Sammanträdesprotokoll 1 (62) Plats och tid Sessionssalen, Stadshuset kl. 13:00-20:45 ande Se sida 2 Utses att justera Monika Karlsson Roland Olofsson Justeringens plats och tid Kommunledningskontoret, Stadshuset, 2016-04-25 kl. 11:00 Paragrafer 97-135 Sekreterare Margareta Johansson Ordförande Lars-Olof Pettersson Justerande Monika Karlsson Roland Olofsson Organ Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunfullmäktige Anslags uppsättande 2016-04-25 Anslags nedtagande 2016-05-16 Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret, Stadshuset Underskrift/anslaget av Margareta Johansson (1 av 62)
Sammanträdesprotokoll 2 (62) Närvaroförteckning Ledamöter N F Tjänstgörande ersättare N Peter Roslund (S) Helena Stenberg (S) Närvarande 97-115 Maria Holmquist Ek (V) Kenneth Lundström (V) Håkan Johansson (M) Lena Vikberg (S) Tomas Eklund (S) Majvor Sjölund (C) Mats Johansson (S) Johnny Åström (NS) Beatrice Åström (S) Ann-Louise Hagström (MP) Helena Nilseriksdotter (V) Stefan Askenryd (S) Daniel Bergman (M) Agneta Nilsson (S) Magnus Häggblad (SD) Ferid Letic (S) Åke Forslund (L) Eva-Britt Danielsson (C) Närvarande 97-115 Ruth Rahkola (S) Christer Lindström (S) Elisabeth Vidman (S) Mikael Borgh (V) Martin Åström (NS) Helén Lindbäck (KD) Närvarande 97-115 Anders Nordin (SLP) Lage Hortlund (M) Ida Johansson (S) Lars U Granberg (S) Närvarande 97-105 Ann-Katrine Sämfors (S) Närvarande 106-135 Simon Granberg (MP) Therese Loos (MP) Agnetha Eriksson (S) Roland Olofsson (S) Maj-Britt Lindström (S) Britt-Louise Nyman (C) Närvarande 97-115 Charlotte Elworth (M) Brith Fäldt (V) Lennart Sundberg (S) Närvarande 97-115 Peter Eriksson (S) (2 av 62)
Sammanträdesprotokoll 3 (62) Sven Gösta Pettersson (S) Marika Risberg (C) Monika Karlsson (NS) Karl-Erik Jonsson (M) Per Lönnberg (V) Marianne Hedkvist (S) Catrin Gisslin (MP) Christina Lund (KD) Richard Brännström (KD) Elin Håkansson (SD) Robert Håkansson (SD) Ulla Persson (L) Bo Olovzon (S) Närvarande 99-115 Anna Bogren Dalberg (S) Närvarande 97-106 Johannes Johansson (C) Närvarande 97-105 Bo Andersson (C) Närvarande 107-135 Ulf Karlsson (M) Lars-Olof Pettersson (S) (3 av 62)
Sammanträdesprotokoll 4 (62) Innehållsförteckning...Sid Ajournering...6 Information från Svenska Kommun Försäkrings AB...7 Återupptagande av förhandlingarna...8 100 Återredovisning till kommunfullmäktige från socialnämnden...9 101 Återredovisning till kommunfullmäktige från överförmyndarnämnden...10 102 Revidering Informations- och kommunikationspolicy...11 103 Revidering Lokala hälsoskyddsföreskrifter för Piteå kommun...13 104 Revidering Allmänna lokala ordningsföreskrifter...14 105 Taxa - Prissättning av kommunal mark för flerfamiljshus/lokaler inom stadskärnan och intilliggande områden...16 106 Nya riktlinjer för redovisning av investeringar i samband med införandet av komponentredovisning...18 107 Revidering av taxor för avgifter inom socialtjänsten...21 108 Finansiering av Ankarskatavägen, Etapp 2...23 109 Svar på motion om fotbollshall i Norrfjärden...25 110 Svar på motion om åtgärder för att främja småföretagande och sysselsättning...27 111 Svar på motion om utredning om start av medarbetarcentrum...30 112 Svar på motion om inrättande av ett drogförebyggande råd...32 113 Svar på motion om konto för öronmärkta pengar...34 114 Svar på motion om användning av öronmärkta pengar för fritidspeng...37 115 Svar på motion om inrättande av äldreombud...40 116 Svar på motion om stopp av import av ryska trävaror och andra varor...42 117 Svar på interpellation (SLP) till barn- och utbildningsnämndens ordförande Ruth Rahkola angående skolgången för de asylsökande barnen på Pite Havsbad...44 118 Svar på interpellation (SD) till socialnämndens ordförande Agnetha Eriksson angående hur kommunen avser att hantera asylsökande barn som kommer i sällskap med sina äldre makar...45 119 Delgivningsärenden...46 120 Avsägelse av uppdrag som ledamot tillika ordförande för miljö- och tillsynsnämnden47 121 Fyllnadsval ersättare i samhällsbyggnadsnämnden...48 122 Fyllnadsval ersättare i miljö- och tillsynsnämnden...49 123 Motion (SD) angående mångkulturellt bokslut...50 (4 av 62)
Sammanträdesprotokoll 5 (62) 124 Motion (SLP) angående att Blomska gården flyttas...51 125 Motion (C) om upphandling av fossiloberoende fordon...52 126 Medborgarförslag angående fristad i Piteå kommun för förföljd kompositör eller musikutövare...53 127 Medborgarförslag angående ett badhus i anslutning till sporthallen i Rosvik...54 128 Medborgarförslag angående bordtennisbord för utomhusbruk i Rosvik...55 129 Medborgarförslag angående uppsättning av rasskydd Porsnässkolan...56 130 Medborgarförslag angående farthinder/väggupp vid övergångsställe, Ringiusvägen (vid Hällan)...57 131 Medborgarförslag angående lådbils-byggar-läger...58 132 Medborgarförslag angående arbetskläder i förskolan...59 133 Medborgarförslag angående arbetskläder barnomsorgen...60 134 Medborgarförslag angående arbetskläder inom förskolan...61 135 Medborgarförslag angående röjning av vildvuxen skog på Sandön i Norrfjärden...62 (5 av 62)
Sammanträdesprotokoll 6 (62) 97 Ajournering Kommunfullmäktige ajournerar förhandlingarna kl 13:05 för information från Svenska Kommun Försäkrings AB, samt återredovisning från socialnämnden och överförmyndarnämnden. (6 av 62)
Sammanträdesprotokoll 7 (62) 98 Information från Svenska Kommun Försäkrings AB Kommunalrådet Peter Roslund (S) informerar om Piteå kommuns samarbete med Svenska Kommun Försäkrings AB. VD Björn Ryd Informerar om Svenska Kommun Försäkrings AB. Bolaget bildades 1 jan 2003 och består idag av tio kommuner; Piteå, Gävle, Sundsvall, Kiruna, Uppsala, Trollhättan, Trondheim, Helsingborg, Örnsköldsvik och Umeå. (7 av 62)
Sammanträdesprotokoll 8 (62) 99 Återupptagande av förhandlingarna Förhandlingarna återupptas kl 13:45. (8 av 62)
Sammanträdesprotokoll 9 (62) 100 Återredovisning till kommunfullmäktige från socialnämnden Kommunfullmäktige har beslutat att varje nämnd ska, minst två gånger under mandatperioden lämna en återredovisning till kommunfullmäktige. I återredovisningen ska nämnden presentera sitt arbete, viktiga beslut som fattats, speciella utmaningar samt uppdrag som nämnden fått från kommunfullmäktige utöver uppdrag som lämnats i verksamhetsplan och årsredovisning då dessa uppdrag återredovisas via dessa dokument. Socialnämnden redovisar vid dagens sammanträde. (9 av 62)
