Genomförandeplan för Österbottens landskapsprogram

Genomförandeplan för Österbottens landskapsprogram 2013 2014 Godkänd av landskapsstyrelsen 22.10.2012

2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Nuläget i Österbotten och utvecklingsutsikter för åren 2013 2014... 4 3. Genomförandet av landskapsprogrammet... 6 3.1 Finansieringsinstrument och program för genomförandet av landskapsprogrammet... 6 3.1.1 Landskapsutvecklingspengar som inte är bundna till program... 6 3.1.2 Nationella utvecklingsprogram... 6 3.1.3 EU-programmen... 8 3.2. Genomförande per prioriterat område... 13 3.2.1 Prioriterat område 1: Konkurrenskraft och image Österbotten är känt för att vara energiskt... 13 3.2.2. Prioriterat område 2: Arbetskraft och kompetens internationella och kunniga, innovatörernas Österbotten... 18 3.2.3. Prioriterat område 3: Tillgänglighet och balanserad regionstruktur de hållbara strukturernas och utmärkta förbindelsernas Österbotten... 20 3.2.4. Prioriterat område 4: Välfärd, kultur och socialt kapital den kulturella mångfalden är en källa till välfärd i Österbotten... 25 3.2.5. Prioriterat område 5: Naturens och miljöns välbefinnande Österbotten, ett område på toppnivå för att stävja klimatförändringen... 30 3.3. De ekonomiska regionernas prioriteringar... 34 3.4. Läget för samprojektet i genomförandeplanen för åren 2012-2013... 37 3.5. Förverkligande av de kvantitativa målen i landskapsprogrammet... 38 3.6. Uppskattning av konsekvenserna på planeringsnivå per prioriterat område... 39 4. Finansieringsplan... 40 Bilagor Bilaga 1 Finansieringsplan Bilaga 2 MYAK tabeller Bilaga 3 Förhandlingsförslag från Södra Österbottens, Mellersta Österbottens och Österbottens samverkansområde: Kulturen ger välfärd Bilaga 4 Centrala projekt i anknytning till utveckling av den energiteknologiska kompetenskoncentrationen i Österbotten

3 1. Inledning Landskapsprogrammet och dess genomförandeplan är viktiga element i planeringen av regionutvecklingen. Enligt lagen om utveckling av regionerna (1651/2009), som trädde i kraft i början av år 2010, ska genomförandeplanen utarbetas i samverkan med statliga myndigheter, kommuner och andra som deltar i finansieringen av landskapsprogrammet. I genomförandet av landskapsprogrammet och dess genomförandeplan deltar alla för landskapets utveckling betydande aktörer, t.ex. Österbottens förbund, Österbottens och Södra Österbottens NTM-centraler, Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, näringslivsbolag, kommuner, läroanstalter och företag. Arbets- och näringsministeriet ger årligen landskapsförbunden anvisningar för utarbetandet av genomförandeplanen. Enligt ministeriet ska genomförandeplanen innehålla en sammanställning av de projekt som är viktiga för landskapets utveckling och som genomförs i regionalt samarbete. Till dessa hör även projekt som finns med i NTMcentralernas och regionförvaltningsverkens resultatavtal. Liksom tidigare år betonar ministeriet dessutom omfattande utvecklingsprojekt, som gäller fler än ett landskap och vars genomförande förutsätter åtgärder av centralförvaltningen. Genomförandeplanen kan innehålla 1-3 projekt- eller förhandlingsförslag, som ministerierna ger feedback på inom november 2012. Därefter kan man också komma överens om eventuella förhandlingar eller annan fortsatt behandling. Utöver detta bör man i genomförandeplanen beskriva de centrala målen i de tillväxtavtal för stadsregioner som bereds i landskapet samt deras betydelse i genomförandet av landskapsprogrammet. I utarbetandet av denna genomförandeplan har material insamlats från de regionala myndigheterna, de ekonomiska regionerna och högskolorna. Utöver dialogen med dessa aktörer har diskussioner förts också med bl.a. näringsbolagen i landskapet. Andra källor som använts är bl.a. de programdokument som styr regionutvecklingen (strukturfondsprogrammen samt utvecklingsprogrammen för landsbygden och fiskerihushållningen), regionförvaltningsmyndigheternas strategidokument samt planer för infrastrukturprojekt. Under beredningsprocessen har diskussioner förts även med Södra Österbottens förbund och Mellersta Österbottens förbund. Tillsammans med Södra Österbottens och Mellersta Österbottens förbund uppgjordes förhandlingsförslaget Kulturen ger välfärd (bilaga 3). Genomförandeplanen omfattar landskapets samarbetsdokument, som fastställer principerna för projektfinansiering med medel från EU-programmen (kapitel 3.1.3. samt bilaga 2). Genomförandeplanen har dessutom sammanjämkats med de strategiska resultatavtal som uppgjorts för NTM i Södra Österbotten, NTM i Österbotten och regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland samt med Vasaregionens tillväxtavtal som utarbetas som bäst. De viktigaste tyngdpunkterna i regionens olika kompetenscentrumprogram har beaktats. Genomförandeplanen behandlades i landskapets samarbetsgrupp (MYR) 10.10.2012 och godkändes i landskapsstyrelsen 22.10.2012.

4 2. Nuläget i Österbotten och utvecklingsutsikter för åren 2013 2014 Österbotten hör till de mest industrialiserade och internationella landskapen i Finland. Industrin står för mer än en tredjedel av värdeökningen och drygt en fjärdedel av arbetstillfällena. Av industriproduktionen går cirka 70 % på export. I Österbotten finns Nordens mest betydande energiteknologiska koncentration, som har en sammanlagd omsättning på kring 4 miljarder euro och som sysselsätter över 10 000 personer. Denna koncentration står för över 12 % av hela landets teknologiexport. Andra betydande industrigrenar är tillverkning av metallprodukter, kemiindustrin, livsmedelsindustrin samt fordonsindustrin. Andelen för de tidigare mer betydelsefulla industrigrenarna massaindustrin och tillverkningen av pappersprodukter har däremot sjunkit till cirka 2 procent av värdeökningen. Industrin i Österbotten har en stor betydelse för hela landets välfärd. År 2010 var industrins förädlingsvärde per invånare högst i Österbotten i jämförelse med de övriga landskapen. I början av år 2012 hade industrin i Österbotten fortfarande en svag uppåtgående trend som låg klart högre än i de övriga landskapen. Även omsättningstrenden för industrins export var högst i Österbotten trots att tillväxten tycks ha planat ut. Det hela grundar sig på den goda utvecklingen inom energiteknologikoncentrationen i Österbotten: de största sektorerna inom koncentrationen, tillverkning av maskiner och apparater samt tillverkning av elapparater, växte snabbt före recessionen slog till i slutet av förra årtiondet och de klarade sig genom recessionen med en mindre brant nedgång än motsvarande sektorer i landet i övrigt. I slutet av år 2011 låg trenden för dessa sektorer fortfarande på en högre nivå än i landet i övrigt. Trenden för tillverkning av maskiner och apparater håller dessutom på att åter få ett uppsving. Orderstocken för nyckelföretagen inom energiklustret har tillsvidare hållits på en god nivå och nya investeringar är på gång. Efterfrågan på lösningar gällande energisparande och effektiverad energiförbrukning ökar globalt i en allt snabbare takt, så utsikterna för energiteknologiklustret i regionen har utmärkta framtidsutsikter. Inom byggnadsbranschen visade trenden i början av året på en mycket snabb tillväxt, som låg klart över trenden för hela landet. Även inom handeln var tillväxten tydlig i början av året. Jordbruket har fortfarande en stark ställning i Österbotten. Lantgårdarnas struktur utvecklas, men takten har i viss mån avtagit. En viss osäkerhet kan förnimmas vad gäller framtiden. De höga energikostnaderna har en negativ effekt på växthusodlingens lönsamhet. Tack vare pälsskinnets goda prisnivå är pälsfarmernas ställning stark. För närvarande är utsikterna för de olika branscherna ändå osäkra och man vill se tiden an. Enligt näringslivets centralförbunds konjunkturbarometer för augusti förbättrades konjunkturläget för såväl industrin som bygg- och servicebranscherna i de österbottniska landskapen under våren och början av sommaren men läget är fortfarande sämre än normalt. För industrin och byggandet är förväntningarna något dystrare än tidigare. För servicebranschens del har förväntningarna höjts och utsikterna är något gynnsammare än i landet i genomsnitt. Enligt Etlas prognos i april 2012 kommer bruttonationalproduktens tillväxt för Österbottens del att stanna vid en halv procent i år. Under de närmaste åren förväntas tillväxten bli i treprocentsklassen, alltså ungefär på samma nivå som tillväxten i hela landet. Etla har ändå meddelat att de i höstens prognos kommer att sänka åtminstone siffrorna gällande nästa år.

