Renée Frangeur Yrkeskvinna eller makens tjánarinna: Striden om yrkesrátten for gifta kvinnor i melíankrigstidens Sverige Arkiv avhandlingsserie 49
Inneháll Fórord 9 1. Syfte, teorier, begrepp, frigestallningar samtforskningslágeoch kallor 11 Fórfórstáelse och syfte 11 Teoretiska utgángspunkter och begrepp 12 Frágestallningar 26 Forskningslage 27 Kallor 37 Undersókning 38 2. Historik och bakgrund 40 Den gifta kvinnliga arbetskraften i officiell statistik 41 Kvinnorna och kvinnoarbetet 1870-1920 44 De gifta kvinnorna i lagstiftningen 46 De gifta kvinnorna i jordbruksarbete och hemarbete 46 De gifta industriarbeterskorna 48 Gifta kvinnliga tjánsteman 50 Familjelóner, skyddslagar och forsorjningstváng 54 Sekelskiftets skarpning av genusordningen i offendigheten 55 Riksdagen och kvinnoarbetet efter sekelskiftet 58 Delsammanfattning 60 De nya ráttigheterna och kvinnoarbetet 62 Husmoderskontraktet 64 Berakningar av gifta kvinnors forvárvsfrekvens 67 Jordbrukarhustrur, yrkesverksamma gifta kvinnor och hemmafruar 68 Statistiken som konstruktion av den gifta kvinnans arbete 69 Delsammanrattning 71 3. Manlig skrápolitik? Riksdagsdebatterna 1925-1927 om yrkesfórbud for gifta kvinnor 72 Fóresprákarna for begransningar eller fórbud 73 Motstándarna till forbud eller begránsningar av gifta kvinnors fórvarvsarbete 75 Anhángarna 77 Sammanfattning om aktórerna och anhángarna i riksdagsdebatterna 1925-27 80 Argumenttyper 81
Fóresprákarnas argumentation 81 Sammanfattning av fóresprákarnas argumentation 89 Motstándarnas argumentation 89 Sammanfattning av motstándarnas argument 94 Riksdagsdebatterna som uttryck for klasstrategier 95 Riksdagsdebatterna som uttryck for re olika manlighetsstrategier 101 Elof Lindberg som huvudaktór i riksdagsdebatten 1925-1927 107 Sammanfattning 110 4. Yrkeskvinna, Husmoder eller (Samhalls-) moder? Kvinnororelsens aktorer, argument, strategier och kvinnoideal 1925 1929 113 Kallmaterial och kollektiva aktorer 115 Argument och aktioner 121 Sammanfattning av argument och aktioner 131 Kvinnoideal 1: Modern och Samhállsmodern 132 Kvinnoideal 2: Husmodern 135 Kvinnoideal 3: Yrkeskvinnan 137 Kvinnoideal 4: Det kvinnliga medborgarskapet och feminismen 139 Allianser inom kvinnorórelsen 143 Allianser med staten 144 Sammanfattning av kvinnororelsens kvinnoideal och strategier 147 5. Den maskulina tidsstrómningen Riksdagsdebatten 1930-1934 149 Fóresprákarna for begransningar eller fórbud for gifta kvinnors forvárvsarbete i riksdagen 149 Motstándarna till begránsningar eller fórbud for gifta kvinnors forvárvsarbete i RD 155 Sammanfattning av aktorernas stallningstagande i riksdagsdebatterna 1931-1934 156 Fóresprákarnas argumentation 157 Motstándarna i 1930-talsdebatten i riksdagen 162 Sammanfattning av riksdagsdebatten pá 1930-talet 165 Riksdagsdebatten som exempel pá manlighetsstrategier 166 Georg Nyblom och bondefórbundet 169 Sammanfattning 176 6. Nya manliga aktorer pá andra arenor 178 LO och de gifta kvinnornas arbete 178 Fackfórbundens kongresser under mellankrigstiden 181 SAP- kongressen 1932 och de gifta kvinnornas ratt till arbete 184
