Placerarinformation 1 (5)

1 (5) Placerarinformation 1. Kategorisering av placerare Lagstiftningen om investeringstjänster förpliktar oss att underrätta våra kunder om att de kategoriserats som icke-professionell kund, professionell kund eller godtagbar motpart. Er andelsbank har kategoriserat er som placerare som icke-professionell kund, vilket innebär att ni omfattas av det mest vid-sträckta investerarskyddet. Utgångsläget är att alla era avtal och de tjänster som ni utnyttjar förblir oförändrade. Ni har enligt lagen rätt att skriftligt begära att er kundkategorisering ändras, om ni anser att kriterierna för professionella kunder uppfylls i ert fall. Professionella kunders investerarskydd är snävare: professionella kunder omfattas inte av skyddet i Ersättnings-fonden för investerare, och på dem tillämpas inte heller alla förfaranden som gäller tjänste-leverantörens utrednings- och informationsskyldighet. Kundkategorin inverkar på hur omfattande bankens utrednings- och informationsskyldighet är i förhållande till den placeringstjänst eller det finansiella instrument som kunden erbjuds. Det här meddelandet kräver inga åtgärder från er sida. Närmare upplysningar om kundkategoriseringen och om de förfa-randen som ska tillämpas finns på våra internetsidor på adressen www.op.fi. Ytterligare information ges också av din Andelsbank. 2 Information on tjänsteleverantören och de placeringstjänster som tillhandahålls Det här meddelandet innehåller den information som enligt 4 kap. 4 i värdepappersmarknadslagen ska ges ickeprofessionella kun-der innan en placeringstjänst eller sidotjänst tillhandahålls. Närmare tjänste- eller produktvis information anges i respektive villkor. Det här meddelandet, avtalsvillkoren och kundbetjäningen kan fås på svenska och finska. Uppgifterna ges i enlighet med lagstiftningen i Finland och på avtalet tillämpas finsk lag. 2.1 Information om tjänsteleverantören Banken har koncession för kreditinstitut i enlighet med kreditinsti-tutslagen. Rapporter som gäller tjänsten samt intervallet och tidpunkten för rapporterna framgår av det avtal som gäller placeringstjänsten. Kontaktinformationen till närmaste kontor fås på adressen www.op.fi. 2.2 Information om ersättningsfonden för investerare och insättningsgarantisystemet Ersättningsfonden för investerare skyddar utbetalningen av placera-res ostridiga och förfallna fordringar då ett värdepappersföretag eller ett kreditinstitut på grund av annan än tillfällig betalningsoförmåga inte klarar av att betala placerarnas fordringar inom en viss tidsfrist. En placerare får 90 procent av sin fordran dock högst 20 000 euro. Fonden ersätter inte en nedgång i aktiekurserna eller en förlust som beror på ett felaktigt placeringsbeslut, så kunden ansvarar för följ-derna av sina placeringsbeslut. Skyddet från ersättningsfonden för investerare täcker inte heller placeringsfondsverksamhet. Ersätt-ningsfonden ersätter endast icke-professionella placerares tillgodohavanden. Då en bank blir betalningsoförmögen betalas insättarnas fordringar upp till 100 000 euro ur insättningsgarantifondens medel. Insättarens fordringar betalas dock då en bank blir betalningsoför-mögen med ovan nämnda begränsningar ur ersättningsfonden för investerares medel upp till 20 000 euro, om medlen: finns på ett konto som med stöd av ett avtal mellan kreditinsti-tutet eller värdepappersföretaget och placeraren kan användas endast för placeringstjänster eller förvars- eller förvaltnings-tjänster, eller finns på ett sådant konto för kundmedel som avses i värde-pappersmarknadslagen och som är i bankens eller värdepappersförmedlarens namn. De fordringar som finns på kontot och de fordringar som ännu inte registrerats på kontot omfattas av skyddet från antingen insättningsgarantifonden eller ersättningsfonden. Samma medel har inte dubbelt skydd. 2.3 Information om förvaret av kundmedel För förvaret av kundmedel ska kunden och banken alltid ingå ett avtal om insättning. Om förvaret av finansiella instrument ska alltid ingås ett avtal om värdeandels- och värdepappersförvar. Avtalet består av villkoren för OPförvarstjänsten och servicetariffen. Utöver det här förbinder sig kunden att iaktta de villkor som ansluter sig till avvecklingen av en affär, för vilka redogörs i clearinganvisningen för utländska värdepapper och/eller clearinganvisningen för skuldins trument i värdeandelsform i Finlands Värdepapperscentral Ab:s penningmarknadsdatasystem. Banken kan förvara finansiella instrument så att de finns i tredje-mans besittning. Bankens ansvar har fastställts i avtalsvillkoren för OPförvarstjänsten. Kundens finansiella instrument kan förvaras på ett samlingskonto, dvs. på samma konto finns flera kunders värdepapper och/eller i synnerhet för vissa utländska värdepappers del också Pohjola Bank Abp:s eller en av Pohjola Bank Abp vald underförvarares värdepap-per. Då värdepapper förvaras på ett samlingskonto kan kundens rätt till tillgångar på kontot utgöras av en styckebaserad rätt till en andel av de värdepapper eller rättigheter av samma slag eller klass som förvaras på