5 Arbetslöshetsgraden har i Österbotten hållit en lägre nivå än i landet i genomsnitt. I början av 2012 var arbetslöshetsgraden i Österbotten hela tiden lägst på fastlandet i Finland, i genomsnitt 5,9 %. Inom landskapet är arbetslöshetens regionala fördelning relativt jämn. Under första halvåret var arbetslösheten i Kaskö betydligt högre än i landskapet i övrigt (14,2 %) på grund av att nedläggningen av Metsä-Botnias massafabrik fortfarande inverkar på situationen. Även i de största städerna Jakobstad och Vasa är arbetslöshetsgraden något högre än i landskapet i övrigt. Antalet långtidsarbetslösa är oroväckande och ungdomsarbetslösheten har ökat på sistone. Hur sysselsättningsläget kommer att utvecklas är för närvarande svårt att bedöma. Företagen inom Vasaregionens energikluster rekryterar fortfarande mer arbetskraft. I Jakobstadsregionen rekryteras det speciellt inom metall-, livsmedels- och vårdbranschen. I Sydösterbotten lider metallbranschen i någon mån av brist på arbetskraft. Enligt Etlas prognos kommer sysselsättningsläget i Österbotten att förbättras också under de närmaste åren och sysselsättningsgraden kommer att bibehållas på en något högre nivå än i landet i genomsnitt. Den allmänna osäkerheten försvagar ändå bedömningarnas och prognosernas tillförlitlighet. Om hotbilderna förverkligas kan situationen förändras snabbt. Befolkningsutvecklingen har under en lång tid varit positiv i Österbotten. År 2011 ökade folkmängden i en takt som var fjärde snabbast (med 1 160 personer, dvs. 0,7 procent) jämfört med de övriga landskapen och i slutet av året hade Österbotten 179 106 invånare. Under första halvåret 2012 har ökningen i viss mån mattats av jämfört med motsvarande tidsperiod år 2011 och 2010. Befolkningsökningen i Österbotten fördelas relativt jämnt i jämförelse med många andra regioner. Av 16 kommuner i Österbotten är det bara fem som har haft en minskning i folkmängden under åren 2007 2011. Tre av dessa kommuner ligger i Sydösterbotten: Närpes, Kristinestad och Kaskö. Sydösterbotten är den enda av de ekonomiska regionerna som under en längre tid har haft en jämnt sjunkande folkmängd. I de övriga ekonomiska regionerna, och i synnerhet i Vasaregionen, har utvecklingen under 2000- talet varit synnerligen positiv. En jämförelse mellan ekonomiska regioner visar exempelvis att befolkningsökningen i Vasaregionen under år 2011 var fjärde snabbast, i Kyroland nittonde snabbast och i Jakobstadregionen tjugonde snabbast. Vasaregionen håller måttet även på längre sikt, under femårsperioden 2007 2011 placerade sig regionen på en sjätte plats i jämförelsen. Folkmängden i Österbotten ökar tack vare den höga nativiteten och invandringen. Under de senaste åren har glädjande många flyttat till Österbotten från utlandet men i flyttrörelsen inom landet förlorar landskapet kontinuerligt invånare. På 2000-talet har Österbotten förlorat folk speciellt till Nyland, Egentliga Finland och Birkaland. Flyttningsöverskott fick Österbotten däremot mest från landskapen Södra och Mellersta Österbotten. Framöver påverkas utvecklingen av de olika branscherna i Österbotten på ett avgörande sätt av hur man lyckas lösa de ekonomiska problemen i Europa och hur krisen påverkar näringslivet i området. EU är fortfarande det viktigaste exportområdet för landskapet, trots att i synnerhet marknaderna i Asien under senare år har fått en allt större betydelse. Även Kinas avstannade tillväxttakt och USA:s ökade skuldsättning ger anledning till oro. Den internationella industrin i Österbotten genererar välstånd men innebär också att näringsstrukturen är synnerligen konjunkturkänslig. Pressen att flytta produktion till länder med lägre produktionskostnader och närmare marknaden ökar hela tiden.

6 3. Genomförandet av landskapsprogrammet 3.1. Finansieringsinstrument och program för genomförandet av landskapsprogrammet Genomförandet av landskapsprogrammet finansieras huvudsakligen med medel från staten, kommunerna och olika EU-program. För genomförandet anvisas dessutom landskapsutvecklingspengar som inte är bundna till program, vilket möjliggör förverkligande av många utvecklingsprojekt som utgår från de egna behoven i landskapet. Under åren 2013 2014 finns det mindre finansieringsmedel än tidigare för projekt som finns i landskapsprogrammet. EU:s pågående programperiod går ut i slutet av år 2013, så tyngdpunkten kommer att ligga på slutförande av pågående projekt och nya projekt kommer att startas i mindre utsträckning än tidigare år. Det råder fortfarande en viss osäkerhet om innehållet i och finansieringen av nya EU-program och det torde ta sin tid innan den nya perioden kommer igång. Dessutom blir det ytterligare stora nedskärningar i de obundna landskapsutvecklingspengarna år 2013. Genomförandeplanen utarbetas alltså i en situation då åtgärdsfinansieringen från 2014 och framåt är betydligt mer osäker än normalt. 3.1.1. Landskapsutvecklingspengar som inte är bundna till program De obundna landskapsutvecklingspengarna har varit av stor betydelse för helhetsutvecklingen av landskapet. Resurser har kunnat allokeras för bland annat sådana utvecklingsprojekt som det har varit svårt att lyfta fram under EU-programmens prioriterade områden, som t.ex. projekt inom kultur- och undervisningssektorn som indirekt förbättrar näringslivets verksamhetsförutsättningar. Nedskärningarna i landskapsutvecklingspengarna har betydligt minskat möjligheterna att genomföra projekt som planerats utgående från landskapets egna behov och som är viktiga med tanke på landskapets utveckling. Landskapen behöver nödvändigt också i fortsättningen ha finansieringsinstrument till sitt förfogande med vilka man kan genomföra utvecklingsåtgärder enligt landskapets egen speciella karaktär. Detta är viktigt i synnerhet i Österbotten, där nivån på EU-finansieringen är relativt låg. 3.1.2. Nationella utvecklingsprogram Med landskapsutvecklingspengar finansieras delvis också kompetenscentraprogrammet (OSKE) och tidigare även kohesions- och konkurrenskraftsprogrammet (KOKO). KOKO-programmet avslutades ändå från början av år 2012, mitt i verksamhetsperioden. Kompetenscentraprogrammet (OSKE) Västra Finlands kompetenscentrum deltar under kompetenscentraperioden 2007 2013 i Klusterprogrammet för energiteknologi och i Marinklustret. Dessutom antogs Vasaregionen år 2011 som fullvärdig medlem i Klustret för digitala innehåll. Programmet genomförs i regionen av MediaCity vid Åbo Akademi och Västra Finlands designcentrum MUOVA. Alla klusterprogram i Österbotten koordineras av Teknologicentrum