Sammanträdesprotokoll 10 (62) 101 Återredovisning till kommunfullmäktige från överförmyndarnämnden Kommunfullmäktige har beslutat att varje nämnd ska, minst två gånger under mandatperioden lämna en återredovisning till kommunfullmäktige. I återredovisningen ska nämnden presentera sitt arbete, viktiga beslut som fattats, speciella utmaningar samt uppdrag som nämnden fått från kommunfullmäktige utöver uppdrag som lämnats i verksamhetsplan och årsredovisning då dessa uppdrag återredovisas via dessa dokument. Överförmyndarnämnden redovisar vid dagens sammanträde. (10 av 62)
Sammanträdesprotokoll 11 (62) 102 Revidering Informations- och kommunikationspolicy Diarienr 16KS63 Kommunfullmäktige antar reviderad Informations- och kommunikationspolicy, bilaga 16KS63-5. Reservationer Marika Risberg (C), Majvor Sjölund (C), Eva-Britt Danielsson (C), Britt-Louise Nyman (C) och Johannes Johansson (C): Reserverar sig mot beslutet i den delen gällande eget tilläggsyrkande, för bild se bilaga 16KS63-4. Magnus Häggblad (SD) reserverar sig mot beslutet i den delen gällande eget tilläggsyrkande. Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun avser all information och kommunikation med Piteå kommun och de helägda bolagen som avsändare. Kommunikationspolicyn ska visa inriktning och ge direktiv för hur vi kommunicerar i Piteå kommun där information och kommunikation är ett verktyg för att nå visionen och de strategiska områdenas fastställda mål som kommunfullmäktige har antagit. Denna policy ska stödja Piteå kommuns nämnder och verksamheter genom att: skapa förståelse för verksamhetens uppdrag göra medborgarna delaktiga i den lokala demokratin informera och kommunicera med kommunens anställda och förtroendevalda förmedla en sammanhållen bild av kommunen och det ska ske i linje med Piteås varumärkesarbete Revidering av kommunikationspolicyn ska ske en gång under varje mandatperiod. Yrkanden Helena Stenberg (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Marika Risberg (C), Majvor Sjölund (C): Bifall till kommunstyrelsens förslag med tilläggsyrkande att det under rubriken Extern kommunikation tydligt ska framgå vad syftet med kommunikationen är och hur resultatet av den ska hanteras, se bild i bilaga 16KS63-4. Magnus Häggblad (SD): Bifall till kommunstyrelsens förslag med tilläggsyrkande att kommunfullmäktiges sammanträden sänds via webben. (11 av 62)
Sammanträdesprotokoll 12 (62) Helena Stenberg (S) och Brith Fäldt (V): Avslag på Marika Risbergs (C) mfl tilläggsyrkande. Helena Stenberg (S) och Brith Fäldt (V): Avslag på Magnus Häggblads (SD) tilläggsyrkande. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det föreligger ett förslag om bifall till kommunstyrelsens förslag och två tilläggsyrkanden med bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordföranden prövar därefter kommunstyrelsens förslag och finner att kommunfullmäktige bifaller detta. Därefter ställer ordförande proposition på Marika Risbergs (C) tilläggsyrkande och Helena Stenbergs (S) och Brith Fäldts (V) yrkande om avslag på detsamma och finner att kommunfullmäktige avslår Marika Risbergs (C) tilläggsyrkande. Därefter ställer ordförande proposition på Magnus Häggblads (SD) tilläggsyrkande och Helena Stenbergs (S) och Brith Fäldts (V) yrkande om avslag på detsamma och finner att kommunfullmäktige avslår Magnus Häggblads (SD) tilläggsyrkande. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. sunderlag Bild till Marika Risbergs (C) yrkande Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun (12 av 62)
Sammanträdesprotokoll 13 (62) 103 Revidering Lokala hälsoskyddsföreskrifter för Piteå kommun Diarienr 16KS25 1. Kommunfullmäktige antar Lokala föreskrifter om att skydda människors hälsa i Piteå kommun och ändrar samtidigt föreskriftens namn till Lokala hälsoskyddsföreskrifter för Piteå kommun enligt bilaga 16KS25-4. 2. Kommunfullmäktige uppdrar till miljö- och tillsynsnämnden att göra en översyn av Lokala hälsoskyddsföreskrifter för Piteå kommun. Under flera somrar i rad har störningar uppstått från gatumusikanter i centrala Piteå. För att bland annat förebygga sådana störningar gav miljö- och tillsynsnämnden 2015-10-22 92 förvaltningschefen i uppdrag att ta fram ett förslag till Lokala föreskrifter om att skydda människors hälsa i Piteå kommun. Lokala föreskrifter om att skydda människors hälsa i Piteå kommun uppdaterades senast år 2000. Yrkanden Helena Stenberg (S), Brith Fäldt (V), Lage Hortlund (M): Bifall till kommunstyrelsens förslag med ett uppdrag till miljö- och tillsynsnämnden om översyn av Lokala hälsoskyddsföreskrifter för Piteå kommun. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att endast ett förslag föreligger vilket blir kommunfullmäktiges beslut. sunderlag Lokala hälsoskyddsföreskrifter för Piteå kommun (13 av 62)
Sammanträdesprotokoll 14 (62) 104 Revidering Allmänna lokala ordningsföreskrifter Diarienr 16KS207 1. Kommunfullmäktige beslutar om att revidera Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Piteå kommun enligt bilaga 16KS207-5. 2. Kommunfullmäktige uppdrar till miljö- och tillsynsnämnden att göra en översyn av Allmänna lokala ordningsföreskrifter. Reservationer Robert Håkansson (SD) och Magnus Häggblad (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för återremissyrkande. Definitionen avseende var camping inte får ske bör vara likalydande i Lokala hälsoskyddsföreskrifter samt Allmänna lokala ordningsföreskrifter. Detta föranleder båda förskrifterna bör innehålla likalydande definition av sammanhållen bebyggelse samt var camping ej får ske enligt 13. Ny lydelse: Med sammanhållen bebyggelse menas den definition som miljö- och byggnämnden fastställt 2005-09-06 86 : Stadsbygd: Minst 10 hus, högst 50 meter mellan huvudbyggnaderna. Landsbygd: Minst 20 hus, högst 50 meter mellan huvudbyggnaderna. Delande vägar: E4, Arvidsjaursvägen och Älvsbyvägen. Kartbilaga 2 visar områden som räknas som sammanhållen bebyggelse. En mer detaljerad karta finns att tillgå via kommunens karttjänst. 13 Camping som inte sker på campinganläggning är förbjuden inom områden med detaljplan eller sammanhållen bebyggelse samt Sandängesstranden och norra sidan Pitsund, enligt kartbilaga 3, om inte särskilt tillstånd givits av Samhällsbyggnadsnämnden. (14 av 62)