Sammanfattning av SAP-kongressen 1932 193 Mánnens fórening 195 Sammanfattning 200 7. Yrkeskvinna, Husmoder eller (Samhálls)moder? Kvinnororelsens aktorer, argument, strategier och kvinnoideal under 1930-talet 202 Den gifta kvinnan och fórvárvsarbetet under 1930-talet. Aktorer, argument och strategier 204 Sammanfattning av aktorer, argument och strategier under 1930-talet 220 Allianser mellan kvinnoorganisationerna 221 Sammanfattning av kvinnororelsens ideal och strategier under 1930-talet 243 8. Kvinnoarbetskommittén aktorer och strategier 246 Kommittén fórbereds 246 Aktorer och direktiv 247 Sakkunnigas arbetsmetoder 250 De sakkunnigas kontakter i byrákratin 254 De sakkunnigas interna samarbete och konflikter 256 Kontakter med kvinnorórelsen 261 Kontakter med subkommittén for modraskydd for kvinnor i forvárvsarbete 264 KAK:s slutsatser - vad de skrev och inte skrev i utredningen 267 KAK:s arbete som exempel pá klasspolitiska och genuspolitiska strategier 268 9. Kvinnoarbetskommittén och arbetsgivarna aktórer och strategier 272 Lagstiftningen pá arbetsmarknaden for (gifta) kvinnor i mitten av 1930-talet 272 Arbetsgivarenkáten 273 Kállkritisk granskning av konferenserna 274 Industriarbetsgivarna 277 Arbetsgivare inom privat tjánstesektor: banker, fórsákringsbolag, kontor, handelsfóretag, hotell, restauranger och frisórer 282 Sjukvárdens arbetsgivare 292 Sammanfattning av arbetsgivarnas strategier 295 10. Kvinnoarbetskommittén och fackforeningarna 299 Fackfóreningarna inom industrisektorn 299 Fackforeningarna inom den privata tjánstesektorn: banker, fórsákringsbolag, kontor, hotell och restauranger samt rrisoryrkena 304
Fackforeningarna inom sjukvárden 309 Sammanfattning av fackfóreningarnas instállningar till gifta kvinnors yrkesarbete 313 11. Riksdagsdebatten 1939 den sista striden om yrkesrátten for gifta kvinnor 319 Betánkande, proposition, motion och utskottets uttalande 319 Sammanfattning av fórspelet till lagen 325 Fóresprákarna for lagen i riksdagsdebatter och utskott 326 Motstándarna mot lagen i riksdagsdebatter och utskott 327 Spelet bakom kulisserna 328 Sammanfattning av aktórerna i kammare och utskott 1939 329 Anhángarna 330 Fóresprákarnas argumentationsteman 332 Motstándarna till lagfórslaget 336 Tolkning av debatten som klass- och manlighets-/kvinnlighetsstrategier 340 12. Sammanfattning och slutsatser 344 Vilka aktorer startade och drev den offentliga debatten om gifta kvinnor och forvárvsarbete i Sverige pá 1920-talet? Vilka argument och strategier anvánde de? 344 Vilka aktorer drev den offentliga debatten om gifta kvinnor och forvárvsarbete i Sverige under 1930-talets fórsta del? Vilka (nya?) argument och strategier anvánde de? 349 Vilka var aktórerna pá arbetsmarknaden, bland arbetsgivare och fackfóreningsledare, i frágan om gifta kvinnor och forvárvsarbete? Vilka argument och strategier anvánde de? 354 Vilka aktorer medverkade till att debatten om gifta kvinnor och forvárvsarbete avslutades i den politiska offentligheten varen 1939? Vilka argument och strategier anvánde de? 355 Hur fórhóll sig den fórsta socialdemokratiska válfárdsstaten till gifta kvinnors arbete? 357 Hur och varfór fórándrades tolkningen av fórvárvsarbetets genus under mellankrigstiden pá central politisk nivá? 359 Hur páverkades den dominerande genusordningen av denna debatt och dess utgáng? 364 Kallor och litteratur 369 Summary 381