Dagens innehåll Barnrättighetsutredningen Skånes arbete med barnets rättigheter Rättigheter för barn som söker asyl Elizabeth Englundh, SKL Ingela Sjöberg, Kommunförbundet Skåne
Varför? Svenska regeringen Konvention juridiskt bindande mellan stater som ratificerat Deklaration frivilligt åtagande Barnrättighetsutredningen Traktatskonventionen artikel 27 Skåne ett lärande exempel
Grundprinciper FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER Artikel 2 Icke diskriminering Artikel 3 Barnets bästa Artikel 6 Barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling Artikel 12 Barnets rätt att komma till tals
Implementeringsartiklar Artikel 4 Artikel 42 Artikel 44.6 Genomförande Kunskap Rapporter
Rättighetsbasera alla processer Politisk styrning Ledning Kärnverksamhet Stöd Struktur Verksamhetsplanering Budgetprocessen Uppföljning Service och välfärdstjänster Administrativa rutiner Kvalitetsarbete Långsiktig samhällsutveckling Myndighetsutövning Kompetensutveckling Kultur Invånare: varje flicka och pojke under 18 år
Barnkonventionen blir svensk lag SOU 2016:19 =
Barnrättighetsutredningen Utredare: Anita Wikström, Revisorsnämnden 27 mars 2013 4 mars 2015 Utredningen överlämnades den 11 mars 2016 Direktiv att bland annat: kartlägga hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter överensstämmer med barnkonventionen och de tilläggsprotokoll som Sverige tillträtt ( Barn i väpnade konflikter och barn, barnprostitution och barnpornografi) analysera vilka för- och nackdelar en inkorporering av barnkonventionen och de tilläggsprotokoll som Sverige tillträtt skulle kunna medföra.
Tilläggsdirektiv Lämna förslag till en lag om inkorporering av barnkonventionen. Belysa vilken vägledning som kan behövas för uttolkning av konventionen. Lyfta fram vilka åtgärder i övrigt som kan behöva vidtas vid en inkorporering av barnkonventionen. Ej grundlagsstiftningen
Kartläggning av fyra områden Barn i migrationsprocessen Stöd och service till barn med vissa funktionsnedsättningar Barn som bevittnat våld inom familjen Barn som utsatts för våld inom familjen
Resultat artikel 3.1 och 12 Bedömningen av barnets bästa tar inte sin utgångspunkt i det enskilda barnet. Avvägningar och bedömningar av barnets bästa framgår inte. Samtal med barn görs inte i tillräcklig omfattning. Samtal fokuserar på annat än vad som är relevant i det enskilda fallet.
Utredarens förslag Lagförändringar Kunskapslyft Översyn av den svenska översättningen
Utredningens bedömning Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen Inkorporeringslagen och förvaltningslagen innebär delvis nya åligganden för kommunerna. Men eftersom en skyldighet redan föreligger att tolka den svenska lagstiftningen fördragskonformt torde påverkan på den kommunala självstyrelsen vara begränsad.
Utredarens förslag 1 januari 2018 Lagförändringar: Brottsbalken Förvaltningsprocesslagen Förvaltningslagen LSS Utlänningslagen Kommittéförordningen
Utredarens förslag Brottsbalken Ny 3 kap. 5 a döms till misshandel av barn till fängelse i högst två år Ny lydelse: 3 kap. 6 döms för grov misshandel respektive grov misshandel av barn i lägst ett år och högst sex år
Utredarens förslag Förvaltningsprocesslagen Ny 8 a barnets bästa blir utrett och särskilt beaktas relevant information. framföra sina åsikter tillmätas betydelse i.
Utredarens förslag Förvaltningslagen Ny 7 a barnets bästa blir utrett och särskilt beaktas relevant information. framföra sina åsikter tillmätas betydelse i.
Utredarens förslag Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Ny lydelse 6 a Vid åtgärder som rör ett barn ska barnets bästa utredas och särskilt beaktas. barnets åsikter 8 relevant information framföra synpunkter tillmätas betydelse
Utredarens förslag Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Ny 8 b relevant information, anpassat till ålder, förstått informationen 8 c framföra åsikter, tillmätas betydelse.