Sammanträdesprotokoll 15 (62) Yrkanden Helena Stenberg (S), Brith Fäldt (V), Peter Roslund (S), Catrin Gisslin (MP), Johnny Åström (NS), Anders Nordin (SLP), Helén Lindbäck (KD), Agnetha Eriksson (S), Ulla Persson (L) och Maj-Britt Lindström (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag med ändringarna att på sidan 3 stryka "(området intill Lindex)" och ersätta "Småstadens affärscentrum" med "galleriorna", på sidan 4 ersätta "sjukhemmen Berget, Mogården, Roknäs, Hortlax, Norrfjärden och Rosvik" med "äldreboenden inom Piteå kommun" och ersätta "Småstadens affärscentrum" med "galleriorna", samt att ett uppdrag ges till miljö- och tillsynsnämnden om översyn av Allmänna lokala ordningsföreskrifter. Majvor Sjölund (C), Håkan Johansson (M), Robert Håkansson (SD): Återremiss för översyn och modernisering. Propositionsordning Ordföranden meddelar att han först avser att ställa proposition på yrkandet om återremiss, om kommunfullmäktige beslutar att ärendet ska avgöras vid dagens sammanträde kommer därefter proposition ställas på övriga yrkanden. Därefter ställer ordförande proposition på yrkandet om återremiss, och finner att kommunfullmäktige beslutar att ärendet ska avgöras vid dagens sammanträde. Därefter finner ordföranden att endast ett förslag föreligger vilket blir kommunfullmäktiges beslut. sunderlag Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Piteå kommun (15 av 62)
Sammanträdesprotokoll 16 (62) 105 Taxa - Prissättning av kommunal mark för flerfamiljshus/lokaler inom stadskärnan och intilliggande områden Diarienr 15KS596 Kommunfullmäktige antar taxa prissättning av kommunal mark för flerfamiljshus/lokaler inom stadskärnan och intilliggande områden, bilaga 15KS596-8. Reservationer Majvor Sjölund (C), Eva-Britt Danielsson (C), Britt-Louise Nyman (C), Marika Risberg (C), Johannes Johansson (C), Helén Lindbäck (KD), Richard Brännström (KD), Håkan Johansson (M), Daniel Bergman (M), Lage Hortlund (M), Charlotte Elworth (M), Karl-Erik Jonsson (M), Ulf Karlsson (M), Johnny Åström (NS) och Anders Nordin (SLP): Reserverar sig mot beslutet till förmån för Helén Lindbäcks (KD) mfl yrkande, se bilaga 15KS596-7. Kommunfullmäktige återremitterade den 14 mars 2016 ärendet för ytterligare beredning. Priserna för mark för flerfamiljshus och lokaler har under flera år, liksom för hela fastighetsmarknaden, stigit. Marken i kommunens centrala delar/ stadskärnan, samt strandnära tomtmark har stigit mest. I Piteå har priserna årligen räknats upp efter KPI, men då index varit väldigt stilla några år, så har priserna inte följt utvecklingen på fastighetspriserna. Samhällsbyggnadsnämnden tog 2015-09-08 135 beslut om att priserna ska utgå från marknadsvärdering. Efter ytterligare analys blir höjningen orimligt hög, flera av projekteten som är igång har påbörjats med den gamla taxan som ingångsvärde. Kommunen vill öka bostadsbyggandet och en höjning till marknadsvärde skulle innebära att bostadsbyggandet inte når den utveckling som kommunen eftersträvar. BTA är betydligt mer vanlig än BRA idag när man jämför med andra kommuner. Bruttoarean (BTA) används i många sammanhang, exempelvis vid planbestämmelser och avgiftsberäkningar. Dessutom är BTA en vedertagen metod inom fastighetsvärdering. Definition BTA BTA är arean av de mätvärda delarna av ett våningsplan inklusive ytterväggar (även när du inreder en vind), begränsad av de omslutande byggnadsdelarnas utsida eller annan för mätvärdet angiven begränsning. Exempelvis ytan av en helt inglasad balkong eller ett uterum. Definition BRA Bruksarean är alla våningsplans area och begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas insida. (16 av 62)
Sammanträdesprotokoll 17 (62) Yrkanden Peter Roslund (S), Brith Fäldt (V), Catrin Gisslin (MP) och Robert Håkansson (SD): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Helén Lindbäck (KD), Majvor Sjölund (C), Håkan Johansson (M), Anders Nordin (SLP), Johnny Åström (NS) och Lage Hortlund (M): Att priset höjs till 100% av markvärderingen i två steg till 1 januari 2018. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att två förslag föreligger. Därefter prövar ordföranden förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med Peter Roslunds (S) förslag. sunderlag Taxa Prissättning av kommunal mark för flerfamiljshus/lokaler inom stadskärnan och intilliggande områden 59 Prissättning av kommunal mark för flerfamiljshus inom stadskärnan och intilliggande områden Reservation (17 av 62)
Sammanträdesprotokoll 18 (62) 106 Nya riktlinjer för redovisning av investeringar i samband med införandet av komponentredovisning Diarienr 16KS154 1. Kommunfullmäktige upphäver nuvarande regler för redovisning av investering och påbörjar avskrivning när tillgången tas i bruk, kommunstyrelsens beslut 2003-12-01 214. 2. Kommunfullmäktige godkänner förslaget till nya riktlinjer för redovisning av investeringar bilaga 16KS154-2. Rådet för kommunal redovisning (RKR) har i en rekommendation (11.4 materiella anläggningstillgångar) fastställt ett krav på komponentredovisning för materiella anläggningstillgångar. Komponentredovisning innebär att en anläggning delas upp i olika komponenter där de olika komponenterna skrivs av efter sina individuella nyttjandeperioder. Enligt RKR:s rekommendation ska komponentavskrivning tillämpas på tillgångar anskaffade från och med år 2014. Syftet med övergången till komponentavskrivning är att få en mer rättvisande kostnadsredovisning som baseras på respektive komponents nyttjandeperiod. RKR:s rekommendation är ett relativt öppet ramverk och ännu finns ingen normering, vilket ger kommunerna själva stora möjligheter i utformningen av komponentredovisningen. Det som framgår i rekommendationen är att om skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter är väsentlig, ska tillgången delas upp på dessa. Respektive komponent ska därefter skrivas av separat. Komponenten ska alltså först vara betydande men även ha en nyttjandetid som väsentligt skiljer sig från