7 Merinova, som också fungerar som nationell samordnare för Klusterprogrammet för energiteknologi. Inom klusterprogrammet för energiteknologi ligger tyngdpunkterna i Österbotten på elteknik, industrins energilösningar och distribuerad energiproduktion. Inom eltekniken fördjupar man sig i eldistribution och användningen av informations- och kommunikationsteknologi i eltekniken samt i eldrift. I fråga om industrins energilösningar koncentrerar man sig på frågor som anknyter till energimarknaden och inom distribuerad energiproduktion på vind- och solenergi. Målet är att skapa attraktiva innovationsmiljöer och en tillväxtinriktad, internationell affärsverksamhet samt att förnya affärsverksamheten och konkurrenskraften. Marinklustrets mål är att utveckla spetskunnandet inom fartygsindustrin och båtbyggandet för att upprätthålla och ytterligare förbättra det teknologiska ledarskapet och konkurrenskraften i fråga om omkostnaderna. I Österbotten koncentrerar man sig inom Marinklustret på att svara på de utmaningar som underleverantörerna möter på den internationella marknaden och i synnerhet i Kina, dit en del av huvudmännen har utvidgat sin verksamhet. Som en del av verksamheten har en internationaliseringsmetod utvecklats som företagen kan utnyttja vid etablering utomlands. Ett annat viktigt delområde är att förbättra konkurrenskraften, som också omfattar ökad produktivitet och där automatisering och effektiva produktionsprocesser är viktiga faktorer. Även utvecklingen av nya miljövänliga verksamhetssätt och material är en väsentlig del av framtidens konkurrenskraft. Inom klusterprogrammet för digitalt innehåll ligger tyngdpunkten i Vasaregionen på utveckling av olika typer av innehåll för olika medier och användarcentrerad testning. Ett annat viktigt kompetensområde är flerspråkig kommunikation och innehållshantering. I verksamheten ingår företagsnära utvecklings- och forskningsprojekt, nätverksbyggande samt kunskaps- och informationsöverföring till företag. Genom klustrets nätverk kan man erbjuda företag utvecklings- och internationaliseringstjänster. Kompetenscentraprogrammet upphör i slutet av år 2013. Programmet kommer inte att fortsätta som sådant, men ett ersättande program är under planering. Det är viktigt att kompetenskoncentrationerna i Österbotten är med också i det nya innovationspolitiska programmet för åren 2014 2020. Kohesions- och konkurrenskraftsprogrammet (KOKO) KOKO-programmet genomfördes åren 2010 2011 i tre regioner i Österbotten: Jakobstadsregionen, Vasaregionen (Vasaregionen och Kyroland) samt i Sydösterbotten. KOKO-programmet avslutades överraskande mitt under verksamhetsperioden i början av år 2012. De stora nedskärningarna i landskapsutvecklingspengar och avslutandet av KOKOprogrammet försvårade utvecklingsarbetet i landskapet avsevärt. En del av de projekt som planerats inom KOKO-programmet kunde genomföras med ERUF-delfinansiering, men flera projekt som hade varit viktiga för landskapets utveckling förblev oförverkligade.

8 3.1.3. EU-programmen Eftersom den pågående EU-programperioden upphör i slutet av år 2013 gäller följande tyngdpunkter endast år 2013. EU-programfinansieringen presenteras i bilaga 2 (landskapets samarbetsdokuments tabeller). Västra Finlands operativa program inom ERUF I Österbotten koncentrerar man sig inom ERUF-programmet särskilt på att främja företagsverksamheten och utveckla innovationssystemen och -miljöerna på regional och lokal nivå. Dessutom stöds via ERUF-programmet i någon mån kultur- och miljöprojekt som främjar förutsättningarna för företagsverksamhet. ERUF-programmets prioriterade områden är: 1) främjande av företagsverksamhet, 2) främjande av innovationsverksamhet och nätverksbildning samt stärkande av kompetensstrukturer, 3) förbättring av områdenas tillgänglighet och närmiljö samt 4) utveckling av stora stadsregioner. De specialteman som är gemensamma för Västra Finland är: 1) utveckling av spetskluster, 2) utveckling av innovationsmiljöer och inlärningsmiljöer, 3) ökning av internationell dragningskraft samt 4) innovativ utveckling av välfärdstjänster. Inom ramen för dessa specialteman finansieras landskapsöverskridande projekt i Västra Finlands område. Österbottens förbund Österbottens förbund satsar år 2013 på följande projekthelheter i genomförandet av Västra Finlands EAKR-program: Internationellt spetskunnande som stöder utvecklingen av innovationssystemet kopplat till intelligent specialisering. Utveckling av innovationsmiljöer som används gemensamt av flera universitet och högskolor och den övriga offentliga sektorn samt näringslivet. Projekt som stöder utveckling av de spetsbranscher som definierats i landskapsprogrammet. Varje projekthelhet omfattar ett eller flera projekt. De projekt prioriteras som omfattar hela landskapet eller en eller flera ekonomiska regioner. Förbundet betonar särskilt identifiering av viktiga projekthelheter, säkrande av en fungerande förvaltning samt information om finansieringsmöjligheter genom att diskutera med olika samarbetsparter såväl inom som utanför landskapet. Förbundet satsar i genomförandet av Västra Finlands ERUF-program på de prioriterade områdena 1, 2, 3 och 4. Österbottens NTM-central, Enheten för sysselsättning, företagande och kompetens I regionens små- och medelstora företag finns det utvecklingsprojekt av hög kvalitet för såväl export, produktutveckling som för utveckling av produktionsmetoder och - processer. Det finns också utvecklingsprojekt kopplade till både produktionsprocesser i företag och till ekoeffektiva produkter. Sådana utvecklingsprojekt bör man också framöver kunna stöda med både bidrag och experthjälp. Starka branscher i regionen är bl.a. energi-, metall-, båt- och plast-, trä- och pakethusindustrin samt KIBS-branscherna.

9 Den globala ekonomin erbjuder regionen både möjligheter och hotbilder. Utvecklingen sker inte av sig självt och inte heller utan målmedvetna ansträngningar och stöd. Det omfattande underleverantörsnätverket i regionen står också inför stora utmaningar då man konkurrerar om underleveranser till globalt sett stora ledande företag. Detta ställer krav på underleverantörsföretagen gällande förädlingsgrad, produktivitet och produktutveckling. I samarbete med näringslivsbolagen i regionen och genom att utnyttja projektfinansiering bör man förbättra verksamhetsbetingelserna för underleverantörerna också i framtiden. Resurser reserveras också för att utveckla och förbättra verksamhetsförutsättningarna för branscherna kreativ ekonomi och välfärdstjänster. I synnerhet inom musik- och mediebranschen finns det tillväxtpotential i regionen. Södra Österbottens NTM-central, Miljö och naturresurser Ansvarsområdet för miljö och naturresurser koncentrar sig i genomförandet av Västra Finlands ERUF-program år 2013 på projekthelheter inom prioriterat område 3. Inom det prioriterade området finansieras följande typer av projekthelheter med koppling till miljön: skötsel och restaurering av naturobjekt riskkartering gällande till exempel översvämningar eller sura sulfatjordar natur- och kulturmiljöprojekt planering av restaurering av vattendrag eller andra vattenvårdsåtgärder miljörådgivningsprojekt utvecklingsprojekt gällande världsarvet Kvarkens skärgård. Varje projekthelhet innehåller en eller flera projekt. De projekt prioriteras som har verkningar i en hel ekonomisk region eller i flera kommuner. NTM-centralen strävar genom att diskutera med olika samarbetsparter efter att identifiera och utveckla projekthelheter, informera om finansieringsmöjligheter samt säkerställa att projektadministrationen fungerar. Programreserv Någon programreserv för landskapsöverskridande projekt reserveras inte, för inga nya projekt hinner genomföras under den återstående programperioden. ESF-programmet för Fastlandsfinland De prioriterade områdena för ESF-programmets regionala del i Västra Finlands storregion är: 1) utveckling av arbetsorganisationerna, arbetande arbetskraft och företag samt ökande av företagsverksamheten, 2) främjande av sysselsättning och kvarblivande på arbetsmarknaden samt förebyggande av marginalisering, 3) utveckling av kompetensoch servicesystem som främjar arbetsmarknadens verksamhet, 4) samarbete mellan medlemsstaterna och regionerna i ESF-verksamheten samt 5) de gemensamma temaområdena för Västra Finlands storregion (se ERUF-programmet).

