ÅTVIDABERGS KOMMUN Handlingsplan. Kvinnofrid ÅTVIDABERGS KOMMUN



Relevanta dokument
Antagen av Kommunfullmäktige Dnr 2009-KS0299 Antagen av Kommunfullmäktige Dnr 2009-KS

Liten guide till kvinnofridsfrågor

Handlingsprogram för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Våld i nära relationer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Antagen av Socialnämnden , 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Lagstiftning kring samverkan

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

VÅLD I NÄRA RELATION

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

Riktlinjer för Våld i nära relation

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Handlingsplan - våld i nära relation Fastställd av socialnämnden

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Våld i nära relationer

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Kvinnors rätt till trygghet

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR)

Du har rätt till ett liv fritt från våld!

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn Hur ser det ut?

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden

Våld i nära relationer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

VÅLD I NÄRA RELATIONER

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Kommunledningskontoret. Handbok. Är dina medarbetare utsatt för våld i nära relationer?

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Brottsofferpolitiskt program

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Närhet som gör ont - om våld mot närstående

Livsmiljöenheten Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län Diarienr:

Handlingsprogram mot familjerelaterat våld

VÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden

4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Länsstrategi Västernorrland

Barn som far illa & våld i nära relationer

Klicka här för att ändra format

Kommittédirektiv. Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Dir.

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar

Att ställa frågor om våld

Lever du i en. destruktiv relation. eller känner du någon du vill hjälpa?

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Strategi mot våld i nära relationer

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn

otrygg, kränkt eller hotad

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Kunskapsunderlag rörande mäns våld mot kvinnor och barn, i nära relationer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Det som inte märks, finns det?

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Rätten till kvinnofrid

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

DIARIENUMMER H ANDLINGSPLAN Hedersrelaterat förtryck och våld. Fastställd av kommunstyrelsen

Samhällets skyldigheter och möjligheter gällande barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck

Jenny Norén. Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för Hälsa och jämställdhet

Våld mot äldre. Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

VIMMERBY KOMMUNS ARBETE MED VÅLD I NÄRA RELATIONER

KARTLÄGGNING. Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs.

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

Det ingen vill se - en bok om våld i samkönade parrelationer

Motion om kvinnofridsteamets verksamhet. KS

Projektbeskrivning Skyddsnät

Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2009 REDOVISNING 1 (5) SOCIALFÖRVALTNINGEN

Brottsofferjourernas Riksförbund vill lämna några ytterligare förslag och kommentarer på betänkandet.

Transkript:

ÅTVIDABERGS KOMMUN 2009-2012 Handlingsplan Kvinnofrid ÅTVIDABERGS KOMMUN

Förord Du håller Åtvidabergs kommuns handlingplan för arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn, samt män som använt våld och /eller varit utsatta för våld i din hand. Handlingsplanen är en reviderad version av den tidigare befintliga handlingsplanen som enbart berörde socialtjänstens arbete. Tanken med denna handlingsplan är dels att ge en introduktion till kunskapsfältet, att synliggöra kommunens och aktörers ansvar, synliggöra samverkansavtalet med Kvinnofrid centrala samt ställa upp verksamhetsplaner för det framtida agerandet. Detta innebär att handlingsplanen kan användas som en uppslagstext att gå till för att hitta en kort information om det man söker efter. Tanken är också att handlingsplanen med jämna mellanrum ska revideras. Juli 2009, Åtvidaberg Förr definierade jag våld som slag, våldtäkter, och sexuella övergrepp. Nu ser jag det som allt som inkräktar på mina rättigheter att bli behandlad som en mänsklig varelse. Citat av en indisk kvinna, aktiv i en organisation för kvinnors rättigheter, ur Unicefs bok Breaking the Earthenware Jar, 2000 2

Innehållsförteckning 1. Inledning...4 1.2 Kvinnofrid i Åtvidabergs kommun... 4 2. Åtvidabergs kommuns ansvar...5 2.1 Kvinnofridsplanens syfte och mål...6 3. Faktabakgrund: Våld och hot om våld...6 3.1 Våldsspiralen... 7 3.2 Ett gemensamt bemötande av våldsutsatta... 7 3.3 Faktabakgrund: Särskilt sårbara grupper... 8 3.3.1 Våld i samkönade relationer... 8 3.3.2 Våld mot missbrukande kvinnor... 9 3.3.3 Våld mot funktionsnedsatta... 9 3.3.4 Våld mot äldre... 9 3.3.5 Barn i våldsmiljö... 9 3.3.6 Hedersrelaterat våld... 9 3.3.7 Kvinnor med utländsk bakgrund... 9 4. Översikt verksamheter via samverkansavtal: Kvinnofrid Centrala...10 4.1 Brottsofferjouren (BOJ)... 10 4.2 Kvinnojouren Ellinor inklusive Tjejjouren Beata... 10 4.3 Linköpings stadsmission, Oasen & Greta... 10 4.4 Råd och stöd kvinnofrid och mansmottagningen... 10 4.5 Eleonoragruppen... 10 4.6 Kriminalvården/Frivården... 10 4.7 Polismyndigheten i Linköping... 10 5. Aktörer i Åtvidaberg ansvar och verksamhetsområde...11 5.1 Socialtjänsten... 11 5.2 Flykting- och integrationsarbetet... 12 5.3 Hälso- och sjukvården/privata vårdgivare... 12 5.4 Barn- och familjepsykologiskt centrum/barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen... 13 5.5 Öppen psykiatrisk mottagning för vuxna... 13 5.6 Anhörigstöd... 13 5.7 Polisen... 13 5.8 Skola och utbildning... 14 5.9 Övriga verksamheters roll... 15 6. Referenslista...16 Bilaga 1: Verksamhetsplaner...17 Bilaga 2: Rutinschema...20 Bilaga 3: Översikt Kvinnofrid Åtvidaberg...21 Bilaga 4: Kontaktlista...22 3