samlingskontot eller en annan samfälld äganderätt som ofta baseras på utländsk lag. Den kan inverka på bl.a. hur utdelningskvoter vid företagshändelser fastställs samt hur tillgångarna skiljs åt vid en eventuell konkurs eller något annat motsvarande fall av insolvens samt t.ex. vid eventuella fel i samband med avveck-lingen av affärer eller exceptionella marknadsförfaranden. Utländska finansiella instrument registreras vanligtvis inte i kundens namn, utan de registreras på Pohjola Bank Abp:s eller en underförvarares kundkonton. Om det här inte är möjligt på en marknad på grund av lagstiftningen eller marknadspraxis, ska de finansiella instrumenten registreras i Pohjola Bank Abp:s eller en underförvara-res namn. I så fall kan kundens värdepapper vid en eventuell kon-kurs eller något annat motsvarande fall av insolvens nödvändigtvis inte skiljas åt från Pohjola Bank Abp:s eller en av Pohjola Bank Abp vald underförvarares tillgångar. Kundens utländska värdepapper förvaras i allmänhet i en utländsk underförvarares besittning på konton på vilka tillämpas lokal lagstiftning. Kundens rättigheter i anslutning till ifrågavarande värdepapper kan därför vara annorlunda än de rättigheter som ansluter sig till inhemska värdepapper bl.a. i fråga om avveckling av affärer, regis treringar på konton, investerarskydd och övrig lagstiftning. De säkerhets- och kvittningsrätter som gäller finansiella instrument och penningmedel som tillhör Pohjola Bank Abp:s kund har fast-ställts i villkoren för OP-förvarsavtalet och i ett eventuellt separat avtal som gäller penningmedel. Den som förvarar utländska finansi-ella instrument eller penningmedel kan ha säkerhets- eller kvittningsrätt till ifrågavarande finansiella instrument eller penningmedel. Säkerhets- eller kvittningsrätten gäller i så fall alla finansiella instru-ment eller penningmedel som finns på kontot. Vad gäller finansiella instrument på ett samlingskonto kan kundens finansiella instrument vara föremål för säkerhets- eller kvittningsrätt också för andra för-pliktelser än kundens. OP-Fondbolaget Ab:s placeringsfondsandelar förvaras i OP-Fondbolaget Ab:s fondandelsregister. Tillgångarna i placeringsfon-derna hålls åtskilda från fondbolagets tillgångar. Placeringsfonder-nas förmögenhet kan inte användas för att täcka fondbolagets åtaganden. Pohjola Bank Abp är förvaringsinstitut för de inhemska placeringsfonder som OP-Fondbolaget Ab förvaltar. Tillgångarna i varje placeringsfond förvaras åtskilda från de övriga placeringsfon-dernas, fondbolagets och förvaringsinstitutets tillgångar. Förvaret av utländska fondandelar avviker från inhemska fondande-lar. De fondandelar som kunderna tecknat i placeringsfonder som OP- Fondbolaget Ab förmedlat från utländska samarbetspartners placeringsfonder förvaras i det register som respektive fondbolag upprätthåller i det land där ifrågavarande placeringsfond är registre-rad. Fondandelarna förvaras i ifrågavarande register för kundernas räkning på ett samlingskonto som öppnats i OP-Centralen anl:s namn. De fondandelsinnehav som finns på Telefon Fax www.op.fi Besöksadress FO-nummer E-post Hemort

2 (5) samlingskonton hålls åtskilda i det system som OP-Centralen anl kontrollerar. I fråga om andra utländska fonder än de som köpts via OP- Fondbolaget Ab ska separat redas ut vilken bank eller vilket värdepappersföretag som verkar i Finland förvaltar kundens fondandelar i utlandet. Ande-lar i utländska placeringsfonder kan vara förknippade med politiska, ekonomiska, juridiska, skattemässiga och andra oväntade risker som kunden ensam måste stå för. 2.4 Tillsynsmyndighetens kontaktinformation Den myndighet som övervakar tjänsteleverantören är Finansinspek-tionen, Snellmansgatan 6, PB 159, 00101 Helsingfors. 2.5 Bankens intressekonfliktpolicy för placerings- och sidotjänster De av OP-Pohjola-gruppens kreditinstitut och värdepappersföretag som tillhandahåller placerings- eller sidotjänster för kunderna iakttar i sin verksamhet de rutiner som nämns nedan för att undvika intres-sekonflikter. En intressekonflikt föreligger till exempel då tjänsteleve-rantören av en placerings- eller sidotjänst, tjänsteleverantörens personal eller en annan kund eller kundgrupp i anslutning till den tjänst som bjudits ut har en fördel eller ett intresse som avviker från kundens intresse. Banker och värdepappersföretag som hör till OP-Pohjola-gruppen tillhandahåller bank-, placerings- och försäkringstjänster och kan bl.a. för kundernas räkning sälja, köpa och vidarebefordra värde-papper, erbjuda placerings- och finansieringsrådgivning i anslutning till finansiella instrument samt upprätta och distribuera placerings-analyser. Dessutom kan de bedriva värdepappershandel för egen räkning, emittera finansiella instrument i eget namn samt bevilja kunderna krediter och annan finansiering i anslutning till placerings-tjänster. Bankerna och värdepappersföretagen kan också i enlighet med sina koncessioner erbjuda tjänster i anslutning till emissioner av värdepapper och emissionsgarantier. Dessutom utövar det fondbolag som hör till gruppen placeringsfondsverksamhet. I