10 Österbottens NTM-central och Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finlands svenskspråkiga serviceenhet för undervisningsväsendet (LSSAVI svenskspråkiga enheten) Riktlinjerna som fastslagits av övervakningskommittén för ESF-programmet för Fastlandsfinland har enligt arbets- och näringsministeriets direktiv (ANM 1355/09.10.02, 18.6.2012) följts så, att ESF-medel används effektiverat för att komplettera åtgärder finansierade med nationella medel för att underlätta arbetslöshetsproblem som uppstått på grund av den försvårade ekonomi- och sysselsättningssituationen och för att främja sysselsättningen. Dessutom betonar övervakningskommittén insatser för att förebygga och sköta regionala arbetslöshetsproblem. Enligt statsrådets rambeslut för åren 2011 2014 bör finansiering allokeras också för åtgärder som skapar entreprenörskap, ny affärsverksamhet och nya arbetstillfällen. I samma brev från ANM konstateras att budgetmedel kan fördelas på de prioriterade områdena så att man avviker från de procentandelar som anges i programdokumentet. Vid fördelningen beaktas de prioriterade områden som anses ha de största direkta inverkningarna på sysselsättningen. I fråga om kompetens beaktas allt mer arbetslivsnära utveckling på alla utbildningsnivåer. Österbottens NTM-central betonar i detta skede ESF-programmets prioriterade områden 1 och 2. Gällande de ESF-projekt som hör till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde förläggs tyngdpunkten huvudsakligen på prioriterat område 3. NTM-centralen och den svenskspråkiga enheten vid RFV i Västra och Inre Finland har med beaktande av ovanstående kriterier lyft fram följande tyngdpunkter för Europeiska socialfondens del: Intensifierat samarbete mellan näringslivsbolagen och läroanstalterna för byggande av företagsnätverk samt i tillfredsställandet av deras utbildnings- och utvecklingsbehov, i synnerhet genom att utnyttja gemensam upphandling av utbildning. Flexibelt och genom förtätat samarbete utförs produktifierade experttjänster, utvecklingsprogram och utbildningar. Målet är att betjäna både nyetablerade och redan verksamma sme-företag i utvecklingsarbetet (bl.a. gällande produktion, kvalitet, konkurrenskraft, internationalisering). Entreprenörskap främjas också med hjälp av startfinansiering. Utveckling av utbildningsmodeller som främjar företagsamhetsfostran enligt genomgångsprincipen på andra stadiet. Uppfyllande av samhällsgarantin för unga. Långtidsarbetslöshet bland unga och nyutexaminerade förebyggs genom utbildning, lönesubventionerat arbete, genom jobbletarverksamhet eller andra nya aktiverande åtgärder. I fråga om unga och svårsysselsatta siktar verksamheten också på ett mer omfattande samarbete och gemensamt ansvar med kommunsektorn och andra aktörer. Preciserade tjänster utvecklas för unga i en svår arbetsmarknadssituation samt unga som har problem med yrkesinriktade studier på andra stadiet vid övergången från utbildning till arbetsliv. Förverkligas som ett omfattande samarbetsprojekt mellan myndigheter och ungdomsverkstäder. Genomförande av projekt som hör under social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde och där målgruppen består av den del av befolkningen som står utanför arbetslivet och utgör den hårda kärnan i arbetslösheten. Stödjande av projekt som främjar utveckling av innovationsservicesystem speciellt i de högre utbildningsorganisationerna i samarbete med företag.

11 Genomförande av utvecklingsprojekt för inlärningsmiljöer som flexibelt kopplar samman arbete och utbildning inom yrkesutbildningen på andra stadiet och i vuxenutbildningen. Fortsatt utveckling av prognostiseringsverksamheten. Främjande av integreringen av invandrare och deras etablering på arbetsmarknaden. Projektverksamhet för att främja arbetskraftsinvandring när det finns efterfrågan på arbetskraft. Informations-, rådgivnings- och handledningstjänsterna utvecklas och utökas på alla utbildningsstadier. Syftet är att göra utbildningsstigarna flerformiga och mer individuella samt att förbättra likställdheten mellan olika åldersgrupper och förhindra utslagning. Genom att utveckla och förstärka de regionala kompetensnätverken mellan olika utbildningsstadier samt mellan utbildningsaktörer på samma stadium uppnår man positiva synergieffekter. Österbottens NTM-central är beredd att med medel från Europeiska socialfonden fortsättningsvis stöda verksamhet som samordnas med regionala utvecklingsmedel. Trots att största delen av ESF-finansieringen riktas till tyngdpunkterna ovan har NTMcentralen möjlighet att enligt prövning finansiera även andra projekt i enlighet med programdokumentet. Österbottens förbund anser att de ringa resurser som anvisats förbundet från ESFprogrammets regionala stöd inte medger skapande av effektiva projekthelheter som stöder landskapets utveckling. Därför är det inte heller ändamålsenligt för förbundet att delta i ESF-programfinansieringen. Däremot kan NTM-centralen utnyttja de åtgärdsmedel som riktas direkt till små och medelstora företag. Åtgärderna kompletterar då förbundets allmänna utvecklingsprojekt på ett sätt som väsentligt stöder näringslivsutvecklingen i landskapet. Mot denna bakgrund är Österbottens förbund är fortfarande berett att upplåta sin finansieringsandel av ESF-programmet till förmån för NTMcentralen. Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland Programmets huvudsakliga mål är att förbättra jord- och skogsbrukets konkurrenskraft, stöda ett miljövänligt och hållbart lantbruk, främja landsbygdsbefolkningens välfärd, göra företagsverksamheten mer mångsidig och att uppmuntra till ett utvecklingsarbete som är lokalt betingat. Grunden för utvecklingsarbetet är landsbygdsbefolkningens, företagarnas och andra aktörers gemensamma behov. Med tanke på landsbygdens livskraft och funktionalitet är det viktigt att odlare, landsbygdsföretagare, utvecklare och andra sakkunniga planerar och genomför projekt i ett tätt samarbete med varandra. Sådana projekt som på landsbygden stärker livskraften, utvecklar näringslivet och ökar välbefinnandet hos den del av befolkningen som bor där finansieras. Centralt är också att på landsbygden utveckla, stärka och stöda en mångsidig näringsverksamhet samt att stöda mikroföretagen. Syftet är också att få företagsverksamheten på landsbygden att växa kraftigt och samtidigt medföra fler arbetsplatser. På det sättet kan man garantera nya sätt att skaffa inkomster på både för dem som bor på landsbygden och för dem som flyttar dit. Genomdrivandet av programmet för utveckling av landsbygden är på slutrakan. De reserverade resurserna minskar mot slutet av programperioden. Användningen av resur-