1. Inledning Antalet anmälningar om våld mot kvinnor ökar, Brottsförebyggande rådet menar att det skett en faktisk ökning. Mörkertalet är fortfarande stort, ungefär 20-25 procent av alla faktiska våldshändelser mot kvinnor uppskattar BRÅ anmäls. Statistiken över anmälda våldtäkter förväntas 2008 överstiga 5000. Antalet fall av misshandel uppgår till 26 800 (Brå: 2007). Våld mot kvinnor är ett allvarligt brott och samhällsproblem, ett uttryck för bristande jämställdhet i samhället samt en kränkning av medborgerliga demokratiska rättigheter. 2007 kom Regeringen med en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. I denna sägs att: Sverige är på många sätt ett föregångsland när det gäller utvecklingen på jämställdhetsområdet, inte minst när det gäller synen på mäns våld mot kvinnor. Situationen är trots detta alltjämt allvarlig. Det råder bred politisk enighet om att mäns våld mot kvinnor är ett högt prioriterat område, men det har länge saknats en sammanhållen strategi för att ta itu med problemen. Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande problem som berör hela samhället, såväl kvinnor som män. Ytterst är det en fråga om jämställdhet och kvinnors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter som gäller för alla. Mäns våld mot kvinnor är oacceptabelt. Motsvarande gäller hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Regeringens strävan är att detta våld ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Alla människor ska kunna leva i frihet från rädsla att utsättas för våld och övergrepp. För att nå det målet måste förebyggande och andra åtgärder som riktar sig mot både potentiella och konstaterade förövare stärkas och utvecklas. Hedersrelaterat våld och förtryck omfattas av handlingsplanen. Regeringen lyfter fram sex punkter i handlingsplanen för att motverka våldet. Dessa är ökat skydd och stöd till våldsutsatta, stärkt förebyggande arbete, stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet, ökade kunskaper, ökad samverkan och utveckling av insatser riktade till våldsutövare (2007: 08/39). 1 En del av Regeringens handlingsplan var att starta en nationell kvinnofridslinje. 2007 startades en sådan. Under det första verksamhetsåret har den mottagit 40 000 samtal, vilket är fler än antalet anmälda fall av våld mot kvinnor (DN: 2009). I Åtvidaberg märktes även en ökning av antalet kvinnofridsärenden 2007-2008. 1.2 Kvinnofrid i Åtvidabergs kommun Sedan 2000 finns ett handlingsprogram för kvinnofridsfrågor i Åtvidaberg. Handlingsprogrammet berör socialtjänstens arbete och bör därför revideras då kvinnofridsfrågor berör långt fler verksamheter. Sedan ett antal år tillbaka ingår Åtvidabergs kommun i ett samarbete med Kvinnofrid centrala där flera olika verksamheter ingår, det övergripande syftet med Kvinnofrid centrala är att minska antalet fall av våld mot kvinnor och erbjuda stöd till 1 Läs mer om dessa punkter i Regeringens handlingsplan på: http://www.regeringen.se/sb/d/9761/a/92142 4

våldsutsatta kvinnor, barn och män som nyttjat våld. Åtvidaberg saknar flera verksamheter i den egna kommunen vilket gör att samverkansavtalet är en viktig grund för att tillgodose våldsutsattas behov av stöd. Samverkansavtalet behöver därav bli känt i kommunen. Samtidigt är det viktigt att de verksamheter som finns i Åtvidaberg synliggörs vad gäller deras roll och ansvar i kvinnofridsarbetet. När någon utsätts för ett våldsbrott blir olika verksamheter ofta involverade. Behovet av såväl ett informellt samarbete som strukturerad samverkan finns därav. Därav är det viktigt att synliggöra ansvarsområdena och att alla känner till de andras ansvarsområden för att därigenom kvalitetssäkra stödet till våldsutsatta, gemensamt förebygga och erbjuda en god insats.. Samverkan en förutsättning Samverkan kan bidra till att våldsutsatta får den hjälp och det stöd som de behöver och att verksamheter gemensamt arbetar på idéer kring hur kvinnofridsbrott kan förebyggas 2. Åtvidabergs kommuns ansvar Med kommun avses hela Åtvidabergs kommun och alla tänkbara verksamheter som skulle kunna komma i kontakt med våldsutsatta kvinnor, barn och män som nyttjat våld. Kommunens ansvar regleras framförallt av Socialtjänstlagen: Kommunen har, enligt Socialtjänstlagen 2 kap, det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. 5 kapitlet paragraf 11 anger att: Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Nämnden skall också beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxen är offer för brott och kan vara i behov av hjälp och stöd. Även regeringen betonar i handlingsplanen från 2007 kommunernas ansvar på följande sätt: Det är statens och kommunernas ansvar att tillgodose de våldsutsattas behov av stöd och skydd Åtvidaberg har även ett folkhälsopolitiskt program i vilket brott omnämns. Även om inte mäns våld mot kvinnor uttryckligen nämns, är följande citat talande för våldsutsatta: Majoriteten av alla brott som begås drabbar enskilda i deras närmiljö. Brottsligheten påverkar i hög grad livskvalitén och upplevelsen av tryggheten hos enskilda individer (s. 8) Kommunens ansvar styrs således utifrån lagstiftning och politiskt tagna beslut. För andra aktörer aktuella i kvinnofridsfrågan handlar det om detsamma. 5

