Karolinska Universitetssjukhuset Hörsel- och Balanskliniken



Relevanta dokument
Hörteknik i skolan, nödvändigt men inte tillräckligt?

Minska bullret! Hur man skapar en god ljudmiljö anpassad för barn med hörselnedsättning

Hörapparater: Vad är viktigt för användaren? Peter Nordqvist, Tekn. Dr. Forskningsinstitutet Hörselbron

SÅ SKÖTER DU DIN HÖRAPPARAT

Ljudisolering. Ljudisolering Akustisk Planering VTA070 Infrastruktursystem VVB090

RAPPORT BILAGEDEL. Hörteknik och dess användning i skolan HODA

ÅF Ljud och Vibrationer Akustik. Anna Berglöw Tel +46 (0)

HODA Hörteknik och dess användning i skolan

3. Metoder för mätning av hörförmåga

Barn- och utbildningsförvaltningen. Handlingsplan mot störande buller. Tyresö förskolor och skolor

som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp

Bort med bullret! Hur minskar vi störande ljud i skolan?

Bilaga A, Akustiska begrepp

Tillsyn av ljudmiljö i skola och förskola BARBRO NILSSON Arbetsmiljöinspektör

CHECKLISTA LJUDGUIDE FÖR FÖRSKOLAN

Teaterföreställning med BRA HÖRBARHET!

Ljudalstring. Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft. Förtätning

Goda råd. till dig som ska skaffa hörapparat

Verifiering av ljudkrav under produktion

Bilaga. Akustik TEKNISKA ANVISNINGAR. Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar

Hörselkonsultation för Barn och Ungdomar i förskola/skola

Del 2 Hörteknik i skolan. Nordisk konferens 2013

HÖRHJÄLPMEDEL KROPPSBURNA HÖRAPPARATER I - ÖRAT - APPARATER BAKOM - ÖRAT - APPARATER TAKTILA HÖRHJÄLPMEDEL

Handledning till observationsschemat för skolans auditiva miljö. med förslag på reflektioner och återkoppling

På samma våglängd. En faktatext som kompletterar filmen På samma våglängd

Rydsgatan, Borås. Rambeskrivning ljud BYGGHANDLING

Effekterna av bakgrundsbuller b och

Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: HÖ1401 Tentamenstillfälle Ordinarie tentamen.

Grundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB

HÖRSEL. Förekomst av hörselnedsättning. Stöd och samverkan

Bulleråtgärder i trapphus

Roger TM. Tydligare ljud till alla. SoundField i skolan

Rapport från projektet: Tillgänglighet för hörselskadade inom Uppsala läns landsting

Hör alla tillräckligt bra i era lokaler? Comfort Digisystem - Hörselprodukter i offentliga miljöer

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder

Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning?

CI-kommunikation och teknik

Vår upplevelse av ett rum hänger samman med rummets akustik. Du kan lita på Silent Gliss långa erfarenhet.

Ask a question. Change a life...

Bilaga 6: Akustisk undersökning

Faktorer som påverkar barns förmåga att uppfatta tal i skolan. Peter Nordqvist Forskningsinstitutet Hörselbron, KTH

Hur stoppar vi ljudet?

Elevers upplevelse av buller i skolan

2212 Hjälpmedel för teckning och handskrift Manuella hjälpmedel för att teckna och skriva Betalas av patienten/brukaren.

Att höra i skolan om några förutsättningar som rör delaktighet för elever med hörselnedsättning

Kvalitetsredovisning SPM Auditiv miljö. Hörselteknik och akustik i specialskolan. Arne Gustafsson

Auditiv miljö. Hörselteknik och akustik i specialskolan

CROS/BiCROS. En överblick från Signia. signia-pro.se/crosnx

F11 Ljudisolering 1. Hur stoppar vi ljudet? Isolering. Absorption. Blockera ljudvägen ingen energiförlust

Absoflex. Andra produkter

F11 Ljudisolering 1. Från Den som inte tar bort luddet ska dö! Hur stoppar vi ljudet? Isolering. Absorption

Bilaga B, Lösningar med hänsyn till ljudkrav

Ljudrum. Inspelningsstudio Projektstudio Masteringstudio Hörsal Konsertsal

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten

Akustikformler. Pascal db db = 20 log ( p/20 µpa) p = trycket i µpa. db Pascal µpa = 20 x 10 db/20. Multiplikationsfaktor (x) db db = 10 log x

Tre steg mot rätt val. - en guide vid val av hörapparat

Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning

Standarder, termer & begrepp

Det kostar pengar att skapa en bra ljudmiljö i skolan. Vad är en bra ljudmiljö värd för elever, lärare och samhället?

