Regional livsmedelsstrategi: Summering av dokumentation från målbildsseminariet 8 februari 2016, Krinova, Kristianstad Tema: Var är Skånes livsmedelssektor 2030? Sammanfattning av arbetsrapporter som skrevs under dagens dialogpass. Idéerna och åsikterna som kom upp under dagen ska ligga till grund för det fortsatta arbetet med framtagandet av en regional livsmedelsstrategi. Först presenteras en punktlista innehållande begrepp som är mer återkommande i rapporterna. Sedan presenteras sammanfattningar av rapporterna i fallande ordning, enligt den temperaturmätning som genomfördes av seminariedeltagarna i slutet av dagen. Återkommande begrepp Forum/plattform/möten/samarbete I många av rapporterna återkommer temat att mötas över gränser och utbyte av kunskap. Mellan små och stora aktörer, landet och staden, det publika och offentliga, organisationer och universitet/högskolor, otraditionella samarbetsgrupper. Detta för att gynna kollektiv problemlösning, kreativitet, innovation och kunskapsutbyte. Kunskapsspridning/folkbildning/konsumentkunskap Ett annat återkommande tema är förbättrade förutsättningar av kunskapsspridning inom området livsmedelsproduktion. En attitydförändring efterfrågas för att öka skånsk konkurrenskraft. Konsumenterna har en viktig roll. Många rapporter återkommer också till att introducera livsmedelsproduktion och mat/måltid för barn, med skolträdgårdar, i hemkunskapen bl.a. Också spetsutbildning inom livsmedelssektorn samt kunskapslyft och dialog inom/mellan myndigheter, beslutsfattare och näringsliv. Hållbarhet ekologisk, social och ekonomisk Det holistiska tänkandet och hållbar utveckling är ett fokus som återkommer i ett flertal rapporter. Mål/Visioner Tydliga och konkreta mål och visioner. Som ska vara ambitiösa för att skapa kreativitet och energi, men samtidigt möjliga att uppnå. Mätbara mål viktigt. Mervärde/Kvalitet/Transparens Rapporterna uttrycker på olika sätt en efterfrågan av att stärka bilden på mervärde av skånsk livsmedelsproduktion.
Perhaps if we each knew who it is in our locality who grows the grain, mills the flour and kneads the dough that becomes our daily bread, we d be better nourished in every sense! Andrew Whitley Bread Matters Sammanfattning av rapporter 1. Hur skapar vi ett konkurrenskraftigt jordbruk? Rapporten kommer med konkreta förslag på vad som kan prioriteras för att skapa ett konkurrenskraftigt jordbruk. Kommunikation är ett sådant fokus, där en plattform för utbud att kommuniceras på ett enkelt sätt efterfrågas. Modern kommunikation för modern konsument, t.ex. sociala medier. Bonden som kommunikatör? Fokus på försäljning: rätt produkt med rätt teknik för mottagaren vid rätt tidpunkt. En annan punkt som tas upp är utbildning och undervisning, för de som ska köpa och äta maten: upphandlare, kockar, den nya generationen. Nordens kockar världens bästa och det finns en medvetenhet hos konsumenter idag. Fånga det i dess momentum, så det inte bara är en fluga. 2. Vilken utbildning behöver livsmedelssektorn 2030? Finns ett behov av folkbildning, allmänheten behöver ta till sig mer kunskap om hur livsmedel produceras. Detta gäller såväl journalister som politiker. Ser även ett behov av att spetsutbilda folk till berörda branscher samt att ta tillvara på nyanländas kunskap och på så vis integrera och validera dem samtidigt som en mångkultur kan skapas. Börja med barnen, lyft in mat i den vanliga pedagogiken. 3. Behovet av dynamiska mötesplatser för nya matinnovationer Den här rapporten belyser behovet av forum där aktörer från berörda branscher kan mötas för kunskapsutbyte och kollektiv problemlösning. T.ex. tas frågan om matsvinn upp som ett större problem som kanske kan lösas vid möten i nyskapade kontaktytor. Öppna gränser mellan sektorer, små och stora företag, primärproducenten och kunden mm. Vikten av sammarbete och inte en segregering mellan landsbygd och stad, privat och offentlig sektor tas också upp.