2.1 Kvinnofridsplanens syfte och mål Syftet med Åtvidabergs kommuns handlingsplan gällande kvinnofridfrågor är långsiktigt att: Ingen ska behöva utsättas för våld eller hot om våld Tills detta mål har uppnåtts är målet att: Minska antalet fall av våld mot kvinnor och barn Tillgodose våldsutsattas stödbehov, tydliggöra olika myndigheter/verksamheters ansvar och roll, samt förebygga våld För att uppnå detta krävs: Samverkan, för att kunna ge det stöd och den hjälp som en våldsutsatt kan behöva Kunskap om den egna verksamhets ansvar samt vad för stöd som finns att få En medvetenhet om våld för att kunna fråga och stödja våldsutsatta Den här handlingsplanen berör både förebyggande liksom akuta insatser. Handlingsplanen syftar till att: Synliggöra olika verksamheters ansvar och vilket stöd som finns att få i/genom Åtvidabergs kommun Lyfta kvinnofridsfrågan till agendan och skapa en utgångspunkt för samverkan Fungera som ett incitament för att varje tänkbar verksamhet själva tar fram riktlinjer vid behov. Målen med kommunens kvinnofridsarbete bör alltså vara att tillgodose de våldsutsattas behov av stöd och hjälp genom att: Ha kunskap om kvinnofridfrågor och andra verksamheters arbete Ha kunskap om samverkansavtalet med Kvinnofrid centrala Aktivt erbjuda stöd och hjälp och vid behov utarbeta riktlinjer för agerande Arbeta förebyggande för att öka medvetenheten hos kommuninvånarna Samverkan för förebyggande arbete samt akuta insatser, ett gemensamt förhållningssätt/bemötande gentemot våldsutsatta. 3. Faktabakgrund: Våld och hot om våld När det kommer till frågor om våld är det ibland svårt att upptäcka. Våld har många olika former och uttryck, vanligast är dock att det äger rum i en nära relation i hemmiljö, där en man utsätter en kvinna för våld. Det finns även våld i samkönade relationer, och hedersrelaterat våld som delvis tar sig andra uttryck. Det förekommer också våld i tonårsrelationer, och i enstaka fall utsätts män av våld från kvinnor. Våld kan vara: Psykiska kränkningar, olika nedvärderande tilltalsnamn Sexuellt våld/tvång 6

Social isolering Fysiskt våld Materiellt eller ekonomiskt Kvinnofridskränkningar förekommer inom alla samhällsklasser och inkomstgrupper, bland etniska svenskar som människor med annan etnisk bakgrund. Däremot finns i samhället ofta föreställningar om att våldsutövaren är en speciell person, detta stämmer dock inte. Detta gäller även för gruppen våldsutsatta, där bilden är att en viss typ av kvinnor drabbas av våld, men inte heller detta stämmer (Eliasson i Heimer: 2008; Grände: 2003: Wennstam: 2003, 2004). Mörkertalet när det gäller kvinnofridskränkningar är stort enligt BRÅ. Av olika anledningar kan den våldsutsattas hjälpbehov ibland missas för att denne söker hjälp för någonting annat än just våldet. Ofta beror det också på en rädsla som är starkt förknippad med skuld och skam, samt attityder i samhället som försvårar för den våldsutsatta att berätta om våldet. Myter/attityder kring vad våld, våldsutövare och våldsutsatt är bidrar till att våldet kan förminskas eller att den våldsutsatte inte betraktar sig som våldsutsatt (Heimer: 2008; Wennstam 2003, 2004; Grände: 2003). Detta gör det extra viktigt att de verksamheter som kan tänkas komma i kontakt med en våldutsatt vågar fråga, för att på så viss lätta på skuld- och skamkänslor och synliggöra våldet. Det innebär också att en försiktighet krävs i mötet med den våldsutsatta, inte döma, ifrågasätta och att lyssna, agera och stödja (Heimer: 2008). För detta behövs kunskap om mekanismer bakom våld, vilket ansvar som åligger ens verksamhet samt kunskap om tillgängliga stödinsatser. 3.1 Våldsspiralen Våld i nära relation börjar vanligen inte direkt, tvärtom kan det beskrivas som en process där kränkningar kommer gradvis. När en relation kommer att innehålla våld är det inte heller så att våldsutövaren kränker hela tiden, tvärtom växlar ofta våldsutövaren mellan ömhet och våld. Våldsutövaren kan skuldbelägga brottsoffret, gränserna för vad som är okej och inte kan suddas ut (Lundgren: 2001). När det i samhället finns föreställningar om vem som är våldsutövare och brottsoffer, kan även detta bidra till att gränserna suddas ut och att våldet förminskas. Brottsoffret kan anamma olika strategier för att förhindra våldet/överleva i relationen genom att: Förtränga orsakerna till våldet förklarar bort det genom olyckshändelser Tappa referensramarna genom utsuddade gränser vad är normalt i en relation? Genom isolering Ursäktar våldet genom den värme man får när det finns en växling mellan våld och värme Av rädsla för mer våld, hot om att skada barnen stannar kvar i relationen (Lundgren: 2001) 3.2 Ett gemensamt bemötande av våldsutsatta Kunskap övergripande kunskap om frågor som rör våld och stödinsatser, kunskap om den egna verksamhets ansvar och roll 7

Förberedelse - att vara beredd på att man i sin yrkesroll kan komma att möta våldsutsatta, att då veta vad man ska göra. Att våga se och våga fråga rutinmässigt! Våga fråga - om hon inte berättar om våld men du misstänker våldsutsatthet är det viktigt att fråga. Gå varligt fram och skapa förtroende, avsätt tid för att lyssna och ifrågasätt inte. Detta kan var första gången hon berättar om våldet. Vinn hennes förtroende - gör klart att det hon berättar stannar hos dig, om du behöver berätta för någon fråga henne först. Se till att inte mannen får reda på vad hon berättat. Ta reda på om det finns barn och vilket stöd de kan vara i behov av. Tolk - använd inte anhöriga eller vänner. Tillkalla professionell tolk, visa gärna den våldsutsatte namnet på tolken och fråga om det är ok. Särskilt att tänka på vid hedersrelaterat! Observera den våldsutsatta befinner sig ofta i kris. Om hon ger ett förvirrat intryck beror det inte på att hon inte är trovärdig, snarare att våldet kan ge långtgående psykiska konsekvenser. Kritisera inte partnern då kan kvinnan också känna sig kritiserad eftersom hon inte lämnat Tala om för henne det är inte hennes fel. Ingen har rätt att utsätta henne för våld Tala INTE om för henne hur hon ska göra, alla beslut ska om möjligt hon själv ta. Informera om att hon inte är ensam om att vara våldsutsatt. Information om hur våldsspiralen ofta ser ut kan dock fungera stärkande. Skuldbelägg INTE för att hon stannar kvar eller går tillbaka. Acceptera valet oavsett hur hon beslutar. Många kvinnor går tillbaka. 3.3 Faktabakgrund: Särskilt sårbara grupper När det talas om gruppen våldsutsatta är det viktigt att lyfta fram de grupper av kvinnor som kan vara särskilt sårbara. Dessa grupper kan vara särskilt sårbara då de av olika anledningar kan ha svårare att söka stöd och hjälp. Regeringen ser allvarligt på detta och menar att varje våldsutsatt måste bemötas utifrån sitt behov av stöd och skydd oavsett vem hon/han är och oavsett bakgrund (Regeringens handlingsplan: 2007). 3.3.1 Våld i samkönade relationer I omfångsundersökning framkom att många i samkönade relationer varit våldsutsatta. Bisexuella kvinnor hade ofta utsatts för våld i en tidigare heterosexuell relation. En våldsutsatt i samkönad relation kan ha svårare att få stöd då det finns fördomar om homosexuella i samhället, de måste avslöja sin relation när de berättar om våldet. Kan uppleva det hotfullt att berätta om sin läggning vilket gör att de inte vågar anmäla. Länk finns även till det hedersrelaterade våldet, då homosexuella relationer ofta inte är tolererade i hederskulturer, hot om att avslöja relationen kan användas mot den våldsutsatta (Holmberg: 2005). 8