Bli Sveriges mest attraktiva mötesplats Är alla välkomna i era lokaler?

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.

Skapa god ljudmiljö i öppna kontor

F10 Rumsakustik, efterklangstid

Lathund vid inköp av teleslinga

ÅF Ljud och Vibrationer Akustik

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

Buller - Skydd av bostäder och lokaler, enligt BBR, avsnitt 7 Visby FSB-seminarium Christian Simmons

Projekteringsanvisning Akustik-grundskola FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA DECEMBER SIDOR

Svarsfil till remiss BBR 2013, dnr: /2012

LÅTER DET SOM GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Ny ljudklassningsstandard SS 25267

Comfort Digisystem Digitala hörselprodukter för lärande miljöer

Välkommen till vår värld! Örjan Lindholm Trafikbuller Industribuller Annan verksamhet i bostadsfastighet

Buller i skolmatsalar. En undersökning av 20 skolor i Stockholms län

Informationsmöte inför Pias skolstart i årskurs X 2011-MM-DD

PROFILES KaU nyhetsbrev, nr 3, december 2013

HJÄLPREDA HÖRSEL. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med hörselnedsättning/dövhet. Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden

Hörselskydd med radio och Bluetooth

GUIDE för. föräldrar till. i stockholms län

Gymnasieutbildning för elever med hörselskada/ dövhet i Stockholms stads skolor

Grundläggande Akustik

Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 7 BVF. (BFS 1995:17)

Laboration 3, TNGD10 Rörliga medier

Få en bra start med hörapparat

Barnens ljudmiljö kartläggning av åtta förskolor i Stockholm Projektrapport från miljöförvaltningen

Ljudmiljön i skolmatsalar

S Series Produktfamilj

Allt om hörslingor En vägledning kring hörslingor och dess olika delar.

Phonaks trådlösa kommunikationssortiment Produktinformation

Bullermiljön i förskolor och skolor - svar på skrivelse från Désirée Pethrus Engström (kd) och Ulrica Nilsson (kd)

MILJÖBYGGPROGRAM SYD. Kap 5 Byggnadsakustik Eva Sjödahl

BE2021 BELLMAN & SYMFON AB SVENSKA

Hörseltjänst Göteborg

Frans Davidsson Konceptutvecklare Kontorslokaler

Mätning av bullerexponering

Hur kan man förbättra ljudmiljön på arbetsplatsen och vilken betydelse har det för personalens välmående?

F8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Isolering. Absorption. Statistisk rumsakustik

HÖRCENTRALENS TEAM FÖR VUXNA. Specialiststöd för dig som har nedsatt hörsel. regionuppsala.se

AKUSTISK DESIGN ENLIGT RUMMETS TYP

Transkript:

Karolinska Universitetssjukhuset Hörsel- och Balanskliniken Verksamhets chef Klinikråd Driftråd Diagnostik Habilitering Rehabilitering

Enheten för hörselhabilitering barn och ungdom Enhetschef Bit. enhetschef Enhetsråd FOUU Miljö Etik Team SÖDER Förskola skola 0 20 år Team Stockholm Förskola - skola 0 20 år Team Stockholm Förskola - skola 0 20 år Team NORR Förskola skola 0 20 år Flerfunktions team 0 100 år

Karolinska Universitetssjukhuset Hörsel- och Balanskliniken Hörselhabilitering Barn och Ungdom Totalt antal inskrivna patienter 2073 st Antal med hörapparat Antal med CI Antal med BAHA Antal med hem eller skol teknik 997 st 169 st 55 st 750 st Förskolebarn 247st skolbarn o äldre 1826st

Vad önskar jag mitt inlägg kommer ger Er! Att ni nu går hem och är mer ljud kritiska Kontrollerar tekniken mer regelbundet Filmar Er verksamhet för utvärdering Sören Holmberg Hörselingenjör