anläggningen i stort för att någon uppdelning ska ske. Detta för att komponentindelningen inte ska bli för detaljerad och svårhanterat. Någon närmare vägledning om vad som avses med betydande komponenter och skillnaden i förbrukning är väsentlig ges varken av rekommendationen eller av någon vägledande praxis. Det är upp till varje kommun att själva bedöma vilken nivå som anläggningarna ska delas upp på. Komponentredovisning innebär att utbyte av enstaka komponenter ska hanteras som investeringar d v s med utrangeringar av eventuella restvärden av den gamla komponenten samt att den nya komponenten aktiveras och skrivs av under komponentens nyttjandetid istället för att utgiften kostnadsförs i sin helhet. Detta medför kostnader som tidigare varit drift och underhåll nu kan komma att klassificeras som investeringar. Exempelvis kan ett byte av ett tak på en fastighet som tidigare klassificerats som underhåll och därmed påverkat driftbudgeten istället klassificeras som en investering och därmed påverka investeringsbudgeten. Effekten av detta blir att delar av driftbudgeten kommer att flyttas till investeringsbudgeten. På kort sikt kommer detta att medföra ett extra utrymme i resultatet då kostnaderna kommer att periodiseras via avskrivningar istället för att direkt kostnadsföras. På (18 av 62)
Sammanträdesprotokoll 19 (62) lång sikt kommer införandet av komponentredovisning dock inte få några konsekvenser på resultatet då de genomsnittliga avskrivningarna över en längre tid kommer att motsvara enstaka tidigare års driftkostnader. Hur stor andel av driftbudgeten som behöver flyttas till investeringsbudgeten påverkas av vad kommunen anser är en betydande komponent samt vad skillnaden i förbrukning är väsentlig är. Det första steget i införandet av komponentredovisning blir att hitta en helhetssyn för Piteå kommun över vad som är en betydande komponent och vad som är skillnaden i förbrukning är väsentlig. Detta regleras på bästa sätt genom kommunövergripande riktlinjer beslutade av kommunfullmäktige. I och med detta arbete görs även en översyn av de nuvarande riktlinjerna för redovisning av investeringar som kommunfullmäktige fastställt gälla från den 1 januari år 2004. En projektgrupp har upprättats för att hantera införandet av komponentredovisningen samt uppdatera nuvarande riktlinjer avseende investeringsredovisning. Projektgruppen består av deltagare representerade från Samhällsbyggnad, Kultur park och fritid, Fastighets- och serviceförvaltningen samt Ekonomiavdelningen. Projektgruppen har studerat hur andra kommuner har hanterat införandet av komponentredovisning samt vad de anser vara en betydande komponent och vad som avses med väsentlig skillnad i förbrukning. Projektgruppen har även studerat tidigare investeringsmönster gjorda främst på Samhällsbyggnad och Fastighets- och serviceförvaltningen för att hitta en rimliga nivå för vad som är en betydande komponent för Piteå kommun. Förslaget på nya riktlinjer utgår ifrån de ursprungliga riktlinjerna där en strukturell omfördelning gjorts samt vissa inte längre aktuella bestämmelser är borttagna. Förslaget inkluderar även två nya bestämmelser: En anpassning av riktlinjerna för att klara omställningen till komponentredovisning där en betydande komponent utgör ett värde på minst 500 tkr exklusive moms samt att en väsentlig skillnad i förbrukningstiden för en komponent minst utgör 5 år. Att hanteringen av investeringsbidrag som kommunen erhåller förändras. Detta då det kommit en ny rekommendation som menar att investeringsbidraget inte ska kvittas mot investeringskostnaden utan både utgiften och inkomsten ska aktiveras i balansräkningen och periodiseras över anläggningens nyttjandetid. Projektgruppen föreslår att kommunfullmäktige godkänner Riktlinjer för redovisning av investeringar som ett styrande dokument för att reglera villkoren som gäller investeringsredovisning. Riktlinjerna ersätter de befintliga reglerna som gällt från januari år 2004. Riktlinjerna tydliggör för inblandade nämnder/förvaltningar vilka regler de har att förhålla sig vid övergången till komponentredovisning samt generellt vid redovisning av investeringar. Utifrån framtagna riktlinjer kommer anvisningar för komponentindelningar av vanligt förekommande anläggningskategorier så som gator och vägar samt fastigheter att tas fram. Anvisningarna kommer även att innehålla förslag på nyttjandetid för de olika komponenterna. (19 av 62)
Sammanträdesprotokoll 20 (62) Yrkanden Peter Roslund (S), Lage Hortlund (M), Robert Håkansson (SD) och Catrin Gisslin (MP): Bifall kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att endast ett förslag föreligger vilket blir kommunfullmäktiges beslut. sunderlag Riktlinjer för redovisning av investeringar Kommunstyrelsens protokoll 2003-12-01, 214 (20 av 62)
Sammanträdesprotokoll 21 (62) 107 Revidering av taxor för avgifter inom socialtjänsten Diarienr 16KS191 Kommunfullmäktige beslutar om nya avgifter från och med 2016-07-01 enligt taxa Avgifter inom socialtjänsten, bilaga 16KS191-1. Reservationer Majvor Sjölund (C), Eva-Britt Danielsson (C), Britt-Louise Nyman (C), Marika Risberg (C), Johannes Johansson (C), Helén Lindbäck (KD) och Richard Bränsström (KD): Reserverar sig gällande höjning av taxa för omvårdnad till 200 kr till förmån för Majvor Sjölunds (C) mfl yrkande. Robert Håkansson (SD) och Magnus Häggblad (SD): Reserverar sig mot beslutet till förmån för Robert Håkanssons (SD)yrkande. Taxorna för avgifter inom socialtjänsten har inte ändrats sedan 2013 då timtaxa infördes för hemtjänsten. Alla nämnder har ett uppdrag att se över sin verksamhet, taxor och att hålla sin budget. Det socialtjänsten måste göra är att, där det är möjligt, minska kostnader och öka intäkter. Därför har ett antal alternativ till taxehöjningar tagits fram samtidigt som det redovisas vilket alternativ som föreslås. Det föreslagna alternativet ger en inkomstökning om 2 Mkr. Nya avgifter för serviceinsatser är 250 kr/ timme och för omvårdnadsinsatser 200 kr/timme. Avgifterna för omvårdnadsinsatser överensstämmer med Landstingets avgifter för distriktsköterskebesök. De bör vara desamma inom kommunen genom övertagandet av hemsjukvården. Ny avgift för trygghetslarm är 300 kr/månad. Förslaget som påverkar enskilda brukare mest är förändringen av hemtjänstavgifterna. För en del brukare som redan har ett stort antal timmar hemtjänst resulterar höjningen av taxan av mindre eller inga avgiftsökningar. De som i dagsläget har ett mindre antal hemtjänsttimmar får en betydligt högre avgift eftersom de idag inte har kommit upp i maxtaxa. Vid jämförelser med andra kommuner som har timtaxa har Piteå idag relativt låga taxor. Taxorna i Piteå jämfört med andra kommuner. Omsorgsavgifter Serviceinsatser Piteå 80 kr 180 kr Nordmaling 200 kr 250 kr Skellefteå 71 kr 223 kr Sundsvall 200 kr 200 kr Norsjö 300 kr 300 kr Motala 290 kr 290 kr Vadstena 300 kr 300 kr Älvsbyn 150 kr 150 kr. (21 av 62)