12 serna har varit föregripande. Enligt dagens uppgifter ska de under programperioden finansierade projekten avslutas under loppet av år 2014. Det betyder att projekttiden för de projekt som finansierats under år 2013 kommer att vara relativt kort. År 2013 kommer tyngdpunkten i finansieringen att ligga på företagsstöd. Ca 80 % av företagsstöden har beviljats för investeringar. Stödets popularitet har varit överraskande liten. Det skulle öka de landsbygdsbaserade företagens konkurrenskraft och tillväxt om stödet allt mer skulle användas för att utveckla produkter, marknadsföring och affärskompetens. Genom programmet för utveckling av landsbygden finansieras också Leaderaktionsgruppernas program, vilkas syfte är att utveckla lokal beredskap för en förbättrad sysselsättning och mångsidigare verksamhet. Aktionsgrupperna i Österbotten är Aktion Österbotten r.f. och YHYRES r.y. Under programmets sista år har de medel från programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland som utvecklingsföreningen YHYRES har haft till sitt förfogande varit mycket begränsade på grund av att programmet hade en tyngre satsning i början av programperioden. Den exakta summan klargörs först efter att övervakningskommittén för jord- och skogsbruksministeriets program har beslutat om fördelningen av återbördade medel 4.12.2012. De medel som finns till förfogande allokeras främst till utvecklingsprojekt som gynnar lokalsamhället, som t.ex. förbättrar byarnas funktionalitet och gemenskap. En annan viktig tyngdpunkt är att öka de internationella kontakterna och överföra god praxis. En tredje tyngdpunkt är näringslivsutvecklingen. I alla åtgärder är ungdomarna den prioriterade målgruppen. Företagsstöden riktas främst till innovativa investeringar som gör regionens näringsliv mer mångsidigt samt till andra utvecklingsåtgärder. Speciellt betonas skapande av nya arbetstillfällen. Aktion Österbotten fortsätter sin verksamhet enligt förra årets prioriteringar. Operativt program för fiskerinäringen i Finland Investerings- och utvecklingsprojekt som berör fiskerinäringen finansieras från Europeiska fiskerifonden (EFF). Det viktigaste syftet med åtgärderna är att förbättra fiskerinäringens lönsamhet och konkurrenskraft i enlighet med principen om hållbart utnyttjande av fiskresurserna. Botnia-Atlantica-programmet för gränsöverskridande samarbete (Interreg IV A) Botnia-Atlantica-programmet har som mål att stärka strukturer för samverkan och tillväxt i programområdet, som omfattar regioner i Finland, Sverige och Norge. I Finland hör förutom landskapet Österbotten också Mellersta Österbotten och Satakunta till det egentliga programområdet. I Sverige omfattas Västerbottens och Västernorrlands län samt Nordanstig kommun av programmet. Från Norge deltar Nordland fylke. Dessutom är landskapet Södra Österbotten i Finland och Gävleborgs län i Sverige med som s.k. angränsande områden. Programmet finansierar interregionala projekt inom programområdet. Med hjälp av programmet är det möjligt att finansiera projekt som faller under sex olika teman: miljö, kommunikationer, sammanhållning, kompetens, näringsliv och samhälle.

13 3.2. Genomförande per prioriterat område De prioriterade områdena i Österbottens landskapsprogram 2011 2014 är: 1. Konkurrenskraft och image Österbotten är känt för att vara energiskt 2. Arbetskraft och kompetens internationella och kunniga, innovatörernas Österbotten 3. Tillgänglighet och balanserad regionstruktur de hållbara strukturernas och utmärkta förbindelsernas Österbotten 4. Välfärd, kultur och socialt kapital den kulturella mångfalden är en källa till välfärd i Österbotten 5. Naturens och miljöns välbefinnande Österbotten, ett område på toppnivå i arbetet med att stävja klimatförändringen. Inom alla prioriterade områden betonas betydelsen av regionala nätverk och samarbete inom starka kompetensområden. De åtgärder som presenteras i detta kapitel finansieras huvudsakligen genom EUprogram och de nationella särskilda programmen, om vilkas fördelning man kan besluta inom området. De viktigaste åtgärderna som förutsätter statlig budgetfinansiering nämns separat vid varje prioriterat område 3.2.1. Prioriterat område 1: Konkurrenskraft och image Österbotten är känt för att vara energiskt Tyngdpunkter Konkurrenskraften i Österbotten vilar på en mångsidig industristruktur, starka spetskluster och internationella storföretag. Målet är att utveckla det nationella och internationella spetskunnandet samt att förbättra näringslivets verksamhetsbetingelser. Målet med utvecklingen av landsbygden i Österbotten är att uppnå en behärskad strukturomvandling samt att trygga landsbygdsföretagens verksamhetsförutsättningar och lönsamhet. Det är ett livsvillkor för landsbygden att det finns attraktiva byar med fungerande näringslivs- och servicestruktur och som har en boende-, arbets-, företags-, och fritidsmiljö av hög kvalitet. De största utmaningarna för näringslivet i Österbotten under de närmaste åren är kopplade till de små- och medelstora företagens kompetens och beredskap till internationell verksamhet. På företagsfältet i Österbotten bedrivs en betydande forsknings- och utvecklingsverksamhet, som dock är koncentrerad till de stora företagen. Man har inte lyckats koppla in sme-företagen i innovationssystemet på ett tillfredsställande sätt. Dessutom ska man kontinuerligt kunna öka produktionseffektiviteten. I synnerhet småoch medelstora företag som är underleverantörer till internationella storföretag har en utmaning i internationaliseringen och i att flytta tyngdpunkten till regioner där uppdragsgivarföretagen verkar. Tyngdpunkterna inom prioriterat område 1 är att: - stärka industrins verksamhetsbetingelser - utveckla innovationssystemet - stärka företagandet - utveckla spetsklustren