En dag på jobbet! Høre i olika ljudmiljøer Høre via høreapparat CI - BAHA Høre via teleslinga FM Fungerar tekniken? Mikrofonteknik

1.Problemet: Dåligt signal-brus-förhållande på grund av: * Buller (höra - höra via HA se känna) * Efterklang * Avstånd 2.Lösningar: * Val av rätt sal * Akustikförbättring * Bra skolmöbler * Tyst i klassen * Rätt placering * Slinga, FM

Några riktlinjer att Alla barn behöver en god akustisk miljö för att kunna utvecklas speciellt gäller det barn med hörselnedsättning. Barn har svårare än vuxna att höra i dålig akustisk miljö (flera vetenskapliga rapporter har visat detta). Om de har en hörselnedsättning blir det än svårare. Akustikförbättrande åtgärder som görs för hörselskadade är även bra för normalhörande barn. Så långt som möjligt skall SVENSK STANDARD SS 02 52 68 följas. Klassrummet: Väljes så, att det ej ligger i omedelbar närhet av utrymmen där man kan räkna med bullrande aktiviteter såsom trapphus och korridoravsnitt med livlig rörelse under lektionstid, slöjdsal och liknande, trafikled intill med hög trafikfrekvens, skolgård där störande aktivitet äger rum under lektionstid. Rummet bör vidare ha kort efterklangstid, 0,5 sekunder över oktavområdet 125-8000 Hz är godtagbart. Det får ej heller vara utsatt för starka induktiva störfält (rekommenderat värde är 35dB(A)), vilket kan försvåra användningen av hörsel teknisk utrustning. Bullerdämpande åtgärder: Eftersom den normalt förekommande störnivån under aktiviteter i klassrummet ofta leder till maskering av nyttoinformationen är det angeläget att en minimering av störnivån görs. Rekommenderad maximal störnivå är 30 db(a) och 45 db(c). Nedanstående åtgärder har effektiv inverkan på störnivån. Golv/Elevstolar: Inläggning av mjuk golvbeklädnad. Helsyntetisk öglematta ger bästa resultatet. Om någon typ av plastmatta väljes skall salen förses med elevstolar av kryssfot eller kryssbens modell. Plastmattan är dock vida underlägsen heltäckningsmattan från bullerdämpande synpunkt. Gummitassar av typ ACTIVE care () har ofta en bra ljuddämpande effekt. Det är viktigt att mattfabrikantens städinstruktioner följes för vald matta. Elevbord: Dämpning av bänklocksslamret genom montering av självhäftande tätningslist på vänster och höger lådkant på samtliga elevbord. Värnamo All-list dim: 8 x 15 mm (eller Tesa Universallist, dim: 8 x 15 mm) har goda stötabsorberande egenskaper, cirka 10cm på vardera bänksida räcker. Dörrar/ Fönster: Dämpning med avseende på slagljud samt översyn och eventuell förbättring av tätning mot utifrån inträngande ljud. Självhäftande tätningslist av lämplig grovlek ger god verkan. Ventilationssystem: Vid höga störnivåer över 30dB(A) och/eller över 45dB(C)) skall möjligheterna till reduktion av denna undersökas. Belysning: För att den hörselskadade skall kunna få bra stöd i den talandes avläsebild måste ljusförhållandena vara goda. Normalbelysningen i klassrummet bör vara över 500Lux och minst 700Lux på tavlan. Belysningen måste vara akustisk såsom induktivt störningsfri. e.

Exempel på tal utan akustik sanering

Akustikberäkning 125 250 500 1000 2000 4000Hz 30 kvm Ecophon Akutex T Gedina 0,84 0,65 0,48 0,45 0,46 0,48s 30 kvm Ecophon Akutex T Gedina 0,7 0,48 0,45 0,48 0,45 0,46s 30 kvm Ecophon Akutex T Gedina 0,62 0,49 0,45 0,45 0,45 0,45s 20 mm tjock 50 mm nedpendling med 20mm tjock och 200mm nedpendling med 40mm tjock och 200mm nedpendling Sabine FORMEL: T = 0,16 * V/A T = efterklangstiden V= rummets volym A= rumsabsorption (a1*s1 + a2*s2 osv.)

