Rapport nr 11/2016 Arbets- och miljömedicin Syd Mätrapport Företaget N N Helkroppsvibrationer från golv Jan-Eric Karlsson Yrkeshygieniker Jakob Riddar Yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicin Datum 2016-05-16
Bakgrund Som en del i en patientutredning har utförts mätning av helkroppsvibrationer från golv i en produktionslokal på företaget N N. Mätmetodik Mätutrustningen var en vibrationsmätare Norsonic NOR136 med en i sittplatta monterad treaxlig ICP accelerometer modell NOR1286. Sittplattan placerades på golvet och belastades genom att en person ställde sig på den. Data registrerades under 1 minut i varje mätposition. Accelerometern mäter samtidigt i tre riktningar (x, y, z) som mätnormerna SS-ISO 2631 och 2631-2 anger. RMS-värdet (root mean square) beräknas sedan i m/s² för varje riktning. Sedan görs en frekvensanalys i tersband (0 80 ) och resultatet jämförs med riskkurvan för helkroppsvibrationer i industribyggnader i mätnormen 2631-2. Vi redovisar även ett frekvensvägt värde enligt vägningskurvan i mätnormen. Vägning görs för att efterlikna människans känslighet för vibrationer av olika frekvenser. Det vägda värdet för den riktningen med högsta vibrationsnivån, z-axeln vertikalt genom kroppen från fötter till huvud, används vid utvärderingen och jämförs med Arbetsmiljöverkets insats- och gränsvärde för helkroppsvibrationer. Mätkriterium I Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2005:15 Vibrationer anges ett gränsvärde för helkroppsvibrationer på 1,1 m/s² som inte får överskridas. Värdet är en ekvivalent 8-timmars vibrationsnivå, dvs. en sorts medelvärde över en arbetsdag på 8 timmar. Det innebär att det är tillåtet att exponeras för högre vibrationsnivå under en kortare tid av arbetsdagen. I föreskriften finns även ett insatsvärde på 0,5 m/s². Om detta överskrids är arbetsgivaren skyldig att påbörja ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att minska exponeringen. Arbetsmiljöverkets värden gäller i första hand för helkroppsvibrationer i fordon. I detta fall tillmäter vi större vikt vid riskkurvorna i Byggnadsstandarden SS-ISO 2631-2. Om vibrationsnivån i respektive tersband ligger under riskkurvorna förekommer normalt inga klagomål på obehagliga störningar/upplevelser. Lokal och mätpositioner I produktionslokalen finns fyra linjer (1-4). Varje linje har 2 produktionsenheter placerade på bottenplanet som är ett betonggolv. Vid en enhet står operatörerna på en låg brygga av gallerdurk. Uppåt i lokalen finns sedan ett mellanplan i plåt och gallerdurk samt ytterligare ett plan i betong (plan 2). Specifikt för linje 1 finns ovanpå plan 2 dessutom två gallerdurksplan, här kallade plan 3 och 4. På mellanplanet och uppåt finns transportband, IC-bord, elmotorer m m. Personalen behöver vara där för att åtgärda stopp på transportbanden m m. De vistas dock mesta tiden på bottenplanet. Mätningar utfördes i 19 mätpunkter fördelade över de fyra linjerna och samtliga våningar. 2
Resultat I de flesta mätpunkter uppmättes mycket låga vibrationsnivåer. Frekvensvägda värden i z- riktningen redovisas i tabell 1 och jämförs med Arbetsmiljöverkets insats- och gränsvärden. Tabell 1. Frekvensvägda värden för helkroppsvibrationer Mätpunkt Mätplats Våning Frekvensvägt värde i z-riktningen [m/s²] 1 Linje 1 Enhet 1 Bottenplan <0,01 2 Linje 1 Enhet 2 Bottenplan <0,01 3 Linje 2 Enhet 1 Bottenplan <0,01 4 Linje 2 Enhet 2 Bottenplan <0,01 5 Linje 3 Enhet 1 Bottenplan <0,01 6 Linje 3 Enhet 2 Bottenplan <0,01 7 Linje 4 Enhet 1 gallergolv Bottenplan 0,01 8 Linje 4 Enhet 2 Bottenplan <0,01 9 Linje 1 vid transportör Mellanplan, plåtgolv 0,08 10 Linje 1 vid ljusfäste Mellanplan 0,11 11 Linje 2 vid elmotor Mellanplan 0,17 12 Linje 3 vid transportband Mellanplan <0,01 13 Linje 4 vid transportband Mellanplan 0,03 14 Linje 1 vid transportör Plan 2 <0,01 15 Linje 2 vid transportör Plan 2 0,04 16 Linje 3 vid IC bord Plan 2 <0,01 17 Linje 4 vid transportband Plan 2 <0,01 18 Linje 1 vid transportör Plan 3 0,10 19 Linje 1 vid transportör Plan 4 0,09 Arbetsmiljöverkets insatsvärde/gränsvärde 0,5/1,1 I nedanstående figurer visas i mer detaljerad form ovägda vibrationsnivåer i z-riktningen, som var den helt dominerande, i frekvensområdet 1-80 i tersband. Resultaten jämförs med riskkurvor som finns i vibrationsnormen 2631-2. Kurvan för industrilokaler är den översta, mörkare i diagrammen. Kraven är högre, dvs. kurvorna ligger lägre, för byggnader än för fordon där människan antas tolerera högre vibrationsnivåer. De fyra första diagrammen visar de mätpunkter med högst vibrationsnivåer. Som jämförelse visas även resultat från en mätpunkt med mycket låg vibrationsnivå. 3