3.3.2 Våld mot missbrukande kvinnor I undersökning framkom att nästan alla hade varit våldsutsatt någon gång. Våldet förekommer både i det offentliga av tjänstemän och i nära relation Har svårt att söka hjälp/stöd då de upplever rädsla, skuld/skam förknippad med missbruket. Missbruket hamnar ofta i fokus istället för våldet Har svårt att uppsöka skyddat boende då kvinnojour inte är aktuellt (Holmberg: 2005). 3.3.3 Våld mot funktionsnedsatta Funktionsnedsatta kvinnor har ofta varit utsatta för våld. Har svårare att anmäla: våldsutövaren kan vara stödperson. Få ur denna grupp har sökt hjälp eller stöd. Våldet har ofta en relation till funktionsnedsättningen; flyttar möbler för synskadad så att hon inte kan orientera sig i lägenheten, gömmer mediciner, flyttar rullstolen så den inte går att nå (HANDU: rapport 2007). 3.3.4 Våld mot äldre 16 procent av kvinnor, 13 procent av män utsatts för någon typ av våld efter 65 Tre gånger så många kvinnor som män har utsatts för våld före 65. Den som utsätter de äldre för våld är partner, barn/styvbarn samt personal inom vården (Eriksson: 2001; Brottofferjourens riksförbund: 2006). 3.3.5 Barn i våldsmiljö Många barn har både sett och hört våld i hemmet, och konsekvenserna av våldet. De kan själva bli indragna då de försöker skydda mamma, och bli föremål för fortsatt våld, det vill säga, hot om att ta barnen ifrån mamman om hon lämnar/anmäler Barn tiger ofta om våldet som pågår i hemmet (Eriksson 2007; Eriksson i Heimer 2008). I Slagen Dam framgår att 21 procent av barnen var våldsutsatta i relation där kvinnan varit så i tidigare relation, 5 procent av barnen i nuvarande relation anges utsatta. 3.3.6 Hedersrelaterat våld Många utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck, begränsningar av livsutrymmet är vanliga (får inte leka ihop med vem man vill, inte delta på lektioner, inte välja partner). Kan vara svårt att söka hjälp pga: många förövare, oförståelse i samhället, språkliga hinder, familjen i centrum, vilket försvårar för de med hedersrelaterade problem där förövarna är flera, ofta ens familj (Nordborg i Heimer(red.) 2008; Eldén 2003) 3.3.7 Kvinnor med utländsk bakgrund Språkliga hinder, avsaknad av nätverk, avsaknad av information om stödinsatser, avsaknad av svenskt medborgarskap som oftast utdelas efter två år, och därmed försvårar för kvinnan att lämna mannen (Nordborg i Heimer: 2008). 9

4. Översikt verksamheter via samverkansavtal: Kvinnofrid Centrala 4.1 Brottsofferjouren (BOJ) Ideell organisation som ger stöd till brottsoffer och vittnen. Våldsutsatta kan vända sig hit för stöd och hjälp. Finns någon med erfarenhet som lyssnar och är på den utsattas sida. Erbjuder hjälp med polisanmälan, information om rättegång, stöd vid rättegång samt information om brottsofferersättning. Alla stödpersoner är utbildade och har avgett tystnadslöfte. 4.2 Kvinnojouren Ellinor inklusive Tjejjouren Beata Kvinnojouren Ellinor finns i Linköping, så även Tjejjouren Beata. Erbjuder råd, stöd och skyddat boende för kvinnor och barn. Har telefon- och mailjour. Kan bistå med stöd vid besök hos läkare, polis eller advokat. Alla jourkvinnor har tystnadsplikt och ingen anmälningsskyldighet till andra myndigheter. 4.3 Linköpings stadsmission, Oasen & Greta Greta och Oasen är två verksamheter som erbjuder stöd och hjälp till kvinnor som har problem med alkohol och droger. Greta ger stöd till våldsutsatta kvinnor, Oasen är ett behandlingshem för kvinnor, men då verksamheterna är integrerade så finns våldskompetens även inom Oasen. 4.4 Råd och stöd kvinnofrid och mansmottagningen Råd och stöd erbjuder stödsamtal för kvinnor, barn och män som levt i relation där våld förekommit. Stödsamtalen kan ske i grupp och enskilt. För kvinnor och barn är stödsamtalen kostnadsfria, medan männens stödsamtal innefattar en viss kostnad som efter prövning bekostas av kommunens socialtjänst. 4.5 Eleonoragruppen Erbjuder råd och behandling när dryck eller drog hotar familj eller arbete. Har både individuell behandling och gruppbehandling, grupper för barn, ungdomar och vuxna. 4.6 Kriminalvården/Frivården Tillhandahåller behandlingsprogram för män som dömts för kvinnofridsbrott, till kontraktsvård eller fängelse. 4.7 Polismyndigheten i Linköping Polismyndigheten ansvarar för att utse en kontaktperson som kan samverkan med övriga deltagare i anmälningar om kvinnofridsbrott. Dessutom ingår att bedriva förundersökningar, samverka med andra verksamheter i syfte att förebygga fortsatt brottslighet, ge brottsofferstöd och bistå andra myndigheter med nödvändig information. 10

