EU - utbildningar 2016



Relevanta dokument
EU - utbildningar 2018

EU - utbildningar 2015

EU - utbildningar 2016

EU - utbildningar 2013

EU-KURSER. Ekonomi i EU-projekt Från budget till godkänt projekt

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

EU-rätt Vad är EU-rätt?

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM95. Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Dokumentbeteckning

Utbildningar och seminarier inför Sveriges ordförandeskap i EU. i Vervas regi 2008/2009

Riksdagens EU-arbete

Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 2016 (OR. en)

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM162. Förberedelser inför Storbritanniens utträde ur EU den 30 mars Dokumentbeteckning

EU-rätt II. Syfte och metod. Integrationsprocessen. F9: 5 februari 2015 / 27 februari 2015 Maria Bergström

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet

Förslag till RÅDETS BESLUT

10% rabatt* VÅRENS KURSER 2016 EU-KURSER 2016

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT

U2009/406/G. Internationella programkontoret för utbildningsområdet Box Stockholm. 1 bilaga

Förslag till RÅDETS DIREKTIV

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM22. Anpassning av regler för genomförande. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Statsrådsberedningen

Beskrivning av det nuvarande systemet för avgränsning av befogenheter mellan Europeiska unionen och medlemsstaterna

Förslag till RÅDETS BESLUT

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

Principen om tilldelade befogenheter

Rådets rambeslut om bekämpning av organiserad brottslighet: Vad kan göras för att stärka EU-lagstiftningen på detta område?

Jorgen Hettne och Ida Otken Eriksson (red.) EU-rattslig metod. Teori och genomslag i svensk rattstillampning NORSTEDTSJURIDIK

Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (Ds 2009:60)

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

157 Yttrande över utredningen EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM89. Förordning om arbetsmarknadsstatistik 2012/13:FPM89. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Förslag till RÅDETS DIREKTIVĆA

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING

EU och arbetsrätten. Vad är EU? 5/31/2012. Per-Ola Ohlsson. Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta

Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 4-5 juni 2018

Kommittédirektiv. Översyn av lagstiftningen om utländska filialer m.m. Dir. 2009:120. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2009

Ett nytt fördrag: en ny roll för regioner och kommuner

Europeiska unionens råd Bryssel den 28 maj 2018 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Synpunkter på kommissionens grönbok Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa

EU-rätt III. Innehåll. Integrationsmetoder. 11 februari 2015 / 5 mars 2015 Maria Bergström

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

Kurskatalog Höst TULL-KUST

Lär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt. Utbildningskatalog från poten3al12

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

Utbildningskatalog. För mångfald mot diskriminering

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM135. EU-programmet för. för bedrägeribekämpning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

Motiverat yttrande från Sveriges riksdag

Erbjudande om fortbildning av förtroendevalda

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM69. Initiativ rörande reglering av yrken. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet

RP 50/ / /2016 rd

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM50. Ny förordning om spritdrycker. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Näringsdepartementet

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

106:e plenarsessionen den 2 3 april RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

10667/16 SON/gw 1 DGG 2B

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

EU:s agenda för rättsliga frågor till 2020 Att stärka förtroendet, rörligheten och tillväxten inom EU

EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid den 21 juni 2016

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001

EU-rätten och förvaltningsprocessen. JUAN01 Förvaltningsprocessrätt den 29 april 2017 Torvald Larsson, doktorand i offentlig rätt

Lissabonfördraget. Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen?

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS BESLUT

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd ARBETSDOKUMENT

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om skatteundandraganden KOM(2016) 26 slutlig

Förslag till RÅDETS BESLUT

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Barnens Rättigheter Manifest

EU:s statsstödsregler

Kommittologin efter Lissabon: en kommentar till förslaget till ny kommittologiförordning

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

Uppgift 2. Redogör kort för följande begrepp:

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

Europeisering av civil protection - civilskydd. Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM64. Dataskyddsförordning för EU:s institutioner. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

EU, Sverige och den inre marknaden

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM2. Ändring av programmet Kreativa Europa Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

INLEDNING TILL DEN INDIVIDUELLA ARBETSRÄTTEN

Lissabonfördraget och den svenska grundlagens reglering av EU

Riktlinjer för fastställande och anmälan av. tillämpning av direktiv 98/34/EG

Europeiska unionens officiella tidning

Tillämpningen av en gemensam europeisk köplag inom ramen för Rom I-förordningen

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT

Transkript:

EU - utbildningar 2016 Utbildningar anpassade för offentlig verksamhet Sieps erbjuder allmänna- och specialiserade EUutbildningar och kan även skräddarsy utbildningar efter era behov! Utbildningarna genomförs på plats hos beställaren. Kontakta oss på: utbildningar@sieps.se så berättar vi mer.