Sammanträdesprotokoll 22 (62) Yrkanden Peter Roslund (S), Håkan Johansson (M), Agnetha Eriksson (S), Lage Hortlund (M) och Catrin Gisslin (MP): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Majvor Sjölund (C), Helén Lindbäck (KD): 150 kr per timme för omvårdnadsinsats. Robert Håkansson (SD): Avslag på samtliga höjningar utom införande av hämtningsavgift för återkallade hjälpmedel. Johnny Åström (NS): Omvårdnadsinsatser skall vara 90 kr per timme. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det föreligger fyra förslag. Därefter prövar ordföranden förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med Peter Roslunds (S) förslag. sunderlag Taxor inom socialtjänsten Protokollsutdrag socialnämnden 41 Förslag på ändrade taxor för avgifter inom Socialtjänsten Förslag till nya taxor avseende avgifter inom socialtjänsten Räkneexempel Protokollsutdrag Kommunala pensionärsrådet 160303, avgiftshöjning (22 av 62)
Sammanträdesprotokoll 23 (62) 108 Finansiering av Ankarskatavägen, Etapp 2 Diarienr 16KS203 Kommunfullmäktige beviljar 2 miljoner kronor till Ankarskatavägen etapp 2 (Kolmilavägen- Fårövägen) som medfinansiering. Medlen anslås från investeringsreserven. Övrig finansiering sker genom medel beviljade enligt Länstransportplanen. 2015-09-20 ( 249) beviljade kommunstyrelsen Piteå kommuns ansökan till Länstransportplanen för Ankarskatavägen etapp 2. Enligt beslut 2015-12-15 (diareinr 15SBN366) beviljar Länstransportplanen 2 Mkr till ombyggnation av Ankarskatavägen etapp 2, under förutsättning att Piteå kommun går in med minst lika mycket samt att projektet utförs och färdigställs under 2016. För att tidplanen skall hålla och genomförande skall vara möjligt är redan förfrågningsunderlag publicerat och anbudstiden går ut 22/4. Totalkostnaden för projektet är beräknad till 4 Mkr. Målet med projektet är att få till en väl fungerande Ankarskataväg med liten genomfartstrafik, låg hastighet, säkrare korsningar och en bättre miljö för de oskyddade trafikanterna. Upphöjda korsningar skall sänka hastigheten och underlätta passage över gatan. Sträckan som är tänkt för ombyggnation är ca 550 m lång. Ny vägsektion kan sammanfattas som 3 m kantstensavskild GC-väg och 6,3 m väg. Befintliga busshållplatser kommer att tillgänglighetsanpassas. 2015 byggdes etapp 1, från Jakobs väg till Kolmilavägen. Piteå kommun har fått mycket positiv återkoppling från medborgarna efter ombyggnationen. Detaljplaneprocessen är anpassad så att ändringen skall hinna vinna laga kraft innan projektet är färdigbyggt. Detaljplanen har varit på granskning och nästa steg är antagande. Ett upphävande av vägens avstängning (när detaljplanen vunnit laga kraft) är dock inte ett villkor för utförandet av ombyggnadsåtgärderna. Om detaljplanen överklagas kommer skyltarna fortsatt att sitta kvar och avstängningen fortsätta att gälla. När detaljplanen sedan vinner laga kraft tas skyltarna bort och gatan öppnas för genomfartstrafik. (23 av 62)
Sammanträdesprotokoll 24 (62) Yrkanden Helena Stenberg (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir kommunfullmäktiges beslut. sunderlag Länstransportplan (24 av 62)
Sammanträdesprotokoll 25 (62) 109 Svar på motion om fotbollshall i Norrfjärden Diarienr 15KS481 Kommunfullmäktige avslår motionen. Reservationer Anders Nordin (SLP): Reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Kommunfullmäktigeledamoten Anders Nordin (SkolP) överlämnar en motion angående rubricerade, och anför följande: Bakgrund: De politiska partierna i Piteå tycks vara eniga om att bygga en fotbollshall. Om det blir en övertryckshall, som blåses upp på våren och plockas ner under vintern, är inte fastställt. En sådan kan kosta mellan 20 till 50 miljoner kronor. En fast hall blir dyrare. Var hallen skall placeras är inte fastställt. Vi förespråkar dels en fast hall och att den byggs i Norrfjärden/Norrfjärden-området. Motivering: Norrfjärden är egentligen en mycket attraktiv kommundel med nära avstånd till omgivande byar men också till såväl Luleå som Piteå. Norrfjärdenområdet har drabbats av en mängd negativa händelser; nedläggning av skola, nedläggning av tandläkeri, nedläggning av Hälsocentral. Norrfjärden behöver därför få en positiv kommunal injektion. En fotbollshall och helst en fast sådan skulle innebära ett lyft för hela Norrfjärdenområdet men också för Piteå som helhet. Dragningskraften mot Luleåhållet är inte att förglömma. Södra delen av Piteå har skidverksamheterna på Lindbäcksstadion med Kallas skidtunnel. I centrala Piteå finns ishockeyriken LF-Arena. I anslutning till Bondökanalen planeras anläggningar som gynnar det fria båtlivet. Pite Havsbad är också en attraktiv konferens och mötesplats för sommaraktiviteter och bad även vintertid. I Öjebyn finns Öjeby simhall. Hortlax har en simhall. Munksund har en simhall. Piteå Ridklubb har stall ganska central i kommunen på Grisbacka-Acusticum-området. Norra delen av kommunen saknar liknande attraktiva platser. Det är därför att det är lämpligt att man bygger en fotbollshall i detta område. (25 av 62)