14 - utveckla landsbygden Åtgärder i landskapet Inom prioriterat område 1 har mycket gått framåt. Ett flertal projekt har genomförts på olika håll i landskapet i synnerhet inom kompetenscentraprogrammen (OSKE), EUprogrammen (ERUF och ESF) samt tidigare även inom kohesions- och konkurrenskraftsprogrammet (KOKO). Det faktum att KOKO-programmet avslutades och landskapsutvecklingspengarna minskade från början av år 2012 har ändå försämrat möjligheterna till utvecklingsarbete betydligt i synnerhet inom prioriterat område 1. Projekt som planerats inom KOKO-programmet har delvis kunnat genomföras med bl.a. ERUF-finansiering men samtidigt har man tvingats begränsa antalet helt nya projekt. De viktigaste åtgärderna för att stärka industrins verksamhetsbetingelser är att få framdrift i de för näringslivet viktiga trafik- och logistikprojekten samt att säkerställa tillgången på kunnig arbetskraft. Åtgärder för att säkerställa tillgången på kunnig arbetskraft presenteras under prioriterat område 2. De viktigaste trafik- och logistikprojekten presenteras under prioriterat område 3. Många framsteg har gjorts i utvecklingen av innovationssystemet i Österbotten. Man har börjat förverkliga de åtgärder som nämns i samarbetsstrategin för innovationsverksamheten i Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Österbotten 2010 2016. En del av funktionerna i Vasa vetenskapspark, som företagskuvös- och innovationsombudsmannaverksamheten har nu blivit en permanent del av Vasahögskolornas verksamhet. Utvecklandet av verksamheten i Vasa tekniska campus och Jakobstads högskolecampus framskrider med ERUF-finansiering. Näringslivet och högskolorna uppmuntras till samarbete. Ett bra exempel på fungerande samarbete mellan högskolenätet i Vasaregionen och företagen är högskolornas gemensamma forskningscenter Technobothnia, som är ett av de bästa undervisningslaboratorierna i landet. Vid sidan av undervisningsmöjligheter åt läroanstalterna erbjuder centret också företag utbildnings-, forsknings-, utvecklings- och testningsmöjligheter. Technobotnias apparatuppsättning och personalens kunnande utvecklas kontinuerligt med bl.a. projektfinansiering. För närvarande byggs en testnings- och inlärningsmiljö för datakommunikation inom elkraftstekniken. Ett annat bra exempel är ett projekt som producerar programmeringsmetoder och tillämpningsexempel inom FPGAteknik för användning i såväl läroanstalter som företag. Största delen av högskolorna och andra utvecklingsorganisationer i landskapet finns i Vasaregionen. Trots att dessa aktörers utvecklingsprojekt vanligen riktar sig till hela landskapet innebär deras placering ändå vissa utmaningar när man vill utnyttja tjänsterna i Jakobstadsregionen och i Sydösterbotten. Ett flertal ERUF-projekt har genomförts i syfte att utveckla innovations- och företagstjänster i dessa regioner. Under åren 2013 2014 fortsätter utvecklingen av innovationssystemet i Österbotten i enlighet med landskapsprogrammet genom att forsknings- och utvecklingsverksamheten, den praktiska och experimenterande innovationsverksamheten och i synnerhet det gränsöverskridande och tvärvetenskapliga samarbetet stärks. Åtgärder krävs speciellt för att koppla små- och medelstora företag till innovationssystemet. Under den kommande EU-programperioden ska varje region i Europa ha en innovationsstrategi för smart specialisering (Innovation Strategy for Smart Specialisation, en S3-strategi). I regionerna innebär detta att regionen bör kunna identifiera sina styrkor effektivare än hittills och rikta åtgärderna på färre utvecklingsobjekt. I Österbotten inleds arbetet på en S3-strategi under år 2013. Vasaregionens och Kyrolands tillväxtavtal samt ansökan till

15 programmet Innovativa städer (INKA) för åren 2014 2020, som följer kompetenscentraprogrammet, utarbetas som bäst (mer om tillväxtavtalet i kapitel 3.3). Ett flertal projekt pågår för att stärka företagandet. Företagstjänster utvecklas på olika håll i landskapet och generationsväxlingar understöds. Resurscentret YES, som befrämjar företagsamhetsfostran, håller på att starta upp sin verksamhet. Projekt för att utveckla underleverantörsnätverket har genomförts såväl inom kompetenscentraprogrammet som inom ERUF-programmet. Stödjandet av små- och medelstora företags internationalisering utgör en väsentlig del av både marinklustrets och energiteknologiklustrets verksamhet i regionen. Avsikten är att bl.a. utreda marknadspotentialer och möjligheter till ny affärsverksamhet samt att utveckla en etableringsmodell för små- och medelstora företag. Byggandet av ett gemensamt produktionsteknologiskt center för läroanstalter och företag har planerats länge som ett av landskapets spetsprojekt, men det måste tillsvidare läggas på is eftersom man inte lyckats skapa en fungerande finansieringsmodell. I stället för ett gemensamt center strävar man efter att skapa en annorlunda, företagsspecifik verksamhetsmodell för utveckling av produktionsautomationen i de små- och medelstora företagen i regionen. Under åren 2013 2014 kommer man att koncentrera sig på åtgärder som att stöda nystartade företag och tillväxtföretag, att utveckla verksamheten i mikro- och sme-företag, internationalisering av sme-företag samt främjande av företagande i servicebranscherna. För att kunna diversifiera näringsstrukturen och bredda underleverantörsnätverkets kundbas är det också skäl att göra det lättare för storföretag att etablera sig i landskapet. Bristen på finansieringsinstrument som stöder företagstillväxt och internationalisering har ansetts vara ett centralt problem. De små- och medelstora företagens förädlingsgrad, produktivitet och produktutvecklingsnivå bör också höjas. I Österbotten finns många sme-företag med egen export och god utvecklingspotential som har utvecklingsprojekt av hög kvalitet. Med tanke på att bevara konkurrenskraften är det viktigt att dessa företag stöds. Dessutom är det viktigt att tillräckliga resurser allokeras för bastjänster till företag, t.ex. rådgivning. Generationsväxlingar och ägarbyten samt kvinnors företagande och sysselsättning ges fortsatt stöd. Framöver bör man i landskapet allt mer förbereda sig för strukturomvandlingar, uppsägningar och permitteringar. Avsikten är att utveckla en gemensam verksamhetsmodell för hantering av plötsliga strukturomvandlingar och uppsägningar. Även den nationella stödpolitiken bör utvecklas. När statsrådet utser ett område till område med akuta strukturomvandlingsproblem bör området samtidigt flyttas till den högsta nationella stödområdesklassen. Spetskluster i Österbotten är energi, metall, båt, livsmedel, skogs- och träbranschen, digitala innehåll samt välfärd. Avsikten är att bland spetsbranscherna lyfta upp också de kunskapsintensiva branscherna (KIBS) och de kreativa branscherna. Spetsklustren har utvecklats och kommer att utvecklas under åren 2013 2014 bl.a. med hjälp av kompetenscentraprogrammen samt genom olika fristående projekt. Inom kompetenscentraprogrammet är Österbotten med i klusterprogrammen för energiteknologi, marin kompetens och digitalt innehåll. Det energiteknologiska klustret har en särställning som motor för näringslivet i landskapet och är redan nu den mest betydande kompetenskoncentrationen i Norden inom energiteknologi. Kompetenskoncentrationen inom energiteknologi i Österbotten består av branschföretag, forsknings- och utbildningsorganisationer, Vasa energiinstitut samt Teknologicentrum Oy Merinova Ab. Aktörerna i regionen deltar aktivt i strategiska