Välkommen till Sieps EU-utbildningar! Sieps har regeringens uppdrag att erbjuda EU-utbildningar för den offentliga verksamheten. Genom vårt kursutbud vänder vi oss till anställda på olika nivåer, det vill säga på statlig, regional och kommunal nivå och till anställda i olika funktioner. Våra kurser är framtagna för att öka deltagarnas kunskaper om hur EU förhåller sig till medlemsstaterna. Det är vår övertygelse att alla som på olika sätt kommer i kontakt med EU i sitt arbete har nytta av att förstå hur de centrala aktörerna på hemmaplan hänger samman med EU:s institutioner och vilka drivkrafter som styr de olika verksamheterna. Djup kunskap om hur den egna verksamheten eller det egna sakområdet fungerar är en bra början, men om de kombineras med god kunskap om hur EU fungerar ökar möjligheterna att till exempel komma in i rätt tid i beslutsprocessen och påverka det aktuella politikområdet. Detta kan vi hjälpa till med och vi gör det gärna i dialog med er för att resultatet ska bli så bra som möjligt! Vi erbjuder dels ett ordinarie kursutbud som ingår i denna katalog, och dels kan vi skräddarsy utbildningar i den mån ni har behov som inte täcks av det ordinarie kursutbudet. I vårt ordinarie kursutbud har vi både allmänna kurser om EU och mer specialiserade. Sedan vi fick uppdraget har vi arbetat med att anpassa våra kurser till målgruppen, men parallellt med detta har vi också testat nya idéer på kurser. I årets katalog erbjuds tre helt nya kurser och två omarbetade. Det är vår förhoppning att ni ska hitta något i katalogen som matchar era behov, eller att ni hör av er och beskriver på vilket sätt ni tror att vi kan hjälpa er med någon annan kurs. Varmt välkomna att höra av er! Anna Wetter Utbildningsansvarig, Sieps 2 Sieps EU-UTBILDNINGAR

Målgrupp Sieps EU-utbildningar riktar sig till alla som arbetar inom offentlig verksamhet (på nationell, regional eller lokal nivå) och som vill skaffa sig en god överblick eller uppdatera sina kunskaper om hur EU fungerar i både teorin och praktiken. Vi arbetar med Sieps EU-utbildningar: Anna Wetter, forskare i juridik och utbildningsansvarig vid Sieps. Katarina Flodén, samordnare för ekonomi, budget och EU-utbildningar. Våra föreläsare presenteras på sidan 12-13. KURSKATALOG 2016 3

Allmänna EU-utbildningar Grundläggande EU-kunskap EU:s samarbete har vuxit starkt sedan Europeiska gemenskapen grundades för över 60 år sedan. Politikområden har tillkommit och EU-institutionernas funktioner och samarbetsformer har utvecklats. Kursen tar ett stort grepp om medlemsstaternas samarbete inom EU och om hur EU:s institutioner arbetar. Den sätter EU-samarbetet i ett historiskt perspektiv i syfte att öka deltagarnas kunskap om vad EU är idag. Kursen beskriver också hur EU-politiken genomförs på medlemsstatsnivå. EU:s institutioner i praktiken Det finns många offentliganställda som arbetar aktivt med EU, men som aldrig har anledning att resa ner till Bryssel eftersom de inte deltar i förhandlingsarbetet. Kursen syftar till att ge dem chansen att besöka EU-institutionerna och skaffa sig en bättre bild av hur (och var) institutionerna arbetar. Under den första kursdagen ges en föreläsning som motsvarar innehållet i kursen Grundläggande EU-kunskap. Under de följande två dagarna görs besök vid EU:s institutioner där deltagarna får träffa tjänstemän och EU-politiker. EU:s institutioner och befogenheter, deras utveckling och vad den betyder för medlemsländerna; de mest framträdande teorierna om europeisk integration; EU:s rättsakter och nationell tillämpning av EU-rätten. Föreläsare: Bland andra Manuela Leijerfelt. Kurslängd: Kan beställas som hel- eller halvdagsutbildning. EU:s institutionella struktur och funktionssätt; hur arbetet i Bryssel rent praktiskt går till; vilken roll utsända svenska tjänstemän har; hur den svenska EU-samordningen går till; hur rådet och rådsarbetsgrupper fungerar; Europaparlamentets roll; hur kommissionens kommittéer arbetar. Föreläsare: Bland andra Manuela Leijerfelt. Kurslängd: Tre dagar. Deltagarantal: 12-20 personer. 4 Sieps EU-UTBILDNINGAR