5. Aktörer i Åtvidaberg ansvar och verksamhetsområde I Åtvidabergs kommun finns olika grupperingar där det idag finns en samverkan och en idé om hur kommunen ska arbeta brottsförebyggande, samt stödverksamhet för barn som far illa. I dessa grupperingar ingår idag flera av de verksamheter som är aktuella när det gäller kvinnofridsarbetet, dessa grupperingar bör ses som kringresurser i arbetet med kvinnofridsfrågor. De som ingått i samverkansgruppen för kvinnofridsprojektet och som i första hand omfattas av handlingsplanen synliggörs nedan. 5.1 Socialtjänsten Ansvar Socialtjänstens ansvar i kvinnofridsfrågorna styrs av socialtjänstlagen Har en viktig uppgift i att identifiera våldsutsatta genom rutinmässiga frågor Från 2007 anges att socialnämnden ska beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller övergrepp kan vara i behov av stöd och hjälp, samt att barn som bevittnat våld också kan vara beroende av stöd och hjälp Om det finns barn i familjen där våld förekommit har socialtjänsten en skyldighet att upprätta en anmälan om att det finns risk för att barn far illa, och utreda vilket stöd barnet kan behöva. Kan erbjuda Stöd, information om vart det går att vända sig och hjälp att komma till ett skyddat boende. I första hand gäller kvinnojourens boende, men andra lösningar kan bli aktuella Bistå med ekonomiskt stöd. Under vardagar mellan 08.30-09.30 kan den våldsutsatta kontakta behandlingsgruppen och ekonomigruppen på telefon, efter kontorstid den sociala jouren Förmedla kontakt mellan kvinnan eller barnet och: o Speciellt avsedd verksamhet inom socialtjänsten, Barn- och ungdomsstöd, EDIT o Kvinnojouren Ellinor, Kvinnofrid centrala o Brottsofferjouren o Efter remiss och bedömning kan barn erbjudas samtalsbehandling hos BUP-BFC, vuxna hos öppenpsykiatriska mottagningen Socialtjänsten kan också ge stöd till kvinnan om hon vill göra en anmälan till: Polismyndigheten Samt stödja henne om hon behöver uppsöka hälso- och sjukvården för sina skador och/eller genomgå läkarundersökning hos: Närsjukvården/primärvården Kommer socialtjänsten i kontakt med den våldsutövande mannen kan man informera mannen om: Mansmottagningen inom kvinnofrid centrala, Mansjourer 11

5.2 Flykting- och integrationsarbetet Flykting- och integrationsarbetet i Åtvidaberg har flera målsättningar. Det övergripande syftet är att verka för ett mångkulturellt samhälle som erbjuder en utvecklad och snabb introduktion. Sysselsättning i form av egenförsörjning, och att den enskilde blir en del av samhället är de övergripande målen Inom ramen för flykting- och integrationsarbetet kan ingå att uppmärksamma frågor som på olika sätt motiverar de nyanlända att se sig själv i en yrkesverksam roll, liksom att få kunskap om hur det svenska samhället fungerar, däribland information och diskussioner kring jämställdhet, lagstiftning, demokrati och olika stödinsatser i samhället såsom kvinnojourer Samverkan och samarbete med olika verksamheter är en förutsättning för arbetet Kan förmedla kontakt med flertalet verksamheter och myndigheter i Åtvidaberg Anmälningsskyldighet till socialtjänsten vid risk för att barn far illa Viktig uppgift i att identifiera våldsutsatta kvinnor eller barn, män Om man träffar våldsutsatta bör dessa uppmanas till att söka hjälp och stöd och få information om vart man kan söka stöd 5.3 Hälso- och sjukvården/privata vårdgivare Ansvar Hälso- och sjukvårdens ansvar regleras främst i hälso- och sjukvårdslagen, där målet är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Samt helhetssynen på patienten där även psykosociala faktorer lyfts fram. Det finns även bestämmelser om att förebygga ohälsa och om skyldighet att verka för att förebygga sjukdom eller skada Våldsutsatta som uppsöker vård söker ofta för somatiska och psykiska symptom, primärvården, akutmottagningen, MVC, BVC, företagshälsovården m.fl., har därför en viktig uppgift i att identifiera och stötta kvinnor och barn som varit utsatta för våld Om kvinnan har barn och det finns risk för att dessa far illa har personalen en skyldighet att anmäla detta till socialtjänsten. Viktigt att ta reda på om det finns barn! Har möjlighet, ej skyldighet, att polisanmäla vid brott där minimistraffet är ett år Kan erbjuda Dokumentation av skador Stöd från kurator och eller psykolog Förmedla kontakt mellan kvinnan/barnet och: o Socialtjänsten o Kvinnojouren Ellinor/Kvinnofrid centrala o Brottsofferjouren Ska också stödja kvinnan om hon vill göra en anmälan till: Polismyndigheten 12