de fall som nämns ovan är det möjligt att kundens intresse inte alltid sam-manfaller med det egna intresset hos banken eller värdepappersfö-retaget, deras personal eller deras övriga kunders eget intresse. OP-Pohjola-gruppen har vidtagit skäliga åtgärder för att identifiera och förebygga intressekonflikter. De kreditinstitut och värdepappersföretag som hör till gruppen har fastställt interna skriftliga anvisning-ar och principer för att identifiera och förebygga intressekonflikter. OP- Pohjola-gruppen ska då den tillhandahåller placerings- och sidotjänster behandla kunderna jämlikt och i enlighet med god sed. Uppkomsten av eventuella intressekonflikter förebyggs bland annat med interna anvisningar och utbildning, genom att utnyttja olika datasystem, begränsa användarbefogenheterna, skilja åt kontor och också inom organisationen iaktta bestämmelserna om tystnadsplikt. Dessutom förebyggs intressekonflikter genom att de funktioner som intressekonflikter kan uppkomma emellan har skiljts åt från varandra i organisationen och informationsutbytet mellan de här funktionerna har begränsats. För att förebygga och kontrollera intressekonflikter omfattas relevan-ta personer i ledande ställning och tjänstemän inom OP-Pohjolagruppen av anvisningar som gäller deras egen och deras närståen-des privata transaktioner. Hur de rutiner och principer som nämns ovan iakttas övervakas också regelbundet. Från bankens portfölj kan säljas finansiella instrument till en kapital-förvaltningskunds portfölj. Banken beaktar en jämlik behandling av kunderna vid prissättningen av de finansiella instrumenten. Då intressekonflikter uppkommer ska en bank eller ett värdepap-persföretag som hör till OP- Pohjola-gruppen behandla kunden enligt god sed. I ett sådant fall ska kunden ges tillräcklig information om intressekonfliktens art och orsaker innan transaktionen utförs för kundens räkning. Kunden måste självständigt avgöra, om kunden trots en intressekonflikt vill att transaktionen utförs. Det är också möjligt att ifrågavarande transaktion inte kan utföras på grund av att intressekonflikten måste undvikas. En bank eller ett värdepappers-företag som hör till OP- Pohjola-gruppen kan utöver att tillhandahålla placerings- eller sidotjänster betala en avgift eller provision till tred-jeman eller få en avgift eller provision av tredjeman. Grunden för de här betalningarna är normalt antingen att tredjeman deltar i att producera, marknadsföra eller sälja den tjänst som banken eller värdepappersföretaget tillhandahåller kunden eller att ifrågavarande bank eller värdepappersföretag deltar i att producera, marknadsföra eller sälja den tjänst som tredjeman tillhandahåller kunden. Till exempel får det kontor i OP-Pohjolagruppen som fungerar som tecknings- eller inlösenställe för OP-Fondbolaget Ab:s fonder provi-sioner på basis av fondförsäljningen. Provisionernas storlek kan grunda sig på fondteckningar, inlösen eller på den existerande fondstocken. Pohjola Bank Abp betalar de kontor i OP- Pohjola-gruppen som fungerar som teckningsställe för masskuldebrevslån som emitterats av bolaget eller någon annan emittent en provision för kontorens roll som försäljningsställe. Provisionen kan utgöra en del av den teckningsprovision som debiteras för ett lån, en teckningsvis fast provi-sion och/eller en provision som baseras på det belopp som vidarebefordrats. På motsvarande sätt betalar Pohjola Corporate Finance Ab en provision till de kontor i OP-Pohjola-gruppen som fungerar som kontor. Pohjola Bank Abp betalar en provision till det kontor i OP-Pohjola-gruppen där en kund i OP- Pohjola-gruppen gjort sina aktieaffärer. Provisionen är en del av det courtage och den expeditionsavgift som tas ut för handeln. Fondbolaget för de utländska fonder som OP- Fondbolaget Ab förmedlar betalar en provision till OP-Fondbolaget Ab för att en fondteckning förmedlas till fondbolaget. OP-Fondbolaget Ab betalar en del av den här provisionen till det kontor i OP-Pohjola-gruppen som tagit emot teckningen. De provisioner som betalts kan utgöra en del av fondens tecknings, bytes-, lösen- och/eller förvaltnings-provision och expeditionsavgift. Syftet med de här avgifterna och provisionerna är att förbättra tjänstens kvalitet genom att erbjuda så heltäckande tjänster som möjligt inom OP-Pohjola-gruppen. 