Allmänna EU-utbildningar EU och Sverige (Ny version!) Det svenska medlemskapet i EU innebär att Sverige idag ingår i ett sammanlänkat system av beslutsprocesser på olika nivåer. Systemet gör det ibland svårt att överblicka när i processen man bör komma in för att påverka besluten, men också vem som ytterst ansvarar för besluten. Under kursen benas huvuddragen i EU:s beslutsprocesser ut och länkas ihop med den svenska beslutsordningen. Utöver detta ges en överblick av några teorier och perspektiv som används för att förklara integrationsprocessen. Vidare diskuteras grundligt EU:s funktion och EU-samarbetets påverkan på olika svenska förhållanden. Några komponenter i kursen är EU-institutionernas olika roller och beslutsprocesser som granskas i ett maktbalansperspektiv, kompetensförhållandet mellan EU och medlemsländerna, EU-domstolens roll och EU-rättens genomförande och tillämpning i medlemsstaterna. Även frågor om hur förvaltningen av EU-politiken fördelas mellan EU och Sverige gås igenom. vad som driver den europeiska integrationen; EU:s beslutsprocess och dess förhållande till den svenska beslutsprocessen; EU:s politiska institutioner, deras syfte, funktioner och förhållande till medlemsstaterna; EU-domstolens roll i den europeiska integrationen; förvaltningen av EU-politiken; vilka utmaningar den europeiska integrationen står inför. Den lokala och regionala nivån i EU I utredningen om delaktighet i EU från 2016 beskrivs att det är ett problem att det finns en bristande synlighet vad gäller kopplingen mellan vad som sker på EU-nivån och den nationella beslutsprocessen i riksdag och regering liksom i de lokala processerna i kommuner, landsting och regioner. Kursen som är ett samarbete mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Sieps, tar upp regioners ställning i EU:s beslutsprocess och hur deras möjligheter att påverka EU:s politik ser ut. EU:s beslutsprocess; när i beslutsprocessen det är lämpligast att komma in med de regionala perspektiven; vilka av EU:s sakfrågor som har stor betydelse för kommuner och landsting. Föreläsare: Bland andra representanter från Sieps och SKL. Kurslängd: Halvdag, kan anpassas efter beställarens behov. Föreläsare: Göran von Sydow och Anna Wetter. Kurslängd: 1.5 dagar. Kursen går också att beställa som en heldag men då utan fördjupad koppling till den svenska förvaltningen. KURSKATALOG 2016 5