m/s² 16,000 8,000 4,000 2,000 1,000 0,500 0,250 0,063 0,031 0,016 0,008 0,004 0,002 Linje 1 mellanplan vid ljusfäste m/s² 16,000 8,000 4,000 2,000 1,000 0,500 0,250 0,063 0,031 0,016 0,008 0,004 0,002 Linje 2 mellanplan vid elmotor m/s² 16,000 8,000 4,000 2,000 1,000 0,500 0,250 0,063 0,031 0,016 0,008 0,004 0,002 Linje 1 plan 3 vid transportör 4
m/s² 16,000 8,000 4,000 2,000 1,000 0,500 0,250 0,063 0,031 0,016 0,008 0,004 0,002 Linje 3 Enhet 2 Slutligen redovisas för jämförelse även vibrationsnivån i tersband för en mätpunkt i jämförelse med kurvor för nedsatt komfort enligt SS-ISO 2631. 5
m/s² 16 8 4 2 1 0,5 0,25 0,0625 0,03125 0,015625 0,0078125 0,0039063 0,0019531 Linje 1 mellanplan vid ljusfäste 8 h "komfortkurva" 6
Kommentarer Jämfört med Arbetsmiljöverkets insats- och gränsvärde för helkroppsvibrationer är de uppmätta vibrationsnivåerna låga. Dessa värden är framtagna för att skydda mot besvär i främst ländryggen under ett helt arbetsliv. Den vibrationsnivå där en normalkänslig människa kan börja känna att det vibrerar ligger på ca 0,015 m/s² (spridning 0,01-0,02 m/s²). Vid jämförelse med riskkurvorna i SS-ISO 2631-2 överskrids industrikurvan för enskilda frekvenser i de tre mätpunkterna som har högst vibrationsnivåer. Dessa ställen är samtliga belägna på de övre plan som har plåt- eller gallerdurksgolv. På betonggolven på bottenplan och plan 2 förekommer i princip inga mätbara vibrationer. I en mätpunkt Linje 2 mellanplan vid elmotor förefaller elmotorn vara den huvudsakliga orsaken till vibrationerna i golvet. På dessa ställen kan förväntas påpekanden på obehag av vibrationer. Landström med medförfattare har studerat hur helkroppsvibrationer från vibrerande golv etc. fortplantas i kroppen i stående ställning och hur de upplevs beroende på vibrationernas styrka och frekvens. Detta redovisas i tabellen nedan. Tabell 2. Effekter i kroppen i stående ställning beroende på frekvens och vibrationsnivå Mätplats Dominerande frekvens [] Vibrationsnivå, ovägd [m/s²] Effekt Linje 1 mellanplan ljusfäste 40 0,46 Darrningar, krypningar i fötter, underben Linje 2 mellanplan elmotor 63 0,98 Darrningar, krypningar i fötter, underben Linje 1 plan 3 transportör 16 0,12 Svaga svängningar eller darrningar i fötter, underben Sammanfattningsvis visar mätningarna att vibrationer från plåt- och gallerdurksgolven (mellanplan, plan 3 och 4) kan upplevas som obehagliga med olika effekter i fötter och underben. Längre tids vistelse på dessa plan under arbetsskiftet kan sannolikt framkalla muskelspänningar och eller lätt kramp. Detta är dock oftast övergående besvär. Risken för att utveckla bestående sjukdom som vita tår (vasospasm) eller domningar och stickningar (nervskador) i tår och fötter bedöms som liten. Referenser 1. Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2005:15, Vibrationer. 2. Standardiseringskommissionen i Sverige. Vibration och stöt Vägledning för bedömning av helkroppsvibrationers inverkan på människan. SS-ISO 2631. 3. Standardiseringen i Sverige. Vibration och stöt Vägledning för bedömning av helkroppsvibrationers inverkan på människan Del 2 Vibration i byggnader (1 till 80 ). SS-ISO 2631-2. 4. Arbetarskyddsstyrelsens Undersökningsrapport 1983:17, Perceptionsförhållanden avseende helkroppsvibrationer i stående ställning av Ulf Landström et al. 7
8
Arbets- och miljömedicin Syd, Lund har utfört mätning av helkroppsvibrationer från golv i en produktionslokal på företaget N N. Jämfört med Arbetsmiljöverkets insats- och gränsvärden var de uppmätta vibrationsnivåerna låga. Exponeringen bedöms därför inte ge bestående besvär som t ex vita tår. För vissa diskreta frekvenser på främst gallerdurksgolv överskreds dock riskkurvorna för industribyggnader i vibrationsnormen. Följden skulle kunna bli övergående besvär som muskelspänningar eller lätt kramp i fötter och underben. Medicinsk service Labmedicin, Arbets- och miljömedicin 221 85 LUND Tel 046-17 31 85 E-post amm@skane.se Internet: www.ammlund.se 9