2.6 Handelsriktlinjer för utförande av order Banken har fastställt handelsriktlinjer för att uppnå det resultat som ur kundens synvinkel är det bästa möjliga, då banken sänder en order som gäller kundens finansiella instrument för vidarebefordran eller tillhandahåller kapitalförvaltning som placeringstjänst. Väsent liga omständigheter med tanke på utförandet av en order är priset på de finansiella instrumenten, kostnaderna för utförandet av or-dern, hastigheten som ordern utförs med och sannolikheten för att ordern och avvecklingen utförs, orderns omfattning och art samt övriga omständigheter som är väsentliga med tanke på ordern. Banken ska bestämma viktighetsordningen för de här omständighe-terna på basis av följande kriterier: a) kundens särdrag, inklusive kundkategoriseringen, b) särdragen hos kundens order, c) särdragen hos de finansiella instrument som är föremål för or-dern, d) särdragen för de handelsplatser som ordern kan styras till. Då banken utför kundens order ska den fästa vikt vid att det totala vederlaget ur kundens synvinkel är det bästa möjliga. Banken kan också betona andra faktorer, om det krävs för att utföra en order omsorgsfullt. Om kunden har gett särskilda instruktioner för utförandet av en order, ska banken iaktta dem. De särskilda instruktioner som kun-den eventuellt gett kan hindra banken från att vidta en åtgärd som följer av dess handelsriktlinjer. Det här kan hindra banken från att uppnå det resultat som ur kundens synvinkel är bästa möjliga. Banken kan sammanslå kundens transaktioner med andra kunders transaktioner. En sammanslagning kan ske endast då banken anser att sammanslagningen inte i ett helhetsperspektiv är till skada för kunden. En sammanslagning kan dock i vissa fall vara oförmånlig för kunden i fråga om en enskild order. Kundernas börsorder, såsom köp- och säljorder, vidarebefordras till Pohjola Bank Abp för verkställande. Då banken anlitar Pohjola Bank Abp som förmedlare, utförs en order i enlighet med Pohjola Bank Abp:s vid respektive tidpunkt gällande policy för utförande av order. Banken anlitar Pohjola Bank Abp för att utföra order, varvid banken kan säkerställa bästa möjliga resultat ur kundens synvinkel. Hur förmånligt det totala vederlaget blir påverkas bl.a. av kostnads-minskningar i avgifter som ansluter sig till affären och datasystem som gör det möjligt att vidarebefordra och följa upp order i realtid. Kundernas order som gäller placeringsfonder som OP-Fondbolaget Ab förvaltar eller förmedlar ska omedelbart sändas till OP-Fondbolaget Ab för att utföras. En förteckning över de här fonderna finns att få i banker som hör till OP- Pohjola-gruppen och på adres-sen www.op.fi.

3 (5) Handelsriktlinjerna tillämpas inte på fall där banken ger ett prisan-bud. Mellan parterna ska ingås ett avtal antingen genom att kunden godkänner prisanbudet eller genom att banken bekräftar priset för kunden och kunden sedan godkänner det. Då banken handlar på det här sättet, utför banken inte en order för kundens räkning utan ingår ett avtal med kunden. Typiska exempel på sådana finansiella instrument är bl.a. masskuldebrevslån och penningmarknadsinstru-ment. Banken ska regelbundet bedöma och följa upp att handelsriktlinjer-na och handelsarrangemangen för order är tidsenliga. Genom uppföljningen ska banken ha som mål att förbättra och effektivisera sina handelsarrangemang. Dessutom ska banken regelbundet bedöma den förmedlare som banken anlitar för att ur kundens synvinkel uppnå bästa möjliga resultat. 2.7 Inspelning av telefonsamtal Banken har rätt att spela in telefonsamtal med kunden. Banken har rätt att utnyttja bandinspelningarna för att dokumentera order, för att utveckla kundtjänsten, för att hantera risker samt som bevis för att avgöra eventuella tvister. 3 Information om finansiella instrument och risker i anslutning till dem I det här meddelandet ges en allmän beskrivning av de finansiella instrument som är föremål för placeringstjänster och riskerna i anslutning till dem. Beskrivningen är ett krav i Finansinspektionens standard 2.1 Uppföranderegler för tillhandahållande av finansiella tjänster. Beskrivningen är på inget vis uttömmande och den omfattar inte alla risker som kan ansluta sig till de finansiella instrument som beskrivits. Hur lämpligt ett finansiellt instrument är ska alltid bedö-mas placerare för placerare. En placerare ska göra sig förtrogen med de villkor som gäller ett finansiellt instrument, dess egenskaper och de skyldigheter som följer av dem innan placeraren fattar pla-ceringsbeslutet för att placeraren ska kunna förstå de risker och den eventuella inverkan på placerarens ekonomiska ställning som anslu-ter sig till det finansiella instrumentet. En placerare ska noga över-väga om ett finansiellt instrument är lämpligt för det tilltänkta syftet också ifall omständigheterna förändras. 3.1 Aktier En aktie är ett egetkapitalinstrument som ett aktiebolag emitterat. En akties värde baserar sig på uppfattningen om värdet på det aktiebolag som emitterat aktien vid respektive tidpunkt. En placering i en aktie ger också rätt till den utdelning som bolaget betalar. Noterade aktier är föremål för handel på en fondbörs (offentlig handel) eller på en alternativ marknadsplats. Onoterade aktier är aktier som inte är föremål för offentlig handel eller som inte handlas på en alternativ marknadsplats. Riskerna med aktieplaceringar består av risken i anslutning till fluktuationer i aktiekurser (aktierisken) och den risk som ansluter sig till handelns omfattning (likviditeten). På aktiernas kursfluktuationer inverkar både den allmänna marknadsutvecklingen och uppgifter om faktorer som påverkar emittentens framgång. I aktieplaceringar kan hela det kapital som placerats går förlorat, om emittenten för-sätts i konkurs. På risken inverkar allmänt också bl.a. emittentens bransch, förändringar