Allmänna EU-utbildningar Att delegera och kontrollera kommittologin efter Lissabon (Ny version!) Genom Lissabonfördraget ändrades förutsättningarna och reglerna för hur antagandet och kontrollen av delegerad lagstiftning i unionen ser ut. Tidigare samarbetade kommissionen alltid med olika kommittéer bestående av representanter för medlemsstaterna vid antagandet av delegerad lagstiftning, den så kallade kommittologin. Genom Lissabonfördraget infördes en så kallad normhierarki samt en uppdelning i två olika typer av delegerad lagstiftning vilka kontrolleras på olika sätt och där den tidigare kommittologin enbart utgör en del. Syftet med kursen är att redogöra för det nya systemet och hur det fungerar i praktiken. systemet för antagande och kontroll av delegerad lagstiftning idag jämfört med tidigare; hur det nya systemet påverkar den institutionella maktbalansen; hur rättsläget ser ut på området. Föreläsare: Josefin Almer Wulff. Kurslängd: Halvdag. EU-rättslig metod vid införlivning och tillämpning Att EU-rätten är en del av den nationella rätten är idag en realitet som alla offentliganställda måste förhålla sig till. Men att förstå hur EUsystemet arbetar är inte alltid enkelt. Genom en ökad förståelse för den EU-rättsliga metoden blir det enklare att resonera kring olika lösningar för hur man exempelvis kan planera en EU-förhandling, införliva en EUrättsakt eller tolka en nationell regel i ljuset av EU-rätten. hur EU:s rättssystem är uppbyggt och fungerar i praktiken; vilka rättskällor som används inom EU och hur de förhåller sig till varandra; hur EU-domstolen arbetar och vilka tolkningsmetoder den använder; hur samspelet mellan nationella domstolar och EU-domstolen fungerar; hur tillämpnings- och tolkningsproblem ska lösas i sammanhang där nationell rätt och EU-rätt tillämpas samtidigt, men inte leder till samma resultat; vad som kännetecknar ett korrekt genomförande av EU:s regler i den svenska rätten; vilket handlingsutrymme som Sverige har vid införlivning av direktiv och komplettering av EU-förordningar. Föreälsare: Jörgen Hettne. Kurslängd: Heldag. 6 Sieps EU-UTBILDNINGAR

Allmänna EU-utbildningar Subsidiaritetsprincipen i praktiken Subsidiaritetsprincipen syftar till att motverka att EU vidtar åtgärder som lika gärna kan vidtas på medlemsstatsnivå. Principen fyller därför en viktig roll i att kontrollera hur EU:s makt används. Under denna kurs belyses de nationella parlamentens roll vid kontrollen av EU och hur den så kallade subsidiaritetsprövningen samordnas i Sverige. vilken roll de nationella parlamenten har i kontrollen av EU; hur man kan påverka besluten inom EU genom subsidiaritetsprincipen; hur svenska riksdagen har valt att förhålla sig till subsidiaritetsprövningen. Föreläsare: Kursen arrangeras i samarbete med Statsrådsberedningen och Riksdagsförvaltningens EU-samordning. Föreläsare från Sieps är Anna Wetter. Kurslängd: Halvdag. Public Speaking Skills in an International Context Att kunna tänka strategiskt är viktigt när man talar inför publik. Med kunskap om hur ett budskap kan förstås utanför den egna kulturella kontexten ökar chanserna till en lyckad dialog. Under denna kurs får deltagarna lära sig olika verktyg för hur de på ett enkelt och övertygande sätt kan förmedla ett budskap till åhörare med en annan kulturell bakgrund. strategisk kommunikation; interkulturell kommunikation; olika redskap som kan användas för att lyckas med presentationer inför internationell publik; den egna kommunikationsstilen, dess styrkor och kulturella bakgrund. Kursen ges på engelska. Föreläsare: Ruben Brunsveld. Kurslängd: Heldag. Utbyggd tvådagarskurs kan beställas. Deltagarantal: Max 16 personer. KURSKATALOG 2016 7

Allmänna EU-utbildningar Practical Negotiation Skills in the EU Att kunna tänka strategiskt är viktigt när man förhandlar. Med kunskap om hur ett budskap kan förstås utanför den egna kulturella kontexten ökar chanserna till en lyckad förhandling. Under denna kurs får deltagarna först lära sig olika verktyg för hur de kan föra fram sina budskap för att sedan tränas i EU-förhandling genom att delta i ett förhandlingsspel. Genom övningen uppmärksammas deltagarna på faktorer som är avgörande för framgång i EU-förhandlingar och hur den egna förhandlingstekniken kan förbättras. hur EU-förhandlingar går till; kommunikationens betydelse i EU-förhandlingen; hur de dolda budskapen som finns i Bryssel-språket kan dechiffreras och användas; hur man blir en effektiv förhandlare genom att skaffa sig kunskap om interkulturell kommunikation. Kursen ges på engelska. Föreläsare: Ruben Brunsveld. Kurslängd: Heldag. Utbyggd tvådagarskurs kan beställas. Deltagarantal: Max 16 personer. Writing and Interpreting Legal Texts in English (Ny kurs!) Även om de flesta svenska tjänstemän talar god engelska kan betydelsen av ett korrekt språkbruk i EU-förhandlingen inte underskattas. Denna kurs är skräddarsydd för att öka deltagarnas kunskaper i juridisk engelska och att ge dem förståelse för vilken betydelse rätt vokabulär i EU-förhandlingen kan ha för resultatet. Kursen består av både teori och praktik. Under den praktiska övningen får deltagarna arbeta aktivt med att uppnå förhandlingsresultat. de olika delarna av EU:s rättsakter, exempelvis skillnaden mellan skäl och materiell bestämmelse; hur man identifierar inbördes olika betydelser i rättsliga texter; hur man identifierar de element som gör att rättsliga texter får den tilltänkta effekten; hur man tolkar och författar rättsliga bestämmelser på engelska på ett tydligt och konsekvent sätt; vikten av att avlägsna tvetydigheter i rättsliga texter som kan orsaka problem i tolkning och översättning. Kursen ges på engelska. Föreläsare: Gayl Russel och Louise Mills. Kurslängd: Heldag. Deltagarantal: Max 20 personer. 8 Sieps EU-UTBILDNINGAR