Utredarens förslag Ny lydelse 1 kap. 10 barnets bästa utredas och särskilt beaktas barnets åsikter 11 relevant information, anpassat till ålder, barnet har förstått
Utredarens förslag Utlänningslagen Ny 1 kap. 11 a framföra sina åsikter tillmätas betydelse
Utredarens förslag Kommittéförordningen Ny lydelse 15 för jämställdheten mellan kvinnor och män, för barns rättigheter
Utredarens förslag Myndigheter Statliga myndigheter som är centrala för att säkerställa barnets rättigheter ska göra sin verksamhet känd, tillgänglig och anpassad för barn. Barnombudsmannen får i uppdrag att bistå berörda myndigheter med detta.
Utredarens bedömning Barnombudsmannens möjligheter, att föra talan för enskilda i ärenden av principiell natur eller av särskilt intresse för genomförandet av barnkonventionen, bör utredas.
Utredarens bedömning Stöd till nyinrättandet av fristående Barnrättighetsbyråer. Barn ska kunna vända sig dit för att få information och individuellt stöd för att få sina rättigheter tillgodosedda.
Utredarens förslag Ett kunskapslyft för barnets rättigheter Treårsperiod genomföra ett kunskapslyft för att höja kompetensen om konventionen och tilläggsprotokollen. Olika yrkesgrupper, förtroendevalda i myndigheter, kommuner och landsting.
Utredarens förslag, kunskapslyft Syfte: Ge kunskap och kompetens om vad barnkonventionen och ett barnrättsperspektiv innebär i praktiken, i förhållande till den egna verksamheten. Bidra till kunskaps- och erfarenhetsutbyte och till att skapa en samsyn kring tolkningen av barnets rättigheter utifrån de allmänna kommentarerna.
Utredarens förslag, kunskapslyft Barnombudsmannen: Möjlighet att erbjuda uppdragsutbildningar Uppdrag att genomföra utbildningsinsatser och bidra till spridning och användning av metoder för att stärka barnrättsperspektivet i myndigheters rättstillämpning. Sprida de allmänna kommentarerna. Statliga myndigheter får i uppdrag att säkerställa att det finns ändamålsenlig kompetens om rättigheterna och om barns utveckling och behov. Krav på återrapportering.
Utredarens bedömning Bör göras i samverkan med länsstyrelserna Säkerställa att högskoleutbildningar omfattar barnets rättigheter Barn bör få information i skolan om vart de kan vända sig för att få stöd och hjälp om de befinner sig i en utsatt situation
Svårigheter Att artiklarna i konventionen är allmänt hållna och vaga. Att konventionen saknar den typ av förarbeten som vi är vana vid i Sverige och som kan ge vägledning i tolkningen. Att det saknas en internationell domstol som kan uttolka konventionens närmare innebörd.
Skånes arbete Skåne i framkant
Vad ville vi säga med detta?
Läget i Sverige och i Skåne Kommunalt barnrättsnätverk Enkäten
FN: s konvention om barnets rättigheter Enkätsvar 2013 Blå = beslut i fullmäktige eller styrelse Röd= inte beslut i fullmäktige eller styrelse Vit= inte svarat på enkäten Källa: SKL
Rättigheter för barn som söker asyl Artikel 22 Relaterande artiklar i konventionen Generell kommentar nr 6
Artikel 22 Barn som har flyktingstatus. Barn som söker flyktingstatus. Alla rättigheter alla barn är skyddade så länge de stannar i landet. Sökandet ska påbörjas så snart det är möjligt. Barn som skickats tillbaka rättigheter kränkta och bestraffade i ursprungslandet.
Artikel 2 Vad krävs av staten Antal barn Ålder Kön Ursprungsland Nationalitet Etnisk grupp Antal asylsökningar Bostadsförhållanden Skolgång Familjeåterföreningar Hur många som återvänder Kvalitativa data vart tar barn vägen, följder av människohandel
Artikel 3.1 Vad krävs av staten Ensamkommande barnets bästa Identitet Nationalitet Fostran Etniska, kulturella och språkliga bakgrund Särskilda utsatthet och behov av skydd. Placering kräver översyn (artikel 25)
Artikel 6 Vad krävs av staten Skydd mot våld och utnyttjande som äventyrar barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling. Uppmärksamma sexuellt utnyttjande Människohandel Involvering i brottslig verksamhet Rekrytering till väpnade styrkor.