i lagstiftningen och bl.a. antalet aktier som emitterats och fördelningen hos innehavet. Värdet på aktier i främ-mande Placering-ar i aktier på expanderande marknader kan betraktas som mera riskfyllda än andra aktieplaceringar, för typiskt för de här markna-derna är att omvärlden och lagstiftningen är instabil, de politiska riskerna, kraftiga fluktuationer i valutakurserna, motpartsrisker och att likviditeten på aktiemarknaden är lägre. Med aktier likställs också teckningsrätter och optionsrätter som ger rätt att teckna aktier i det bolag som emitterat dem. Priset på teckningsrätter eller optionsrätter beror på prisutvecklingen för emitten-tens aktie samt dessutom på lösenpriset för optionsrätten, aktiens volatilitet, räntorna och optionsrättens återstående löptid. Teck-ningsrätternas och optionsrätternas volatilitet är högre än den un-derliggande aktien på grund av att det uppbundna kapitalet är mind-re (s.k. hävstångseffekt). 3.2 Penningmarknadsinstrument Som penningmarknadsinstrument räknas statsskuldförbindelser, bankcertifikat, företagscertifikat, kommuncertifikat och ECP:n (Euro Commercial Paper). Korta penningmarknadsplaceringar är i regel s.k. nollräntecertifikat (diskontopapper), där emittenten till innehavaren betalar det nominella värdet på den förfallodag som antecknats i certifikatet. Avta-lens maturitet är normalt 1 12 månader. Emittentens kreditrisk är starkt knuten till placeringen. Avkastningen på penningmarknadsplaceringar med nollränta består av skillnaden mellan anskaffningspriset och det nominella värdet (eller återköpsvärdet). Anskaffningspriset och återköpsvärdet räknas ut genom att diskontera det nominella värdet med den räntesats som noteras för ifrågavarande period från affärens valuteringsdag till dess förfallodag. Vid behov kan ett avtal säljas på sekundär-marknaden. Ett återköp sker till marknadspris vid inköpsögonblicket. Den risk som ansluter sig till penningmarknadsinstrument, liksom till andra ränteinstrument, kan delas in i två delar. Den ena är den risk som beror på variationer i räntorna och instrumentets maturitet (ränterisken), den andra den risk som ansluter sig till emittentens / insättningsmottagarens betalningsförmåga (kreditrisken). Kreditris-kens betydelse accentueras i ränteinstrument där emittentens rating är låg. 3.3 Masskuldebrevslån Masskuldebrevslånen är instrument som baserar sig på kassaflödet. Deras värde bestäms på basis av nuvärdet på deras kassaflöden. Alla kassaflöden på ett masskuldebrevslån med fast ränta är kända, men kassaflödet på ett massskuldebrevslån med rörlig ränta beror på fluktuationerna i räntorna. Kassaflödet bildas av kupongräntan och återbetalningen av lånets kapital. I sådana fall bestäms värdet på massskuldebrevslånet enligt det avkastningskrav som råder på marknaden, dvs. enligt diskontoräntan. Ett masskuldebrevslån kan emitteras av t.ex. staten, en kommun, ett företag eller ett försäkringsbolag och finansiellt institut. Bestämningsgrunderna för avkastningen på de massskuldebrevslån som emitteras bestäms i villkoren för respektive lån. Avkastningens belopp kan också påverkas av emissionskursen och den tecknings-provision som eventuellt tas ut. De vanligaste riskerna som ansluter sig till ett masskuldebrevslån är ränterisken och kreditrisken. Med ränterisken avses risken för fluktuationer i räntorna. Om räntorna stiger, sjunker masslånets försälj-ningsvärde på sekundärmarknaden och om räntorna sjunker ökar värdet. Den kreditrisk som ansluter sig till ett massskuldebrevslån gäller risker för att emittenten inte klarar av att betala ränta eller att återbetala kapitalet i enlighet med villkoren för skuldebrevet. Av-vecklingsrisken består av den förlustrisk som uppkommer mellan parterna i samband med betalningar och leveranser, om motparten inte klarar av att fullgöra sina förpliktelser. Det är möjligt att lånet inte får en fortlöpande daglig sekundärmarknad under löptiden. Om en placerare vill sälja sin placering före lånets förfallodag, kan skuldebrevets marknadspris vid ifrågavarande tidpunkt vara lägre eller högre än det kapital som placerats. Placeraren eller emittenten kan på de sätt som nämns i de lånespecifika villkoren ha rätt att yrka på att lånet återbetalas i förtid. Utländska masskuldebrevslån kan också vara förknippade med en valutakursrisk. Ett strukturerat masskuldebrevslån med kapitalgaranti är ett lån där det till placeraren på förfallodagen återbetalas åtminstone lånets nominella kapital. Om lånet säljs före förfallodagen, kan placeraren förlora kapital. På marknadsvärdet på ett strukturerat masskulde-brevslån med kapitalgaranti inverkar under löptiden såväl räntorna samt värdeförändringen i den underliggande tillgången. Avkastning-en på ett strukturerat masskuldebrevslån med kapitalgaranti beror på utvecklingen hos den underliggande tillgång som valts. Den underliggande tillgången kan bestå av en ränta, en valuta, ett index, en aktie, en kreditrisk, en råvara, en kombination av de föregående eller någon annan underliggande tillgång som definierats närmare i lånevillkoren. Värdet