Allmänna EU-utbildningar Öppenheten i EU:s lagstiftningsprocess (Ny kurs!) EU:s lagstiftningsförfarande bygger delvis på mellanstatliga förhandlingar, med den effekten att det i vissa delar är mindre öppet jämfört med det svenska lagstiftningsförfarandet. Den bristande öppenheten är en vanlig kritik som riktas mot EU i Sverige. Kritiken till trots anses förhandlingarna i Europaparlamentet vara öppnare än de i svenska riksdagen, eftersom även utskottsberedningar i Europaparlamentet är öppna för allmänheten. Under denna kurs får deltagarna med utgångspunkt i EU:s dokumentarkiv följa EU:s lagstiftningsförfarande från det att kommissionen får en idé tills lagstiftning antas. Under kursens första del beskrivs vilka regler som gäller för allmänhetens tillgång till EU-institutionernas handlingar under lagstiftningsprocessen. Under den andra delen får deltagarna lära sig att söka på EU-institutionernas webbplatser under ledning av en sakkunnig bibliotekarie. vilka handlingar som rör EU:s lagstiftningsprocess och hur man kan få tillgång till dem; vilka av EU:s handlingar som är offentliga respektive vilka som är belagda med sekretess; vilka tendenser som finns i EU:s öppenhetsarbete; hur EU:s webbplatser och databaser som innehåller allmänna handlingar kan användas. Tendensspaning om EU:s utveckling Utöver kurserna som presenteras i den här katalogen kommer vi gärna till er arbetsplats under några timmar och föreläser om olika tendenser som går att utläsa om EU:s utveckling. En sådan föreläsning kan med fördel ges exempelvis i samband med att en myndighet arrangerar en planeringsdag. Passet kan utformas enligt era önskemål. Ansvarig från Sieps är Göran von Sydow. Kontakta oss för förfrågan och offert: utbildningar@sieps.se. Föreläsare: Anna Wetter och Sofia Sternberg. Kurslängd: Kan beställas som hel- eller halvdagsutbildning. KURSKATALOG 2016 9

Specialiserade EU-utbildningar EU:s regler om statligt stöd Många offentliganställda arbetar med att ge ekonomiskt stöd, exempelvis i form av olika bidrag och skattelättnader. EU:s regler om statligt stöd har vuxit fram under lång tid vilket gör att de kan uppfattas som snåriga. Kursen vänder sig till alla offentliganställda som behöver förstå principerna bakom EU:s statsstödsregler. hur EU:s regler om statligt stöd är utformade och tillämpas i praktiken; vilka offentliga åtgärder som kan anses utgöra statligt stöd enligt EU-rätten; vilka stödåtgärder som är anmälningspliktiga enligt EU-rätten; hur förfarandet för anmälan av statliga stödåtgärder går till; vilket utrymme som finns för att ge stöd i enlighet med gällande gruppundantag och andra undantag; vad som händer och krävs om det upptäcks att olagligt stöd har betalats ut; vad som avses med tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (allmännyttiga samhällstjänster); vilka särskilda möjligheter som finns för att säkerställa tillhandahållandet av en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse. Föreläsare: Jörgen Hettne. Kurslängd: Heldag. Inremarknadsrätt varor Att förstå hur EU:s inre marknad fungerar är en förutsättning för att göra korrekta bedömningar om vad som utgör hinder mot den fria rörligheten och vilka avvägningar som måste göras om man misstänker att hinder finns. Alla som arbetar med varor, tjänster, personer och kapital berörs av de principer som styr området. Kursen riktar sig främst till den som arbetar med varor, men den är även till nytta för den som vill förstå principerna bakom EU:s inremarknadsrätt. EU-fördragens regler om fri rörlighet för varor och EU-domstolens rättspraxis; centrala principer som har utvecklats av EU-domstolen, t.ex. likabehandling, ömsesidigt erkännande och proportionalitet; förhållandet mellan förbudet mot handelsrestriktioner och harmonisering (tillnärmning) av nationell lagstiftning; standardiseringens roll och betydelse på EU:s inre marknad; vilka anmälningsskyldigheter som aktualiseras när föreskrifter föreslås som påverkar den fria rörligheten för varor; vilka konsekvenser som kan uppstå om nationella föreskrifter är oförenliga med EU-rätten eller då anmälningsskyldigheten inte har iakttagits. Föreläsare: Jörgen Hettne. Kursen arrangeras i samarbete med Kommerskollegium. Kurslängd: Heldag. 10 Sieps EU-UTBILDNINGAR