4. Hur viktig är Skånsk råvarutillgång? Svenska råvaror/produkter kan inte konkurrera prismässigt, krävs därför andra förutsättningar. Belyser kvalitén av skånska (och svenska) råvaror och den höga standarden på produktionen. Efterfrågas en attitydförändring och politisk medvetenhet för att lyfta skånsk produktion, så att den får ett mervärde och på så vis kan konkurrera. Export av både kvalitet, mervärde och upplevelse. Mötesplatser mellan otraditionella grupper. 5. Barnens väg till den goda maten och bättre hälsa Rapporten behandlar hur vägen ser ut för att ge barn förutsättningar och kunskap till att göra bra matval, baserat från ett hälsoperspektiv men även så att det gynnar hållbar (social, ekonomisk och ekologisk) livsmedelsproduktion. Vägen till målet är starkt kopplad till läroplansutveckling och pedagogens förutsättningar att förmedla kunskap. Skolträdgård, lådor, kolonilotter, avsätta mark på förskolor, skolor och fritids. Handlar också om vad för mat barnen ges i skola; inköp, mattanten som idag outnyttjad resurs se det som resurs och höj status, lämna utrymme för initiativ till lokala idéer. Efterlyses: samlad kunskap från kommuners olika initiativ om odling, mat, måltid och hälsa en receptbank? Förslag på tema till idéseminarium: barnen och maten. 6. Hur minskar vi matsvinnet till 2030? Vad kan ändras utan lagändringar? Ändra synen på bäst före-datum (lära barn, men också nya lösningar med sensorer på förpackningar). Vad matbutiker kan göra, t.ex. anställa kockar som kan laga upp mat med snart utgångsdatum. Inspireras av det danska initiativet Stopp madspill. Gruppen vill att Skåne ska vara ledande inom minskningen av matsvinn. 7. Offentlig måltid Utmaningar: livsmedelskunskap, upphandling, helhetssyn på måltiden, låg status. Möjligheter: kompetenshöjning, omformulering av upphandlingsavtal, våga tala om måltiden, bättre samordning, verktyg för att främja hälsa, flexibilitet för framtidens konsumenter. Förslag på tema till idéseminarium: Hur blir Skåne bäst på offentligt upphandlad mat och måltid? 8. Hur utvecklar vi morgondagens ekologiska lantbruk? Certifiering en central punkt i denna rapport, förslag på statlig certifiering (som i Danmark), för idag kan det vara svårt rent finansiellt för mindre producenter. Vill se att ekocertifiering ska vara lättare och mer kostnadseffektivt, ekonomiska incitament för småbrukare. Ekologisk växtförädling har potential, likaså teknikutveckling. Vikten av att ekologiskt, närodlat och kvalité blir samma sak. Högskolor och utbildningar måste ta ansvar att förmedla kunskap om ekoodling (idag föraktas det). Skapa ett ekologiskt centrum där utbildning och produktion kan mötas. 9. Hälsosam jord hälsosam mat holistisk hälsa Natur, samhälle, människa. Smf (små medelstora företag?) ska stöttas i holistiskt tänkande: visa samband mellan jordens mikroliv, kvalitén på maten, vår hälsa och kostnaderna för samhället pga dålig mat och gifter i odlingslandskapet och utarmade jordar. Odla jorden som odlar växten stöd