på den underliggande tillgången kan stiga eller sjunka under löptiden. Ett debenturlån är ett masskuldebrevslån som vid emittentens konkurs har sämre förmånsrätt än emittentens övriga förbindelser. På grund av att risken är större och likviditeten mindre än vid vanli-ga lån betalas i regel en bättre ränta på debenturlån än på andra masskuldebrevslån. Ett konvertibelt skuldebrevslån är ett masskuldebrevslån där inne-havarna har rätt att byta sina skuldebrev till aktier i emittenten enligt ett bytesförhållande som bestämts på förhand. Kupongräntan är i regel lägre än den kreditriskmarginal som gäller för emittenten på marknaden. Ett optionslån är ett masskuldebrevslån med rätt att köpa aktier i emittentföretaget vid en viss tidpunkt till ett visst pris. Med lånet och optionerna kan separat idkas handel på sekundärmarknaden. Ku-pongräntan på ett optionslån är liksom kupongräntan på ett konver-tibelt skuldebrevslån lägre än räntan på ett vanligt mass-

4 (5) kulde-brevslån, eftersom en del av kupongräntan har använts för att köpa aktieoptionen. 3.4 Derivat Derivatinstrumenten utgörs av optioner, terminer, futurer, swappar, kombinationer av dem och/eller andra motsvarande instrument. Derivatinstrumenten kan vara standardiserade eller icke-standardi serade (OTC-derivat). Med ett derivatinstrument avses ett avtal, vars värde kan bero på förändringen i ett avtals underliggande tillgång, prisfluktuationer, dvs. volatiliteten, räntefluktuationer, avta-lets förfallotid eller andra faktorer som påverkar värdet på derivatet. Den underliggande tillgången för ett derivatinstrument kan bestå av t.ex. en aktie, en valuta, en ränta, en råvara, en kreditrisk, ett index eller ett nyckeltal som beskriver prisutvecklingen för en sådan un-derliggande tillgång. Derivatinstrumentens giltighetstid varierar från mycket kort till flera år. Utöver värdeförändringen i den underliggande tillgången, dvs. marknadsrisken, kan derivatinstrumentens värde samt beloppet, tidpunkten och fullgörandet av avtalsparternas prestationsskyldighe-ter påverkas av bl.a. förändringar i lagstiftningen samt den risk för dröjsmål med betalning och kreditförlust som följer av att motparten är betalningsoförmögen. Den slutliga avkastningen på ett derivatinstrument beror på utveck-lingen hos den underliggande tillgång som valts. Avkastningen på derivatinstrument påverkas också av de övriga faktorer som even-tuellt nämns i villkoren för avtalet samt kostnaderna för att ställa den säkerhet som eventuellt behövs. I synnerhet en ändring av villkoren för ett icke-standardiserat derivatinstrument, ett upphävande av avtalet under avtalsperioden eller en överföring av rättigheter och skyldigheter till tredjeman kan ta tid och förorsaka kostnader. Ut-gångspunkten är att en avtalsförpliktelse ska uppfyllas genom att överlämna den underliggande tillgången eller betala avtalets värde kontant på inlösningsdagen. Eftersom derivat är avtal som gäller en underliggande tillgång, inverkar de risker i anslutning till de under-liggande tillgångarna som beskrivits ovan och de prisfluktuationer som beror på dem direkt på värdet på derivaten. Derivatinstrumen-ten kan beroende på typ förorsaka kunden andra ekonomiska åtaganden eller förpliktelser än anskaffningsutgiften, och anskaffningen kan vara beroende av ett krav på säkerhet eller andra ålägganden. Värdet på ett derivatinstrument kan ändras snabbt och kraftigt, varvid ett eventuellt säkerhetsunderskott kan täckas med tilläggssäkerheter. Man kan också bli tvungen att realisera en säkerhet. Derivatens likviditet kan ha begränsningar. Värdet på derivat i främmande Av derivatinstrumenten kan man bilda kombinationer. Villkoren för enskilda derivatinstrument kan vara sådana att vinst/förlustmöjligheten kan växa och bli mycket stor. Förlustrisken kan i vissa strategier i teorin bli obegränsad. 3.5 Warranter En warrant är ett värdepapperiserat derivat som handlas på börsen. En köpwarrant ger rätt att köpa och en säljwarrant rätt att sälja den underliggande tillgången en viss dag till ett visst pris. Den underlig-gande tillgången består i regel av en aktie eller ett index, men den kan också utgöras av till exempel vilken råvara eller valuta som helst. Warrantens lösenpris bestämmer det pris som placeraren kan köpa (köpwarrant) eller sälja (säljwarrant) den underliggande tillgången med. Warrantens multiplikator anger hur många warranter som behövs för att köpa eller sälja den underliggande tillgången. Om en warrant har ett värde på förfallodagen, får placeraren motsvarande belopp antingen kontant (slutavräkning på nettovärdet) eller som värdeandelar (fysisk leverans). En europeisk warrant löses in på slutdagen. Amerikanska warranter kan när som helst under giltig-hetstiden lösas in på yrkan av placeraren. Merparten av warranterna är europeiska warranter. Warranterna ger alltså rätt till men förpliktar inte att köpa eller sälja en warrants underliggande tillgång en bestämd dag i framtiden till ett visst pris. För denna rätt att köpa eller sälja har fastställts ett värde, som är warrantens värde på marknaden. Med