Specialiserade EU-utbildningar Inremarknadsrätt - personer och företag Att förstå hur EU:s inre marknad fungerar är en förutsättning för att göra korrekta bedömningar om vad som utgör hinder mot den fria rörligheten och vilka avvägningar som måste göras om man misstänker att hinder finns. Alla som arbetar med varor, tjänster, personer och kapital berörs av de principer som styr området. Kursen riktar sig främst till den som arbetar med personer och företag, men den är även till nytta för den som vill förstå principerna bakom EU:s inremarknadsrätt. EU:s budget (Ny kurs!) Det är inte ovanligt att man talar om EU som en kostnadspost för medlemslandet, men utan att det ges någon beskrivning av vad EU finansierar genom sin budget. Under kursen ges deltagarna inblick i varifrån EU får sina pengar, hur budgeten beslutas, vilka politikområden som omfattas och hur medlen disponeras. Viss tonvikt läggs på EU:s strukturfonder. Därutöver beskrivs hur EU:s budget har växt fram och vilka diskussioner som har förts genom EU:s historia kring bland annat budgetens motivering och framtida utveckling. den inre marknadens framväxt och utveckling med fokus på den fria rörligheten för personer och företag; EU-fördragens bestämmelser om tjänster och etablering och rättsutvecklingen i EU-domstolens praxis; tjänstedirektivets innehåll och betydelse; vilka anmälningsskyldigheter som aktualiseras när föreskrifter föreslås som påverkar den fria rörligheten för tjänster; reglerna rörande utstationering av arbetstagare och EU-domstolens sammanhängande rättspraxis i t.ex. Viking- och Lavalmålen; den fria rörligheten för arbetstagare och ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer; unionsmedborgarskapets utveckling och betydelse för den fria rörligheten på EU:s inre marknad. framväxten av EU:s budget och för vilka olika modeller för finansiering som har lyfts fram över tid; hur EU:s budget beslutas; hur EU:s budget används, med betoning på EU:s strukturfonder. Föreläsare: Bland andra Jonas Eriksson och Daniel Tarschys. Kurslängd: Halvdag. Föreläsare: Jörgen Hettne och Staffan Ingmanson. Kursen arrangeras i samarbete med Kommerskollegium. Kurslängd: Heldag. KURSKATALOG 2016 11