kretsloppstänk med näringsämnena. INGA GIFTER. Stöd eller kräv transparens i produktion så konsumenter kan göra bra val. Odla en mångfald av arter och arter med anpassningsförmåga. Stöd till små enheter, djur i odlingslandskapet. Bromsa storstädernas framväxt och avsätt mark i staden för odling utnyttja de områden som finns nära. Satsa på folkbildning i samband mellan jord, mat och hälsa. Gynna teknisk utveckling för småskalighet. Tydliga mål och ge individer, företag och organisationer möjligheter för att förändra/anpassa/påverka. 10. Klimatpåverkan med svensk/skånsk råvara till livsmedel Klimatpåverkan och miljöpåverkan är två olika saker, håll reda på vilket som är vilket. Skånes betesdjur är klimatneutrala. Titta mer på helhet och kretslopp. Värna om biologisk mångfald. Forskning sker för att göra kött hälsosamt (t.ex. med fruktextrakt). Förslag på tema för idéseminarium: Skånsk klimatsmart produktion. 11. Ansvar för hållbar utveckling. Biologisk mångfald i odlingslandskapet. Hur vet vi vad som är bäst i ett hållbarhetsperspektiv? Behövs en starkare nationell politik som tar ansvar för hållbar utveckling i svensk livsmedelsproduktion. Mer kunskap och dialog mellan myndigheter, beslutsfattare och näringslivet. 12. Konkreta / höga målsättningar Den här rapporten handlar om hur mål ska sättas, vad satta mål innebär, hur de ska behandlas samt förslag på mål. Tydliggör att det är skillnad på vision och mål. Högt satta mål ska premieras snarare än låga, då höga mål främjar kreativitet, energi och affärutveckling, men de ska samtidigt inte vara ouppnåeliga. Måste gå att mäta så vi vet att vi gör rätt. Mål ska vara: konkreta, tydliga, smarta, mätbara, lätta att följa upp och inte för många. Målen ska kunna verka för att stärka Skånes konkurrenskraft, t.ex. export, importkvot, prioritering av forskning, turistnäringen. Allra viktigast i strategin: sysselsättning, arbetsvillkor, miljömässiga. Förslag på mål: sänka kemikalieanvändning m 50 %. Annat: sätta lönsamhetsmål, stärka varumärket, kvalitet. Mål: socialt hållbart, medel: ekonomi, grunden: ekologi. Fira delmål! Konkreta mål till dialogmötena. 13. Event, möten och kongresser som strategiskt verktyg för livsmedelssektorn Event och möten bidrar till kompetensutveckling, stärker forskning och lyfter näringsliv, skapar stolthet, vara ett skyltfönster. Strategi och tydliga mål behövs: vad vill vi ha för möten i Skåne? Mycket arbete har redan gjorts, efterfrågar helikopterseende vem tar det ansvaret? Idag finns en avsaknad av stolthet, en ökad kännedom om vad vi har behövs. Certifiering bra, som Smaka på Skåne. Strategiskt arbete för att lägga kongresser i Skåne som lyfter branschen inom t.ex. betor, raps och vin i kalla klimat. Mat och dryck kan vara ännu större del på dessa möten och event en matambassadör vid dessa tillfällen föreslås. 14. Hur kan vi öka förädlingsgraden av livsmedels- och dryckesproduktionen med målet att skapa upplevelser i kombination med ren produktion? Viktigt att koppla besöksnäringen till arbetet med strategin, attraktionskraften! Arenor där stora och små producenter kan mötas - innovation. Ökad kunskap och kompetens
tjänsteproduktion. Hitta möjligheter här och nu. Samlad arena kompetens utveckling innovation. 15. Konsumentens makt Utbildning och kommunikation: konsumenten måste bli medveten om varför man ska köpa skånskt/svenskt. Börja redan i skolan, kan passa in i nästan alla ämnen. Lär barnen laga mat från grunden. 16. Vem slaktar skånska grisen? Finns ingen utbildning i Sverige för slakt. Måste kunna förmedla vidare kunskapen inom landet och inte förlita sig på andra länder. Öka möjligheten med mobila slakterier (Samerna kan!). Konsumentkunskap måste öka. Sluta aldrig kompetensutveckla inom livsmedel. 