5.4 Barn- och familjepsykologiskt centrum/barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen Barn som bevittnat våld i sin familj kan få allvarliga symptom. Efter remiss och bedömning kan barn, upp till 18 år, därför erbjudas samtalsbehandling och eller/krisbearbetning. Familjer, ungdomar och barn kan också själva kontakta mottagningen för samtalsbehandling utan att först ha erhållit remiss. Mottagningen kan också vid behov förmedla kontakt mellan barnets vårdnadshavare eller den unga kvinnan och: Socialtjänsten Bör uppmana till polisanmälan av brott, samt informera om andra stödinsatser som finns såsom Tjejjourer. 5.5 Öppen psykiatrisk mottagning för vuxna Många våldsutsatta kan få allvarliga symptom av det våld de utsatts för, t ex posttraumatiskt stressyndrom. Efter remiss och bedömning kan kvinnan erbjudas samtalsbehandling vid den öppen psykiatriska mottagningen i Åtvidaberg (del av Landstinget). För vuxna över 18 år. Om kvinnan har barn i närheten av våldet, har även vuxenpsykiatriska mottagningen en skyldighet att anmäla till socialtjänsten om det finns risk för att barn far illa. Vid behov kan kontakt förmedlas mellan mottagningen och: Socialtjänsten Bör uppmana till polisanmälan samt informera om andra stödinsatser som finns såsom Kvinnojourer. 5.6 Anhörigstöd I Åtvidaberg finns möjlighet för anhöriga till funktionsnedsatt, sjuk, eller äldre, att få frivillig hjälp i sin omvårdnad till den anhöriga. Inom ramen för anhörigstöd ges möjlighet att träffa andra i liknande situation. Forskning har visat att funktionsnedsatta, äldre, m.fl. som varit våldsutsatta, varit det av sina anhöriga. Anhörigstöd kan därför utgöra en viktig länk i det förebyggande arbetet genom sina kontakter med anhöriga och det stöd de erbjuder. Är även en länk mot de vårdalternativ som finns, för att diskutera vad anhöriga lyfter för frågor och funderingar. 5.7 Polisen Ansvar Våldsutsatta kan söka hjälp hos polisen genom anmälan direkt på brottsplatsen eller genom att kontakta polisen vid ett annat tillfälle. Polisen kan också få in anmälan från grannar, anhöriga, vänner, osv. Polisen följer sina egna riktlinjer på brottsplatsen. Polisen har en skyldighet att ta emot alla anmälningar. Om kvinnan har barn och det finns risk för att de far illa har polisen en skyldighet att anmäla detta till socialtjänsten. Viktigt att ta reda på om det finns barn för att utreda deras eventuella stödbehov. Kan erbjuda Kontakt mellan kvinnan/barnet och: 13

o Socialtjänsten o Kvinnojouren Ellinor, Kvinnofrid Centrala o Brottsofferjouren Polisen kan efter risk- och hotbildsbedömning besluta om kvinnan ska tilldelas trygghetspaket. Trygghetspaketet innehåller överfallsalarm, mobiltelefon och telefonsvarare. Finns även andra brottsofferinsatser såsom döljande av folkbokföringsadress. Den misstänkte kan polisen hjälpa att få kontakt med: Mansmottagningen inom Kvinnofrid Centrala, Mansjourer Socialtjänsten Polisen kontaktar också: Åklagarmyndigheten och begär direktiv och beslut om förundersökning ska inledas Till polisens uppgift hör också att: Beställa rättsintyg Arbeta brottsförebyggande genom att exempelvis vara ute på skolor och informera Brottsoffer skall stödjas bland annat genom att målsägandebiträde förordnas när förutsättningar för detta föreligger. Under 2009 är brott i nära relation ett prioriterat område för Polismyndigheten i Östergötland. Polisen har utbildat personal för bättre förstahandsåtgärder vid våld i nära relationer. Detta innebär bland annat att när polisen kallas till adresser där familjevåld förekommit skall bättre förstahandsåtgärder göras initialt. Gärningsmannen skall om förutsättningar föreligger gripas. Förhör skall hållas på platsen med vittnen och den som utsatts för våld, och detta skall dokumenteras genom videoupptagning. Allt i syfte att kunna lagföra flera gärningsmän som gör sig skyldiga till våld i nära relationer. 5.8 Skola och utbildning Ansvar Skolan har en viktig uppgift i att uppmärksamma och identifiera om ett barn eller ungdom far illa, och har en skyldighet att anmäla till socialtjänsten om det finns risk för detta. Personal kan också förmedla kontakt mellan barnets vårdnadshavare eller den unga kvinnan och: Socialtjänsten Hälso- och sjukvården Stödinsatser såsom Tjejjour, kvinnojour Den 1 januari 2009 kom en ny diskrimineringslag som ersatte den tidigare. Den nya lagen innebär att den som diskriminerar eller kränker någon kan tvingas betala skadestånd. Tanken med lagen är också att få igång och hålla liv i arbetet mot diskriminering, och att lagen ska hjälpa till att skapa lika rättigheter och möjligheter för alla. För att försöka göra så att ingen elev diskrimineras 14

och att alla behandlas på ett bra sätt, ska en skola alltid ha en plan för arbetet mot diskriminering. Planen ska noga beskriva vad skolan ska göra för förbättringar under ett år för att alla ska ha lika rättigheter och inte diskrimineras. I detta innefattas: Plan rörande arbetet mot kränkande behandling och diskrimineringsfrågor En del av detta är jämställdhetsarbetet. Jämställdhetsarbetet i kombination med diskrimineringsplaner kan ses som förebyggande för våld i nära relation. För skolans del bör det också vara viktigt att ha rutiner för hur anmälan till socialtjänsten går till. Kan erbjuda Samtalsstöd via kurator eller skolsköterska Information om vad det finns för andra stödinsatser Arbeta förebyggande 5.9 Övriga verksamheters roll Det finns flera olika verksamheter som inte omnämns i handlingsplanen, dessa omfattas dock av kvinnofridsfrågor. Anmälningsskyldighet om barn som fara illa gäller inom alla verksamheter som kommer i kontakt med barn- och ungdomar. Dit räknas kyrkliga verksamheter, tandvården och fritidsverksamheter. Inom dessa kan det även vara bra att känna till vilka stödinsatser som finns och ha kunskap i frågor som rör våld utifrån att bemötandet kan ha avgörande betydelse. De som arbetar med äldre och funktionsnedsatta inom äldreomsorg, handikappomsorg och hemtjänst omfattas på det sättet att våldsutsatta kan finnas bland brukarna och personal. Ansvaret i dessa verksamheter regleras av de lagar som gäller för verksamheterna, såsom socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Tillgång till information om vilka stödinsatser som finns, samt en förståelse och kunskap i frågor som rör våld bör därför finnas. Våldsutsatta kan dyka upp precis vart som helst, vilket innebär att det är bra om en beredskap finns för detta överallt. Det kan gälla arbetsplatser, där bemötandet från en kollega kan vara avgörande för om polisanmälan genomförs eller stöd sökes. Utifrån detta bör även arbetsplatser ha kunskap om frågor som rör våld samt vilka stödinsatser som finns. Gärna även en beredskap för att stödja en kollega som varit utsatt för våld. Det finns även en möjlighet att anmäla till socialtjänsten om barn riskerar att fara illa. Detta gäller även allmänheten, grannar, osv. 15