Våra föreläsare Josefin Almer Wulff har läst juridik och statsvetenskap vid Stockholms universitet och har arbetat som utredare i juridik på Sieps sedan 2002. I sitt arbete har hon framförallt fokuserat på frågor som relaterar till EU:s kompetens, lagstiftningsprocessen och den institutionella utvecklingen inom unionen. Ruben Brunsveld har tidigare arbetat som expert på mänskliga rättigheter för den nederländska regeringen och som förhandlare inom EU. Han är specialiserad på att hjälpa policyaktörer i beslutsprocessen för att uppnå en effektiv kommunikation och hantera förändringar. Rubens arbete bygger på egna internationella erfarenheter av hur man kan förhandla sig till ett varaktigt och hållbart resultat. Jonas Eriksson är utbildad i nationalekonomi vid Stockholms universitet och har arbetat som utredare på Sieps sedan 2004. Jonas har i första hand intresserat sig för frågor som relaterar till EU:s budget, arbetskraftsinvandring och effekterna av den finansiella och ekonomiska krisen. Jörgen Hettne är docent i EU-rätt och universitetslektor vid Lunds universitet. Jörgen har tidigare varit forskare i juridik vid Sieps, tjänstgjort vid UD, arbetat som rättssekreterare vid EU:s tribunal och har därtill haft flera regeringsuppdrag. Staffan Ingmanson är juris doktor och universitetslektor vid Umeå universitet. Han har arbetsrätt och europeisk integrationsrätt som sin specialitet. Staffan har tjugo års erfarenhet från undervisning, forskning och rådgivning i frågor som rör EU. Manuela Leijerfelt har lång erfarenhet som utbildare och expertrådgivare i EU-frågor. Manuela leder sedan många år besöksresor till Bryssel och EU:s institutioner. Hon har erfarenhet av EU:s verksamhet något hon har fått genom arbete i EU:s institutioner (kommissionen och Europaparlamentet) och genom arbete i svensk statsförvaltning (riksdag, departement och myndigheter). Louise Mills är jurist och arbetar vid Legal Write som är en Brysseloch Londonbaserad verksamhet som lär ut hur man kan förbättra sitt sätt att uttrycka och formulera sig i text på juridisk engelska. Louise har tidigare arbetat med bland annat EU:s konkurrensrättslagstiftning och som expertrådgivare inom näringslivet i frågor som rör miljörätt. Sofia Sternberg är utbildad jurist och bibliotekarie, under många år verksam vid Uppsala universitetsbibliotek med särskilt ansvar för EU:s dokumenthantering. Hon har bland annat varit kontaktperson vid Uppsala universitet för EU-kommissionens nätverk av lokala informationskontor och dokumentationscentra, Europa Direkt Nätverk. För närvarande arbetar hon som bibliotekarie vid Högsta Domstolen. 12 Sieps EU-UTBILDNINGAR

Våra föreläsare Daniel Tarschys är professor em. i statsvetenskap vid Stockholms universitet och har tidigare varit bl.a. statssekreterare i statsrådsberedningen, ordförande i riksdagens utrikes- och socialutskott samt generalsekreterare i Europarådet. Han har skrivit flera Sieps-rapporter om strukturpolitik och budgetfrågor. Gayl Russel är jurist och arbetar vid Legal Write som är en Brysseloch Londonbaserad verksamhet som lär ut hur man kan förbättra sitt sätt att uttrycka och formulera sig i text på juridisk engelska. Hon har tidigare arbetat på advokatkontor i London med specialisering mot bank- och finansrätt. Göran von Sydow är forskare i statsvetenskap och ställföreträdande direktör vid Sieps. Han har tidigare varit verksam vid Stockholms universitet, European University Institute och Näringsdepartementet. Hans avhandling Politicizing Europe handlar om EU-kritiska partier. Görans nuvarande forskning fokuserar på politiska partier, EU som politiskt system samt institutionella frågor. Våra priser En heldagsutbildning kostar ca 45-50 000 kr och genomförs på plats hos beställaren. För halvdagskurser är priset ca 25-30 000 kr. Priserna är exklusive moms. Skräddarsydda utbildningar mot offert. Kontakta oss på: utbildningar@sieps.se. Anna Wetter är forskare i juridik vid Sieps och ansvarig för myndighetens EU-utbildningar. Hon har tidigare varit verksam vid SIPRI och vid Uppsala universitet. Hennes avhandling handlar om hur straffrättsliga principer kommer till uttryck i den europeiska straffrättslagstiftningen. Pågående projekt fokuserar på Sveriges anpassning till EU:s konstitutionella system och EU:s öppenhetsprincip. KURSKATALOG 2016 13

Sieps EU-utbildningar är anpassade för offentlig verksamhet. Utbildningarna genomförs hos beställaren. Vi kan skräddarsy utbildningar efter era behov. Kontakta oss gärna så berättar vi mer! www.sieps.se/sv/utbildningar Sieps EU-utbildningar Fleminggatan 20 112 26 Stockholm Tel: 08-586 447 00 E-post: utbildningar@sieps.se