Artikel 12 Vad krävs av staten Att vi skapar förutsättningar för att prata med barn på ett bra och förtroendefullt sätt: Informerat om sina rättigheter Hur asylförfarandet går till Hur familjespårning går till Hur situationen i barnets hemland ser ut Förmyndare Boendefrågor Juridiska spörsmål Tolk
Artikel 4 Vad krävs av staten Lag Administrativa strukturer Nödvändig forskning Information ska spridas Omfattande utbildning Traktatskonventionen artikel 27
Artikel 42 Vad krävs av staten Skräddarsydd utbildning Konventionens bestämmelser Intervjutekniker Utvecklingspsykologi Ursprungländernas förhållanden Kulturell förankring Interkulturell kommunikation Uppföljning jobbpraktik Professionsnätverk.
Generell kommentar 6 Första utredning God man Omsorg och boende Rätten till utbildning Levnadsstandard Hälso- och sjukvård och rehabilitering Förebyggande av trafficking och rekrytering till väpnade styrkor Frihetsberövande Familjeåterförening Återvändande Namn och nationalitet Adoption
Första utredning Är barnet skilt från sina föräldrar eller kommit utan vuxet sällskap Åldersbedömning (mental mognad, vetenskaplighet, barn- och könsanpassat, den fysiska integriteten får inte kränkas, om osäkerhet kvarstår ska beslut fattas till individens fördel) Registrering (intervju, levnadshistoria, sociala bakgrund, föräldrars och syskons identitet och medborgarskap) Orsaker Bedömning av särskild utsatthet och skyddsbehov Föreligger internationellt skyddsbehov Spårning av familjemedlemmar
God man Efter identifiering ska en god man utses
Omsorg och boende Barnet har rätt att få sina basbehov tillgodosedda
Rätt till utbildning Social inkludering utbildning Yrkesutbildning/praktik Intyg nivåer de passerat i sin utbildning Arbete skydd från skadligt arbete
Levnadsstandard Säkerställa levnadsstandard gynnar fysisk, mental, andlig och moralisk utveckling Materiellt stöd boende, kläder och mat
Hälso- och sjukvård och rehabilitering Samma rätt till hälso- och sjukvård som andra barn i landet.
Förebyggande av trafficking och rekrytering till väpnade styrkor Lämplig lagstiftning Skyddas trafficking eller andra former av exploatering Rätt till information om risker Åtgärder hindra rekrytering väpnade styrkor Direkt involverade i konflikter inte kunna bli gode män Inte återsändas till en gräns där de riskerar att värvas till väpnade konflikter Barn som försvinner löper stor risk att blir utsatta på olika sätt
Frihetsberövande Inget barn ska frihetsberövas och inte ensamkommande
Familjeåterförening Snabbt hitta långsiktig lösning skydd och barnets synpunkter. Viktigaste söka upp barnets familj för att undersöka om det är möjligt att återförenas. Om ett återvändande medför en risk för brott mot barnets fundamentala mänskliga rättigheter ska det inte verkställas. Återförening inte är möjlig ursprungslandet asyllandet. Inte användas som motivering för att inte agera enligt principen om barnets bästa. Exceptionella fall nödvändig att skilja barn från vårdnadshavarna.
Återvändande Endast återvända om det är barnets bästa Väga in Säkerhet Socioekonomiska aspekter Tillgång till omsorg Barnets egna synpunkter Grad av integration Rätten att behålla sin identitet, nationalitet, namn och familjerelationer Möjligheten till kontinuitet under uppväxten, och bevara sin etniska, religiösa, kulturella och språkliga bakgrund.
Namn och nationalitet Många barn förlorar godtyckligt sin nationalitet rätt till nationalitet för att inte bli statslös. Behålla namn och familjerelationer.
Adoption Inte övervägas för barnets bästa med återförening familjen Emot barnets eller föräldrarnas vilja Frivilligt återvända säkert och värdigt inom en snar framtid.
Rekommendationer från FN-kommittén 2015 Utreda alla fall av försvinnanden Vidta åtgärder för att skydda dessa barn Ändra lagen så att barnspecifika former av förföljelse anges Säkerställa att barn som är omhändertagna inte utvisas med föä Barn ska omgående förordnas en god man som har lämplig utbildning Påskynda asylprocessen Säkerställa att barnen har grundläggande förnödenheter, kläder, hygienartiklar, skolmaterial
Två svåra och viktiga frågor Barnäktenskap Familjeåterföreningar
Tack för idag! Ingela Sjöberg ingela.sjöberg@kfsk.se Elizabeth Englundh elizabeth.englundh@skl.se http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/rattigheter-for-barn-som-soker-asyl.html