Sammanträdesprotokoll 26 (62) Piteå Summer Games är efter Gothia Cup, den näst största fotbollsturneringen för ungdomar i Sverige sett till antalet deltagande lag. Turneringen startade1900 och lockar idag ca 800 lag med barn och ungdomar från hela världen i åldern 6-16 år. Turneringen firade 25-årsjubileum 2014. Matchernas spelas på naturgräs eller konstgräs i och omkring Piteå med omnejd. Piteå har också ett framgångsrikt damfotbollslag. Skolpartiet yrkar härmed att den för kommunen tänkta fotbollshallen byggs i Norrfjärden/Norrfjärdenområdet att om möjligt det blir en fast hall och ingen typ av ballongvariant. Kommunfullmäktige har den 28 september 2015, 234, remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: Kommunen har beslutat att vi ska ha en fotbollshall, en så kallad övertryckshall. Denna kommer enligt beslut i kommunstyrelsen 2016-03-21 98 att placeras på Nolia/Norrstrand. Detta utifrån att nyttjandegraden för hallen ska vara hög och bidra till ett hållbart resande. Det vill säga att så många aktiva användare som möjligt har nära till hallen och att den lätt kan nås via kollektivtrafik. Vidare ska driftkostnaderna kunna delas med andra genom att samnyttja exempelvis omklädningsrum och duschar då den uppblåsbara hallen inte har tillgång till sådana utrymmen. Den allians av fotbollsföreningar som länge jobbat för en fotbollshall i Piteå anser också att en hall bör vara centralt placerad. Med ovan anförda föreslås kommunfullmäktige avslå motionen. Yrkanden Helena Stenberg (S): Avslag på motionen. Anders Nordin (SLP): Bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det föreligger två förslag. Därefter prövar ordföranden förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med Helena Stenbergs (S) förslag. (26 av 62)
Sammanträdesprotokoll 27 (62) 110 Svar på motion om åtgärder för att främja småföretagande och sysselsättning Diarienr 15KS278 Kommunfullmäktige anser motionen färdigbehandlad. Kommunfullmäktigeledamöterna Magnus Häggblad (SD) och Elin Håkansson (SD), samt tjänstgörande ersättaren Robert Håkansson (SD), har inkommit med rubricerade motion, och anför följande: Varje extra sysselsatt kommuninvånare innebär extra skatteintäkter samtidigt som utgifterna för ekonomiskt bistånd minskar. Tillgång på kompetent arbetskraft och ett gott företagsklimat är avgörande för sysselsättningen. Småföretagande är särskilt gynnsamt eftersom en kommun som är beroende av några få stora företag är sårbar. Det vore därför till gagn med ett särskilt småföretagarcenter, vars funktion skulle vara att ge stöd och vägledning åt småföretagare. Kommunen måste också aktivt verka för att skapa förutsättningar för konstruktiva samarbeten mellan myndigheter, näringsliv och utbildningsväsende. Studenter kan erbjudas praktik inom den kommunala verksamheten där de genom att arbeta tillsammans med yrkesverksamma tjänstemän får den nödvändiga erfarenheten för att bli intressanta för näringslivet. På så vis ökar också utsikterna för att en större andel högutbildade söker sig till och stannar kvar i kommunen. Sverigedemokraterna i Piteå föreslår därför: Att: Kommunen ska ha ett småföretagarcenter, vars funktion ska vara att ge stöd och vägledning till småföretagare. Att: Kommunen ska verka för att skapa förutsättningar för konstruktiva samarbeten mellan myndigheter, näringsliv och Utbildningsväsende. Att: Studenter ska kunna erbjudas praktik i den kommunala verksamheten. Kommunfullmäktige har den 13 april 2015, 144 remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning. (27 av 62)
Sammanträdesprotokoll 28 (62) Kommunalrådet Peter Roslund anför följande: Samverkan och en god dialog mellan företag och samhälle lägger grunden för tillväxt och hållbar samhällsutveckling. En del av det arbete som kommunen bidrar med är givetvis att ge kvalificerad och kostnadsfri service till företag som vill etablera sig och växa i Piteå samt ett bra stöd till befintliga och nya företag i Piteå viktigt. Kommunen samverkar redan i dag med en mängd aktörer för att på bästa sätt stötta företag och näringsliv i Piteå. Partners finns bland företagarföreningar, finansiärer och branschorganisationer likväl som bland andra organisationer och myndigheter. Företagsbesök genomförs kontinuerligt för att få en bild över på vilket sätt kommunens näringslivsenhet kan bidra till företagens utveckling. På frukostmötena som anordnas av kommunen diskuteras aktuella frågor som rör näringslivet samtidigt som projekt och satsningar såväl inom kommunen som i det privata näringslivet presenteras. Den 11 mars introducerades en ny näringslivsfrukost som är skapad av och för företagen. Ambitionen är att skapa en mötesplats som blir central för hela Piteås näringsliv. Fokus är affärer och inspiration med möjlighet att knyta nya kontakter och att utvidga sitt nätverk. Piteå kommun är med som partner och stöttar detta nätverk. I Tillväxtråd Industri finns representanter från många olika branscher, där ett 20-tal företag ingår, vid två tillfällen per år så finns även kommunalråd, kommunchef samt kommunstyrelsens arbets- och personalutskott (KSAPU) representerade. Enheten Näringsliv medverkar vid alla träffar. Piteå kommun bedriver ett EU-projekt (SMART) tillsammans med Skellefteå och Älvsbyn, där målet är att skapa fler arbetstillfällen i regionen, exempelvis ökat nyföretagande, innovationsrådgivning samt stöttning/rådgivning till befintligt näringsliv. Näringslivsenheten har även en så kallad företagslots, en ingång för alla företagsärenden. Ambitionen är att det ska vara enkelt för företagare att komma i kontakt med näringslivsenheten och få den hjälp som efterfrågas. Företagaren får kontakt med näringslivsenheten som ger företagaren vägledning och samordnar kontakter både inom kommunen och bland externa partners. Det kan gälla allt från tillstånds- och markfrågor, kontaktuppgifter till personer och myndigheter eller möjliga partners. Det finns även ett lokalt kompetensråd med representanter från Arbetsförmedlingen, avdelningen för kompetensförsörjning samt näringslivsenheten som träffas två gånger per år. Vidare genomförs kontinuerligt träffar med Strömbackaskolans olika program där lärare och branschföretag berör aktuella frågor. Piteå Science Park (PSP) ger stöd till nystartade företag via inkubatorn GoBusiness. Tillsammans med avdelningen för kompetensförsörjning på samhällsbyggnadsförvaltningen och företagen inom kulturella och kreativa näringar har PSP startat Yrkeshögskoleutbildningen digital strateg. Vidare har de ett nära samarbete med studenter och lärare på Luleå tekniska universitet inom de kreativa näringarna och utbildningarna. PSP samarbetar även inom deras andra profilområden, cleantech och kompositer. Det gör de genom klusterinitiativ, nätverk och små utvecklingsprojekt, de flesta i samverkan med offentlig (28 av 62)