16 center för vetenskap, teknologi och innovationer (SHOK), speciellt inom energi- och miljöbranschens Cleen Oy och i metallprodukts- och maskinbyggnadsbranschens FI- MECC Oy. Det energiteknologiska klustret i Österbotten stärks bl.a. med finansiering från klusterprogrammet för energiteknologi, som hör till kompetenscentraprogrammet, och annan projektfinansiering. En central aktör inom energiklustret i landskapet är den gemensamma forsknings- och utvecklingsorganisationen för högskolorna i Vasa, Vasa energiinstitut VEI, vars verksamhet stärks och utvidgas för närvarande huvudsakligen med projektfinansiering. Viktiga forskningsobjekt inom VEI är bl.a. geoenergi, vindenergi, biobränslen och förbränningsmotorteknologin som är i utveckling, grön logistik i trafiken, möjligheter för energisjälvförsörjning, hållbar energiförsörjning, e0nergiförbrukning i byggnader, nätverk och regionala lösningar för energiförsörjning och decentraliserad energiproduktion inklusive lagringssystem för energi. En viktig åtgärd år 2013 är genomförande av ett forskningsprojekt om geoenergi och investeringar i samband med det. Ett projekt om grön logistik planeras också. Genom att fördjupa samarbetet mellan Vasa energiinstitut och Technobothnia kan man i Österbotten skapa en stark forskningsenhet inom energiteknologi. Det är ytterst viktigt att nationella medel också i fortsättningen kan allokeras för vidareutvecklingen av spetsbranscherna i Österbotten. Enligt planerna ska kompetenscentraprogrammet, som upphör år 2013, få en fortsättning i form av ett program för innovativa stadsregioner 2014 2020 (INKA). Vid valet av INKAområden bör man särskilt framhålla vikten av internationellt konkurrenskraftiga företagskoncentrationer med egen forskning och utveckling. Dessutom bör man fästa vikt vid det samarbete som byggts upp mellan klustren (i Österbotten energi, marin, digitala innehåll) i de nuvarande klusterprogrammen, så att dess goda resultat kan utnyttjas fullt ut för att backa upp tillväxt, innovationer och internationalisering. Det gäller också att se till att det utöver INKA finns nationella finansieringsinstrument för utveckling av branscher och åtgärder som faller utanför programmet. Landskapet är ett starkt och mångsidigt lantbruksområde och det finns en önskan att bevara basjordbrukets starka ställning. Med EU- och nationella resurser utvecklas lantgårdarnas struktur och understöds ägar- och generationsskiften. Också bland invandrarna finns potentiella företagare med intresse för lantbruk och växthusproduktion. Deras möjligheter att bli lantbruksföretagare borde understödas. De resurser som beviljas till att stöda lantgårdarnas investeringar förbättrar strukturen, lönsamheten och konkurrenskraften hos dessa. Samtidigt främjar de förutsättningarna hos sådana landsbygdsföretag som säljer olika typer av service, byggmaterial, maskiner och anordningar. Lantgårdarnas investeringsstöd förbättrar med andra ord livskraften i en mer vidsträckt bemärkelse. Med projektverksamhet kan man också stöda jordbrukarnas kompetens samt åtgärder som främjar arbetsförmågan och orken. Viktigt är också att uppmuntra till samarbete jordbrukare emellan, särskilt då gårdarna blir större. Väsentligt är också att med projektpengar stöda forskningen inom lantbruks- och trädgårdsbranschen, speciellt den regionala tillämpande forskningen, för att öka branschens konkurrenskraft och lönsamhet. Viktiga specialbranscher för den österbottniska landsbygden är växthusodlingen och pälsnäringen, vilka utvecklas med investeringsstöd, stöd till unga jordbrukare och projektfinansiering. Satsningar på förbättrad energieffektivitet i växthus görs för att näringens lönsamhet ska kunna säkras. Utveckling av konceptet med närproducerad mat stöds. För pälsproduktionens del har man satsat på fortbildning för pälsdjursuppfödare, på utveckling av arbetsmetoderna och ordnande av avbytarverksamhet. Med hjälp av projektfinansiering görs satsningar på pälsdjurens välbefinnande. Mycket har också gjorts med projektpengar för att höja branschens image och för att ge branschen allmänhetens

17 godkännande. Avsikten är också att i regionen utveckla ett internationellt känt kompetenskluster för produktutveckling och utbildning inom pälsbranschen. Vid Juthbacka kulturcentrum är ett designcentrum för pälsprodukter under utveckling. Avsikten med detta är att stärka pälsnäringen i landskapet och förbättra produkternas konkurrenskraft internationellt. Inom fiskerinäringen främjas verksamhetsbetingelserna för yrkesfiske och fiskodling bl.a. genom finansiering av investeringar och utvecklingsprojekt från Europeiska fiskerifonden (EFF) samt under den kommande EU-programperioden 2014 2020 från Europeiska havs- och fiskerifonden (EMFF). Rekreationsanvändningen av fiskevatten och fisketurismtjänster utvecklas. Gällande fiskeriekonomiska restaureringar och styrning av fiskevården följer man riktlinjerna i den nationella strategin för fiskvägar. I utbyggda vattendrag möjliggörs fiskens stigning till lekområdena genom fiskvägar och fiskens naturliga reproduktion genom iståndsättning av lek- och yngelproduktionsområden. En plan för vattenbrukets lokaliseringsstyrning och en regional plan för nyttjande av vattenområden för yrkesfiske har utarbetats. Utvecklingen av byarna fortsätter genom Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och genom finansiering av Leader-aktionsgrupperna. Österbottens förbund strävar för sin del efter att säkerställa att aktionsgruppsarbetet görs permanent under följande programperiod och blir en central metod för utveckling av den finländska landsbygden. De viktigaste åtgärderna som kräver statlig finansiering under åren 2013 2014 inom prioriterat område 1 är: - Bevarad nivå enligt år 2011 på den nationella finansieringen för företagsstöd. Höjning av nivån på Österbottens andel av företagsstödet (nationellt + ERUF, 5 milj. /år). - Betydande ökning av offentliga forskningsresurser i synnerhet för energiteknologin samt för offentlig finansiering av investeringar. - Förverkligande av investeringarna i forskningsprojektet om geoenergi (300 000, ANM). Projektbeskrivning i bilaga 4. - Genomförande av ett forsknings- och referensobjekt för en ny typ av värmeväxlare i vattendrag (290 000, ANM). Projektbeskrivning i bilaga 4. - Inrättande av en svenskspråkig enhet för Landsbygdsverket i Vasa med filialer i Sydösterbotten och Jakobstadsregionen. - Säkerställande av en tillräcklig nivå på obundna landskapsutvecklingspengar. - Allokering av nationella medel för vidareutveckling av spetsbranscherna i Österbotten även efter kompetenscentraprogrammet (OSKE). - Involvering av den energiteknologiska koncentrationen i Österbotten i de åtgärder som vidtas inom ramen för arbets- och näringsministeriets strategiska program för cleantech. - Start av ett forsknings- och utvecklingsprogram inom teknik för fiskodling på öppet hav.

18 3.2.2. Prioriterat område 2: Arbetskraft och kompetens internationella och kunniga, innovatörernas Österbotten Tyngdpunkter Under de närmaste åren förekommer det i landskapet samtidigt både strukturell arbetslöshet och brist på arbetskraft när de stora åldersklasserna går i pension. Det behövs både sysselsättningsfrämjande åtgärder och åtgärder för att locka ny arbetskraft. En speciell utmaning i Östebotten är att lyckas vända den hittills negativa nettoflyttningen inom landet till att bli positiv. På grund av den stora andelen invandrare fäster man i Österbotten speciell uppmärksamhet på integreringen av invandrare och på att främja sysselsättningen. Detta är nödvändigt såväl för att förhindra utslagning som för att komplettera arbetskraftsresurserna. På medellång sikt kommer tillgången på kunnig arbetskraft att vara en kritisk faktor för landskapets konkurrenskraft. På kort sikt kan skötseln av sysselsättningen och förebyggande av utslagning kräva särskilda satsningar om hotbilderna i världsekonomin förverkligas. Tyngdpunkterna inom prioriterat område 2 är att: - främja sysselsättningen och förebygga utslagning - säkerställa kunnandet Åtgärder i landskapet I genomförandet av riktlinje 2 har projektfinansieringen från ESF en betydande roll. Under tyngdpunkten att främja sysselsättningen och förebygga utslagning riktas insatser speciellt på personer under 30 år, nyutexaminerade samt långtidsarbetslösa. Enligt samhällsgarantin för unga tryggas alla under 25-åringar och under 30-åriga nyutexaminerade arbets-, praktik-, studie-, verkstads- eller rehabiliteringsplats inom tre månader om de blivit arbetslösa. Med ESF-projekt strävar man efter att hjälpa också studerande på andra stadiet som hotas av utslagning genom att erbjuda dem stöd så att de kan slutföra sina studier och genom att förbättra deras arbetslivskompetens. De som är i en svår arbetsmarknadssituation vägleds och utbildas för att hitta ett arbete. För att hjälpa dem som är i en speciellt svår situation utvecklas verksamhet inom övergångsarbetsmarknaden och den förmedlande arbetsmarknaden. Invandrarnas svaga ställning på arbetsmarknaden strävar man efter att förbättra genom utbildning samt genom arbetskrafts- och företagartjänster. Servicenätet och rådgivningstjänsterna som främjar integreringen av invandrare utvecklas. Föreningskuvösprojektet stöder föreningsverksamhet för invandrare. I landskapet har man också startat Welcome Office-servicepunkter som betjänar invandrare och arbetsgivare. Welcome Office har sitt huvudsäte i Vasa och filialer i Närpes och Jakobstad. För att säkerställa att invandrare som rekryterats till arbete i Österbotten integreras och hålls på arbetsmarknaden i Österbotten bör man utveckla den offentliga sektorns förmåga att betjäna också andra än den befolkning som talar finska eller svenska som modersmål i frågor som gäller arbete, boende och fritid. Efter att Metsä-Botnia lagt ned massafabriken har ett flertal specialåtgärder vidtagits för att förbättra sysselsättningen i Kaskö. Projektresultaten har ändå förblivit magra. Trots ansträngningarna är arbetslöshetsgraden i Kaskö fortfarande betydligt högre än i hela