en på förhand fastställd tidpunkt avses warrantens slutdatum, då ovan nämnda rätt att köpa eller sälja verkställs och det på förhand fastställda priset anges som warrantens lösenpris. Man bör dock observera att kun-den i allmänhet inte kommer att köpa eller sälja t.ex. aktier fysiskt, utan att den eventuella vinst kunden får betalas till kunden kontant. I handeln med warranter är den marknadsgaranti som warrantens emittent gett ett viktigt element. Vid marknadsgarantin kan emitten-ten förbinda sig till att ge warranten en köp- och säljnotering. Villko-ren för marknadsgarantin har beskrivits i prospektet för warranten och villkoren för garantin kan variera avsevärt såväl mellan olika emittenter som mellan warranter. En warrant kan vara värdelös på förfallodagen och då förlorar place-raren sin placering. En köpwarrant förfaller värdelös, om värdet på den underliggande tillgången på förfallodagen är lägre än warran-tens lösenpris. En säljwarrant förfaller å sin sida värdelös, om värdet på den underliggande tillgången på förfallodagen är högre än war-rantens lösenpris. Turbowarranter skiljer sig från vanliga warranter på följande punkter: de har en större hävstångseffekt i förhållande till den underliggande tillgången samt har en förbestämd knock outnivå och då nivån nås förfaller turbon. En större hävstångseffekt innebär att riskerna i turbowarranterna är ännu större än i normala warranter. Den risk som beror på kursrörelserna för den underliggande till-gången har i turbowarranterna minskats med knock out-nivån. Efter det att knock out-nivån nåtts och turbowarranten förfallit fastställs clearingpriset. Om knock out-nivån är densamma som lösenpriset, eller om clearingpriset är lika med eller mindre än lösenpriset (köp-turbo) eller om clearingpriset är lika stort som eller större än lösen-priset (säljturbo), förfaller turbowarranten som värdelös. Knock out-nivån kan också ses som en risk, eftersom också en mycket kortvarig svängning i kursen kan leda till att knock out-nivån uppnås så att turbowarranten förfaller i förtid. Liksom en normal warrant kan också en turbowarrant förfalla som värdelös på lösen-dagen. Turbowarranter har kortare giltighetstider än vanliga warran-ter. Riskerna med warranterna består av marknads-, kredit- och valuta-risken. Marknadsrisken hänför sig till prisutvecklingen för den underliggande tillgången och kreditrisken till emittentens återbetalnings-förmåga. Valutarisken måste beaktas, om den underliggande tillgången noteras i en annan valuta än euro. Innan placeraren fattar ett beslut om att placera i en warrant borde placeraren läsa igenom prospektet som gäller warranten och villko-ren samt verksamhetsprinciperna, detaljerna (t.ex. knock out-nivå) och riskerna. Prospektet som gäller warranten och annan mer detaljerad information om warranten finns på emittenternas nätsidor. 3.6 Placeringsfonder Placeringar i de finansiella instrument som beskrivits ovan och kombinationer av dem kan oftast göras utöver som direkta placer-ingar också via placeringsfonder. En placeringsfond innehas av de placerare som placerat i den i förhållande till respektive andelar. Det fondbolag som förvaltar en placeringsfond samlar privatpersoners och organisationers medel och placerar dem i flera olika värdepap-per som bildar placeringsfonden. I en indelning enligt vinstutdelning kan placeringsfonderna delas in i fonder som delar ut vinst årligen samt tillväxtfonder där vinsten ökar värdet på fondandelen. Samma fond kan ha både avkastnings- och tillväxtandelar. En placeringsfond placerar de medel den får från försäljningen av fondandelar enligt den placeringsstrategi som angetts i fondens stadgar. Ur fondens stadgar framgår målen och begränsningarna för fondens placeringsverksamhet. På basis av valet av placeringsobjekt kan placeringsfonderna delas in i aktiefonder, blandfonder, långa ränte-fonder, medellånga räntefonder och korta räntefonder. Dessutom finns bl.a. råvarufonder, konvertibla skuldebrevsfonder, företagslå-nefonder. De flesta placeringsfonder iakttar principer för risksprid-ning i sina placeringspolicyer. Vissa fonder avviker dock från de här principerna, och då kallas de för specialplaceringsfonder. Sådana fonder utgörs, utöver fonder som är flexiblare än traditionella fonder, av till exempel hedgefonder som strävar efter att trygga kapitalet och hävstångsfonder som använder derivatinstrument (optioner och terminer) i placeringsverksamheten. Vissa specialplaceringsfonder är avsedda endast för professionella storplacerare. Fonderna skiljer sig från varandra också genom att vissa fonder har som mål att passivt följa ett index (indexfonder) medan andra har som mål att genom en aktiv placeringssyn få en avkastning som är högre än jämförelseindexet (aktivfonder). Fondbolaget måste lösa in fondandelar av placerarna då de kräver det. För medlen i en placeringsfond tas ut de kostnader som hänför sig till fondens verksamhet såsom förvaltningsoch förvarsprovisio-ner, vilkas belopp varierar från fond till fond. De här provisionerna specificeras i det förenklade fondprospektet.