Sammanträdesprotokoll 29 (62) sektor och akademi/forskningsinstitut och har fokus på små och medelstora företag. När det gäller studenter har de redan i dagsläget möjlighet att praktisera inom den kommunala verksamheten, detta är något som erbjuds kontinuerligt. Över tid har antalet studenter som praktiserar inom kommunal verksamhet ökat. Kommunledningskontoret och avdelningen för samhällsplanering är två verksamheter som kontinuerligt tar emot studenter på deras praktik. Det görs därför väldigt mycket för att bidra till näringslivets utveckling och kommunen behöver inte skapa något nytt småföretagarcentrum. Vi har redan ett företagarcentrum. Majoriteten av dem som vänder sig till företagarcentrumet är små och medelstora företag. Vi behöver inte någon ny organisation för det arbete som vi redan bedriver i dag, vi har en näringslivsenhet som är aktiv i sin roll. Vidare har kommunen konstruktiva samarbeten mellan myndigheter, näringsliv och utbildningsväsendet. Med ovan anförda föreslås kommunfullmäktige anse motionen färdigbehandlad. Yrkanden Peter Roslund (S) och Håkan Johansson (M): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir kommunfullmäktiges beslut. (29 av 62)
Sammanträdesprotokoll 30 (62) 111 Svar på motion om utredning om start av medarbetarcentrum Diarienr 15KS629 Kommunfullmäktige avslår motionen. Åke Forslund (FP) samt Ulla Persson (FP) överlämnar en motion till kommunfullmäktige och anför följande: Att kunna pröva nya jobb utan att fatta beslutet att faktiskt byta arbetsplats ger nöjda medarbetare och chefer. Det kan även betyda att för sjukskrivna kan det betyda vägen tillbaka. Vilka är skälen att man vill byta? Hur ska man hitta en hållbar lösning utan att rusa in i något annat? I många kommuner har man löst dessa frågor genom att skapa ett medarbetarcentrum som finansieras av kommunerna. Tjänsterna som erbjuds är: - Reflekterande samtal - Jobbmatchning - Jobbväxling Folkpartiet i Piteå föreslår att kommunen utreder tillsammans med andra kommuner i fyrkanten att starta ett medarbetarcentrum. Kommunfullmäktige har den 16 november 2015, 293, remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: Motionären anför att Piteå kommun tillsammans med andra kommuner i fyrkanten utreder möjligheten att starta ett medarbetarcentrum. Piteå kommun har väl fungerande riktlinjer och rutiner för kommunens rehabiliteringsarbete. Kommunen arbetar ständigt för att skapa förutsättningar för medarbetare som inte kan arbeta kvar på sin arbetsplats, att hitta alternativa lösningar inom kommunen. Det är inte alltid så enkelt då det både finns kompetenskrav och andra förutsättningar att ta hänsyn till vid omplacering. Den enskilde medarbetarens intresse och möjligheter ska matcha de behov som finns inom kommunen. Samverkan är ett viktigt verktyg för att kunna trygga bland annat kompetens i Norrbottens kommuner och över tid kommer det att bli allt viktigare att samverka över kommungränserna inom olika områden. Idag delar vi exempelvis räddningschef med Älvsbyns kommun, ett samarbete förekommer inom GIS och vi arbetar för att Älvsbyns och Piteås lönehantering ska skötas gemensamt. Fler nya samarbeten utreds och befintliga fördjupas på olika sätt. (30 av 62)
Sammanträdesprotokoll 31 (62) Ett gemensamt medarbetarcentrum i samverkan med andra kommuner kan vara intressant att utreda, men då inte begränsat till kommunerna i Fyrkanten-området. Med ovan anförda föreslås kommunfullmäktige att avslå motionen. Yrkanden Helena Stenberg (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir kommunfullmäktiges beslut. (31 av 62)
Sammanträdesprotokoll 32 (62) 112 Svar på motion om inrättande av ett drogförebyggande råd Diarienr 15KS632 Kommunfullmäktige avslår motionen. Protokollsanteckning Anders Nordin (SLP) lämnar en protokollsanteckning enligt bilaga 15KS632-3. Åke Forslund (L) samt Ulla Persson (L) lämnar in rubricerade motion, och anför följande: Drogsituationen i Piteå är exceptionellt svår. Det behövs en rejäl satsning för att förhindra en fortsatt stegring i droghanterandet. Idag finns det frivilliga föreningar som arbetar med att försöka lösa den här situationen. Kommunen kan med rätt enkla medel stödja dessa. Folkpartiet föreslår att man inrättar ett drogförebyggande råd som enbart ägnar sig åt de här frågorna. Kommunfullmäktige har den 16 november 2015, 296, remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: Motionärerna föreslår att man inrättar ett drogförebyggande råd som enbart ägnar sig åt dessa frågor. I dag finns det två råd som arbetar med dessa frågeställningar; kommunstyrelsens förebygganderåd samt folkhälsorådet. De arbetar på olika sätt med frågan, så väl på ett allmänt och generellt hållet sätt som på ett mer specifikt sätt. Båda råden har ett fastställt reglemente som reglerar deras ansvarsområde. Jag anser att kommunstyrelsens förebygganderåd samt folkhälsorådet är tillräckligt i detta arbete, det behövs i dagsläget inget specifikt råd som arbetar enbart med drogförebyggande frågor. Däremot är det en oroande utveckling vi ser och det gäller för råden att fokusera på detta i deras arbete. Kommunfullmäktige har också via årsredovisningen 2015 gett barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden i uppdrag att utarbeta en handlingsplan för förebyggande arbete kopplat (32 av 62)
Sammanträdesprotokoll 33 (62) till missbruk bland unga för att möta den utveckling vi ser. Med ovan anförda föreslås kommunfullmäktige avslå motionen. Yrkanden Helena Stenberg (S) och Brith Fäldt (V): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Robert Håkansson (SD): Bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det föreligger två förslag. Därefter prövar ordföranden förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med Helena Stenbergs (S) förslag. sunderlag Protokollsanteckning (33 av 62)