17. Hur påverkar parisöverenskommelsen vår skånska strategi? Biogas, gastraktorer. Fossilfritt Skåne, 100 % 2030, giftfritt, rent vatten, bördighet = kolinlagring (betesmark). Viktigt att inte slå ut lantbruket på vägen mot fossiloberoende. Detta är inte bara viktigt utan nödvändigt och ger massa möjligheter. Vill se ett dialogmöte på detta tema. Förklara att maten måste få kosta, hållbarheten kostar. Viktigt att få de unga medvetna, men också att fånga de äldre företagsledarna. Ta vara på gnistan i vissa företag, hur tända gnistan i övrigt. Möjligheter med att ligga i framkant: exportera modeller och system, arbetstillfällen, resiliens. Lokal säsongsinnovation. Dragkraft och energi och kreativitet. 18. Fisk och skaldjur. Marknadsutveckling och kvalitetskriterier för att skapa ett långsiktigt hållbart fiske och fiskeproduktion. Det skånska fisket hållet på att konkurreras bort, vi borde värna om att ha det kvar, kulturarv. Ta tillvara på konsumentens intresse för mat, spårbarhet, transparens. Småskalig livsmedelsproduktion som förebild. Konsument har ofta dålig uppfattning om bra fisk och sämre. 19. Var ska den skånska maten produceras i det kommunala planmonopolets landskap? Differentierad bosättning, öst väst. Kunna bygga vid insjöar, differentierade skatter vid etablering. Regional strategi. Ekosystemtjänster och jord värderas. Någon måste bevaka åkermarken. 20. Hur vill vi att den skånska köttproduktionen ska se ut 2030? Ökad differentiering. Alla led i kedjan måste ställa mer specifika krav (t.ex. på ursprung). Offentlig upphandling måste delas upp i mindre delar med mer specifika krav. 21. Billigast möjliga eller högsta kvalitet? Kunskap behövs, riktigt fakta! Lönsamhet måste vara utgångspunkten. Småskaligt och bulkproduktion måste finnas sida vid sida. Kommunikation måste understödja produkt: producera efter kundens önskemål. 22. Stadsbruk
Koppling land-stad skapar förståelse. Kunskapsutbyte. Erfarenhetsutbyte, med LRF. Stadsbondens egen marknad. Pedagogiskt verktyg i förskolor. Kommunalt ansvar för att avsätta mark för stadsodling. Möten samtal kommunicera. LRF bör närma sig stadsodlarna kan vara landsbygdens ambassadörer i staden. 23. Möte mellan livsmedel och life science Kunskap finns, måste samlas och spridas. Integration mellan livsmedelsstrategi, industri och biotech. Släpp in barnen i köket. Överbrygga hälsopåståendet. 24. Perspektiv 2030, 14 år dit. Vad hände 2002 som är avgörande för hur det ser ut idag? 2030, allt går att mäta, dvs direkteffekten av vad du äter. Sensorer på alla livsmedel, inga bäst före datum = minskat matsvinn. Återvinner konsumentens förtroende? Stora aktörer måste ha ett holistiskt perspektiv. Innovationer köps upp och försvinner. Matkassar som svarar på andra behov. Innovativ upphandling: mat möter medicin och i kontaktytan däremellan ligger hälsa. Co-creation med konsument. Kunskap om mat måste öka! Mat = jobb för nyanlända (matlagning). Food trust/food security. Var och hur kommuniceras närhet och spårbarhet? När slår digitaliseringen igenom? Ny form av affären: mindre, närmare. Lita på kravmärkt. 25. Ny kunskap/integration Branschansvar: nyanställning/språkinlärning. Ny kundgrupp: vad odla? Lärling/språkpraktik. Olika vägar in på arbetsmarknaden/samhället måste öppnas.