndrom hos patienter med substansrelaterad problematik Bedöma oh behandla substansrelaterad problematik vid samtidigt smärttillstånd Initiera utredning av misstänkt alkoholrelaterad demens Värdera effekt oh risk med entralstimulantia oh andra narkotikaklassade läkemedel vid samtidig behandling inom läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende (LARO) Utreda oh behandla substansrelaterade syndrom vid samtidig graviditet Utreda oh behandla substansrelaterade syndrom hos äldre Handlägga substansrelaterad problematik hos personal inom Hälso oh sjukvård Kontinuerligt uppdatera sig kring aktuellt forskningsläge oh utveklingsområden oh kunna resonera kring off label behandling vid substansrelaterad problematik
Markera om ämnet är rekommenderat allmänpsykiatri, barn oh ungdomspsykiatri. Hur kursämnena svarar mot delmål enligt SOSFS 2015:8 Fyll i de delmål som till stor del ingår i varje kursämne i tabellen för att få en överblik av hur kursämnena täker in delmål med kurskrav enligt målbeskrivningen i SOSFS 2015:8. I tabellen finns samtliga delmål, utifrån speialitet kan ni markera de som innehåller kurskrav, alternativt ta bort de kolumner som innehåller delmål utan kurskrav. Kursämne 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 0 1 1 1 2 1 3 R Ö 1 x X x x x 2 x x x 3 X X x 4 x x x x 5 X x x X X X 6 x x x x x x