19 landskapet eller landet i genomsnitt. Särskilda satsningar på utvecklingen av regionen behövs alltså även under perioden 2013 2014. Sydösterbotten borde utses till stödområde 2 för att bidra till skapandet av nya investeringar och arbetstillfällen. För att säkerställa kunnandet behövs många olika slag av åtgärder inom utbildning, på att förlänga tiden i arbetslivet och gällande rekrytering av arbetskraft. Det är också angeläget att landskapets utbildningssystem bevaras funktionellt och mångsidigt. Man arbetar kontinuerligt för att studieplatserna ska räcka till bl.a. genom intressebevakning och prognostisering av både arbetskraft och utbildning. Dessutom strävar man efter att förtäta samarbetet mellan högskolorna både inom landskapet och mellan de österbottniska landskapen. Livslångt lärande stöds bl.a. genom arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, ESF-projekt och företagens utvecklingsprogram. I anslutning till detta bereds en vuxenutbildningsstrategi för Österbotten. Tiden i arbetslivet kan förlängas bl.a. genom olika projekt som förbättrar arbetslivskvaliteten och arbetsmarknadens funktion. Kvaliteten på yrkesinriktad utbildning på andra stadiet och yrkesutbildning för vuxna utvecklas med ESF-finansiering så att utbildningen bättre ska motsvara arbetslivets krav. I Vasaregionen finns en betydande och kraftigt växande branschkoncentration inom energiteknologin. De diplomingenjörer och ingenjörer som utexamineras anställs av industrin mycket snart efter sin examen. Ungefär 5/6 av de utexaminerade får arbete i regionen. I fortsättningen bör därför kraftiga satsningar göras för att säkra tillgången på arbetskraft inom energibranschen. Antalet utbildningsplatser inom branschen bör ökas på olika utbildningsnivåer, för att man bättre ska kunna svara på den efterfrågan som kommer från industrin. Högskolorna i Vasa har effektiverat sin utbildning inom energibranschen enligt näringslivets behov. Förnyelsen gäller såväl DI-utbildningen som ingenjörsutbildningen. För att utveckla affärskunnandet i branschen startades vid Vasa universitet i början av år 2012 ett MBA-utbildningsprogram med inriktning på energibranschen. Åbo Akademi och Novia har dessutom i samarbete startat DI-studier i energiteknik för ingenjörer. Vid Vasa universitet pågår en doktorandutbildning inom energiteknik och det skulle dessutom finnas behov av ett doktorandprogram i juridik som skulle inrikta sig på bestämmelser gällande energibranschen. Dessutom planeras inom ett flertal projekt internationell utbildning som stöder denna sektor. Också på lantgårdar, pälsdjursfarmer och i växthus måste tillgången till kompetent arbetskraft tryggas. För att företagarna ska orka och bevara sin motivation är det viktigt att det också finns tillräckligt med avbytare och säsongarbetskraft. Rekryteringsproblemen vad gäller lantbygdens företag har till en viss del lösts med hjälp av arbetskraftsinvandring. Rekrytering av arbetskraft både i hemlandet och från utlandet stöds på många sätt. Speciellt behöver rekryteringstjänster utvecklas med inriktning på dem som är i slutskedet av sina studier och på nyutexaminerade. Också samarbete mellan företag och läroanstalter behövs för att så många högt utbildade som möjlighet skulle få arbete i landskapet. Arbetsgivarnas egen frivilliga anskaffning av utländsk arbetskraft stöds genom att stödtjänster för arbetskraftsinvandring utvecklas. Det kan vara fråga om bl.a. skräddarsydd arbetskraftsutbildning, vägledning på arbetsplatsen eller olika integreringsåtgärder. Särskilda insatser behövs i Sydösterbotten, där befolkningsminskningen har fortsatt en längre tid. För företagen i landskapet ordnas enligt behov rekryteringsresor utomlands. En strategi för arbetskraftsinvandring håller på att bli klar. En viss roll spelar också de kommunikations- och marknadsföringsprojekt i landskapet och i de ekonomiska regionerna som ar-

20 betar för att ge riktig information till potentiella nya invånare om det goda sysselsättningsläget och de internationella arbetsmöjligheterna i landskapet. De viktigaste helheterna som kräver statlig finansiering/statliga åtgärder under åren 2013 2014 inom prioriterat område 2 är: - Ökat antal utbildningsplatser på alla utbildningsnivåer inom sektorer som prioriteras i landskapet (särskilt inom teknikbranschen samt social- och hälsovårdsbranschen). - Inledande av vindkraftsteknikerutbildning i Sydösterbotten. - Säkerställande av tillräcklig finansiering för integrering av invandrare. - Placering av Statistikcentralens telefonintervjuenhet eller någon motsvarande funktion i Jakobstad eller Kristinestad. - Fortsatt finansiering av delprojekten inom Delaktig i Finland. - Förläggande av statens språkservicecentral i anslutning till Regionförvaltningsverket för Västra och Inre Finlands huvudkontor i Vasa. - Tryggande av tillräckliga resurser för det riksomfattande utvecklingsprogrammet för yrkeskompetens hos personalen inom utbildningsväsendet. (150 000 /år, mom. 29.30.20). 3.2.3. Prioriterat område 3: Tillgänglighet och balanserad regionstruktur de hållbara strukturernas och utmärkta förbindelsernas Österbotten Tyngdpunkter Enligt landskapsprogrammet är målet ett flerkärnigt (polycentriskt) landskap med balanserad befolkningsstruktur och en hållbar områdes- och samhällsstruktur. Välutvecklade trafik- och logistiksystem underlättar invånarnas liv och gynnar näringslivets konkurrenskraft. I Österbotten finns goda möjligheter till produktion och utveckling av förnybara och decentraliserade energiformer. Österbotten har som mål att utvecklas till en nationell spetsregion för produktion och användning av förnybara energiformer samt forskning och utbildning i anslutning till dem. Avsikten är också att Österbotten ska vara självförsörjande gällande energiproduktion år 2030. För att uppnå dessa mål förtätas samarbetet i landskapet kontinuerligt. Arbetsgrupper för markanvändning, boende och trafikfrågor (MBT-arbetsgrupper) sammanträder regelbundet i Vasa- och Jakobstadsregionerna. Arbetet för MBT-strukturmodeller har kommit igång i Jakobstadsregionen och i Vasaregionen startar motsvarade arbete i slutet av år 2012. Trafiksystemplanen som sträcker sig till år 2040 håller på att bli klar. Trafiksystemplanen omfattar också en plan för hur kollektivtrafiken ska ordnas. Dessa mål främjas också av att etapplan 1 gällande lokalisering av kommersiell service och etapplan 2 gällande energiförsörjning blir klara.