6. Referenslista Bergstrand, Bengt, Den nya socialtjänstlagen, 2008 Brottsofferjourernas Riksförbund m.fl., Trygghet som saknas: om våld och övergrepp mot äldre, 2006 Eliasson, Mona, Att förstå mäns våld mot kvinnor, i Heimer, Gun (red.), Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar, 2008 Eriksson, Hjelde, Ofrid?: Våld mot äldre kvinnor och män - en omfångsundersökning i Umeå kommun, 2001 Eriksson, Maria, Barn som upplever våld män som utövar våld, i Heimer, Gun (red.), Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar, 2008 Eldén, Åsa, Heder på liv och död: våldsamma berättelser om rykten, oskuld och heder, 2003 Folkhälsopolitiskt program Åtvidaberg, 2007 Grände, Josefine, Jag kallade det aldrig för våldtäkt; att möta unga kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp, 2003 Handu-rapport, Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, 2007 Holmberg, Carin, Varför går hon? Om misshandlade kvinnors uppbrottsberättelser, 2005; Våldsamt lika och olika: Om våld i samkönade parrelationer, 2005 Länsstyrelsen, Om våld i hederns namn och om skyldigheten att se och hjälpa utsatta, 2007 Lundgren, Eva m.fl., Slagen Dam: Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige- en omfångsundersökning, 2001 Livholts, Mona, Vanlig som vatten: Manlighet och normalitet i mediernas berättelser om våldtäkt, 2007 Nordborg, Gudrun, Våld i vardagen, i Heimer, Gun (red.), Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar, 2008 Nationellt råd för kvinnofrid, Världens sämsta brottsoffer: Om mäns våld mot missbrukande kvinnor och psykiskt funktionshindrade kvinnor, 2003 Regeringen, Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer, 2007: 08/39 Wennstam, Katarina, Flickan och skulden: en bok om samhällets syn på våldtäkt, 2004; En riktig våldtäktsman, 2005 Artikel Dagens nyheter, Ökat antal samtal till Kvinnofridslinjen, 2009-01-07 http://www.dn.se/nyheter/sverige/okat-antal-samtal-till-kvinnofridslinjen-1.479359 16

Bilaga 1: Verksamhetsplaner 1. Övergripande strategier Strategi Aktivitet Ansvarig Utveckla samverkan mellan olika aktörer i Åtvidaberg. Kommunövergripande kvinnofridsplan. Projektledaren tar fram handlingsplan, som samverkansgruppen påverkar. Utöka samarbetet med andra aktörer i kommunen genom att informera om kvinnofridsarbetet. Utveckla och kvalitetssäkra arbetet med att förebygga och lindra konsekvenserna av våld mot kvinnor. Uppföljning Nyttja befintliga grupperingar Samverkansgrupp Kontaktvägar till verksamhet Gemensamma utbildningsdagar Alla har tillgång till samma information, handlingsplaner, foldrar, osv.. 2 Bjuda in till utbildningar, sprida information om handlingsplan, sprida informationsmaterial. Verksamhetsrutiner eller handlingsplaner Följa upp handlingsplanen, omarbeta var tredje år, eller vid behov. Följa upp att verksamheterna utför sin del. Samverkansträffar 1-2 ggr/år. Utbildningar via exempelvis Kvinnofrid Centrala, eller kvinnofridsportalen. GIRAFF-gruppen samt bedömarteam Roterande ansvar i att vara sammankallande för samverkansgruppen efter projektledarens avslut, möte 1-2 ggr/år. Varje part anger kontaktväg. Skapa en mail-lista med kontaktuppgifter som kan ges till Kvinnofrid Centrala. Projektledaren under projektet, därefter samverkansgruppen, kvinnofrid centrala Under projektet projektledaren, och försöker hitta form som gör det enkelt för samverkansgruppen att ta över, ex, maillista. Respektive verksamhet ansvarar själva för att detta sker, men under projektets gång kan stöd fås av projektledaren. ÅBRÅ/Hälsorådet. Samverkansgruppen sprider information inom sina verksamheter. 2 Oroad- broschyren från Socialtjänsten, foldern från Kvinnofrid centrala, visitkort, Liten guide till kvinnofridsfrågor, handlingsplanen med översikt på insatser Kvinnofrid centrala samt Åtvidaberg avses här. 17

2. Långsiktigt förebyggande arbete Syftet med det förebyggande arbetet är att bidra till attitydförändringar och att minska antalet fall av våld. Samt att öka kunskapen om kvinnofridsfrågor för att öka identifieringen av våldsutsatta. Strategi Målgrupp Aktivitet Ansvarig Tidigt förebyggande av kränkande beteende och främjande av jämställdhet. Allmänhet Fotoutställning, föreläsningar. Barn- och ungdom Undervisning om samlevnad, attityder och beteende. Projektledare, därefter verksamheter i Åtvidaberg samt Kvinnofrid centrala. Förskola och skolor, polisen. Män och kvinnor med invandrarbakgrund. Information om mänskliga rättigheter, jämställdhet, föräldrastöd Kvinnofrid centrala, flykting- och integration, Projektledaren under projekttiden. Rådgivning och stöd oavsett språk Ökad kunskap/utbildning för tidig upptäckt av våld i familjen Anhöriga Kvinnor och män Personal som arbetar med barn och ungdom Personal som möter kvinnor/familjer Stöd via anhörigstöd Samtalsstöd och rådgivning Utbildning om signaler hos barn som lever med våld. Utbildning om signaler och behov hos kvinnor som är utsatta för våld Anhörigstöd. Tolkningstjänst kan nyttjas. Kvinnofrid centrala har information på olika språk, samt informatörer. Projektledaren under projekttiden, därefter samverkansgruppen med stöd av kvinnofrid centrala. 18