Olika materialsdämpfaktor: 125 250 500 1000 2000 4000 Hz Absorbent 50mm 0,49 0,63 0,83 0,97 1,00 0,96 Gardin 0,03 0,12 0,15 0,27 0,37 0,42 Mjuk matta Sittande person 0,05 0,08 0,20 0,30 0,35 0,40 0,17 0,36 0,47 0,52 0,50 0,46

Störljud = Oönskade ljud

Ljudnivåer på olika golv! På klinkers: Utan tass Med tennisbollar På trägolv: Utan tass Med tennisbollar 90 db 40 db 70 db 40 db

Olika mätningar: Buller/ ljudnivåmätning Efterklangs mätning Luftljudsisolerings mätning Stegljudsisolering mätning RASTI, STI mätning Ljusmätning

at det at kunne høre de andre elever stadig er den største udfordring i dagens skole.

Karolina Smeds

FM- system med høretelefon, Audiofon MP4

At kunne høre bra to teleslinga. Tore Lundborg

5024 5184 5344 5504 5664 5824 5984 6144 6304 6464 6624 6784 6944 7104 7264 7424 7584 7744 7904 Tågbanans signalsystem mätt i hörselklassrum (10m över spåret). db 85 80 75 70 65 60 55 50 45 40 Mätning med tåg på plattform 5, kl:00,05 Frekvens Hz

Fröken testar CI med testplatta Med fjärrkontrollen testas både att M och T fungerar Fröken har myggmikrofon med FM sändare som är kopplad till teleslingan

Testplatta för CI test Clips med hörapparat för test av teleslingan och elevernas hörapparater

Mikrofontyper: Halskroksmikrofon Myggmikrofon Bommikrofon/Madonna

Mikrofon på halskrok

Eleven har mini FM (MLx) och pedagogen myggmikrofon.

Mikrofonteknik: Slå på/sätt på mikrofonen! Va skall de höra allt? Jag viskar så hörs det inte, Flera lärare med mikrofon, Glömmer slå av den ibland,

Karolinska Universitetssjukhuset Hörsel- och Balanskliniken Hörselhabilitering Barn och Ungdom Hur fungerar skolhörselteknisk utrustning som skall användas av integrerade hörselskadade elever? Gjordes våren 2006 på 95 skolutrustningar och 2010 på 35 stycken utrustningar Sören Holmberg Hörselingenjör

Procent Fasta systems felprocent 2006 (95st) och 2010 (25st) 60 50 40 30 20 10 2006 2010 0 Väl fungerande Felanmälda Upptäckta fel

Hörselteknik för elever med flerfunktionsnedsättning Ett samarbete mellan: Karolinska Universitets sjukhuset Enheten för Hörselhabilitering Barn och Ungdom Specialpedagogiska skolmyndighetens resursenhet. Projekt tid 2008 pågående. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Procent Fungerade hörselteknisk utrustning 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Hörapp OK CI OK Sling OK 2008 2009 2010 (VT)

Hörapparatskontroller: Arne Gustavsson Birgittaskolan cirka 80 % OK Sören Holmberg Alviksskolan (88%) cirka 50 % OK 17 % ej med 17 % felaktiga 17 % en av två felaktig Sören Holmberg Åsbackaskolan 70 % OK och satt på örat

Antal elever Fel på portabla system (17st) 2010 8 7 6 5 4 3 2 1 0 mfm Halsslinga Hörlurar Väl fungerande Upptäckta fel

at det at kunne høre de andre elever stadig er den største udfordring i dagens skole.

at det at kunne høre de andre elever stadig er den største udfordring i dagens skole.

Utrustning (95 st) hos de elever som besöktes 2005-2006 Access 210 Mentor (Okayo) Tegnér (AKG) Transett pedagog III

TRANSETT PED III

Ty p oc h a nt a l ut r ust ni nga r ( 2 5 st y c k e n) å r 2 0 10 Ped III A 210 A 330

ACCESS 210

ACCESS 330

at det at kunne høre de andre elever stadig er den største udfordring i dagens skole.

Antal elever Vad gav hörapparatskontrollen? 9 8 7 6 5 Pojke 4 Flicka 3 2 1 0 Hörapparaten OK En Ok en trasig Felaktig Hemma CIC CI, OK Kunde inte kollas