Sammanträdesprotokoll 34 (62) 113 Svar på motion om konto för öronmärkta pengar Diarienr 15KS626 Kommunfullmäktige avslår motionen. Reservationer Anders Nordin (SLP): Reserverar sig mot beslutet enligt bilaga 15KS626-3. Kommunfullmäktigeledamoten Anders Nordin (SLP) överlämnar en motion i rubricerade ärende och anför följande: Bakgrund 1: I Rapport den 22/7 redovisades att regeringen gett över 80 miljoner kronor till Sveriges kommuner. Öronmärkta i form av fritidspeng. Endast en dryg miljon har använts för sitt avsedda ändamål. Socialstyrelsen och socialministern har beslutat att inte följa upp hur kommunerna använder dessa pengar. Bakgrund 2: Utifrån denna information så ställde jag en interpellation till Agnetha Eriksson (S) socialnämndens ordförande. A.E.: Kriterierna för fritidspeng är alltför snäva, vilket gör att behoven hos många barn i ekonomiskt utsatta familjer inte går att tillgodose. Reglerna: För att vara berättigad till fritidspeng ska familjen ha haft ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd under minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden. Fritidspeng är en ersättning för kostnader som avser fritidsaktiviteter. Aktiviteten ska vara regelbunden, ledarledd och främja barnets aktiva deltagande i samhällets gemenskap. Aktiviteterna kan vara idrottsverksamhet, kulturverksamhet, friluftsliv och folkbildning. Andra halvåret 2014 erhöll Piteå kommun 49 478 kr. Av detta har socialtjänstens utbetalat 2 097 kr till de hushåll som uppfyllt kriterierna. För år 2015 erhölls 123 798 kr. Till och med vecka 39 har 5 334 kr utbetalats. Något konto för öronmärkta pengar så det snabbt går att hitta både intäkt som utgift för dessa öronmärkta verkar saknas. Så tolkar jag det utifrån vad Agnetha Eriksson sade på KF-mötet då interpellationen besvarades och diskuterades. A.E: påpekade två gånger att det är få familjer med försörjningsstöd i Piteå, vilket hon tyckte var det väsentligaste. En familj måste lämna in en ansökan, vilket kanske få behovshövande känner till? Skulle pengarna kunna användas till en kommunplacerad flyktingfamilj i behov av ekonomiskt stöd? A.E. vill dock inte tumma på reglerna. Jag tyckte att man ska tumma på reglerna och ge dessa öronmärkta pengar till familjer som ändå kan tänkas ha likvärdiga behov. (34 av 62)
Sammanträdesprotokoll 35 (62) Av 173.276 kronor kommer alltså ca 5.000 kr/år delas ut. Om inte ekonomin försämras för fler familjer och låga räntan fortsätter tar det ca 35 år innan dessa öronmärkta pengar använts. Interpellation med frågor och svar kan ses och höras på piteapolitik.se yrkande: att kommunen skaffar ett konto/kontonummer specifikt för öronmärkta pengar där såväl inflöde som utflöde kan fås fram. Kommunfullmäktige har den 16 november 2015, 298, remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Kommunalrådet Peter Roslund anför följande: Motionären yrkar att kommunen skaffar ett konto/kontonummer specifikt för öronmärkta pengar där såväl inflöde som utflöde kan fås fram. Staten bidrar till finansieringen av den kommunala verksamheten med en mindre del. Framförallt får vi ett generellt statsbidrag som kommunfullmäktige själv kan besluta om hur de ska användas. Utöver det generella statsbidraget finns också ett antal specialdestinerade statsbidrag, det motionären kallar öronmärkta pengar. Dessa specialdestinerade statsbidrag skall användas för särskilda syften. Ibland kräver staten en redovisning av hur pengarna använts eller gör själv uppföljningar via någon statlig myndighet. Vi har därför ett redovisningssystem som kan hantera uppföljning/kontroll av dessa specialdestinerade statsbidrag. Om summan är liten kan staten avstå från redovisning/uppföljning. Det redovisningssystem som kommunen använder sig av är uppdelat på många olika koddelar så det finns alla möjligheter att följa upp hur de olika förvaltningarna använder sina budgetpengar. Något särskilt konto/kontonummer är därför inte nödvändigt. Med ovan anförda föreslås kommunfullmäktige att avslå motionen. (35 av 62)
Sammanträdesprotokoll 36 (62) Yrkanden Peter Roslund (S): Avslag på motionen. Anders Nordin (SLP): Bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det föreligger två förslag. Därefter prövar ordföranden förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med Peter Roslunds (S) förslag. sunderlag Reservation (36 av 62)
Sammanträdesprotokoll 37 (62) 114 Svar på motion om användning av öronmärkta pengar för fritidspeng Diarienr 15KS627 Kommunfullmäktige avslår motionen. Reservationer Anders Nordin (SLP): Reserverar sig mot beslutet enligt bilaga 15KS627-3. Kommunfullmäktigeledamoten Anders Nordin (SLP) överlämnar en motion till kommunfullmäktige och anför följande: Bakgrund 1: I Rapport den 22/7 redovisades att regeringen gett över 80 miljoner kronor till Sveriges kommuner. Öronmärkta i form av fritidspeng. Endast en dryg miljon har använts för sitt avsedda ändamål. Socialstyrelsen och socialministern har beslutat att inte följa upp hur kommunerna använder dessa pengar. Bakgrund 2: Utifrån denna information så ställde jag en interpellation till Agnetha Eriksson (S) socialnämndens ordförande. A.E.: Kriterierna för fritidspeng är alltför snäva, vilket gör att behoven hos många barn i ekonomiskt utsatta familjer inte går att tillgodose. Reglerna: För att vara berättigad till fritidspeng ska familjen ha haft ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd under minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden. Fritidspeng är en ersättning för kostnader som avser fritidsaktiviteter. Aktiviteten ska vara regelbunden, ledarledd och främja barnets aktiva deltagande i samhällets gemenskap. Aktiviteterna kan vara idrottsverksamhet, kulturverksamhet, friluftsliv och folkbildning. Andra halvåret 2014 erhöll Piteå kommun 49 478 kr. Av detta har socialtjänstens utbetalat 2 097 kr till de hushåll som uppfyllt kriterierna. För år 2015 erhölls 123 798 kr. Till och med vecka 39 har 5 334 kr utbetalats. Något konto för öronmärkta pengar så det snabbt går att hitta både intäkt som utgift för dessa öronmärkta verkar saknas. Så tolkar jag det utifrån vad Agnetha Eriksson sade på KF-mötet då interpellationen besvarades och diskuterades. A.E: påpekade två gånger att det är få familjer med försörjningsstöd i Piteå, vilket hon tyckte var det väsentligaste. En familj måste lämna in en ansökan, vilket kanske få behovshövande känner till? Skulle (37 av 62)