3. Insatser i akut skede Strategi Målgrupp Aktivitet Ansvarig Kunskap om vart man kan vända sig för stöd och hjälp Kvinnor och män Informationsbroschyr, Folder. 3 Kvinnofrid centrala i samråd med samverkansgruppen. Under projektet, projektledaren. Stöd till våldsutsatta Våldsutsatta kvinnor och barn, uppmärksamma de särskilt sårbara grupperna Översättning av foldrar till olika språk Verksamhetsrutiner, handlingsplaner inom respektive verksamhet. Information om stöd. Skyddat boende vid behov Kvinnofrid centrala. Samtliga aktörer inom samverkan. Under projekttiden med stöd av projektledaren. Socialtjänsten, oftast med stöd av kvinnojouren Ellinor Ekonomiskt och praktiskt stöd Socialtjänsten Samtalsstöd/råd Öppen psykiatriska mottagningen, socialtjänsten, Kvinnojouren, Kvinnofrid centrala Stöd till barn som lever i familjer där våld förekommer Barn Stöd till förövare Förövare Behandlingsprogram för dömda I grupp eller enskilt Kvinnofrid centrala, Stadsmissionen Samtalsstöd/krissamtal BUP-BFC, skolan, socialtjänsten Kriminalvården inom Kvinnofrid centrala Behandling utan dom Stödsamtal, råd Hög rättssäkerhet Våldsutsatta, förövare Snabb och korrekt utredning vid brott Mansmottagningen inom Råd & Stöd, öppenpsykiatriska mottagningen. Mansjourer, killjourer Polisen Hälso- och sjukvården 3 Projektledaren har tagit fram foldern Liten guide till kvinnofridsfrågor, som kan fungera som en övergripande information. Dessutom inslagen i handlingsplanen som berör våldsspiralen, särskilt sårbara grupper och ett gott bemötande, kan användas för detta syfte. Kvinnofrid centralas folder, liksom visitkort som kommer tas fram under projekttiden. Dessutom informationen på hemsidan, www.atvidaberg.se. 19

Bilaga 2: Rutinschema Ja Föreligger våld? Nej Ta hand om kvinnan/mannen Kvarstår misstanke? så fort som möjligt Tala alltid i enrum Ja Nej Vid behov av tolk, använd auktoriserad För vården: Ta utförlig anamnes, noggrann helkroppsundersökning Säg att våld inte tolereras, att det finns hjälp och stöd att få Lyssna, stötta Informera om stödalternativ, Om behov av vård eller behandling är aktuell dela ut kontaktkort sker denna vid den vårdinrättning som är aktuell Informera om olika stödalternativ, dela ut kontaktkort 20

Bilaga 3: Översikt Kvinnofrid Åtvidaberg Lokal samverkan övergripande ansvar liksom verksamhetsspecifikt ansvarsområde, kan delas in i förebyggande och akuta insatser, som dessutom delas med några av kvinnofrid centralas arbetsområden liksom de kringresurser som finns i Åtvidaberg. Sprida information om handlingsplanen, de eventuella riktlinjer ens verksamhet har, samt om utbildningar. Kvinnofrid centrala här finns samverkansparterna, med aktörer som många gånger saknas i Åtvidaberg. Centrala utbildningsdagar, informationsmaterial, akuta insatser och förebyggande insatser, via exempelvis information, ingår i Kvinnofrid centrala. Förebyggande och Akut - här innefattas de insatser som varje verksamhet inom samverkansgruppen bidrar med, men även sådant som ligger utanför och ingår i kringresurserna, såsom bedömarteamet, GIRAFF-gruppen. Viktigt att dessa verksamheter känner till handlingsplanen. Övergripande resurs? Samverkan för kvinnofrid - sprida information inom sin verksamhet om kvinnofridsarbetet. Ansvar utifrån lagstiftning, träffas vid behov. Både akuta och förebyggande insatser utifrån ansvar. Kringresurser - Bedömarteam & GIRAFF, Grupperingar som kan nyttjas för aktualiserande av ärenden rörande kvinnofrid, råd & stöd från andra myndigheter. Kvinnofrid centrala - tillhandahåller stöd och hjälp för våldsutsatta, information och utbildningar. 21

Bilaga 4: Kontaktlista Kontaktperson (om sådan finns). Verksamhet Telefon och mail Mikael Nilsson Samordnare Kvinnofrid Centrala inkl. mansmottagning Råd & Stöd Ulla Salmela Trosell Åtvidabergs representant i Kvinnofrid Centrala Sofia Kuno Linköpings stadsmission Greta 013-20 72 12; 0703-927213 miknil@linkoping.se 0120-83 128 ulla.s.trosell@atvidaberg.se 013-26 38 50; 0703-860905 sofia.kuno@linkopingsstadsmission.se Katinka Ingves eller Marie Pettersson Kvinnojouren Ellinor 013-13 43 84 kvinnojouren.linkoping@roks.se Daniella Lindh Brottsofferjouren 013-10 44 00 boj-linkoping@telia.com Sofia Lennartsson Eleonora gruppen AB 013-129930 eleonora-gruppen@eleonoragruppen.se Helena Håkansson Polisen i Linköping Helena.hakansson@polisen.se Mats Westerin Kriminalvården/frivården Mats.westerin@kvv.se Socialtjänsten Behandlingsgruppen & ekonomigruppen: 08.30-09.30 vardagar 0120-830 00 Socialjour, efter kontorstid 0703-27 86 24 Kan även nås via polisen, 114 14 Polisen Polisen i Åtvidaberg 114 14 napo.atvidaberg@polisen.se Akut: 112 Marie-Louise Karlsson Anhörigstöd 0120-83 271 Vårdcentralen Åtvidaberg 0120-758 20 Carina Ståhl Elevhälsorådet 0120-83 319 Margareta Baumgardth Öppenpsykiatrisk mottagning - vuxna 0120-758 22; 070-211 89 76 Telefontid tis. & fre: 11.30-12. BUP-BFC BFC- BUP Åtvidaberg 0120-758 01 Tjejjouren Beata Tjejjouren Beata Jour tisdagar 19-21 Telefon: 020-31 53 84 Msn: kontakt@tjejjourenbeata.nu Mail: kontakt@tjejjourenbeata.nu 22