5 (5) Riskerna med en fond beror på fondens placeringsstrategi. Genom att de medel som ska placeras sprids på flera av varandra oberoen-de placeringsobjekt än ett enda, minskas fondens totala risk i förhål-lande till ett enskilt placeringsobjekt (s.k. korrelationseffekt). Fon-derna är i regel likvida dagligen, men fondernas likviditet kan vara begränsad i fondens stadgar till exempel med tanke på en fondan-delsägares intresse vid exceptionella marknadslägen eller på grund av den placeringspolicy som fonden har. Dessutom kan inlösningen av andelar i specialplaceringsfonder vara möjliga endast vid vissa tidpunkter t.ex. en gång per månad eller mer sällan än det. Värdet på fonder i främmande En ETF (Exchange Traded Fund) är en fond som är föremål för börshandel och där kursutvecklingen följer ett valt index eller någon annan underliggande tillgång. Köp- och säljnoteringarna förändras liksom aktiekurser. Man kan handla med ETF:er på börsen liksom med aktier. Handel utanför börsen (OTC) är också möjlig. Likvidite-ten bestäms på basis av bland annat den underliggande tillgången. ETF-strukturerna är olika och de varierar beroende på emittent. ETF-produkter omfattas av bland annat en marknads-, kredit-, valuta- och motpartsrisk. Produkternas risker varierar enligt det index som följs, underliggande tillgång och placeringsstrategi. Marknadsrisken hänför sig till prisutvecklingen för den underliggan-de tillgången, kapitalet kan minska eller i teorin gå helt förlorat. Valutakursrisken måste beaktas i fråga om den underliggande tillgångens valuta och noteringsvalutan. Kreditrisken som gäller vissa strukturer (ETN) hänför sig till emittentens återbetalningsför-måga. Emittenten strävar efter att hantera den motpartsrisk som hänför sig till produkterna med olika säkerhetskrav. ETFproduk terna kan också förknippas med risk i anslutning till förvaret av kundmedel särskilt då ETF placerar sina medel på tillväxtmarkna-den och värdepappersförvaret sköts med underförvarsarrangemang i mållandet. S.k. Short ETF:er är strukturer där kursutvecklingen på dagsplanet omvänt följer målmarknaden eller den underliggande tillgången. 3.7 ETC ETC (Exchange Traded Commodity) är börsnoterade råvaror som man kan handla med på börsen liksom med aktier. ETC:ers kursutveckling följer priset på t.ex. en råvara eller en råvarukorg som utgör underliggande tillgång. Om ETC består av råvaruderivat, påverkar också de s.k. rullande vinsterna eller förlusterna kundens totala avkastning. Med rullning avses att ETC:n säljer en råvarufutur som förfaller och i stället köper en råvarufutur med en förfallodag som infaller senare. Riskerna med ETC:er består av bl.a. marknads, kredit-, valuta- och motpartsrisken. Marknadsrisken hänför sig till prisutvecklingen för den underliggande tillgången, kapitalet kan minska eller i teorin gå helt förlorat, om priset på den råvara eller råvarukorg som utgör underliggande tillgång för ETC:n sjunker. Beroende på placerings-strategin kan prisförändringen för vissa ETC:er vara större än pris-förändringen på den underliggande tillgången. Kreditrisken hänför sig till emittentens återbetalningsförmåga. Emittenten strävar efter att hantera den motpartsrisk som hänför sig till produkterna med olika säkerhetskrav. Valutakursrisken måste beaktas i fråga om den underliggande tillgångens valuta och noteringsvalutan. S.k. Short ETC:er är strukturer där kursutvecklingen på dagsplanet omvänt följer målmarknaden eller den underliggande tillgången. 3.8 Skatter i anslutning till finansiella tjänster Placeraren ska fästa uppmärksamhet vid att skattepåföljder ansluter sig till köp, innehav och försäljning av finansiella instrument. Place-raren ska skaffa tillräckliga uppgifter för beskattningen redan innan den fattar sitt placeringsbeslut. De som överväger att placera borde vända sig till en skatteexpert för att få information om vilka skattepå-följder som enligt finsk skattelagstiftning eller annars följer av att en placerare äger, innehar eller säljer finansiella instrument. 4. Kundinformation och rättsskyddsmedel frågor som gäller tjänsten och avtal om tjänsten ska kunden alltid i första hand ta kontakt med bankens kundinformation. Kunden ska utan dröjsmål underrätta banken om fel i anslutning till tjänsten och om sina eventuella anspråk på grund av dem. Om banken och kunden inte kan nå en lösning genom förhandlingar, kan kunden be Försäkrings- och finansrådgivningen, om hjälp för att reda ut fallet eller föra meningsskiljaktigheten till konsumenttvistenämnden eller värdepappersnämnden. Om ni vill få ytterligare information, ber vi er ta kontakt med er bank. Definitioner: Kreditrisk Risken för att en emittent inte klarar av att betala ränta eller att återbetala kapitalet i enlighet med villkoren för emissionen av ett finansiellt instrument. Marknadsrisk Med marknadsrisken avses risken för variationer i marknadspriset. Marknadsriskerna är ränterisken, valutarisken, aktierisken eller någon annan prisrisk. Ränterisk Med ränterisken avses risken för fluktuationer i räntorna. Om rän-torna stiger, sjunker masslånets försäljningsvärde på sekundär-marknaden och om räntorna sjunker ökar värdet. Aktierisk Med aktierisken avses fluktuationer i priset på en aktie. Valutarisk Med valutarisk avses risken för fluktuationer i valutakurserna. Motpartsrisk Risken för hur den som genomför en affär i handel utanför börsen klarar av att fullgöra sina förpliktelser. (Risken kan gälla bl.a. derivat, ränteplaceringar, strukturerade placeringar och valutahandel.) Avvecklingsrisk En risk i anslutning till att en affär genomförs, dvs. att den affär som avtalats inte genomförs på grund av att motparten antingen inte kan överlåta värdepapper eller betala den köpesumma som krävs.